Kategorier
Naturbilder

DEN DIMHÖLJDA KUSTENS…

 

 

 

…MJUKA INTRYCK.

 

 

Promenera vid havet då dimma rullat in med sin fuktighet…har jag inget emot.

Konturerna blir mjuka av den täta dimman vi begåvades med häromdagen. Allt i naturen pryds av vattendroppar på olika sätt.

Det blir en speciell känsla,  då dimman och duggregnet tar bort alla skarpa konturer.

Jag gick, som vanligt, min dagliga promenad vid havet för att få lite positiva upplevelser.

Min telefon tar bra bilder, varför jag dokumenterade mina ögonblick.

Hoppas mina bilder skapar en tanke hos dig, hur jag upplevde dagen…

Häng med om du har lust.

 

Ser du den upp- och nedvända fotografen i droppen ?

Ledigt bord med havsutsikt ? Jovisst har vi det…

Vitkindade gäss. Nu allmänt förekommande.

Du är gammal, om det växer mossa på dig…

…men ungdomen spirar. Tallplantorna strävar på.

Slumpmässigt…? Säg mig vad som i naturen är slumpmässigt ?

Ett favoritmotiv vid Tönnersa

Jomenvisst, jag är fågelskådare…då jag betraktar bilden, associerar jag till en kylarprydnader från  USA-bilar på 1940-talet…

En hjort med kapital hornkrona…

Havet. Inte alla i vårt land är förunnade med denna vy… Hade du bott i den halländska skogsbygden,  hade du haft en mörk grankuliss i horisonten…Här har vi ett ständigt föränderligt hav.

I väntan på badgäster…och hur strandlinjen förändras.
Förståsigpåarna hävdar,  att strandens dynlinje borteroderas på grund av klimatförändringar. Jag har promenerat här i 50 år och det jag upplevt är tvärtemot. Det byggs ständigt upp nya kanter.  Denna kanten uppstod som ett resultat av två stormar.

Två lite impressionistiska foto från min telefon.

Kategorier
Naturbilder

HAR DU FÖRSÖKT FOTOGRAFERA …

 

 

 

 

…en vanlig svensk humla ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är inte lätt. För en svensk jordhumla den flyger
ungefär som en UFO. Helt irrationellt med snabba
riktningsförändringar.

Du kan aldrig förutse en humlas flykt…
Förvänta dig inte,  att humlan sitter stilla och poserar
vid en blomma, så du kan få din bild.

Nä, precis då du fokuserat på den, då flyger den
snabbt till ny plats.

Ja , det var vad jag upplevde häromdagen, då jag
besökte naturen vid havet på min väg till Hovs Hallar.

Det var den första riktigt varma dagen med temperatur
på 24 grader, vilket var en befrielse efter en kylig vår.

Naturen vaknar och jag lyckades få några bilder.

Hoppas bilderna en ger en känsla av spirande liv och
pånyttfödelse i naturen …

På Hovs Hallar var det sjöbris och jag kunde kana på
hanget i splendid isolation.

Inga andra flygare, vare sig modell- eller skärmflygare.

En upplevelserik dag för mig i alla fall.

Jag har inga bilder från mitt flygande, då jag redan
publicerat
så många från Hovs Hallar redan.

Häng med !

 

 

 

 

 

 

                                                                                    Det är just nu, som du kan uppleva naturens skira grönska bland björkarna.

En av våra vackraste och vanligaste fjärilsarter; Påfågelsöga.
Varför den heter så…tja…

Den oförutsägbara humlan…

…hon vände mig ryggen…och försvann båder ur kamerafokus och sikt.

Kabbelekan sprider sin gula glädje.

Den allerstädes närvarande stenskvättan

Lätt igenkännbar.

Trifft, en havsnära växt.

Storskraken håller ordning i sitt revir.

Sångsvanpar. Sångsvanen ar ökat kraftigt i Sverige på bekostnad
av knölsvanen. Orsaken ? Fråga de som vet…

En rådjursget på språng. Fortfarande med lite av den grå vinterpälsen.

Jordbrukaren hade med sig linjalen, då han satte sina potatis…

“Jag sitter bara och relaxar”…

 

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

VAD GÖRA, OM DET INTE ÄR MODELLFLYGVÄDER ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan ta en promenad vid stranden.

 

 

 

 

 

 

 

Har jag inget särskilt för mig går jag min dagliga promenad
vid stranden på 8 km.

Som jag skrivit åtskilliga gånger är detta ett sätt att bli av
med stress och ladda själens batterier.

Jag blir en ny människa efter ett strövtåg längs Laholmsbuktens
strand.

Jag vet vad jag förväntar mig, men alltid blir jag överraskad av
något nytt som dyker upp.

Framför allt träffar jag trevliga människor där, som gör samma
sak som jag, njuter naturen.

Och det som för mig är viktigt,är att jag kan se den fria havshorisonten
vilket ger flykt åt mina tankar.

Väderläget i dag var gråmulet och temperaturen, då jag gick ur bilen,
var -4 C. I sanden såg jag stråk av rimfrost, då jag gick mot stranden.
Dock slog temperaturen snabbt om till +4C.

Min promenad började vid Lagaoset längs stranden norrut till
Genevadsån, sedan längs skogsvägen tillbaka till Lagasoet.

Det blir 8-10 km och rundan tar ca 2,5 timma.

Inga speciella fåglar såg vare sig jag eller en ornitolog som satt
på en av de högsta dynerna och spanade ut över havet.

Under min promenad tog jag lite bilder, mer eller mindre fantasifulla,
som visar ögonblicken från min odyssé.

Häng med om du vill…

 

 

 

Florsocker…

Min fria horisont…

En raritet…en unge av den Laholmska saltvattenkrokodilen låg i solen.

Damen utan överkropp eller ?

Bara jag och en stolpe med pekfinger på stranden.

En trähydra

Detta är troligtvis ett förträat exemplar av en unge
till den halländska skogsmammuten som spolats i land…

Hanget vid Tönnersa Strand har aldrig varit så högt som nu. 

Dit ska du gå !

  Sen satte han nosen i vädret och teg…

Laholmsbukten 5. Januari 2020

Storskarvarna kom i bombplansformation

Höger sida naturen betad av får, vänster om vägen obetat…

Ståndaktiga tennsoldaterna…

 

Kategorier
Hangflyg modell

BLÅ FENIX BESÖKER ETT KUSTHANG

 

 

 

 

 

En av de första dagarna 2019 som ger

mig en känsla av, att våren är på gång.

 

 

 

 

 

Jag har en Blå Fenix,  som är byggd som en ren segelmodell.
Den ville jag testa efter lite modifieringar.

Modellen ville svänga vänster, varför jag torderade en vinge
för att få bort tendens till sväng.

Platsen som jag flög på,  är ett makalöst fint kusthang vid
Tönnersa Strand vid Laholmsbukten.

Jag kvistade dit och möttes av solsken och väldigt svag vind.
Vinden låg på ca 2 m/sek och minskade.

Men eftersom min Blue Phoenix är lätt,  gjorde jag mig inga
bekymmer om flygningen som sådan.

En ganska lång promenad till min pilotplats, där jag raskt
monterade modellen och kastade ut.

Kärran flög i mitt tycke perfekt med absolut neutrala
trimmar och centrerade roder och utan tendens till stall.

Det visar med all tydlighet,  att Leif Eriksson, som är
konstruktör
av modellen, har lyckats med sin Blå Fenix
i alla avseenden.

Jodå, det gick fint att flyga. En landning gjorde jag på toppen,
men med en modell med endast sida/höjd rekommenderar
jag inte,  detta sättet att landa.

Bakom kanten var det mycket turbulent. Det är svårt att
kontrollera modellen, då den är utsatt för dynamiska
krafter,  eftersom det inte finns skevroder på den,
vilka snabbt kan återföra den i rollplanet till ett korrekt
läge.

Jag landade hel med ett litet nödrop.

Jag flög i nästan 2 timmar i svag vind, vilket i sig ger
en spänning till flygandet, då man måste flyga rent och
ekonomiskt. Alltså inget vevande med spakarna, för varje
rörelse med roderna kostar motstånd och därmed prestanda.

Landningen vid den senaste flygningen gjorde jag på
stranden, för att inte riskera något och dessutom ville jag gå
längs stranden på min väg till bilen.

Så summa summarum var dagen hellyckad i alla avseenden.
Vilket naturligtvis gjorde,  jag kände mig nöjd,  då jag
åter kuskade
hem och rekapitulerade min flygning i huvudet,
då jag körde.

Jag tog naturligtvis bilder med min Mobius. Både som
headcam och som ombordkamera på modellen.

Denna lilla kamera är nu för mig oumbärlig.

Håll tillgodo med ett hangreportage…..

 

 

 

En Blue Phoenix i färdigställning.

Vyn som möter en hangflygare vid stranden.

Förberedelser av min Blue Phoenix.

Ready to launch !

I luften…

Bilderna tas med min Mobius, som är fäst på min högra glasögonskalm,
vilket gör att jag fotograferar det jag ser på. Kameran tar 4 bilder/sekund.

 

 

En Blue Phoenix kan se kantig ut på marken…
men inte i luften.

 

 

Piloten ska försöka landa…

Det är inte enkelt i den kraftiga turbulensen…

…som trots att vinden var svag…

…fick min kärra att dansa jitterbug…

…eftersom det är svårare att kontrollera en modell i kytten utan skevroder.

                                                                              Fast en mops som är med i  “The Flying Pugs”,har ju både sido- och skevroder eller ?                 

 

Undrar du varför jag trivs här ?

Denna plats ger mig allt jag önskar ur flygsynpunkt och behovet av  naturupplevelse.

Min kärra har lagt sig till ro efter landningen och njuter av havsutsikten.

Hanget har blivit bättre och bättre !

Det fanns lite vårtecken. Gräset börjar bli grönt och flyttfåglarna börjar anlända.

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

BARA ATT FINNAS

 

 

 

 

 

Ögonblick från en söndag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inget flyg utan bara lite bilder.

Bättre än inget.

Det kommer flyg snart.

 

 

 

 

 

Uppriktigt sagt, vet jag inte varför bilden tycks “vriden” ?
Jag tog den på språng efter att ha varit nere vid en skummande
fors och då jag fått vatten på uv-filtret, torkade jag av det lite
hastigt. Så hastig avtorkning av filter och rörelse av kameran
har antagligen produdcerat ovanstående.