…av den ögonbedövande skira grönskan !
Från mitt strövtåg…
Från mitt strövtåg…
Jag har mig tyckt , att populationen av rådjur i vår halländska natur har minskat. Därför for jag runt häromdagen för att kolla och för att kunna bekräfta min uppfattning.
Jo, jag fick se rådjur, men inte var jag förväntade. I den halländska skogsbygden där man normalt finner rådjur, där såg jag enstaka djur.
En mindre flock såg jag, där jag jagar…
Jag var ute i skymningen, då man normalt kan se djuren, då de går och betar. Men jag såg inga större flockar, vilket vore normalt vid denna årstiden.
Vad jag såg, var däremot mycket dovhjortar, vilket bekräftade min tidigare uppfattning, att de har ökat kraftigt. Vi har haft rymningar från olika hägn, vilket gjort att dovhjortarnas antal levande fritt har ökat kraftigt.
En flock med rådjur fann jag till min överraskning i hamnområdet Halmstad. Jag har vetat om, att det fanns en bock där, men nu hade han ett harem av getter med sig. 4 getter ingick i hans flock, så han var säkert lycklig.
Jag tror inte de kommer att stanna, utan de kommer att dra vidare.
Orsaken till att de uppehöll sig där kan troligtvis förklaras av, att det finns gott om bete på platsen, som rådjur är anpassade till.
Glädjande nog har jag sett ett par flockar med tofsvipor i år.
Vi får se hur allt går…
Jag tog några bilder. Som vanligt sent under eftermiddagen med dåligt ljus och som vanligt långa avstånd. Men jag gjorde det bästa av det med hänsyn till mina tekniska resurser…
En större flock dovhjortar öster om Halmstad.
Den högra hjorten gjorde glädjesprång…
En lite grupp rådjur öster om staden
Tofsviporna tumlade i luften jämte E6.
I hamnområdet Halmstad
En av revirbockens damer.
I går var vädret med oss, om man ska vara hangflygare.
Det var uppehåll och ca 5 m/sek västlig vind.
Som gjort att flyga på Tönnersahanget…
synd jag inte åkte dit…jag var på väg men fick annat emellan
som måste ordnas.
Anders var där med sin modell och fick som han skrev: Några
timmar i luften !
I morgon tisdag blir det Hovs Hallar. Vinden blir på förmiddagen
NNO och drar vid 12-tiden över mot NNV.
Stämmer prognosen blir det perfekt att starta kl 1000 i den
nordliga vinden, som är utlovad bli 3-5 m/sek.
Men man kan aldrig vara säker på prognoser…
Dock så satsar jag på HH i morgon. Om jag inte kan
flyga, kan jag ta lite bilder.
I dag gick jag min 8 km promenad vid stranden och 2 km
längs Fylleån.
Jag var rent trött då jag kom hem. Men jag hade med mig
fina upplevelser. Det händer alltid något oväntat och det
gjorde det även i dag i positivt hänseende.
Det blev lite bilder.
Men förhoppningsvis kan jag presentera lite hangflygbilder
i morgon…
Nedan ögonblick från i dag tagna vid Fylleån vid kvarnen
och vid Lagaoset.
Orkar du så häng med !
Den gamla fördämningen vid Tullgrens kvarnfall vid Fylleån.
En av strandens många reptiler som låg och relaxade…
Dock hade han koll på omgivningen.
Bäcken som avvattnar våtmarken skär ständigt sina mjuka kurvor i sanden
Havet lugnt, endast Lagans utrinnande vatten
kan skapa mindre vågor, då de möter Kattegatt.
Lagaosets trogne gårdvar satt på plats och såg ovanligt…
…vresig ut och skällde på oss som passerade vid hans revir.
De mycket talrika grågässen vevade sig fram med kraftig muskulatur.
Tja, kalla det vad du vill…
En vildsvinsgalt lögade sig i strandkanten.
Den mindre Strandsaxen såg sig ängsligt om…
Jo, vi har den smalhalsade nordiska flodhästen här…
Den aggressiva Pådyvlaren körde nosen i sanden beredd att övertala…
Ingen trängsel. Tycker du sanden är rödaktig…det stämmer.
Skum som orsakas av alger och kolföreningar.
400 m från stranden finns det regelbundet placerade dyner och vallar.
Ja, kan du artbestämma ?
En av de trevliga individer man möter under en promenad.
Dystert.
I fredags hade vi finfint modellflygväder, men som vanligt kom annat emellan.
Jag hoppades på lördagen, men fick naturligtvis en örfil av vädret.
Annars hade vi planerat att flyga på isen på en sjö öster om staden.
Som du ser på ingressbilden var det optimalt om än något tunn is.
Det snöade i dag , ett par grader kallt och gråväder. Alltså lät jag mina modeller
stå i hangaren.
För trots allt går vi mot ljusare tider, vilket vi som är observanta på dagsljuset
redan märker på eftermiddagen. Dagen har redan nu tänjt sig märkbart.
Dock ville jag trots vädret ut lite sent på eftermiddagen på fredagen och ta lite bilder.
Det blev en bunta. Som fick påfyllning på lördagen efter påfyllningen
av snö, som förändrar landskapet och framför allt ljuset.
Jag lägger upp några bilder som skildrar Halländsk vinter i skogs- och
slättbygd.
Blankis…den bästa startbanan. Varför ? Jo, marken är exakt lika hög…
det gör, att du kan flyga och rita nollor i isen med vingspetsen.
De mänskliga svinen har varit framme.
Fast det är förnedrande mot de fyrbenta att blanda in dem i samband
med dessa klass 3 tvåbenta grisar, som sprider skräpet, där de står och går.
Den nedåtgående solen får de vindvajade torkade blomställningarna vid sidan av vägen att lysa.
Hopp om framtiden…årets första Cumulus !
En ejderhanne ligger parkerad på en sten.
Ett fartyg som transporterar malt/korn lämnar Halmstad
Den varma luften över havet lyfter upp, tycks det för betraktaren,
miljoner ton berg i luften enkelt.
Biltransportcarriern ”Schelde Highway” på väg till Halmstad för att lossa 1000 VAG-bilar.
En fälthare trycker i brodden och lapar sol…se så väl han smälter in mot omgivningen.
Men han stördes av mig och…
…satte iväg
En självplågare mäter upp vägen mot Eldsberga…
Det höstsådda ger färg åt landskapet
Gässen spankulerar i skafferiet
Som sagt, cumulusen blommar den 6. januari..
Plötsligt ser jag i diket en smygande 12-taggad älgtjur…
Men som vanligt var det en illusion. I form av en trädrot.
På taket sitter fiskmåsar på kolonn i snålblåst och snö.
Fältkråkorna lyfter ilsket upp, när människan kommer och stör deras verksamhet.
Björktrastarna provianterar i träd som bär frukter nu.
Nationalfågeln sedd bakifrån ser ut som en domare…
Koltrasten sitter och funderar över lördagen…
Herr och fru kaja filosoferar över vardagen.
Kajor är till skillnad mot människan monogam.
Ser du att fru Kaja har punkfrisyr..?
Björktrasten vacker ? Dess sång vacker ?
Nä inget av delarna tycker jag.
Tycker den låter som en rasp man drar i en plywoodskiva
Vindkraftverken snurrar in skattesubventionerade arbetsfria pengar till ägarna.
Läste i veckan att bladet på ett vindkraftverk i Sverige klöv en kungsörn på mitten….
Jaa, lite få vi allt vara beredda att offra på teknikens altare…
Halländsk kustvinter…ganska glåmigt.
Det absolut säkraste sättet att få tjuvfiskare till att tömma vattendraget.
Nära mig anlades ett fiskevatten med träden dekorerade runt om
med diverse hotfulla varningar. Efter en vecka fanns garanterat
inte en fisk i sjön. Traktens unga hade genom flitigt tjuvfiske tömt
sjön, tack vare den inviterande och utmanande skyltfloran.
Så här såg det ut där i går…men det kan bli modellflygis om ett par dagar.
..till välkända marker. Det blev till Lagans mynning i Laholmsbukten.
Där jag varit många gånger, för jag genomför min motionsrunda där
nästan varje dag. Jag kan min runda nu och märker minsta förändring
i naturen längs min väg.
Även om jag har usel syn just nu. Skulle blivit opererad i första ögat i veckan,
men kirurgen sjuk..Är lovad att jag ska var klar med båda ögonen innan
1. December. Ska bli härligt.
Synen är viktig, om man är en observerande flanör eller för att inte tala om,
då man flyger en modell. Speciellt som då jag flyger högt och långt ifrån mig.
Men som sagt, snart kommer jag att se som i fornstora dar.
Synd man inte kan se ut som i fornstora dagar oxå…
Där Lagan mynnar i Laholmsbukten, platsen kallas Lagaoset, där sker
ständiga förändringar i landskapet på grund av Lagans och havsströmmens
påverkan.
Mynningen ser aldrig likadan ut vecka efter vecka.
Jag undrar hur många tusen ton sand, som Lagan och strömmarna i havet
flyttar under en vecka ?
Vi har i regel en nordgående ström, som viker in vid Hovs Hallar, följer
Laholmsbukten och svänger ut riktning Tylön. Den medför näringsrikt vatten
söderifrån och transporterar sanden som Lagan för med sig och avlagrar
längs stranden, som sedan av vindarna förs upp i dynlandskapet.
Å andra sidan, vid nordlig vind, har vi en sydgående ström, som kan sätta
med 2-3 knop närmast stranden, vilket badande ovana vid förhållandena
ibland med skräck fått erfara.
Då jag var där häromdagen, var det helt förändrat mot för en vecka sen.
Vi har haft ostlig = frånlandsvind vid Laholmsbukten i mer än en månad nu,
allt på grund av ett högtryck över Skandinavien. Högtrycket försvagades,
men har nu börjat växa till sig igen. Den mest trovärdiga vädertjänsten och
den mest ansedda i världen är yr.no har förutsagt ostliga vindar minst en
vecka till.
Ostvindar är de sämsta, då det gäller hangflyg. Vi har inga bra hang på
den vinden.
Då ska man bo i trakten av Ravlunda/Kivik.
Ostlig vind medför också för vanligt elflyg turbulens till skillnad från den
laminära gradientvinden. Gradientvinden är förenklat uttryckt, den vind,
som inte påverkas av dess friktion mot jordytan.
Nåväl, jag flanerade runt och det som slog mig var stillhet. Det hände
inte mycket, det hördes inte mycket.
Har naturen redan slagit igen inför vintern ?
Lite liv observerade jag och jag tog lite bilder under min promenad.
Tiden går fort, då man är upptagen med något, man gillar. Men efter 2.5 timma
avbröt jag, då jag hade andra uppgifter att utföra.
Alla bilderna tog jag med min Sony, som hade ett 300 mm zoomobjektiv,
vilket ju har sina begränsningar, då det gäller näraliggande objekt.
Om min dåliga syn inte hade påverkat fotograferandet, kanske att resultatet
kunde varit bättre och om inte om funnits…
Denna gamla tallen är nu död. Frid över dess minne och för en hjältemodig kamp
mot envetna vindar, som till slut pinade livet ur den. Jag har följt den i minst 20 år
och sett den blivit svagare och svagare, tills den förra året förlorade alla sina barr.
Nu stod den här under de fallande björklöven.
80 Cormoraner…de äter var och en ca 0.5 kg fisk om dagen. Vid Lagaoset finns ca 450-600 stycken.
Det blir ca 1800 kg fisk på en vecka, däri inräknat smolt man släpper ut.
Ja, jag kallar det Cormoraner, för det kallas fåglarna i Europa. Ett namn som
passar deras utseende och beteende bättre än det mesiga ” Storskarv.”
En tanker på svaj i Laholmsbukten i väntan på att anlöpa ..
Fartyget på bilden.
Här kan ni se alla fartyg som har AIS installerad vilket 99% har idag.
Tur vi har Cormoranerna som vaktar…
Denna Tjurbocken har legat och blängt här i ett par år…
att han aldrig tröttnar ?
Jovisst, det blommar än. Använd Den digitala Floran för att artbestämma.
Här brukar finnas en kraftig bäck. men som på så många ställen i
Sverige är den uttorkad på grund av exceptionell torka.
Denna individen gör inte ens så många knop som vattnet i Lagan,
utan han, ja ni ser ju att det är en hanne, försöker väl bara hålla
sina få tankar samlade och under kontroll i sin träskalle…
Lagans vatten och havsströmmen bygger och raserar.
Jag tycker att en kråka har en lika hotfull silhuett som Cormoranen har.
När jag ser en Cormoran flyga just över vattenytan…
…associerar jag av någon anledning till ett japanskt torpedplan
i Stilla havet under dess anflygning mot ett fartyg…
Den gamle gårdvaren vid Lagaoset. Om möjligt
ännu vresigare efter att ha flyttats runt mot sin vilja…
Kråkorna är predatorer med en inbyggd försiktighet.
Jag var 125 m från denna och kråkan lyfte, så fort jag tog
upp min kamera…
Strandade maneter har inbyggda lysdioder eller…
De ändrar utseende hela tiden i vågskalpet.
Speciellt om du fotograferar med blixt. Vilket jag
inte kunde då jag stod 3 m från den då jag plåtade.
Detta belätet sa, han hade besvär med en förväxt visdomstand
och han var på synnerligen dåligt humör…
Här blommar det glatt i sol
Marviol
Saltarven börjar bli lite ankommen nu
…och klorofyllen backar tillbaka.
ser ut som en lysande juvel…
12 km Västhang att flyga på om vinden är västlig.
Men nu…helt tomt.
Här nedan tre bilder från SMHI om strömmar. Läs här om du är intresserad.
Ovanstående mycket typiskt i Öresund.
Med tilltagande ålder, upplever jag, att nutiden tycks rusa förbi mig ,
i ett alltmer ökande tempo hela tiden.
Jag har märkt, andra i min ålder säger likadant och vi vet varför.
Vi får ett annat perspektiv på begreppet tid, då vi åldras. Vi ser mest
bakåt av naturliga skäl…
Vi har, tycks det, framtiden bakom oss…innan nuet har hunnit passera…
Tänk efter , hur långa tyckte vi inte, att sommarloven var, då vi var 12 år ?
Sommarlovet varade en evighet. Hur lång tid varar sommaren för oss nu,
då vi är äldre ? En blinkning tycks det !
Men allt handlar egentligen om, hur du förbrukar din tid. Det gäller
att fylla den med positiva erfarenheter och upplevelser. Det är det,
som ger oss livskvalitet. Jag kan inte sitta av mitt liv framför en tv,
eller planlöst surfa på internet, för att inte tala om att maniskt
fippla på en ifåne, väntande på något som aldrig kommer att ske.
I den ålder jag är i, kan allt ta slut på bråkdelen av en sekund. Jag har
en närstående, som drabbades av en blödning i hjärnan och är bunden
till en rullstol och behöver assistans 24 timmar om dygnet .
Så ditt liv kan förändras på en sekund från ett liv med möjligheterna
att vara fysiskt aktiv till ett passivt liv, där du är helt beroende av
andra människor för att få ditt livs basala behov tillfredsställda .
Därför vågar jag inte att chansa, utan jag försöker, så gott jag kan,
utnyttja den tid jag har kvar av mitt aktiva liv, till det som ger
mig mest utbyte.
Att inte göra något, det är min återstående tid för dyrbar ägna att sig åt !
Jag vill leva i den riktiga världen, inte i en låtsasvärld, där man hela tiden
måste tänka, ”om jag …” eller ”man skulle”.
Leva i en värld som ger mig upplevelser och erfarenheter, det innebär
för egen personlig del, att jag bland andra sysselsättningar får flyga med
mina modeller.
I och med att jag är 100 % segelflygare, kommer jag med nödvändighet ut
i naturen för att kunna utöva min hobby. Det tar mig till vackra och
intressanta platser.
Exempelvis Hovs Hallar. Där jag aldrig någonsin tröttnar på utsikten
från Platån. Jag ser alltid något nytt, varje gång jag är där.
Kan jag inte flyga, kan jag sitta med kikaren och iakttaga.
Det ger mig så mycket, för alla mina sinnen påverkas och då minns jag
även efter en lång tid ögonblicken, ljuden och dofterna..
Men för det mesta lyckas jag flyga med mina modeller, även om
förhållandena är marginella. Efter 44 års modellflygande på
Hovs Hallar, påstår jag, att jag känner platsen och kan avgöra,
om det är flygbart eller inte.
2016 innebar många fina flygningar på HH. För den delen på flera andra
ställen också, för sällan har jag flugit så mycket, som jag gjort senaste året.
Jag tröttnar aldrig på att flyga !
För min personliga del har det oväntade, nästan blivit det väntade…
Det tycks alltid hända mig något, jag inte kunnat förutse, då jag är
ute för att flyga med mina modeller..
Det är det oväntade, som ger krydda i min tillvaro.
Det jag inte hade kunnat förutse, men som ändå hände.
Här kommer lite bilder på mig och Pär, då vi varit ute med våra modeller.
Vi flyger våra modeller, vi sitter inte på en bänk och pratar om det !
Det är därför, vi är så ungdomliga och öppna i våra sinnen !
Det är med dina sinnen som med din ytterdörr…låser du din dörr släpper
du inte in någon eller något…du kommer att få vänta förgäves på besök.
Är dörren till dina sinnen stängd, då har du heller inget att minnas…
Buckle up and join our ride !
Den kommersiella flygtrafiken ritar sina mönster,
som skriften från en spretig stålpenna på ett foliopapper 1922.
Varmfronten kommer lite hotfullt glidande in.
En i sinnet ung pilot…förväntansfull…
Pär Lundqvist i olika startpositioner…
Avslappnad start med en Lunak.
En pojk på väg med bestämda steg…
…mot pilotplatsen.
..ni ser, inte mycket vind…
…men det räcker för att flyga en Spirit…
…för den kräver inte mycket lyft, då den är lätt och välflygande.
Landning med halv klaff framför fötterna på kanten.
de va de !
Ibland under sommartid kommer sjöbrisen vid 12-13-tiden och
då kommer hård vind plötsligt, vilket du kan se på havet.
Pär har just landat i en Odonbuske på Platån.
Min numera utrangerade Spirit Elite.
Närkontakt av II:a graden.
Min Banana på Tönnershanget vid havet. En snabb modell som Pär nu flyger.
Aningen spröd, tål inga dåliga landningar. Jag hade önskat, den skulle funnits
i en 2.5 m version också.
Bild över fortet med Goprokameran.
Google-Earth bild på samma klippor….
min avsikt med bilderna kan ni säkert dra själva.
Pär flyger så det ryker…eller är Bananan ångdriven…
En jaktlabrador ? beundrar Pärs Lunak…
”Nu är Lunakarna mogna”, säger Pär och plockar en.
En besökande hangpilots modell på Platån HH.
Ut i naturen hangburen !
…om du betänker, att det är högsommar och semestertider.
Normalt sett, alltså om havet varit varmare, skulle stranden varit
fylld med badgäster.
Men jag tycker denna sommaren är väldigt lik förra årets…
…alltså inte så varmt och en evig blåst.
Blåst, det vill jag som hangflygare i och för sig ha, för att kunna flyga med mina
modeller vid Tönnersa Strand.
Vinden var ca 5-6 m/sek då jag kom och 2-3 m/sek, då jag lämnade.
Solen sken och det var en behaglig, för modellflygare i alla fall, luft-
temperatur.
På väg ner till flygstället träffade jag en mamma med sin dotter, som
skulle tillbringa ett par timmar på stranden.
Vi talade lite om strömmar i vattnet, varvid jag påtalade att strömmen
kan vara stark vid VNV vind.
Men som sagt, jag gick till mitt vanliga flygställe, monterade och
startade.
Lyftet var helt ok, vilket möjliggjorde långa flygningar längs kanten.
De enda människorna jag såg, var förutom mig själv, mamman och hennes
dotter samt ytterligare en kvinna. Så vi behövde inte trängas.
Borta vid Lagaoset höll kiteflygarna på och seglade på sina brädor,
burna och dragna av sina drakar.
Efter 1 timma i luften flyttade jag mig mot stigen, som leder från stranden
mot parkeringen.
Men här är lite bilder, som visar, vad som kan möta en hangflygare sommartid
på Tönnersa Strand.
Visst är det något särskilt med nordiska kvinnor !
Alla bilderna tagna med en av mina Goprokameror.
Jag hade länge nog gått och väntat på lämplig vind för att kunna åka
ner till Hovs Hallar för lite hangflygande .
I dag Skärtorsdagen såg det bra ut. Visserligen lite frisk vind
8-10 m/sek, men det får duga. Det är bara att ta på sig lämpliga
kläder, så klarar man sig. Det vet jag av mångårig erfarenhet.
Så jag packade två modeller, en Spirit och en ny F3F modell.
Framkommen till HH var det klar himmel söderut, men från
nordväst kom en imponerande molnskärm med Cb och Nimbusmoln.
Jag knatade upp med modellerna på platån, monterade och
startade. Visst var lyftet bra, men skitvädret kom med oanad fart,
så efter 15 minuter i luften avbröt jag och landade.
Ska man räkna, vad det kostade att köra ner till HH från Halmstad,
så var det dyra 15 minuter ! Jag brukar inte ge mig så fort …
De imponerande molnen förde med sig som vanligt kraftiga vindbyar
och i bakkanten nederbörd.
Inte fick jag plåtat min modell med nån reda, mer än en bild
men det blev lite bilder på molnen.
Det är en utmaning att fotografera sin modell med en systemkamera,
samtidigt som man ska ha kontroll på flygplanet.
På hemvägen möttes jag av regn och snö.
Hemkommen blev jag saluterad av blixt, dunder, snö, regn och hagel
i 30 minuter, innan allt lugnade sig.
Alltså ett typiskt påskväder för oss vid kusten.
Uppriktigt sagt kommer jag inte ihåg, då vi senast hade riktigt
fint påskväder.
Här några väderbilder med lite förklaringar i brist på flygbilder.
I morgon och på lördag är det lovat bra väder på HH.
Då kör jag igen för att ta igen, det jag blev utan idag !
Den enda halvsuddiga bilden av min Spirit i det barska vädret.
Som ni ser blå himmel söderut och från NV kommer
det dåliga vädret förebådat av sin molnskärm.
Här börjar det dra ihop sig.
Man kan se den ökande vinden på strimmorna på havet.
Jag glömde korrigera horisonten, så den lutar…
Den blåa delen av skyn blir mindre och mindre.
De enda som flög till slut, var kråkor och korpar.
Ser ni solstrimman på Laholmsbukten ?
Detta väderläget kom sig av, att en kallfront rörde
sig ner över kusten och drog med sig kalluft.
Vinden blev relativt stark på grund av ett högtryck mellan Island och Norge.
Vinden i ett högtryck blåser medsols på norra halvklotet,
vilket gjorde att vinden blev frisk nord till nordväst.
Vi har ett lågtryck in över Baltikum och dess vindar,
som blåser motsols understödjer också den friska
i huvudsak nordliga vinden.
Vind som blåser mellan olika tryckssystem kallas ”tryckvind”
och är ett resultat av naturens strävan att behålla jämvikt.
Alltså luftmassan strömmar från högtryck mot lågtryck.
Ni kanske har hört, att meteorologerna på SMHI säger att:
”lågtrycket över Engelska Kanalen fylls ut…”
Andra typer av vindar är till exempel sjöbris, som styrs
av solen och förekomsten av land / hav.
När kallfronten kommer och kolliderar med den relativt
varma luften nära marken vi hade, pressas den varma luften
upp och vi får en mycket labilt skiktad luftmassa.
Det gör, att det är gynnsamt läge för att
Cb eller Nimbusmoln ska kunna utvecklas.
Vi kan säga åskmoln för enkelhetens skull.
Således behöver det inte var högsommar, för att
åska ska kunna ge sig tillkänna med blixt och dunder.
Det räcker med, att en kall och en varm luftmassa möts.
Mellan de höga åskmolnen kan man skymta flikar av
molnfri himmel, vilket är typiskt för väderläget,
som jag beskrivit.
I dag hade vi ett flertal Cb-moln , vilka var mycket höga och mäktiga.
När ett sådant moln kommer, kan man se, det vi ser
här i framkanten som ljusa hängande slöjor.
Det är inte nederbörd, utan det är resultatet av kalla
nedåtgående vindar från molnet.
Ett åskmoln får sin energi in i basen där varm luft,
relativt omgivningen, strömmar in.
Omvänt, så strömmar kall luft ner på utsidan av molnet.
Det blir en rotation.
De ljusa ”gardinerna” beror på, att de kalla nersvepen framför molnet
pressar upp varm luft över havsytan och då den luften stiger,
kommer fuktigheten i den att kondenseras och bilda dessa vita slöjor.
När detta är fullt utvecklat, kan man få en rotation framför
molnets nederkant, som formar ett valsliknande moln.
Om ett sådant valsmoln utvecklats, talar man om en ”Gustfront”.
Nederbörden kommer i bakkanten av molnen.
Dessa slöjor framför molnet förändras ständigt i ett väderläge som detta.
Allt eftersom molnet kom närmare, kan man se,
hur kraftiga byvindar får havet att bryta vitt.
Här kommer ett moln rakt mot Hovs Hallar, vilket…
…fick mig att gå ner till min bil för att slippa nederbörden.
Ingemar Bergman, vår svenske mästerregissör spelade in filmen
”Det sjunde inseglet” delvis på Hovs Hallar.
Hans foto härmar jag lite här…på denna och nästa bild.
Jag tycker bättre om svartvita bilder, då jag vill beskriva en KÄNSLA.
Färg skulle göra dessa två bilder till kolorerade vykort från en kiosk !
Här får jag med enkla medel kontraster mellan den ljusa himmeln
och den mörka marken närmast fotografen.
Kontrasterna bildar två antipoder mot det centrala i centrum, väderdramatiken.
Blommor nu på Hovs Hallar…..
…det blir kvarstående tistlar från förra året.
Då jag körde hem via Boarp, såg Hallands Väderö och skyn ut så här.
Efter det att jag kommit ut på E6 och körde norrut,
kom snö, hagel och regn i stora mängder
från bakre delen av molnet.