Fedingshults flygfält hyser en skatt.
Vid mina strövtåg runt fältet i Skånes Fagerhult vid E4,
då det var uppehåll i flygandet med modeller, träffade
jag på ett otal gamla entreprenadmaskiner.
Dessa var uppställda på ett sätt, som om man bara gått därifrån
under pågående arbete.
En del stod under tak och användes aktivt. Tydligen har ägaren
av maskiner och mark använt en del för att harpa grus till fältet.
Fedingshultfältet är numera privatägt och jag antar, att det är
samma ägare till maskinerna.
De stående maskinerna har jag delvis fotograferat och presenterat
förut, men här har jag lite nya bilder.
Maskinerna representerar tiden 1940-1980 i grova drag.
Man kan följa utvecklingen av mekanik och hydraulik
och hur dessa två parametrar påverkat varandra.
När jag ser på en grävmaskin från 50-talet, har jag
som pensionerad förare av olika tyngre maskiner svårt
att förstå, hur man kunde sitta och arbeta ett liv i denna miljö.
Med odugliga stolar, reglage som kräver mycket kraft
att hantera, fruktansvärt buller från motor och lindrivning var detta
en miljö, som absolut ingen skulle sätta sig i i dag.
Om du sitter i en modern grävmaskin eller lastmaskin från Volvo idag,
då kommer du att sitta i en bättre miljö än hemma i tv-fåtöljen !
Men vid tiden för dessa gamla maskiners drift var det bara att
gilla läget. Undrar hur hörseln funkar på gamla maskinister ?
Eller hur deras leder knakar ?
Jag har personligen kört entreprenadmaskiner och kranar i hela
mitt liv till min pension. Trots det hör jag bra och jag kommer
fortfarande ur sängen utan hjälp. Detta för att jag tillhör den första
generationen maskinister, som kom i åtnjutande av bättre förarmiljö.
Bara en sån sak som att jag alltid använde bra hörselskydd, har
gjort att jag inte använder det vanliga uttrycket mellan gamla
maskinister vilket är: “Va sa du”?
Här kommer lite förklarade bilder från min exkursion från
Fedingshultfältets maskinuppställning.
Ett elverk från 50-talet. Jag minns när de stod och skramlade
vid ett bygge där jag växte upp. Sidoplåtarna var lösa och
skramlade hemskt. Konstigt ingen iddes fästa de.
Problem med framvagnen…
Fabrikat: Elektroscandia
AMS…vad heter det nu ?
Även en Mercedes rostar. Tänk då dessa var nya…Imponerade säkert.
En grusharpa/sorterare står på bete ute på fältet…
Klart att skörda vallen…fast traktorn har inga bakhjul…
kanske ägaren tagit med sig hjulen hem för att förhindra
att traktorn stjäls.
Är du spekulant på en käck husvagn ? Här har du en med inbyggd uteplats.
Som det brukar stå i mäklarnas annonser: För den händige…
Fingeborgsblomma står som en dödens representant jämte en avliden maskin.
Fingerborgsblomman är en av våra mest toxiska blommor.
Blomman har använts i mer än tusen år som hjärtmedicin.
Ämnet digoxin utvinns vilket används inom hjärtbehandlingen.
Jag själv får det för arytmin i min pump.
Men konsumera inget från blomman och var försiktig vid hanterandet.
Kom inte närmare !
Åkerman grävmaskin. Ett klassiskt svenskt märke.
En av de första med hydraulik till skopan.
Denna maskin en hybrid med både lin- och hydrauldrift.
Inte direkt flybywire kontroller…
Volvo power
Linaggregatet
Motorn näst intill outslitlig.
Instrumentpanelen. Jag kunde inte låta bli att vrida på nyckeln…
Jo just precis, det var full ström. Kanske motorn startat om jag
tryckt på startknappen ?
Kolla strömbrytarna på spakarna. Kanske extrakablarna går till magnetpaketet
med hydraulventilerna för manövrering av den hydrauliska skopan ?
Inte direkt som cockpit på en Gripen…
En häftigt modifierad Scania lastbil.
Det var rejält byggt på tidigt 50-tal.
En bandmaskin med linmanövrerat blad.
Kanske troligare den är från senare hälften av 40-talet.
Luftig förarmiljö
Kolla förarstolen…sitt 8 timmar i den får du känna.
Samma stolsmodell som på en gammal hästräfsa.
Väghyvel från slutet av 40-talet. Jag minns dessa gråmålade maskiner från
min ungdoms grusvägar, som hyvlades före de blev belagda med lut från
pappersbruken. Minns du, hur en nylutad väg luktade i sommarsolen ?
Det var en sötaktig doft, som för mig symboliserade sommaren med sol och
boendet i sommarbostaden på landet. Fast jag undrar, var den bruna luten
kom från ? Var det från sulfitfabriker ? Jag minns i alla fall, att lastbilarna
hade tankar av trä, beslagna med järnband, på flaken. Tankarna var inte cirkulära
utan var som en något tillplattad nolla. Luten spreds via ett T-format rör med
ganska grova hål ut på vägbanan. Man lutade vägarna för att binda damm
och efter ett par timmar, hade vägbanan hårdnat till nästan betongstyrka.
Visst minns du ?
Numera nedlagd fabrik.
Cockpit på en väghyvel
En gammal lastmaskin, troligtvis ramstyrd.
Volvo 654 som i tid ligger som denna maskin var bakhjulssstyrd.
En 654 hade en motor som var mycket stark och till synes outslitlig.
Å andra sidan sett ylade den från konvertern, så man utan hörselskydd
skulle bli stendöv på 5 minuter…Tiltkolvarna kunde krökas, då man
tog i för mycket, om hydraulpumpen var uppskruvad.
Är detta han som sköter maskinerna ?
En sista fundering: Jag tror att häller man på bränsle och ansluter bra batteri,
skulle den absoluta majoriteten av de uppställda maskinerna starta utan problem.
Snart sättning.
