Kategorier
Väder och vind

JAG HAR ALDRIG UPPLEVT SÅ DYSTERT VÄDER…

 

 

…för det väder vi modellflygare,

med betoning på “Flygare”,

upplever just nu är bedrövligt !

 

 

 

Det tycks som om varje gång jag ser ut genom fönster
vara ett ett måste, att jag möts av grått väder, regn
och frisk sydlig eller sydostlig vind…

Vintern, om vi kallar det vi har nu vinter, då förväntar jag
mig att i alla fall få uppleva någon högtrycksdag med
-5 grader och solsken med nordlig vind…

Men i år…noll.

Jag såg att i morgon är det utlovad västlig frisk vind
och vad som än sker ska jag då åka till Tönnersa Strand
för att få mig några timmars hangflyg.

Jag hoppas jag slipper regn.

Jo jag blir frustrerad då vädret är så emot oss.

Naturligtvis längtar jag till sommar eller i alla fall vår,
då vi har termik och hyggliga temperaturer.

Då vi slipper lite av känslan vi har nu, att en blöt
yllefilt ligger över landskapet och våra sinnen.

Så vad gör jag ? Jag tänker tillbaka hur fint modellflyg
kan vara. Detta med hjälp av lite bilder.

Vi är nu i Januari. Jag kan nästan inte ge mig till tåls
inför vi hangflygares årliga träff i Ystad i Maj !

Att ta årets första termikblåsa är för mig en storartad
upplevelse. Ungefär som då jag knäppte min första
vildsvinsgalt 1990. Eller då jag skärmflög vid Hammar
första gången.

Käre besökare, här kommer lite bilder hur jag upplever
att modellflyg ska vara…

Grått och dystert…

Vi hade liten kuling i natt…

Vem minns torkan vi haft ?

Koll av modell innan start.

Iväg !

Final

Är det inte härligt med det gröna i naturen…

…jämfört med det vi har i dag ?

                                 Glad gammal man på HH förra våren.

Ållebergs Västhang får en inspektion av den gamle flygaren.

Detta är vad jag tycker modellflyg…

…modellflyg ska vara !

Kategorier
Naturbilder

FLYG SOM FLYG…

 

 

 

 

 

…det var fåglarnas flykt

som inspirerade människan att flyga…

 

 

 

 

 

Bilden ovan illustrerar,  varför jag var ute och flög termik.
Det var mycket labilt skiktat,  eftersom en liten kallfront
just hade passerat. Sedermera på eftermiddagen fick vi
aningen åska och nederbörd.

Men, jag vill visa lite av de,  som behärskar aviatiken.

Vi har mycket att lära av naturen, så därför vill jag beskriva
delar  av den. Både djur och växter.

Först lite om mina kameror;  Jag har två enkla systemkameror
av Sonys fabrikat. En med ett 75 zoom och en med ett 300 mm
zoomobjektiv från Tamron.
Objektiven är ok för mina behov,
men visst, jag hade önskat,
jag haft ett Carl Zeissobjektiv för 200 000 kr.

Det är dock inget, som bekymrar eller som gnager i mitt sinne
, då mina bilder inte gör
anspråk att vara tekniska mästerverk.
Jag vet, att majoriteten
av mina besökare inte är tekniska
fotopetimätrar utan vanliga
fritidsfotografer.

Med mina intuitiva bilder försöker jag fånga en känsla,
eller kanske något som
stimulerar betraktarens fantasi.

Sen vill jag vara beredd, då jag har med kameran. Det där
speciella fotoögonblicket kommer smygande och försvinner
snabbt som en lön om fredagen.

Jag erinrar mig,  då jag som vanligt  promenerade vid
havet
söder om Halmstad,  att en havsörn kom mycket
lågt flygande
mot och över mig…
Fram med kameran och plåtade med en
övertygelse
att jag nu fått mitt livs bästa havsörnsbilder.

Det hade säkert blivit så, om inte kameran varit totalt
felinställd
i sin fotomode.
Havsörnen blev en suddig fläck i skyn…

I går var jag och flög termik i ånyo makalöst väder.
Under en paus satt jag i flygstolen med kameran till hands,
för att jag kanske skulle kunna fånga något av naturen.

Lite tur hade jag,  då vi vid hanget stationärt har både
tornfalk och glador.

Problemet vid fotograferandet i dag, var att avståndet
från min kamera till fåglarna var 50-150 m.
Då vet du,  att det blir problem  med skärpan.
För man ska se objektet, måste jag dra upp bilden kraftigt.

Så det blir, som det blir.

Flygbilderna på gladan ordnade min nu hyfsat fokuserande GoPro.

Tänk på att just nu är naturen som vackrast med den
överväldigande men ändå ljusa
skira grönskan.
Med fåglarna intensivt spelande och hävdande sina

revir.

Det är i alla fall för mig en härlig upplevelse,
som inger hopp
om en lovande framtid.

Jag glädjer mig verkligen under försommaren !

Vill du hänga med på min lilla bildresa vid en Littorinavall   
jämte Tjärby Kyrka just norr om Laholm ?

 

Vid ankomsten kunde jag konstatera,  att acken i min mottagare
för telemetri var urladdad.
Men som Clint Eastwood sa i en krigsfilm
“Improvise and adapt”, vilket jag gjorde och fick laddat.

En garant för termik. Dessutom en ganska typisk bild av skyn,
då det förekommer adiabatisk skiktning som passar segelflygare.

Det var disigt i dag, vilket du kan se på bilden mot Hallandsås.

Olika fåglar på hanget

Gladan, en mycket speciell fågel.

                             Avstånd till gladan från kameran är ca 2 m.

Jag gillar maskrosor. Tacksamma att plåta då de blommat ut.

En försommaräng
Se på de intensiva färgerna…

Njut den  vackra ovansidan på en tornfalk.

Rostbrunt, svart och vitt.

En välanpassad fågel på alla sätt.

Se på vingkonfigurationen då falken accelererar.
Kolla ovansidan av vingframkanten,  vad som sker…

Då tornfalken fått syn på ett bytesdjur och den har mycket god syn
med sina brett sittande ögon, vilka ger ett bra stereoskopiskt seende,
som är en förutsättning att kunna bedöma avstånd, dyker fågeln
och slår.

Här kan du se,  hur hon gör för att kontrollera dykningen
och samtidigt behålla högsta möjliga hastighet.

 

Med en mus ?? i klorna.

Den slukas i luften.

Efter bytestagningen återgår hon till sitt ryttlande och spanande…

…i och med hon står nästan helt stilla, så kan fågeln
detektera den minsta rörelse på marken.

Ständigt på alerten, ständigt beredd att slå till.

Efter att ha ätit upp en mus, flyger hon till sitt
vanliga sitträd för att smälta skrovmålet.
Bilden tagen på 150 m avstånd.

Kategorier
Okategoriserade

KUSTHANG 20 KM LÅNGT

 

 

 

 

Vilken tur man har tillgång till ett sådant  flygställe

 

 

 

 

 

08-10-_dsc1574

 

 

 

Att ha en fint hang, som täcker den vanligaste vindriktningen,  är ju
på sitt sätt en lycka. I alla fall om man är en aktiv modellflygare.

Vilket jag är.

Jag har skrivit om Tönnershanget, 20 km långt,  flera gånger och lagt
upp troligtvis 400 bilder,  men jag vill bara framhålla , att det blir bättre
och bättre.

Efter hårda vindar med högt vattenstånd har dynkanten eroderats och
skapat en nästan vertikal kant. Nu efter ungefär ett år, har den vertikala
kanten eroderats till en ca 35 gradig lutning. Vad som också bidragit till
omformningen,  är vindens arbete med att transportera sanden från havet
upp mot kanten. Sandflykten är som ett Paternosterverk.

Häromdagen, mellan alla andra aktiviteter och jag säger bara, tro inte du
har lite att göra som pensionär för mina dagar räcker inte till, var jag  ute
på en fotosejour och såg att vinden var väst. Så vad var bättre, än att ta en
modell och åka till ovan beskrivna hang…

Eftersom vinden var ca 3-4 m/sek tog jag en lätt modell med mig.
Före jag åkte fäste jag streamers på framkanten på Spiriten för att kunna
filma strömningen över vingen under olika anfallsvinklar.

Det var perfekta förhållanden vid stranden vad gäller vindstyrkan, men
det blåste ca 15 grader från Norr…Vilket inte är ett problem, då hanget
vrider upp vinden just vid kanten och det är där jag flyger.

Jag märkte omedelbart att min Spirit var baktung. Dels på grund av
kamera
och hållare och framför allt beroende på att jag glömt lägga i
en blyvikt på
45 gram i nosen efter att jag lött om acken…

Den felaktiga tyngdpunkten gjorde att modellen naturligtvis blev
mycket
snabbare i rörelsen då den vek sig efter en överstegring.
Förutom att den blev
orolig och ville pitcha upp/ner.

Men jag höll ut i 20 minuter och det blev en film. Som jag sade i mitt
inlägg
med min HyperAva är min film inte ett akademiskt arbete,
utan ett litet försök till  förevisning
hur det ser ut genom ett
empiriskt försök.

Efter filmning av strömningen över en profil, flyttade jag kameran
till nosen
för att filma och ge lite tips,  hur man flyger nära kanten vid
sned anblåsning på
ett lågt kusthang.

Att flyga på ett lågt kusthang och ligga på så hårt man kan, oavsett
modell,
är befrämjande för adrenalinproduktionen ! Det är en mycket
spännande
upplevelse generellt sett, eftersom du flyger med till synes
små marginaler.
Du belastar din
modell i svängarna max och du flyger en halv meter
mellan din vingspets
och kanten.

Dessutom icke att förglömma , är det faktum,  att du har din modell
nära dig.

Du passserar dig själv på kanske en meters avstånd, varför även en
modell,
som inte tillhör klassen F3F skapar spänning.

Hur man flyger,  försöker jag förklara på den hastigt moviemakade
filmen.

Jag har  personligen någon erfarenhet av hangflyg, då jag kontinuerligt
sen
1972 år flyger hang. Så ni får lita på mina råd.

Det blev lite om brädsegling med drake också. Heter det så ?

Kolla mina filmer längst ner på sidan och flyg med !

 

 

 

01-01-_dsc1492

Bilden tagen från vågbrytaren Halmstad. Landtungan till vänster Torekov. Avstånd 25 km.
De böljande bergen i bakgrunden är Kullaberg på andra sidan Skälderviken. Avstånd 40 km.

03-03-_dsc1507

Hanget vid Tönnersa Strand där jag flyger.
Allt sett från Halmstad vågbrytare.

04-04-_dsc1511

Del av hanget och Lagoset. (Ån Lagans mynning) till höger).

05-05-_dsc1521

Här kommer en ocklusionsfront glidande.

09-11-_dsc1584

Hovs Hallar och en drake sett från Lagaoset.

10-12-_dsc1592

Man höll tydligen på med en skolverksamhet med brädseglare.

11-13-_dsc1600

Mannen som gör som lopporna…lever på hoppet.

12-14-_dsc1611

Hur överlever dessa örter och hur  kan de producera sådan blomning i slutet av September ?

13-15-_dsc1614

Jag vet inte,  vad de heter just nu, men jag ska kolla i floran och återkommer.

14-19-_dsc1648

Ooooo! säger detta strandmonster då han blir överspolad…

15-22-_dsc1687

De relativt okända Lagaosgirafferna vid stranden.

16-23-_dsc1692

…de ser lite fnasiga ut eller ?

17-26-_dsc1729

Snyggt färgval på seglen

06-08-_dsc1531

Nu blommar det…

07-09-_dsc1551

…eller ?

Videosnuttar om hangflyg nedan

 

 

 

Strömning över en Spirit Elitevinge

Hangflyg med lite tips

Kategorier
Hangflyg modell

EN SJÖ…PÅ LANDET…

 

 

 

 

…kan det ha med  hangflygning att göra …

 

_DSC4814

…jo det ligger en liten sjö, som i folkmun på orten
kallas  “Bondens Sjö,” i östra utkanten av orten Veinge
i  södra Halland.

Denna sjö tjänar som ansats för vinden,  då den
kommer från ost och blåser sedan mot den
kant,
som uppstod,  då inlandsisen drog sig tillbaka och
efterlämnade åsar med morängrus.

Denna lilla kant,  ca 15 m hög,  kan vi modellflygare
utnyttja som ett hang, om man vill flyga och
vem
vill inte det ?

Jag hade aldrig varit där,  men  Pär  Lundqvist har
flugit där mycket.

Så jag hängde med för att flyga med en Blue Phoenix
med elmotor.
Pär hade en OT-modell
,   en S-2 segelmodell
nyradiofierad med en Fr-Sky Taranis dagen till ära.
Denna sändare kunde både prata och pipa.

Vidare kunde man styra sin modell med den…

Väderläget var torrtermik, solsken ca 16-17 grader
varmt med vind från öster med styrkan 4-5 m/sek.
I och med det var landvind, som ivrigt hade galopperat
över det halländska skogslandskapet för att gå i mål
vid kusten, 
var den naturligtvis mycket turbulent,
vilket trots sjöns plana yta ställde till besvär
för
hangflygarna.

Inte bara var det turbulent på grund av landskapet,
det blev  också
turbulent med växlande vindar och
riktningar,  då det bildades termikblåsor,  i nära
anslutning hanget, vilket störde den lilla laminära
strömning det fanns. Men sådant är vi aktiva
modellflygare vana att leva och handskas med.

Flyger du på ett mindre inlandshang med en lätt
modell, som inte har speciellt god förmåga
att
penetrera vinden,  är det en konst i sig.
Men det är också en mycket bra flygträning
och en bra gymnastik för 
att hålla sina reflexer
vid liv.
Så denna typ av hangflyg är en utmaning.
Men,  varför ska allt vara så lätt alltid ?

Det som är så  spännande på ett litet inlandshang,
är möjligheten att ligga på hanget
och  invänta
termikblåsor,  som släpper, vilka man försöker få
anslutning till för att
kunna hänga med upp.

Det var Pärs premiärflygning med sin nya
Taranis och den funkade utan anmärkning.
Jag råkade säga,  att han skulle behålla den
som den var, men jag fick omedelbart reda på,
att den ska byggas om till single-stick !

I början av vår flygsejour var det riktigt dåliga
förutsättningar, men hanget
och termiken bättrade sig efterhand, då solinstrålningen
ökade, 
vilket gjorde det möjligt  att ta termik
från hanget och kurva upp sig,  ledsagade av
skrattmåsar, ormvråkar
och glador.

Min Blue Phoenix flög som vanligt fint, faktiskt
lite bättre än förut, då jag adderat 25 gram vikt i
nosen,
för att bli av med aningen av en stalltendens.

Vädret gjorde,  att det var en njutning att flyga.
Det är så att termiken
är bäst vad gäller nybildningar och frekvens
just nu i april/maj.

I Juni-Juli är termiken starkare och molnbasen i
regel högre än i April,
men blåsorna släpper nu
i April med kortare intervall.

Efter 2 timmar i luften var vi av olika orsaker
tvingade att avbryta,  då annat väntade.

Så bilen packades och nosen på den vändes hemåt,
efter att vi haft  en fin flygeftermiddag, som gett
oss
goda och berikande upplevelser med
våra modeller.

Vi tog lite bilder,  då vi flög, inget sensationellt,
utan bara korta stunder av vår eftermiddag
med
våra modeller.

Vi kräver inte mer av vår modellflygeftermiddag.

Vad flög du med i det fina vädret ?

DSC04956

“Bondens Sjö” öster Veinge med det lilla hanget. Vacker utsikt,  vilket man som
icke stugsittare kan njuta av, då man ger sig ut i verkligheten med sin modell.

DSC04907

Pär monterar sin modell med den nya Taranisradion från Fr-Sky.

DSC04927

Sändare + mottagare kostar 2300 kr.

DSC04933

Radion må vara från 2016,  men modellen är 50-tal…
egentligen en friflygande modell, men nu försedd med
sidoroder och höjdroder med tillhörande servo och mottagare.

DSC05027

Servojustering

DSC05002

Javisst, modellen klädd med siden. Vad annars ?

DSC04953

Inte lättfluget i turbulent luft…men med en keps från Wasserkuppe ordnar det sig eller…

DSC04967

Jag tror den har 16 kanaler…ser ut som alla andra, exempelvis JR.
Men 1/6 av priset.

_DSC4862

Klart för take-off.

DSC04993

Så Pär kastar ut på hanget…pekande med hela handen,
vilket man hade att göra i det militära, som säger:
Dit ska du flyga !

DSC04994

Varvid modellen pitchar upp…vaffö gör den på dé vise ?

DSC05001

…det berodde på, att stötstången inte
var helt fixerad på hans höjdroder.

_DSC4821

Min trogna Blue Phoenix i luften.

_DSC4827

…och flygande rote med en svagt lysande måne.

_DSC4831

En   hangflygare.

_DSC4848

…en annan gammal hangflygare, inte till sinnet,
men med mycket erfarenhet.
Tillsammans har ovanstående 2 reliker 90 års
erfarenhet av hangflygning med modeller.

_DSC4877

Vindkraftverksparken vid Hishult.
Miljövänlig flygning.

_DSC4910

Ni ser,  att sidorodret har inte inte stora ytor…

DSC05028

En vacker modell…naturligtvis. Kolla formen på fena/sidoroder…

DSC05054

Ny start

DSC05061

Man behöver inte ta i vare sig för kungar eller
något fosterland,  för att starta sin lätta modell.

DSC05114

Kanske man skulle ha pontoner eller…?

DSC05124

Konstruerad för 65 år sedan, av en svensk modellflygare,
som hette Odenman och slutade som 2:a på VM 1952.

Så modellen kallades följaktligen: Odenmans VM 2:a.

REC_0016-001

Tre bilder  klippta ur video från en Mobius.

REC_0017-011

Hangkanten i all sin prakt…

REC_0017-024

Herr Lundqvist funderar…

DSC05164

Piloten… konstruerad och  tillverkad för lite mer än 70 år sen…tror jag.

DSC05179

Där vi har bästa lyftet just i ögonblicket.

_DSC4926

På väg att landa på kanten.

_DSC4940

Hämtning

_DSC4944

Han ser nöjd ut, tycker jag.

_DSC4949

…efter första flygningen med den nya radioapparaten.

DSC05189

Den gamle gnetar vidare i en alldeles för varm rock i 17-18 graders vårvärme.

Kategorier
Naturbilder

DETTA ÄR VARFÖR, JAG INTE KAN TÄNKA MIG…

 

 

 

 

…att vara bosatt i inlandet.

 

 

 

 

DSC02901

Att jag växt upp vid havet, haft mitt arbete vid havet i hela mitt liv,
det har naturligtvis präglat mig.

Det är inte så konstigt,  att jag ofta kör ner till stranden av Kattegatt
för att uppleva den fria horisonten.

Man borde sätta skyltar längs E 6 som säger:

“Halland, de fria horisonternas landskap”.

Om jag är i inlandet och ser mig om…ofta bara skog.

Nej, jag vill, som jag skrev ovan, ha en fri horisont.

Det får jag, om jag promenerar nere vid Tönnersa Strand.

Det är en favoritplats, både för  hangflyg och naturupplevelse.
Att spankulera där två timmar gör att jag blir vederkvickt.

Begrunda själv bilderna och föreställ er en mörk granskog
i strandkanten i stället för hav…

Inte minst så blir man inspirerad av alla sinnesintrycken,
man får vid en promenad.

Fantasin stimuleras och man upptäcker fantastiska saker,
som man kanske inte gjort annars. Till exempel om man
ligger i dvala framför en tv.

DSC02817

Denna bilden vill visa två saker. För det första, ser ni den vassa horisonten ?
Man ser ingen strandlinje…det beror på jordens krökning naturligtvis.

Det andra är,  om ni ser längst ut på spetsen av Hovs Hallar, ser ni klippväggen,
som tjänstgör
som hang,  för oss som hangflyger.

DSC02839

Det hade varit -5 grader.
Inga moln, högtryck =mycket värmeutstrålning från marken till atmosfären under natten.

DSC02844

Föreställ er en tät 20 m hög granskog vid strandkanten…därför vill jag bo vid kusten.

DSC02864

Min lilla hangkant. 10 km lång…

DSC02870

En bild mot Halmstad 12 km bort.

Här också en skarp horisont.

DSC02876

Den här figuren kom med långa steg klafsande i strandkanten, med rufsigt hår och kepsen på sned…

DSC02891

…och i sanden stack huvudet från en urtidsödla upp. Den måste ha varit stor…