Kategorier
Modeller värda att se på

EN MODELLPLANFABRIKÖR…

 

 

 

 

 

…som heter Johnny Johansson.

 

 

 

 

 

 

 

 

En av mina äldsta modellflygande kamrater är Johnny från
goda staden Laholm.

Jag kom i kontakt med Johnny 1973, vilket var det året
jag började med rc-flyg.

Johnny hade troligtvis börjat med radioflyg 2 år tidigare.

Han hade en bra bas att vila sitt byggande mot. Om jag minns
rätt är han utbildad möbelsnickare och med det följer att
han har god kännedom om material, verktyg och deras möjligheter.

Jag har alltid beundrat hans förmåga att utöva olika hantverk,
inte bara modellbygge av olika sorter utan också andra
hantverk. För Johnny bara flyter det på.

I och med hans erfarenheter och kunskap om det han arbetar
med, har han förmågan att bygga effektivt och rätt.

Om man är förunnad dessa förmågor och man dessutom
är noggrann, ger det en bra produkt i slutändan.

Han har förutom att syssla med modellflyg tagit motorcert och
köpt en fullskala Emeraude, aerobatisk
kärra, som han gjorde
grundöversyn på, vilket är ett mycket
stort arbete.
Resultatet blev som förväntat, lysande.

Efter att ha sålt sitt företag och kvalificerat sig för pensionärslivet
har han åter etablerat sig i Laholm, 
där han tagit upp sin hobby
modellflyg på nytt.

Han har en mycket fin bygglokal,  med allt man kan behöva
för bygget av modeller. Senaste nyanskaffningen är en Luna-såg.

Johnny blev intresserad av en ursprungligen friflygande modell,
som heter ”Leprachaun”,  vilket är ett irländskt ord,  vilket kan
fritt översättas med ”Pyssling”. En liten grön figur som bruka
hitta
på hyss…

När Johnny gör nåt , gör han det grundligt. Efter att ha byggt
en större,
ca 310 cm spv byggde han en mindre likadan.

Modellen visade sig ha härliga flygegenskaper.

Han beslöt tillverka ett antal av varje sort, om någon skulle vara
intresserad av att köpa.

För att rationalisera tillverkningen,  satte Johnny ihop jiggar
för alla
delarna. Detta gjorde att bygget blev enklare och rättare.
Inget krokigt
eller skevt.

Han har hittills byggt 5 av den större och 5 av den mindre modellen.

Om du är intresserad av att köpa en modell kan du kontakta
Johnny via min blogg. Min mailadress finner du på bloggen under
adressen ”Welcome to my humble blog”.

Du kan få modellen helt färdig,  klädd och flygklar eller träfärdig.
Det går att få den med aerodynamiska bromsar monterade.

Under byggandet tillkommer modifieringar till grundkonstruktionen
vilka förbättrar flygegenskaperna.

Du kan också ringa Johnny för ytterligare info : 07014133 33

Häromdagen besökte jag honom och jag tog lite bilder,
som i någon mån visar hans verksamhet.

Jag har skrivit och fotograferat Leprachaunen förut, så klicka HÄR
så kan du läsa och se en video.

Ok, här kommer lite bilder…

 

 

Johnny med jiggen för kroppen. Du ser att det är stora grejor…

Jigg till vingen. Johnny har tagit fram en vinge med ca 30 cm större spv.

Stabbjigg. I storlek som en normal vinge till en elkärra…

Kroppskonstruktionen på Leprachaun # 5.

Sadeln för stabben

Modellen är mycket lätt. ca 1200 gram allt som allt.

I väntan på leverans.

Här ser du vingarna med större spännvidd till vänster.
Kommer att ge bättre flygegenskaper tack vare förbättrat
Re-tal.

Balsa + Ca +lite kolfiber = Starkt och lätt.

Fena och sidoroder.

De två pinnarna till höger är inget ekivokt, utan ett hjälpmedel
för att kontrollera tyngdpunkten. Man kan flytta pinnarna för
anpassa instrumentet till kroppsbredden. En typisk Johnny gadget.

Att ha goda utrymmen är en fördel,  då man bygger större modeller.

Storebror och Lillebror på parad.

Både den större som den mindre versionen har en löstagbar nos, som gör
monteringen av drivlinan enkel, så det blir en
elseglare på 30 sekunder.

Modellen är mäktig. Du ska se den i luften ! Majestätiskt glidande.
Kräver ytterst lite korrigeringar i luften med roder för den ska flyga.

Löstagbar nos på den mindre modellen.

Detta visar hur Johnny tillverkade formen till nosen,
som ligger på bordet. Gjutet i epoxieplast och glasfiber.

Noskåpan då elmotorn är monterad.

Trävirke till 4 av den mindre versionen.

9 grams servo monterat nära rodret ger glappfri förbindelse och därmed renare flygning.

 

”Nu ska vi se”, säger byggmästaren…

Här kan du se ett sätt att eliminera glapp. Gummiband drar servot framåt
hela tiden och tar bort glappet. Servot glider i
en liten släde.

Vingen fästs enkelt med gummiband på den mindre versionen av Leprachaun.

Vill du kan du få kroppen delbar för att underlätta transport.

 

 

Flätade kolfiberrör håller vingarna.

Sidoroderservots montering

Nä, nu ska vi ha lite kaffe och mors hembakta kakor !

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

OLIKA SEGELMODELLER …

 

 

 

…för termik och hang.

 

 

Segelmodeller behöver ju inte vara supermodeller i kevlar och kolfiber.
Det finns fortfarande modeller med uppbyggda vingar på vanligt sätt
och med kroppar byggda av balsa och förstärkta med plywood.

Fördelen med sådan modeller är, att de är lätta att laga, när det smällt.
Dessutom är de billigare och i regel lättare. Jag hävdar, att en av de
bästa segelmodellerna för allmän termikflygning, är en Blue Phoenix
utrustad med en billig elmotor från United. Den blir lätt och rät
t byggd flyger den förträffligt för nybörjaren och utomförträffligt för
den erfarne termikjägaren. En sådan modell kostar med allt ca 1200 spänn.

Här är diverse modeller ur mitt arkiv med medföljande förklaringar.

slaskbild (94)

Detta är en ”Last Down”. Fast kroppen är en egenkonstruktion.
Det visade sig att Last Downvingen passade precis på min kropp
jag redan hade.

 En modell från Staufenbiel i Tyskland. 2 m spännvidd och flyger
mycket bra. Den är lätt har en glasfiberkropp och en bom av kolfiber.
Vingen konventionell med spryglar och klädd med film. Kostade då
hos Staufenbiel ca 1000 kr.

på kullen (80)

Denna modellen tror jag jag övertog från Frank, som hade fått den
av en kusin eller nåt ditåt. Konventionellt balsabygge rätt igenom
och modellen avsedd för hangflyg som den ligger nu. Vill man flyga termik
kunde man skjuta på vingspetsar så spännvidden ökade med en halv meter.
Hur den flög termik vet jag inte men jag provflög den på hanget i Tönnersa
. Ingen jättehit, men man får inte begära för mycket med de vingarna.
 

på kullen (10)

Denna modellen heter ”Silent Dream” och kommer också från Staufenbiel.
Det är en extremt välflygande elseglare, framtagen för en tävlingsklass
man har i Tyskland. den har bra glidtal är utrustad förutom de vanliga
roderna även klaff. Jag har en sån modell byggd och fullbestyckad med
servo iordningsställd som ren segelmodell, men det är enkelt att bestycka
den med en elmotor.  
 

IMG_1730

Här slänger undertecknad iväg en enkel DLG = (DiscusLaunchGlider)
på Hovs Hallar. De finns i ett otal versioner och har i regel ca 2 m spännvidd,
de är lätta och kan vara spröda. Priset varierar från ca 1200 för ovanstående
och uppåt utan gräns. En skicklig kastare får upp modellen 70 m i ett kast.

IMG_1718Stefan Blomgren, för det mesta kallad Blomman är en djäkel på att få iväg sin DLG.
Det syns på bilden. Denna modell har en kompis konstruerat, Kristian och den
utmärks av väldigt låg vikt och hitech material och tillverkningssätt.
Jag tror vikten ligger på ca 230 gram allt som allt….? Vingarna skurna av
styroporliknande material och sen vackade med glasfiber/kevlarlaminat förstärkt
med kolfiber.

 

IMG_1706

I väntan på vind på HH, min Arrow och en Apache, en enkel DLG.  

HovsHallarflyg (10)

Som sagt alla modeller är inte kevlar och kolfiber. det finns modeller
som man kan se att de är använda. Till exempel som Rolf Holmers
Blue Phoenix, som är lagad med maskeringstape och knappnålar.
Ja, huvudsaken är ju att man får flyga!

Men men, vad är det för en vinge Rolf har spikat på?
Det är ju ingen Blue Phoenixvinge….nåväl, skit samma, bara det flyger.