Kategorier
Hangflyg modell

EN FIN DAG PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

Jag fick min flygning till slut…

 

 

Bilden tagen på 100 m höjd från min modell.

 

I onsdags for jag till HH för att få mig några rundor  i luften
med antingen min Gillette eller min Spirit.

Vädermannen hade lovat 4-6 m/sek NNV för att sedermera
öka till 5-7 NV.

Men vind och dess riktningar på Hovs Hallar är ett kapitel
för sig. Vädret är ofta, vad gäller vindar, avvikande från
prognoser.

Då jag anlände 0900,  hade vi N 5-7 sekundmeter.
Alltså
var det läge, att bära upp vad som behövs till
Platån.

Där jag möttes av relativt frisk vind rakt på.
Ute över Kattegatt åt syd en molngata med höga och
välutvecklade Cu-moln. Det var bara att hoppas,  de inte
drog sig norröver med sin eventuella nederbörd.

Bra, tänkte jag, det är till att montera min Gillette och
kasta
ut.

Jag gick bort till bortre delen av Platån för att kolla vinden.
Då märkte jag,  att vi hade en topprotor av osedvanlig styrka
och utbredning. Stod jag på toppen,  blåste det 5-6 sekundmeter
i nacken på mig. Alltså det blåste ut från hanget på toppen.

Detta komplicerar det hela,  då det gäller starten. Inte
bara
topprotorn är besvärlig, det innebär ju start i
medvind och att
även kantrotorn snurrar energiskt på,
just under de
omständigheter som rådde .

Eftersom topprotorn var kraftig,  pressade den kantrotorn
ut från hanget. Det skulle medföra för en modell dåligt
lyft,  dels då jag kastar ut på toppen, dels att jag inte skulle
vara hjälpt av kantrotorn vid starten.

Så jag monterade min Spirit,  eftersom den är snällare att
flyga jämfört med min Gillette, som kan vara en elaking.

Att kasta ut Gilletten i detta läget hade varit ett renodlat
kamikazeuppdrag. Det var ingen “Gudomlig Vind” som ju
ordet Kamikaze betyder.

Startar jag på Platån,  finns det två möjligheter .
Antingen i östra eller västra delen. Vid dessa två platser
är påverkan från rotorer minst.

Så jag fick vackert vänta i startläge,  tills omständigheterna
var gynnsamma.

Alltså startade jag,  då jag kände topprotorn tillfälligtvis
tappat andan.

Det sket sig. Modellen kastades åt höger,  utan att jag kunde
hålla emot med skev och sida.

Tursamt nog landade modellen i en enebuske, varför inga
skador uppstod. Mer tur än skicklighet.

Nåväl, nytt försök och nu gick det med ett nödrop.
Min Spirit for som ett torrt löv,  då jag startade, men då
jag kommit ut 20 m från kanten, fick jag den laminära
vinden,  som skapade ett starkt lyft.

Sen var det enkelt att flyga, så jag kunde avslappnat sitta
på min flygtuva och njuta.

Som vanligt på Hovs Hallar var det mycket flanörer,
vilka
kom förbi, vilka stannade och frågade hur det
fungerar.

Alltid lika roligt att försöka omvända flanörer till
modellflygare !

I modellen satt min GoPro i nosen. Vilken fick fotografera
en ung gråtrut,  som ville flyga rote med mig.

Efter 45 minuter i luften landade jag,  vilket du kan se
på mina bilder.

Inte helt enkelt att ta sig ner, men gör du som jag,
brukar det
lösa sig.

Flyg rejäla banor, så får du tid att bedöma din höjd
och kan komma in rätt. Att ha klaff är nästan ett måste,
du flyger här. Det ger dig möjlighet att säkert reducera din
höjd och kontrollerat landa bland diverse taggiga buskar.

För nästa start monterade jag min Mobius på en pinne vid
ena vingspetsen. Allt för att få en annorlunda bild av min
Spirit. Kameran väger 25 gram och pinnen 50 gram.
Pinnen som håller kameran är en furulist laminerad med ett
kolfiber fyrkantrör.

Detta innebär en vikt på ena vinghalvan, vilket jag måste
kompensera med skevrodret, som du kan se på bilderna.

För övrigt påverkade det inte flygningen, utan jag fick
de bilder jag önskade. Bilderna från min Mobius är klippta
ur en videofilm. Jag kan inte nog uppskatta min Mobius
goda egenskaper. Då jag kommit hem beställde jag en till,
om den nuvarande skulle lägga av.

Varför en Mobius slutar funka ? Det är vid flitigt användande
utsatt för ett
mekaniskt slitage. Det går inte att undvika.

Men den tar lika bra bilder,  som då den var ny. Vad som
man ska vara uppmärksam på med en Mobius är två
saker:
Laddaren till batteriet ska helst vara enligt modellen

Ifåneladdare som ger bra med ström

Du ska ha ett bra SD-kort med bra prestanda. Låg
kvalitet
kort ställer till besvär. Vilka kort du ska använda,
kan du se
i RC-Groups mycket omfångsrika tråd om
Mobius.

Efter hand som timmarna gick, minskade vinden och
vid ett tillfälle kom det termisk vind, som effektivt
spärrade hanget för den laminära vinden.

Det fick jag erfara,  då jag flög,  eftersom lyftet markant
minskade, men det var inget problem att hålla sig upp.

Vilket däremot en skärmflygare fick erfara. Han kom
smygande under kanten,  vilket är sämsta platsen vid
detta väderläge. Han skulle gått längre ut från kanten
för att få lyft.

Skärmflygaren flög riktning Kattvik utan att få lyft,
men vände och flög västerut.

Hoppas han kom säkert ner framför värdshuset eller nere
vid Segeltorp.

Jag såg honom inte mer sedan, så antagligen hade han
packat ihop och åkt hem.

Efter en kort stund kom en laminära vinden igång igen
och jag kunde klättra så högt jag ville.

Jag hade startat 0945 och klockan 1435 landade min modell
på gräset bakom fortet.

En härlig dag lade jag till handlingarna.

Man upplever mycket, då man modellflyger !

Hemkommen lade jag märke till, då jag laddade, att jag
förbrukat 826 mA ström. 6 servo +telemetri krävde det.
Sammanlagd tid i luften ca 3.5 timma.

Foto är klipp ur video tagen av min Mobius, stillbilder
från min goda GoPro och några bilder från min Sony
systemkamera.

Om du vill, häng med !

 

Min Spirit utrustad med två kameror. En GoPro i nosen
och en Mobius på ett spröt vid höger vingspets.

Ett mäktigt Cu Congestus.

Ser du elefanten med sin saluterande snabel ?

Som du ser regnar det ur molnet. Min bror befann sig i Helsingborg
och han hade samma moln framför sig. Då får man en aning om den
stota utbredningen av ett Cumulusmoln som växt på.

Min Spirit på väg ut. Kolla höger skev, som kompenserar för vikten av min Mobius.

Modellen landade utan kontroll i en enebuske sedan rotorn tagit befälet.

Här ser du hur turbulent det kan var i vid start genom en rotor.
Dessutom kan jag informera att mitt sidoroder låg maxat åt vänster.

Nåväl, efter att ha kommit ut i den laminära vinden var allt bara en njutning !

Landning med utnyttjande av full klaff.

Piloten mycket fokuserad på att landa modellen ok.

Allt under kontroll hittills…

Ser du buskarna…kan skada Oracovern om man har otur.

Men allt gick utan problem.

Vildnyponen perfekta att plocka nu.
Smakar mycket bättre än odlade.

Björnbären behöver 10 dagar till. Hoppas det inte blir frost bara.
På Hovs Hallar finns ett överflöd av dessa bär.

Om man brygger själv finns här enebär för kryddning av  ginet.

En skärmflygare kommer kanande under kanten…

…det är ett dåligt läge…

…dessutom är faran för frontalt inslag stor, om man inte är uppmärksam.

En duvhök ? kom förbi…

eller sparvhök..tror jag

Truten som ville flyga rote…

Vem kunde tro, vi skulle kunna ta dessa bilder för 20 år sen ?

Här sitter piloten på sin tuva och flyger och njuter av livet. Här har vi
inga fjantiga depåordningsvakter, som går och blänger i marken och
letar fel, utan vi
som är riktiga modellflygare använder  sunt förnuft !

Landning bakom fortet.

Ser du stenen ?
Den har kostat några modeller under 45 års flygning här.

              Jag lyckades undvika den, men den har kostat modeller !

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

KAN MAN FLYGA HANG MED EN FRIFLYGANDE A-2 FRÅN 1950 ?

 

 

 

 

 

Jo, på Kristi Himmelsfärds Dag på Hovs Hallar gick det bra.

 

 

 

 

_DSC6506

 

 

 

Pär flög med sin A-2 nyss utrustad med en ny Taranis radio på Segeltorpshanget
vid Hovs Hallar i fredags.
Det var perfekt väder för en lätt modell. Vi hade en högtrycksrygg,  som växt in
och som spärrade för lågtrycken till viss del, varför vädret var stabilt.
Med stabilt menar jag ca 2-4 m sk och vid lunchdags sjöbris.
Jag kom ner kl 1100 och då var det 1 m/sek. Så det blev att avvakta.

Klockan 1230 kom sjöbrisen som på beställning med 2-4 m/sek rakt på hanget.

Så ut med min Spirit och njut av flygandet. Vädret var vackert med 15 grader,
mycket fåglar och överallt spirade det. Kunde inte vara bättre, vilket också
många flanörer märkte, då det var mycket människor ute och promenerade
i den vackra naturen.

Pär hade varit och testflugit på en plats söderut mot Norrehamn,  innan han
anlände,  där jag flög.

Han kastade ut sin A-2 , beundrad av en stor skara åskådare…då är det ju
ännu roligare att flyga, då man kan göra propaganda för vår härliga
utomhushobby !

Nåväl, sent på eftermiddagen plockade vi ihop,  bruna i ansikten efter att
ha stått med solen i ansiktet hela dagen och drog oss hemåt

mycket nöjda än en gång med en härlig dag med hangflygning vid
Hovs Hallars låga hang vid Segeltorp !

Prova du också !

Naturligtvis tog jag bilder och jag lyckades åstadkomma en liten videosnutt
på Pärs A-2 i luften.

_DSC6112

Vildäppelträden på Hovs Hallar var helt enkelt tvungna att slå ut  i den plötsliga värmen.

_DSC6103

Så humlorna kunde pollinera…

_DSC6126

Så här såg det ut kl 1200,  med sjöbrisen som smygande  tog sats för att landa vid Segeltorpsstranden.

_DSC6176

Det är märkligt…

_DSC6192

…att denna lilla varelse …

_DSC6206

…lövsångaren,  kan åstadkomma så stark sång

_DSC6226

En för biotopen här typisk fågel…

_DSC6261

…gulsparvhannen.

_DSC6295

Om denna fågeln häckar vid Hovs Hallar
det vet jag inte,  men den flög över i alla fall …

_DSC6340

Det är mycket torrt i markerna nu, vilket syntes,  då man harvade och ringvältade i ett moln.

DSC07097

Pär anländer med pipa och modell.

DSC07104

Klart för start !

DSC07109

Nu !

DSC07110

Start

DSC07120

Pär Lundqvist 5. Maj 2016 Segeltorpshanget vid Hovs Hallar.

_DSC6352

Pärs A-2.

_DSC6362

Konstruerad 1950

_DSC6372

Snygg i luften

_DSC6420

The young man himself…

_DSC6464

En modell som denna kräver stora…ja, du ser själv,  vad som menas eller …

_DSC6467

Här passerar den Mach 1…?

_DSC6591

Cruisin´

_DSC6610

På väg att landa…

_DSC6634

…nånstans…

_DSC6659

…och det blev i kanten…

_DSC6668

…inga skador…

_DSC6696

…vingen sitter med gummiband.

DSC07084

Vår pilotplats. Man kan ha det  sämre eller ?

IMAG0274

Segeltorpshanget

IMAG1387

Jag ska landa…

IMAG1400

 

IMAG1401

 

IMAG1402

Där satt den !

 

                                                                Glöm inte att klicka på “HD” för bästa kvalitet !

Kategorier
Hangflyg modell

DET MAN SER ÄR INTE ALLTID, VAD MAN TROR…

 

 

 

 

…det är Fata Morgana.

 

 

 

 

SONY DSC

I går upplevde vi ett hastigt inbrott av varm luft från väst.

Jag var nere på Hovs Hallar för att flyga och då jag kom
ner,  var det molnigt och ca 7 grader C.

Vinden var NNV, alltså nästan rakt på kanten, vilket gjorde
jag kunde förvänta bra lyft, trots styrkan var bara 2-3 m/sek.

Det var bra lyft och det gick enkelt att klättra  till 250 m.
Min trogna Spirit svävade med en stolthet som aldrig förr, trots
den börjar bli mycket sliten.

Efter jag kom hem, beslöt jag skrota min första Spirit, då den
var rent ut sagt gjort sitt och mer därtill.

Känns som att hugga huvudet av en gammal vän, men jag har
ju en nybyggd likadan stående, så den får ta dess plats.

Den nya har jag bara provflugit en gång och den flyger lika bra,
som den gamla gör.

Den gamla Spiriten hade loggat 229 timmar i luften…så
den hade väl  gjort sitt.

Men, men jag har inte kastat den gamla, utan faller andan
på, ska jag renovera upp den igen.

Det har varit en av mina bästa modeller,  vad gäller mångsidighet.

Sista flygningen ? på  HH blev 3 timmar i luften.

Väderläget förändrade sig vid 11-tiden med en uppklarning
och temperaturökning upp till 17 grader C !

Vinden som kom var starkt termisk,  vilket märktes,  då fåglarna
flög termik framför hanget.

Jag avbröt min flygning kl 13 och drog mot staden.
På eftermiddagen åkte jag ner till hamnen och då såg jag återigen,
att det var ett väderläge, som främjade vissa optiska fenomen.
Genom den varma luften och gränsen mellan luftmassorna
uppstod hägringar, som jag beskrivit i tidigare inlägg.

Enkelt uttryck så ser man objekt,  som normalt ligger bortom
horisonten. 

Det funkar som så: Den varma luften strömmar över den
kalla luften
, som ligger närmast havet. Därav böjs ljuset av,
så att långt bort liggande
föremål tycks sväva i luften  upp och ner.

Ofta blir föremålen utdragna på höjden, vilket syns på bilderna.

Alltså olika skikt med luft av olika temp bryter ljuset som en lins.

Det kallas Fata Morgana, vilket alla som läst italienska vet,
att det
betyder: Fen Morgana.

Uttrycket är italienskt, då fenomenet ofta syns vid Messinasundet
vid Sicilien.

Jag tog lite bilder i eftermiddagsljuset i alla fall.

När jag plåtade det imaginära,  kom något reellt flygande,
som var en gammal bekant. Det var kärrhöksparet,  som väl
för 4 året häckar vid utfyllnanden.

Bilderna typiskt mig, alltså suddiga, men det visar det jag vill visa.

Så här är min onsdag med flyg och speglingar.

SONY DSC

Ja, märkligt är detta fenomen i alla fall…

SONY DSC

Här syns vindkraftverken…vilka under normala optiska förhållanden inte syns alls !

SONY DSC

När jag ser denna bilden med de uppåt vandrande vindkraftverken..får jag kopplingar
till den sjön i Kenya, där det finns så mycket flamingos….eller ?

Kraftverken antar fågelliknande former.

SONY DSC

Årets första bild på kärrhöken. Jo både hanen och honan är här sedan 5 dagar.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

En utpräglad predator ständigt på utkik efter ätbart !

DCIM119GOPRO

Då gäller det att den blir snygg och rakt på vingarna.

DCIM119GOPRODär satt den !