Kategorier
Hangflyg modell

DET VAR ROLIGARE FÖR(R)…

 

 

 

 

…ett par månader sen.

 

 

 

 

 

DCIM101GOPRO

 

 

…därför då var det sommar och livet som modellflygare är då
avgjort lättare att leva,  då man är  aktivt ute  med sina modeller.

Jag menar, visst kan man flyga i +2 C, duggregn och 8 m/sek….
…men får jag välja,  tar jag  +24, sol och vind 5 m/sek rakt på Hovs Hallar.

Tursamt nog,  jag har mina bilder,  som jag kan drömma tillbaka
med och
återuppleva situationer och  äventyr jag haft.

För att flyga med sina modeller, som jag gör, ger som resultat,
att det oväntade
blir det sannolika. Vad som helst kan inträffa,
då jag är och ute för att flyga, vilket skapar spänning i mitt liv.

Eftersom jag dokumenterar mitt hobbyutövande  med min,
kamera , både den fasta  och eventuell onboardcam,  då jag är ute och
flyger, kan jag luta
mig mot den upplevelsen,  när jag sitter hemma
och spanar ut  i det gråa höstvädret, som överväldigar mig med
icke särskilt inspirerande intryck.

I mitt förråd av bilder valde jag ut några,  som beskriver en bråkdel
av mitt flygande på mina hangflygställen under 2015.

Bilderna gör,  att jag längtar intensivt till våren. Till  lärkor, solsken
och den termik i vilken  min Ava ritar sina avmätta cirklar i skyn på sin

väg uppåt .

Eller till de stunderna jag upplevde ihop med OT friflygarna.

När jag ser en Wakefield-modell,  konstruerad för 75 år sen starta
och med den i gummimotorn lagrade energin
klättrar till 150 m,
som
under glidflykten fångar  en termikblåsa på egen hand, tack vare att
piloten trimmat sin modell så väl
och därefter kurvar upp sig i total
harmoni med den omgivande luften innan den fusar, det är en upplevelse
jag också längtar efter !

Aldrig under mitt 44-åriga radioflygarliv har jag varit förunnad
att flyga så mycket, som jag gjort i år och jag kan inte annat än att
vara tacksam
mot omständigheterna,  som lät mig utöva en av
mina hobbies. Detta trots att vädret inte varit helt gynnsamt.

Men det handlar också i slutänden om,  att jag har viljan att flyga,
även om
vädret inte uppfyller alla kriterierna,  jag önskade.

Inte vill jag undanhålla er lite bilder från mitt hangflygande…

Någon bild  kanske jag redan  publicerat, men världen går nog
inte under för det, 
utom för petimätrarna.

Här kommer några så stay tuned !

DCIM102GOPRO

En kvällsflygning vid Segeltorpshanget med min Spirit Elite.
En modell jag kan varmt rekommendera. 

(dec 12, 2003 01-35 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)199631

Denna bilden är gammal. Från 2004.

Modellen är  den sista,  jag hade med en Epplerprofil, en  Eppler 182. Jämfört med Mh32
eller Rg 15-serien är den
underlägsen. Vingarna skurna i Rohacell, klädda med
0.4 mm ply. Förstärkta med kolfiber och kevlar. Mycket starka och vridstyva.
Jo, jag vet är färgvalet på modellen är absurt, men det var vad jag hade på hyllan.
Radion min favorit, MC 24 Gold Edition,  synd den inte gjordes
i 2.4 GHz-version.

SONY DSC

Är det dåligt lyft, vilket man som hangflygare har svårt att acceptera,
kan det hända,  man är tvungen att landa i buskar fulla med vassa piggar.
Och det finns många sådana på Hovs Hallar !
Återbördandet av min modell
kostade mig 30 minuter
och blodiga smalben…Min modell kunde inte ses från
marken nedanför buskagen. Som tur var,  hade jag servon, som knarrade så jag
kunde lyssna mig till, då jag stod nedanför, var den var. Därmed kunde jag få en
riktning ditåt jag skulle gå genom detta buskage av törnbestyckade buskar.

SONY DSC

Just efter jag hämtat min modell… det var jobbigt…

(jun 05, 2006 12-29 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)97323

Min kära Arrow görande det,  den kan bäst;
Flyga med hi-speed och med belastning !

SONY DSC

Den gamle mannen ska starta sin Spirit I i våras med
en kamera på nosen,
om utifall att..

SONY DSC

…modellflygkompisen Rolf Holmer, Hjärnarps egen Biggles,  skulle komma
och vilja ha bilder på sin modell i luften tagna  från min kärra…

(nov 19, 2005 04-50 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

Denna bilden tog jag med bara för ljuset genom Oralighten…

(nov 19, 2005 04-52 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)29144

Min Apache.
En modell som flyger underbart. Finns fortfarande att få tag i.

(nov 30, 2005 01-12 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)199695

Min vackraste F3F-modell nånsin

(nov 30, 2005 01-13 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

Gillette II.
En mycket vändbar och agil maskin.

(mar 03, 2005 05-24 PM)(2520x692)

Gillette har vackra linjer.

(mar 03, 2005 05-27 PM)Canon Canon PowerShot S50(2592x1944)

Ska jag klaga på nåt..fenorna kunde varit byggda med större sidoförhållande…

(mar 03, 2005 05-29 PM)(1964x1024)

Vingarna hade varit bättre med kraftigare avsmalning.
men utformningen är vacker ändå.

Digital StillCamera

Min “Banana” i väntan på start på Platån Hovs Hallar.
Du ser sikten är god mot Halmstad, vilket är en indikation
på att vinden är förhärskande nordlig.

DSC05691Ingen krasch,  utan min trogna Spirit före montering.

DSC05698

…och efter montering.

DSC05704

Min Spirit har landat mycket mjukt,  som syns efter spåret.

DSC05717

I nosen,  som nästan alltid, en Gopro.

DCIM102GOPRO

Ett av mina favoritflygställen, Segeltorpshanget vid Hovs Hallar.
Här möter jag som pilot både natur och människor

DCIM105GOPRO

Platån ger större möjligheter för aerobatik och vackra vyer,
som tillfredsställer ditt öga.

DCIM116GOPRO

Min ryggsäck med inbyggd stol har jag med,  då  jag flyger här. Det är
för jag ska kunna sitta och flyga,  då jag har en
besvärlig ryggskada.
Att kunna sitta och flyga har för mig bara varit problem på en plats.

DCIM109GOPRO

Förberedelser för start.
Jag utför alltid samma rutin innan start, vis av erfarenheten.
Koll
att rätt modellminne är inställt på sändaren, samt att sändaren
inte är i en inställningsmode.
Att vingarna sitter där de ska, huven
fastsatt, klaffar och bromsar inne, samt  fulla roderrörelser och att
de rör sig på rätt håll.

DCIM109GOPRO

Japp, dags för start…just till höger finns en grästuva, som verkar
gjord för en modellflygare som sitta ner då han flyger. Tror ni mig
inte så åk dit och kolla !

DCIM110GOPRO

Utkast…för vilken gång i ordningen på Hovs Hallar ?

DCIM109GOPRO

Modell, hav och vind .
Det handlar hela tiden om rörelse.

DCIM106GOPRO

Dags att njuta sin möda…

DCIM107GOPRO

Lite kontemplation på Segeltorp innan utkastet.

DCIM107GOPRO

Så kan min depå se ut.
Ser ni busken i mitten ? Där landar jag i svag vind
då växtligheten bromsar min modell..

DCIM107GOPRO

Ibland handlar det att invänta vind. Ni ser havet…lugnt.
Havets vågor börjar bryta vid 5 m/sek. Så nu är vinden
under 5 m/sek.

DCIM108GOPRO

Kommer vinden efter en väntan, då  blir piloten så här upprymd !

DCIM108GOPRO

…vid detta tillfället kom en fiskgjuse förbiflygande…

DCIM108GOPRO

…därav mitt spanande uppåt.

DCIM119GOPRO

Den gamle och hangkanten.

GOPR6614-001

From here to eternity…

GOPR6614-006

…och det  klarar jag med min modell som sällskap !
Hur nära stolpen var jag ???

GOPR6614-020

Stranden där jag landat, eftersom det började regna.

IMG_1241

Detta är min Spirit Elite nummer II inför en flygning på Segeltorp..

IMG_1243
…eftersom min gamla Spirit Elite,  byggd helt i balsa, den var helt enkelt utsliten.
Efter 3 säsonger i luften och 160 timmar i luften var den färdig. Jag skickade den till
återvinningen, när vi var nere i Ystad. Du förstår, att flyger man så
mycket,  som jag gör,
då blir det oundvikligen småskador.
Skadorna uppstår främst vid landningen,  eller då jag
hanterar
min modell på väg till eller från flygning. Spirit i balsa är lätt och därmed spröd i
konstruktionen.
Nästa Spirit jag bygger,  kommer jag förbättra, så tillvida att vingarna ska
ha 0.4 mm till torsionsnäsa och beklädnad av vingrot.
Vidare att allt trä ska cellulosalackas
3-4 gånger innan klädsel
för att stärka konstruktionen. De två trästavarna som håller vingen
i framkanten i kroppen, de
ska bytas mot 6 mm kolfiberrör. Plus lite annat.

Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

BÅDE TERMIK- OCH HANGFLYG

 

 

 

 

En fullödig flygdag för en modellflygare.

 

 

 

 

IMG_1260

 

 

 

I söndags var det utlovat svag nordlig vind och solsken för
södra Sverige, vilket ställde i utsikt,  att det kunde bli termik-
flyg och om vinden höll sig även hangflyg.

Färden gick till ett ställe söder om staden, där jag skickade iväg
min modell kl 0945 upp emot en blå himmel,  som inte
uppvisade ett enda moln.

Sikten var mycket god,  indikerande dels nordlig vind och dels
högtrycksläge med ganska stabil skiktning.

Just efter start på 50 m tog jag en blåsa,  men den föll ihop
efter några minuter.
Jag såg inga rovfåglar som kurvade, varför jag landade och
avvaktade,  för att solen skulle hinna värma upp marken lite mer,
så termiken skulle kunna bubbla.

Norr om mig såg jag några ormvråkar,  som gnetade på låg höjd
och eftersom de drev mot mig i den nästan obefintliga vinden,
väntade jag och startade sen och piggybackade i deras blåsa.
Det var ju torradiabatiskt så inga moln.
Men jag hängde med och har man väl kommit upp på lite
höjd, så blir ju allt enklare.

Allt eftersom tiden gick, termiken blev frekventare, kom
fler och fler ormvråkar på vingarna, eftersom de flyttar
nu söderut. Jag skulle tro de flesta har redan stuckit, så
det är väl de mest vankelmodiga, som fortfarande stryker
kvar här.

Nåväl, lite fågelbilder blev det och jag visar bilderna som
en illustration på, hur svårt det är att fotografera fåglar
från modellen. Det är verkligen en grannlaga uppgift, att
bedöma modellens och fåglarnas läge i luften, så att
fotograferingen ska bli lyckad.

Det finns ett par bilder, som visar svårigheterna, då man använder
ett vidvinkelobjektiv.

Klockan 1200 landade jag nöjd i gräset framför min pilotstol.

Plockade ihop och beslöt, eftersom vindkraftverken snurrade
sakta nere vid Hallandsås och visade nordligt, att dra till
Hovs Hallar med Avan. Vilket inte är ett flygplan,  jag brukar
flyga med på hang, men eftersom vinden kunde bli svag, var
det ett ok val, för kan inte Avan flyga hang på HH, då kan
inget göra det.

Nere på HH var det nordlig vind ca 1-2 m/sek.
Det är perfekt för en Ava, så jag åkte upp på Platån.

Vilket innebär jag passerar privat mark, där jag stannade
och utverkade tillstånd av ägaren att passera.

På parkeringen hade jag träffat två flygsugna skärmflygare
Lars, som var min tandeminstruktör för 10 år sen nere vid
Ystad och en pilot jag glömt namnet på.
De gick upp på Platån med skärmsäckarna och antagligen
bedjande till alla gudar,  att vinden skulle ta sig.

Jag startade min Ava och det var som att flyga i varm mjölk…
Kunde inte vara bättre. Det märktes omedelbart, att på lite höjd
var vinden starkare,  för lyftet ökade,  vilket manifesterades med
ett glatt snabbt pipande i min variometer. Det gick att stiga
högt,  men jag säger inte , hur högt jag var.

En av de boende,  där jag passerade tomten, kom ut och
berättade,  han byggt en elseglare och han fick prova min Ava.

Det visade sig,  att han körde en Porsche på bana och för att
jag skulle kunna associera  på något sätt,  hur man styr och
korrigerar, sa jag,  att styra en modell,  det är som att
kontrollera en sladd på sin bil på tävlingsbanan.

Detta gjorde han förstod och hans provflygande gick bra.

Men,  jag sa uttryckligen,  att försök inte flyga själv första
gången. Uppstår en situation,  kommer det att sluta med
ett hårdhänt möte med Hovs Hallars klippor…

Så småningom,  ca kl 1400 kom vinden med 5 m/sek och Lars
startade som förste man med sin skärm.

Det var fint lyft och efter en stund startade kompisen
också. Han fick, just då han gick över kanten, en smäll i
skärmen av kantrotorn och steg på nån sekund 10 meter.

Det är lurigt att starta till höger på Platån, då det kan bli ett
frontinslag på skärmen. Bäst att starta är till vänster,
där Platån begränsas av en liten sänka i marken.

Jag tror inte,  han var medveten om det, men allt gick bra
och han fick också en fin dag på HH.

Kl 1600 landade jag synnerligen nöjd med dagens flygningar,
då jag varit i luften i nästan 5 timmar…

(eftersom kommateringskonsten i dags- och övrig boulevardpress
och viss litteratur
är under all kritik i dag, är jag själv ytterligt
noggrann med
att kommatera grammatiskt korrekt…om ni
undrar över mina
kommatecken , som är rikligt förekommande)

Så var det bilderna…

DCIM120GOPRO

Start kl 0950 för en termikrunda…

DCIM121GOPRO

Medvindslinje och planering.

IMG_1258

Lars, en mycket skicklig skärmpilot.

IMG_1264

En blivande modellplanpilot flyger min HyperAva

IMG_1269

Då jag passerade Segeltorp, såg jag att ytterligare skärmflygare anslutit,
då aktiviteten var hög.

Ja, detta var min modellflygsöndag !

Kategorier
Okategoriserade

2 M/SEK NORDNORDVÄST OCH AVTAGANDE…

 

 

 

 

 

…var vinden på Hovs Hallar i måndags.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Vid en tripp i ett annat än modellflygärende söderut,
passade jag på under hemvägen att kolla läget på HH.

Min Spirit låg i bilen, så jag lastade ur och besteg Platån,
med det som behövs för modellhangflyg av enkelt slag.

Väderläget var solsken,  2 sekundmeter vind lite snett,
men vetande
att även en sådan svag vind under normala
förhållanden
genererar bra lyft här, plockade jag ihop modellen,
startade
radio och kamera och iväg.

Mycket turbulent vid kanten och då jag gnetat mig upp 50 meter,
vilket var besvärligt, då jag flög s a k t a, märkte jag att hanget
var mycket termiskt.

Vinden var alltså allt annat än laminär upp till ca 100 m över kanten.

Men sedan…var det,  som att flyga i grädde. Den laminära varmare
vinden flöt ovanpå den kalla luften och gav  ett mycket fint och stabilt lyft.

Jag slog troligtvis mitt eget höjdrekord på hanget under denna
flygningen.

Jag har flugit här regelbundet sen 1972, så jag har varit högt förut..
Hur högt ?  Säger jag inte så riskerar ingen magknip.

Efter en timma i luften åter ner på marken, jag  kollade  av kameran,
vilket
innebär att jag byter batteri, så den blir fit for fight igen.
Samt lite vatten för piloten.

Inför nästa start monterade jag en kamera framför modellen på
en hållare för att få en lite förändrad fotovinkel.

Tack för din idé Crazy Horst !

Länk: https://vimeo.com/user6527917/videos

Vinden tycktes ha minskat, men jag tänkte, det går säkert…

Vilket jag efter utkastet genast märkte, att det inte gjorde,
då min Spirit flög som en
kraftigt berusad kråka.

Alltså överstegrad, sakta vinglande fram just i höjd med
eller lite under hangkanten.

Det gällde nu,  att så fort som möjligt  få in den ganska spröda balsamodellen över
fast mark igen och minimera risken för skador.

Om du som flygare tappar din modell under kanten är det av uppenbara
skäl problematiskt. Att inte se modellen utan försöka landa på känn,
det är inget önskeläge. Flyger man en modell som är relativt
spröd och känslig i stenig terräng dessutom, då kan det bli kris och kras.

Jag har lyckats, men också misslyckats med det, då jag efteråt
fått ägna mig åt livsfarlig akrobatik på klippväggen för att
bärga resterna av en smälld modell.

Min värsta upplevelse av detta var , när jag skulle bärga min ASW,
som landat 15 m från toppen av den 70 m höga vertikala klippväggen.

I dag hade jag inte gjort om det.

Det som gjorde det extra spännande var att en berguv for ut från en
spricka i berget och höll på att skrämma livet ur mig.

Men jag fick tag i modellen. Den var hel och det är så med
med mig, att jag skulle aldrig få ro i sinnet med en ASW
liggande på hangkanten på Hovs Hallar övergiven.

Jag lyckades med ett nödrop krypa in över kanten och då
modellen var lågt, tappade jag ögonkontakt med den för någon
sekund, varför jag helt enkelt fick hoppas på försynen, som
kanske skulle se till,  modellen kom ner hel…

Till höger dök min Spirit upp, rätt på vingarna med kurs mot
ett litet träd. Omedelbart följt av ljudet som uppstår då en
balsamodell lite hastigt landar i grenverket.

Jag vågade inte styra,  utan lät den glida kontrollerat, eller
någotsånär
kontrollerat rakt fram.

Spiriten satt glatt inkörd i trädkronan på det låga trädet
och vid framkomsten såg jag,  att den nog klarat sig utan skador.

Sinnet ljusnade på mig och Operation Nedplockning påbörjades.

Jo, jag nådde modellen, men problemet var att kameran och dess
hållare hade kommit i beknip mellan grenarna.

Med lite måttligt våld, stående i en tjock matta av enbuskegrenar,
lyckades jag få loss modellen, men då jag drog ner den, snäppte
kameran av och jag hade inte uppsikt, var den for iväg…

Nåväl, en kamera, en Mobius, kan väl inte vara svår att hitta,
fastslog jag efter att ha tagit hand om modellen.

Trodde jag. Om du frågat mig efter 20 minuters svettigt letande
hade svaret inte blivit positivt.

Men genom att systematiskt dissekera de hoptovade enegrenarna
som låg som ett 40 cm tjockt ihoptovat täcke på marken, 
hittade
jag kameran.

Kändes bra.

Jag fick sekvensen på video, när jag trädlandade. Tyvärr hade jag fått
något som smutsat linsen, troligtvis lite olja/fett, varför bilden inte är
100 %.

Men som en illustration på en hangflygares strävan att få flyga,
räcker det.

Lite andra stillbilder som vanligt.

DSC06311

I skyn bildade K-strimmorna nästan ett spindevävsliknande mönster.

DSC06318

Det vanliga som jag har liggande i bilen, om utifall att…

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

BARA GLIDA FRAM OCH NJUTA AV ÖGONBLICKEN…

 

 

 

…sådan var söndagen vid Segeltorp.

 

 

 

 

DCIM101GOPRO

 

 

Vi hade en väldig gynnsam väderprognos från yr.no.
De lovade nord till nordväst i 4 dagar.

Söndagen var prognosen NNV 3-5 m/sek, vilket fick
mig att åter köra till hanget.

Det blev en avslappad flygning i fint lyft utan turbulens.

Mycket människor passerade min plats där jag stod
och satt och flög.

Jag finner det belönande att berätta,  om hur det fungerar
och försöker göra alla som stannar och pratar till hangflygare…

Min modell tog mycket bilder och medföljande fotograf likaså.

Jag redovisar lite pics och en liten video,  som är tagen med
en ombordkamera.

Det ger en aning om,  hur min söndag var vid Segeltorp.

Efter flygning och ett besök hos bekanta var jag hemma
kl 1900 mycket nöjd och full med frisk luft och upplevelser.

DCIM101GOPRO

Första starten just efter utkast vid Segeltorp.

DCIM129GOPRO

Ni ser att havet ligger platt. Inga vågor som bryter,
vilket säger mig att vinden inte överstiger 5 m/sek.

DCIM101GOPRO

Men, lyftet var bra och här kommer några bilder med och kommentarer.

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

Flyga vid detta hanget ger en fördel och det är
att man får modellen nära sig...

DCIM101GOPRO

…men ska jag välja hang föredrar jag platån av olika skäl.

DCIM101GOPRO

DCIM101GOPRO

Den sena eftermiddagssolen får de väl utnyttjade vingarna på min Spirit att skimra.

DCIM101GOPRO

DCIM102GOPRO

Med lite högre lastfaktor ser man, hur vingarna böjer sig.

DCIM102GOPRO

Spirit med kamera i nosen….som vanligt.

DCIM102GOPRO

Vinden har ökat lite grand, så man kunde flyga lite friare.

DCIM102GOPRO

På väg att landa på den plats, där det är mest öppet.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

                                          Hanget är ca 20-30 m högt och det bär långt ut och högt om förhållandena är de rätta.

DCIM103GOPRO

Ser ni min modell som en prick. Det är så långt ut det bär.

DCIM103GOPRO

Hangflygning Segeltorp

DCIM105GOPRO

På väg till starten igen

DCIM105GOPRO

Man tar det långa benet före det korta, för man är ju flygsugen igen…

DCIM130GOPRO

…och ligga rätt på vingarna…

DCIM130GOPRO

…för att just före touchdown dra in klaffen för att spara klaffservot
om klaffen träffar marken.

IMG_0006Min plats där jag flyger.

Här behöver jag ingen stol, för just till höger om min startplats
finns en fin bänk att sitta på.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

DET MAN SER ÄR INTE ALLTID, VAD MAN TROR…

 

 

 

 

…det är Fata Morgana.

 

 

 

 

SONY DSC

I går upplevde vi ett hastigt inbrott av varm luft från väst.

Jag var nere på Hovs Hallar för att flyga och då jag kom
ner,  var det molnigt och ca 7 grader C.

Vinden var NNV, alltså nästan rakt på kanten, vilket gjorde
jag kunde förvänta bra lyft, trots styrkan var bara 2-3 m/sek.

Det var bra lyft och det gick enkelt att klättra  till 250 m.
Min trogna Spirit svävade med en stolthet som aldrig förr, trots
den börjar bli mycket sliten.

Efter jag kom hem, beslöt jag skrota min första Spirit, då den
var rent ut sagt gjort sitt och mer därtill.

Känns som att hugga huvudet av en gammal vän, men jag har
ju en nybyggd likadan stående, så den får ta dess plats.

Den nya har jag bara provflugit en gång och den flyger lika bra,
som den gamla gör.

Den gamla Spiriten hade loggat 229 timmar i luften…så
den hade väl  gjort sitt.

Men, men jag har inte kastat den gamla, utan faller andan
på, ska jag renovera upp den igen.

Det har varit en av mina bästa modeller,  vad gäller mångsidighet.

Sista flygningen ? på  HH blev 3 timmar i luften.

Väderläget förändrade sig vid 11-tiden med en uppklarning
och temperaturökning upp till 17 grader C !

Vinden som kom var starkt termisk,  vilket märktes,  då fåglarna
flög termik framför hanget.

Jag avbröt min flygning kl 13 och drog mot staden.
På eftermiddagen åkte jag ner till hamnen och då såg jag återigen,
att det var ett väderläge, som främjade vissa optiska fenomen.
Genom den varma luften och gränsen mellan luftmassorna
uppstod hägringar, som jag beskrivit i tidigare inlägg.

Enkelt uttryck så ser man objekt,  som normalt ligger bortom
horisonten. 

Det funkar som så: Den varma luften strömmar över den
kalla luften
, som ligger närmast havet. Därav böjs ljuset av,
så att långt bort liggande
föremål tycks sväva i luften  upp och ner.

Ofta blir föremålen utdragna på höjden, vilket syns på bilderna.

Alltså olika skikt med luft av olika temp bryter ljuset som en lins.

Det kallas Fata Morgana, vilket alla som läst italienska vet,
att det
betyder: Fen Morgana.

Uttrycket är italienskt, då fenomenet ofta syns vid Messinasundet
vid Sicilien.

Jag tog lite bilder i eftermiddagsljuset i alla fall.

När jag plåtade det imaginära,  kom något reellt flygande,
som var en gammal bekant. Det var kärrhöksparet,  som väl
för 4 året häckar vid utfyllnanden.

Bilderna typiskt mig, alltså suddiga, men det visar det jag vill visa.

Så här är min onsdag med flyg och speglingar.

SONY DSC

Ja, märkligt är detta fenomen i alla fall…

SONY DSC

Här syns vindkraftverken…vilka under normala optiska förhållanden inte syns alls !

SONY DSC

När jag ser denna bilden med de uppåt vandrande vindkraftverken..får jag kopplingar
till den sjön i Kenya, där det finns så mycket flamingos….eller ?

Kraftverken antar fågelliknande former.

SONY DSC

Årets första bild på kärrhöken. Jo både hanen och honan är här sedan 5 dagar.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

En utpräglad predator ständigt på utkik efter ätbart !

DCIM119GOPRO

Då gäller det att den blir snygg och rakt på vingarna.

DCIM119GOPRODär satt den !