En Chipmunk, dock inte tävlande, men jag tyckte den var så snygg !
…för en statisk bedömning av domarna.
Två delar ingår i tävlingen, dels den statiska bedömningen
av modellen, vilket innebär man jämför dess avbildning
med originalplanet och dels ett flygmoment.
Det är inte helt enkelt att fotografera modellerna, då
de står tätt och ljuset inte är bra.
Men det blev som det blev och jag satte ihop ett litet
bildspel av de hela.
Här kommer det.
OldTimer friflyg med skalamodeller är inte den mest spridda
hobbyn i sagolandet Sverige…men det finns en kärna av
entusiaster, som hängivet håller intresset för ovanstående
vid liv.
Problemet är att medelåldern är hög och därav följer att
Karon regelbundet ror entusiaster över gränsfloden Styx.
Det är inget vi kan påverka, för livet är sådant.
Problem två är bristen på rekrytering av nya medlemmar
till just denna delen av vår hobby. Det mesta möjliga är
försökt, men mot tv, Ifånar och datorer tycks vi slåss förgäves.
Människor kanske föredrar att leva i en virtuell värld idag…
Jag försöker dra mitt strå till stacken för att sprida info
om OT-Friflyg genom min blogg här och andra sociala
media.
Som sagt, vi var inte många i Skånes Fagerhult, men vi
som var där flög och umgicks och hade roligt.
Det är ju detta, som är meningen med hobbyn, att nå sina mål
med sin modell och ha goda upplevelser, som inspirerar till
nya utmaningar.
Jag har inte så många nya modellbilder att redovisa, men
det jag har kommer här på bloggen.
Kanhända jag publicerar dubbletter, men det får du
stå ut med…
Lite ögonblick bara utan kommentarer, för ni är så kunniga,
så ni vet vad det är !
Förresten vinjettbilden längst upp tycker jag symboliserar
en hängiven modellflygare.
Hans blick och fokuseringen på starten och modellen.
Hans Karlsson hade lite otur med sin fina ”TwinMustang”
under en av sina flygningar.
Modellen tog efter stigningen en ogynnsam bana, som
förde modellen mot skogen söder banan.
Resultatet blev att modellen landade nästan högst upp
i en stor tall.
Den var inte lätt att se omedelbart, men till slut fick
vi ögonen på den. Den låg på en stor gren med vänster
vinge insnodd i grenverket.
Dessutom, då modellen är tvåmotorig bidrog propellrarna
att hålla fast planet i grenarna.
Jag hade en blyvikt och lina i bilen, men varken jag
eller hans fick runt linan om grenen som modellen låg på.
Så där låg Mustangen i splendid isolation….
Jag kunde inte släppa tanken att en modell med de
kvaliteter DubbelMustangen har skulle få ligga och förfaras.
Så jag beslöt att försöka bärga den.
Jag förberedde mig genom att i hast tillverka en
pilbåge av rottingkäpp och inhandlade blomsterpinnar
som pilar.
Pilarna försågs med en tunn persiennlina, som jag
tänkte använda att hala upp den grova linan med
som mitt blylod satt i.
Dessutom tog jag ett nytt 3 hg blylod, som jag formade
konformat, så det inte skulle fastna och fäste i den
grövre linan.
Sålunda utrustad for jag och min bror i väg från
Halmstad på tisdagen.
Vi har ca 60 km enkel resa. Vi märkte under resan,
att det blåste bra, varför vi hoppades att modellen
blåst ner…
Men framkomna kunde vi konstatera, att modellen
låg exakt, som vi lämnat den på lördagen.
Vi började med kastlodet. Det var min avsikt att få
linan runt grenen, som modellen låg på och sedan
genom att manipulera linan, som ju var dubbel,
då lodet gled ner, försöka få loss modellen.
Först gällde det att få lodet över grenen. Inte enkelt.
Jag ville ju inte riskera att skada modellen.
Efter 7 kast lyckades jag få linan över grenen och lodet
gled ner till marken. Då hade jag ju en loop att dra i
och kontroll över linorna runt grenen.
Jag drog/småryckte i linorna under uppsikt av min
broder och sakta började modellen glida bort från grenen.
Det tog 2 minuter sen lossade modellen. Den stora frågan
var ju: ”Vad händer nu” ?
Kommer den att rasa ner och träffa en gren och bli skadad ?
Men det som skedde, var att modellen efter 1 m fall rätade
upp sig och gled ca 10 med roterande propellrar innan
den landade i gräset !
Där låg ”TwinMustangen”, visserligen med saggande
klädsel men förvånansvärt hel efter äventyret.
Vid kontroll fanns det en skada vid ena kroppens
infästning i vingen.
Hela rescue-operationen tog 30 minuter.
Nu står modellen hos mig och klädseln har sträckt
sig igen.
Hoppas jag kan överlämna den till Hans i samband
med StorSegel Meetinget på Ålleberg helgen 18-21 Juli.
Japp det var detta äventyret. Förresten pilbågen med
tillbehör och linan med kastlod medför jag för säkerhets
skull till Bollerup i Augusti…
Vita pricken. Där hängde modellen.
Jag kastade lodet över grenen till vänster om modellen.
Min broder med modellen just efter nedtagningen.
Skada som uppstod vid kollisionen med trädet.
Den kommer säkert att vara luftburen igen.
Efter 3 timmar i rumstemperatur
Ser du vattnet innanför huven ?
På mitt köksbord
Den enda luftvärdiga DubbelMustangen i dag.
Som åskådare och i någon form som dokumenterare
av denna tävling de senaste 10 åren, kan jag inte
undgå att märka den nedåtgående trenden, vad
gäller antalet deltagare.
Vilket inte är konstigt. Orsakerna är, att urvalet
av möjliga deltagarkandidater är både grunt
och smalt.
Vi har en pågående pandemi med Covid och
kanske det viktigaste, åldern tar ut sin rätt
eftersom snittåldern på deltagarna är hög.
Dåligt deltagarantal vid modellflygtävlingar
är inte signifikativt för OT-tävlingar.
Det gäller alla sorters sammankomster i någon
hobby, som kräver hängivenhet och fysiskt arbete.
Så bortsett från detta barska faktum, så genomfördes
en trevlig tävling som vanligt. De som var där
undfägnades med fint flygväder mot kvällen och
lekamlig spis.
Jag tog så mycket bilder jag kunde och fick ihop lite
videofilm, vilket jag fortlöpande kommer att
redovisa.
Här kommer några hastigt hoprafsade bilder
som start, så håll tillgodo !
Jag presenterar bättre editerade bilder framledes !
Andrea…linsskyddet…
”I´ve brought my Colt .45 Rubbertwister…
Pas de Deux på Fedinge Flygfält.
Sakta men säkert…
Ständigt oväntat sker vid modellflygning…
Fråga Anders Sellman.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
North American F-82 Twin Mustang
Ser ganska hotfullt ut eller ?
Landade högst upp i en tall, där den lade sig tillrätta som en trött örn…
Vi försökte få ner den men vi gick bet. Jag åkte ner i tisdags med:
1. En bra kastlina med ett bra utformat lod på 3 hg.
2. Med en hemmagjord pilbåge med tillhörande pilar med lina.
Jag fick ner den genom att ruska på grenarna via kastlodet.
TwinMustangen föll ner, rätade upp sig och flög 10 m för att
landa i gräset.
såedemede !
Lite slack i bukmuskulaturen…som hos mig…
Modellflyg och då särskilt friflyg är vackert.
”Kan så små plan flyga…” ?
Inpackning av rubberpower…
Anders siktar mot stjärnorna…
Vi som var där…Vi flög i alla fall !
Filmen är utmärkt att publicera i dag fredag,
ty i morgon avhålls de Svenska Mästerskapet i
friflygande skalaflyg för OT-modeller vid Fedingefältet,
Skånes Fagerhult, som ligger jämte E4:an.
Besök gärna tävlingen och upplev tjusningen med
en friflygan modell, som flyger som ett riktigt plan !
Alla stillbilder klippta ur videon från Youtube.
Copyrightinnehavare: maxfliart
I den mjuka kvällssolen strövade jag runt i hamnområdet i
Halmstad och fångade lite intryck.
Det som slog mig mest, var att det kunde växa så intensivt,
som det gjorde, med tanke på att marken är i stort sett grus
och mycket torr.
Men anpassade växter klarar sig. På en av platserna
växte bestånd av Kungsljus, de höga gulblommande
växterna, som står som just höga stearinljus.
Dessa växte rikligt på den grustomten vid Stationsgatan,
som för 2 år sedan var utsatt för en brand.
Kanske hettan från branden fungerande som en
katalysator för deras grobarhet ?
På tomten växte också fingerborgsblommor, som jag
vill säga, är en av Sveriges giftigaste växter.
Infördes av munkarna på 1100-talet som medicinalväxt.
Man hade erfarenheten, att den var stärkande för haltande
hjärtan. Ett av de aktiva ämnena är digoxin. Som av en
händelse medicinerar jag med digoxin för mitt hjärta.
Men som sagt, man ska inte röra dessa växter utan
handskar. De är farliga.
Ute vid utfyllnaden har marken planerats och det
har blivit fint.
Längs vägarna i den kruttorra dikeskanten växte
mycket örter, jag undrar, hur de kan överleva ?
Men deras blommor pollineras flitigt v insekter och då speciellt
av humlor.
Så blommande växter är viktiga för våra insekter som säkrar
fortplantningen av örtbestånden.
En givande promenad med många nya intryck.
Häng med !
Kungsljus
Försiktighet tillrådes…
Onsdagen var en dag med superväder för termikflygning
Vilket jag utnyttjade. Första start kl 0900, eftersom jag hade skäl
att misstänka, att sjöbrisen skulle komma och komma tidig ,
vilket skulle förstöra möjligheterna till termik upp till 1000 fot.
Det stämde, för klockan 13 kom sjöbrisen.
Jag fick 2.5 timma i luften, så visst var jag nöjd.
Termiken då var stark och utbredd. Ska jag klaga,
var det, att min motor var underdimensionerad,
men den ska bytas i morgon.
En härlig dag !
Som vad det gäller flygning inte är slut.
Mot kvällen blir det en resa till Hovs Hallar, om
vindprognosen håller, för hangflygning.
Att stå vid Hovs Hallar vid 21-tiden och flyga
i svag vind, är en sinnlig upplevelse !
Lite bilder från termikflygningen och en videosnutt…
Sjöbrisen ankommer. Molnfritt kl 1300.
Vad säger du om segelflygvädret ?
Landningen ok. Nu sitter jag upp på min häst och rider hem till Tombstone…
Dessa tre enkla bilder är symbolen för vårt
hangflygande i maj under vår träff.
Modellen och naturen vid Löderup.
Allt skapar en för mig en positiv känsla.
Kom du också med nästa år och upplev.
Trevlig sommar förresten !
Jag måste ju göra något…även om inget är planerat för dagen.
För min del blir det att åka och modellflyga. Och då hangflyga.
Märkligt jag blev så intresserad av hangflyg. Jag skyller på
Pär Lundqvist, som lockade in mig på denna del av
modellflyget.
Det har jag aldrig ångrat, eftersom det har givit mig så
många makalöst fina upplevelser under dessa nästan 50 år !
Jag vet , att varje gång jag beger mig ut med min modell,
så händer alltid något oväntat. Det är ju det, som gör
allt spännande.
Även dagens besök vid Tönnersa medförde överraskningar.
Det ska berätta en annan gång.
Jag tycker att maj och juni varit kalla. Inga badgäster på
stranden med mycket få undantag. Då jag växte upp och
vi hade sommarlov i realskolan eller gymnasiet omkring
den 5-7 juni, hade vi som tradition att åka till Brottet
eller Tylösand för att bada.
Men nu ? För kallt, eller vad säger du Greta ?
Vinden då jag dök upp vid mitt flygställe var ca 3 m/sek.
Den ökade sedan snabbt upp till 6-8 m/sek.
Det genererade naturligtvis ett väldigt bra lyft.
2 timmar, nästan, fick jag i luften och jag åka hem med
ännu en positiv upplevelse.
Alla bilder klippta ur video från min Mobius.
Nä…jag tröttnar aldrig på att flyga.
Just precis !
Min fria horisont som jag inte kan vara utan.
Ready for action
Uthållig växtlighet.
Kolla backspegeln, eller som man sa: ”Beware of the hun in the sun”!
…men någonstans måste man ju vara för att kunna
utöva sin hobby, modellflyg. Om man nu inte vill
falla i dvala framför passiviseraren nummer ett,
dumburken.
Nej, jag föredrar att säga:
Ut i naturen hangburen !
Vilket jag gjorde i fredags.
Det var västlig vind ca 3-5 m/sek och då borde det
vara goda förhållanden på Tönnersahanget vid stranden.
Alltså iväg med två modeller och lite kameror.
Parkeringen nästan tom på bilar och då jag kollade
träden, bedömde jag vinden, såsom varande helt ok
för min Spirit. Som förresten dagen till ära fått sin
kropp nylackerad med Gekås fina och billiga akryllack.
Montering och sen bort, ca 500 m, till min pilotplats.
Tog en spaning på kanten och på stranden de första
badarna. De badade faktiskt oxå trots knappa 17 grader
i vattnet.
Det sa de i all fall, då jag träffade badarna vid parkeringen.
Nåväl, iväg med Spiriten laddad med en GoPro i
nosen och själv hade jag min Mobius på glasögonskalmen.
Alltid roligt att dokumentera sin flygning.
Jag förväntade mig vid utkastet, att det skulle vara
a piece of cake att flyga..
Men nej, det var uruselt lyft.
Jag inser, att min GoPro i nosen gjorde modellen
framtung och orsakade skadligt motstånd och turbulens
över stabben, men jag har flugit så många gånger förut
med samma setup utan att uppleva problem.
Hur som helst så kämpade jag på, i det att jag tycktes
studsa framåt längs kanten…
Det blev så småningom landning och jag monterade
bort min ombordkamera.
Utkast och jag märkte att vinden ökat och att det var annan
karaktär på den.
Första flygningen skedde i vindar, som var termiska
, medan den senare flygningen skedde i laminär havsvind.
Således var det enkelt att flyga under dessa förhållanden.
Då jag flög, observerade jag en annan hangflygare ca 500 m
norrut, som flög, tyckte jag, dynamiskt, då modellen hade
en bana, som tydde på det och modellen gick snabbt.
Modellen var vit och piloten var skicklig.
Jag tänkte, att det var kul med ännu en entusiast här.
Planerade att gå till honom och prata, efter jag landat.
Att landa på stranden är att rekommendera för att
hålla modellen hel. Men vi som flugit här i 50 år,
vi frestas att drabbas av högmod och landar just bakom
hanget av bekvämlighetsskäl.
Det kan straffa sig. Det är mycket turbulent bakom kanten
och virvlarna kastar din modell helt slumpmässigt i luften.
Jag gjorde två landningar i dag.
En som var dålig, då turbulensen virvlade runt med den
stackars Spiriten som ett löv och jag kunde med knapp
nöd komma ner i ett stycke. Ren tur var det.
Andra landningen valde jag annan inflygning och
då blev landningen kontrollerad.
Då jag skulle gå till parkeringen, avsåg jag att besöka
den duktige hangflygaren, som idogt höll på med sin
flygning norrut.
Det blev lite av en antiklimax, då jag klättrat uppför
sista kullen, så jag fick fri sikt till honom.
Det var fiskmåsar som upptäckt tjusningen med
Dynamic Soaring !
Såedemede !
2 timmar i luften blev det i alla fall, så jag blev nöjd.
Alla bilder klippta ur Mobiusvideon. Videosnuttarna
från min GoPro i nosen och min Mobius på mina
solglasögon.
Häng med om du orkar och glöm inte ticka för HD 1080 i
spelarens inställningar.
Pilotplatsen Tönnersa Strand, ca 500 m söder om parkeringen.
Ser du nybildningen av dynkanten framför den stora?
De som påstår att dynerna på grund av klimatförändringarna
orsakar en borterodering pratar i nattmössan.
Transporten av sand är ett Pater Noster verk.
Hur kan jag vara tvärsäker ? Jo jag har studerat sandens dynamik
här under 50 år. Därför kan jag dra slutsatserna.
Min Spirit vinglar fram.
Då den laminära vinden, återställdes det goda lyftet.
Great Planes, Spirit ELite är ett synnerligen välflygande plan.
Synd att företaget lagt av att tillverka dessa. Trots många
påstötningar från modellflygare.
Jag och min rotetvåa…
Min Spirit utrustad med ombordcam i nosen.
Detta är mitt FYRTIONIONDE år som hangflygare på Tönnersa Strand. …
Den vackra gröna lövsalen till parkeringen.
Att se en vältrimmad, välflygande modell utföra,
det som piloten vill, är en upplevelse.
Allt piloten kan göra efter start är att se på.
Han måste ha gjort alla förberedelser förut
och trimmat den.
SM i OT avhålls som vanligt vid Bollerups jordbruks-
gymnasium utanför Tomelilla sista helgen i augusti.
Här en liten photostory utan större ambitioner…
Om jag vill fylla på min hjärnas förråd av intryck,
går jag en promenad, utan större mål, längs stranden
vid Lagoset – Tönnersa.
Alla intrycken påverkar mig att tänka i lite annat än
vardagens rutinmässiga banor och ger mig chansen
att uppleva, det jag inte förväntat.
Du kommer till Lagaosets parkering genom att köra av
E 6 vid Snapparp. Därifrån är det skyltat ”Lagaoset”.
Parkera din bil och gå ner till vänster till Lagan och sedan
fortsätter du riktning Halmstad norrut.
Är du ambitiös går du till Tönnersareservatets parkering
svänger där av söderut längs grusvägen, som går parallellt
med E 6. Då kommer du så småningom till din bil.
Under ditt strövtåg genom skogen kan du just nu
uppleva ett intensivt spelande av våra fåglar.
Detta naturområde är ganska okänt för
gemene man, men det är sannerligen värt ett besök.
Just omväxlingen mellan strandmiljön och dess påverkan
av havet och den intensiva växtligheten i strandskogen
med sitt rika fågelliv nu, är det som gör promenaden
spännande.
Det överraskande sker, man upplever alltid något oväntat !
Så gör du också en promenad och upplev världen
genom egna ögon.
Här kommer lite bilder jag fick med mig.
Mina bilder vill jag, att de ska ha ett tema.
I dag kallar vi det lugnet och dramatiken…
Jag kommer att publicera bilder från gamla promenader
här på bloggen med jämna mellanrum, eftersom jag vill
delge dig lite av mina upplevelser och ögonblick vid ett hav.
Häng med !
Ett ganska svårfångat objekt: Sjöflickssländan med
sin vackra färg och osannolikt långa kropp.
Båda vingparen lika långa.
Överflöd
En märklig varelse i vinden med fladdrande mantel eller ?
Öronmanetens tid nu. Stranden full av ilandspolade.
Till en början vackra…efter någon dag…en blöt fläck i sanden.
Öronmaneten är ett djur…
En symbolbild av Tönnersastranden för mig.
En tumlare har givit upp livet och blivit mat för vitfågel.
Tumlaren är en allmänt förekommande liten tandval i Kattegatt.
Du kan se valens garnityr på bilden.
Havssula som lämnat detta livet. Fågelinfluensa ?
Enligt dansk tv kom fågelinfluensa från de skotska öarna till Jylland.
Det har drabbat främst havslevande fåglar som havssulor.
Havssulor har ju hittats under nästan ett års tid längs
Laholmsbukten stränder. Detta fyndet anmälde jag till
Statens Naturhistoriska Museum.
En surgubbe…med horn i pannan…
Överflöd igen…
Klöverblomma
Vildnyponen bara blommar på…
…för att locka insekter för pollinering.
Vid Laholmsbukten sätter man näten på land,
som synes av denna vakare…
Detta magra beläte har varit på språng
upp i dynerna nu i 6 månader…
Kolla färgen på växtligheten…
Strandpiggsvinet…vid Porcupine Bay ?
Ja…du ser bäst själv, vad det är…använd din fantasi.
Hur många ansikte kan du se ?
Kanadagäss
En man och ett hav…
Inget konstigt utan bara några ögonblick från vår
samvaro där i Maj.
VI ses där nästa år eller ?
Hangkråkor…
Fullskala och modell
Löderup, hanget som vi modellflygare mutat in som vårt revir…
Släpp upp modellen i sitt rätta element !
Balansera vingspetsen i horisonten.
Sveriges framtid…dess ungdom !
En modern termikseglare flyger fantastiskt fint på hang.
Dessutom är moderna modeller vackra.
Jag har, tror jag, under 8 år besökt linflygmeetinget
och swapmarknaden i Kungsbacka.
Under epidemin med Covid var träffen inställd, varför
jag hade förhoppningar om en nu välbesökt flygträff.
Men så var det inte. Det som flögs var Weatherman
Speed och det var 7 – 8 piloter som deltog.
En av de få som hade riktiga stuntkärror med var nestorn
i gänget Ove Andersson. Dock flög han inte , då han hade
fysiska problem.
Varför jag åkt till Kungsbacka och tagit bilder, beror på
att jag är intresserad och jag vill göra reklam för ett sätt
att modellflyga, som inte direkt ligger på topp just nu.
Men vi åldringar med modellflygintresse, vi har alla haft
en period med linflyg, eftersom det gav oss en chans att
styra vårt plan.
Jag har under åren publicerat flera hundra stillbilder
från träffarna och editerat många videos, som finns
på YouTube, där de visats tusentals gånger.
På det sättet har jag försökt dra mitt strå till linflygstacken !
Om jag åker dit fler gånger ? Inte helt säkert.
Hur som helst jag publicerar några bilder. på min hårddisk
har jag 250 färdigediterade bilder.
Jag har också 4 videosnuttar, men de får ligga oediterade
tills vidare.
Snurra med !
…inte bilen utan planet.
Klassisk Semo-modell, ”Stunty”.
Del av den inte alltför imponerande flygplansflottan…
70 år gammal motorkonstruktion.
Stämmer bra.
Ingvar Nilsson tunar sin Atommotor… på Kometen.
Vacker motor och modell. Funktion och form.
Allt stämmer på modellen.
”Go for it” !
Takeoff
Det gäller att komma upp kvickt …
…annars kan det sluta så här…
Oves kärra…en estetiskt god upplevelse.
Ungdomarna som kommer att bära vår hobby framåt…
…Sten Persson…
…och Pär Lundqvist, båda unga och lätta i sinnet
som majoriteten av modellflygarna..
Det är inte helt lätt att plåta en linmodell…
…men ibland blir det ju en bild.
Weatherman Speed, Kungsbacka 2022.
Videosnutt.
Glöm inte ticka för (HD) i ”Inställningar” för bäst kvalitet.
Kroppen måste ju ha energi, så vi kan utöva vår hobby.
I Glemmingebro finns en thai-restaurang, som vi gladde med
besök. Mycket god och riklig mat, samt inte minst, ett vänligt
bemötande från ägarfamiljen. VI rekommenderar den !
En av kvällarna ägnades åt en restaurang i centrum, som bilderna
visar. Mycket vacker kvinna som serverade…
Henry, ägaren till Österlens Gästhärbärge, dukade som vanligt,
sedan 27 år upp en rekorderlig frukostbuffé.
Men nu har tyvärr, för oss stamgäster, Henry sålt sin verksamhet
per 1. Augusti.
Tack för 20 års boende !
Lite ögonblick dokumenterade jag,.
Henry…trädgårdsmästare.
Thai-restaurangen
I väntan på frukost…
Kenneth hugger in…
I plankstekens väntrum…
Henry…chef de cuisine…
De sista dagarna har en högtrycksrygg växt in över
Skandinavien, vilket har stabiliserat vädret.
Vad vi hangflygare kan hoppas på, är nordvästlig
vind eller sjöbris vid kusthangen.
Tisdagen öppnade med solsken, 15-20 grader varmt
och i Halmstad i stort vindstilla.
Min planering var att åka till Hovs Hallar med hoppet,
att sjöbrisen skulle dra igång vid 11-12-tiden.
Vindmätaren på HH visade 0 m/sek…
Nåväl, jag packade in min ”Introduction”, vilket är en
tjeckisk modell med 305 i spv.
Vikt strax över 900 gram inklusive allt och synnerligen
välflygande.
Nedkommen till det nu försommarvackra Hovs Hallar
möttes jag av västnordvästlig vind. Styrka ca 1 m/sek.
Min erfarenhet av Hovs Hallar, 50 års flygande, sa mig,
att en lätt modell kommer att kunna flyta.
Upp till pilotplatsen och iväg. Trodde jag…modellen dök
rakt ner nästan genast efter utkastet.
Som tur var inga skador, men varför dök den ? Jo naturligtvis
gick höjdrodret på fel håll !!!
Jag hade programmerat om min klaff och under detta troligtvis
kommit åt funktionen, som ändrade riktning på höjdrodret.
Alltså mitt fel.
Efter korrektionen av mitt höjdroder blev det nytt startförsök.
Det blåste mellan 0.5 och 1 m/sek, så jag var aningen tveksam.
Men hanget bar. Inget våldsamt lyft, men tillräckligt för min
modell. Är det dåligt lyft, då får man flyga noga. Inget onödigt
vevande med spakarna, det skapar motstånd och ligg i bästa lyftet.
Att gneta på i marginellt lyft, det kan vara en utmaning och
det är spännande.
Vinden ökade något efter hand till ca 1.5 m/sek, vilket gjorde
stor skillnad på hangets förmåga att lyfta högre.
Jag satt på bänken och njöt varje sekund av min modellflyg
tillvaro och tänkte, att bättre än så här kan det inte bli !
Min start var klockan 1015 och jag landade slutligen 1450.
Om jag var nöjd…det vore ett understatement.
Således fick jag njuta av min flygning och uppleva naturen,
samt inte minst träffade jag vetgiriga och trevliga människor
som passerade.
Att få göra propaganda för modellflyg är mycket roligt,
enligt mitt sätt att se det. Speciellt då man får tala
med intressanta människor.
Intressanta människor… det träffade jag i tisdags.
Det hade jag aldrig gjort i dvalan framför en tv.
Här är lite bilder och en videosnutt.
Häng med en sväng…
Det som gör modellflyg möjligt…
Viktigt för mig…fri horisont.
Här sitter en modellflygare och njuter tillvaron !
Allt är grönt…utom skyn…
Iväg !
Ser bra ut…i 2 sekunder…
…för sedan…
…bär det mot jordens medelpunkt…
Men sen gick det fint.
Jag och min modell vid Segeltorp
Förstår du varför jag är en hängiven modellflygare ?
Sedan landning
Landning just där…
Efter avslutade flygningar.
Våra träffar med hangmodeller i Ystadtrakten var med årets
upplaga den 21.
Första året var vi mer än 25 deltagare, vilket var glädjande.
I år var vi 8 aktiva piloter…Jag undrar varför. Tja det handlar
nog om naturlig avgång…bekvämlighet,osäkerhet väder, eller
att modellflygintresset har skiftat över till annat.
Vi kan inte påverka detta, utan vi, den så att säga ”hårda kärnan”,
vi kommer att fortsätta att träffas, så länge vi fysiskt kan.
Det är så, att dessa träffar innebär en viktig social samvaro.
Det kan gälla nostalgiska minnen, modeller, händelser som
dyker upp ur minnet, vilka är gemensamma och annat.
Kan vi inte flyga på grund av väder, då gör vi annat.
Vi har aldrig tråkigt, därför vi har så många års erfarenhet
av vår hobby, att våra minnen tycks var oändliga.
Varje år ser vi fram emot vår träff på hangkanten !
Kenneth
Håkan med sin Alula
Dick på G
Visst är hans modell vacker…
Just nu, är det en härlig tid i naturen. Växt och djurlivet
har tagit sats och startat.
Vi har den skiraste grönskan, då trädens blad fortfarande
är ljusgröna. Häckande fåglar spelar intensivt, då de
hävdar sina revir.
Det gäller att njuta nu för dig !
Under en tripp lite österut tog jag lite bilder, som skulle
på något sätt illustrera, det jag skrev ovan.
Jag såg en ung älgtjur ca 300 m från mig stående och kollande
mig.
En älg har dålig syn, så han var osäker på, vad jag var för
individ. Det är ljudet som varskor en älg och lukten som
alarmerar den.
Men denna tjuren stod stilla och jag förberedde mitt
fotograferande noga, eftersom avståndet var långt.
Sedan tog jag mina bilder och tänkte, att detta blev
bra trots avståndet.
Hemkommen såg till min besvikelse, att jag haft kamerans
mode felinställt…
Bilderna på älgen och vidare på ett rådjur var nästan helt
svarta rutor…
Efter manipulerande av bilden fick jag tillbaka en del av
vad jag ville, men det blev inte ok.
Rådjuret har, som du kan se, horn med 4 taggar och han
har fortfarande kvar delar av den grå vinterpälsen.
Bilderna kunde blivit bra…
Med de övriga bilderna försöker jag skildra den nu
härskande grönskan.
Till och en vanlig grusväg på landet, den kan vara vacker.
Ja, här kommer några av mina ögonblick, som gav mig
en god upplevelse !
Om du undrar vad vi gjorde i Ystad…jo vi flög mycket.
Löderup är den plats vi brukar utnyttja för hangflyg.
Under alla dagarna var vi där, då vindarna var
mest gynnsamma där. Där är också mycket vacker
och säregen natur. Kan vi inte flyga kan vi njuta
av omgivningarna. Det är givande.
Här kommer lite fler bilder från vår sammankomst.
Häng med !
…det var jag som gjort en en synnerligen tavla !
Det var gråmulet, regnet hängde i luften och det
blåste 6-8 m/sek.
Alltså upplagt för att åka till Tönnersa och få en stund
på hanget med min Spirit.
Min Spirit, som jag inte vet hur många timmar den
har i luften, var nygenomgången och kroppen hade
fått ny fin vit akryllack.
Allt var upplagt för en fin flygsejour. Men, men allt
var inte helt bra.
Då jag efter en ganska lång promenad kom fram
till pilotplatsen, fann jag att vinden var visserligen
jämn och stark, men det blåste ca 30 grader snett
från norr.
Nu vet jag, efter 50 års flygning här, att det går
att flyga även på sned vind, då hanget vrider upp
vinden.
Så modellen monterades, jag kollade att att alla
roder rörde sig och att de gick åt rätt håll och
kastade ut.
Min Spirit har alltid flugit superfint efter all
fintrimning, men nu…den vinglade fram som en
drucken längs kanten och jag lyckades med tur
landa den utan skador i en dynkant.
Jag hämtade modellen, borstade av sanden och
kollade mina roder.
Då kom jag på felet: När jag aktiverat mixern,
som jag alltid använder på Spiriten, vilken mixar
skev och sida, visade det sig att sidorodret gick
åt fel håll….
Alla roder inklusive sidoroder gick på rätt håll
omixat, men mixat blev det fel. Bra man hittar
sina fel. Felet avhjälptes, rotationsriktningen
reverserades på mitt sidoroder i mixern och
modellen flög ånyo som en dröm.
Där ser man, hur det går, då man slarvar. Kan
bara skylla mig själv.
Hur som helst så fick jag 1.5 timma i luften,
eftersom jag var så flygsugen.
Under min flygning filmade jag dels med en
ombordkamera och med min” glasögonkamera”,
men jag har publicerat så mycket film med
min Spirit”, så jag vill inte trötta er.
Men lite bilder blev det och de är klippta ur
videon från min lilla ”Mobiuskamera” därav
den lite darriga kvaliteten.
Håll tillgodo !
Långt och fint kusthang som är lättfluget, men som
kan vara en utmaning, om flyger fort nära kanten.
Start !
I nosen min GoPro
Jag flög rote med en havstrut
Baslinjen
Final, full klaff
Landning lätt som en fjäder.
Done deal
Piloten filmad då han landar
Vad ombordkameran såg…