Kategorier
Termikflyg

SOMMAREN SOM INTE VAR

 

 

 

 

 

 

 

Sommar…har vi haft det i år ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förra veckan var  det sommaren 2017. På onsdagen…

För övrigt har denna sommar varit lika dålig som förra årets.
Det har varit kallt, det har blåst.
Observera att jag skrev inte,
att det har regnat.

Hade det kommit 300 mm,  hade det varit en välgärning
med tanke på vårt  mycket låga grundvatten.

Kanske en av de få gånger jag önskat och många med mig,
att det kommit rejält med nederbörd.

Min ingressbild visar en grusväg på landsbygden kantad av
blommande örter.

En idyllisk bild av sommar ?
Tja, det kan det vara, men det är knastertorrt i markerna.
Med mera nederbörd hade blomningen varit ofantligt mycket
rikare..hoppas det blir regn…

Då jag tänker på väder och sommar, blir jag nostalgisk.
Därför, förr i tiden, för länge sedan…var det ju alltid fint
väder på sommaren.

Direkt efter skolavslutning ca 5-7 Juni åkte vi var dag till
stranden. Antingen var vi tåliga för kallt badvatten, eller så
var det varmt i havet.

Jag tillbringade ofta sommarloven  hos mina
morföräldrar på landet. Där sken alltid solen.
Ibland saluterad
av ett brakande åskväder. Jo men,
visst åskade det annorlunda
förr ?

Men det var varmt. Då vi gick för att bada i den
förbiflytande
ån,  var det ständigt varmt i det bruna åvattnet.
Den enda kyla vi kände i vattnet, var då vi
kom till ett bäckutflöde,
vars kyliga vatten virvlade runt vår kroppar och gav oss
rysningar.

Nä, vädret var bättre förr ! Kom ihåg sommaren 1959…

Vill ni lyssna på en fin satirisk sång om sommaren förr,
så finns den här.

Fast i onsdags i förra veckan var det sommar. I alla fall där
jag modellflyger
termik. Alltså i närheten av Laholm vid
Tjärby Kyrka.

När jag parkerat och monterat min modell,  gick jag fram på
Litorinavallen
och njöt av utsikten mot Laholmsbukten och
Hovs Hallar, vilket är  spetsen på 
Bjärehalvön.

Då kände jag den nästan överväldigande doften av blommande
örter,
då lukterna  kom  rullade upp över kanten från ängarna
nedanför.

Vinden var svag, solen strålade och jag njöt av att finnas
till just här och då.

Lukten av blommor var kraftig, det är ett sätt att beskriva
den. Den var
sötaktig och gav mig ett starkt intryck i mina
sinnen av blommande natur. Doften var tung.

Denna naturens dofter kom till mig i pustar eller vågor
beroende på vinden.

Jag blev nästan överväldigad.

Men jag var där för att flyga och min Ava fick 2.5 timma i
luften och den har
nu loggat i termikflygning 762 timmar…
vilket är mycket.

Varför så många timmar i luften ? Modellen flyger bara så perfekt.

Så här var min dag, den dag det var  sommaren 2017…

Förstår du,  varför jag helst flyger här ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Platsen: Örelidsgravfältet.

Segelflygarens önskemoln.

No comment.

Mot Halmstad från  min Ava.

Tittut, sa en talgoxe till mig.

Mot Laholm

Österut…bilden tagen tidigt förmiddag.

En blå Veronika.
Axveronika

Innan vinden som förde med sig budskapet av blommande örter till mig,
hade den rullat fram i den svaga vinden och tagit med sig dofterna över
den halländska kustbygdens odlingslandskap.

Hade du varit med mig…hade du känt naturens dofter just här.

Vi ses !

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS BILDER

 

 

 

 

 

 

Mitt sista inlägg med cruisingbilder från “Wheels and Wings” 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det jag som utomstående har med mig som bestående
minne
från Wheels and Wings cruising i Falkenberg,
är för det
första,  vilka makalöst fina bevarade amerikanska
bilar, det finns.

Jag kan inse,  hur mycket tid och pengar som läggs ner,
för att bevara
dessa kulturobjekt.

Ja, det är kultur i allra högsta grad, eftersom bilismen under
100 år har präglat det moderna industrisamhället.

En stor amerikansk bil i Sverige under 50- och 60-talet
symboliserade
måttet på framgång och materiellt välstånd.

Vi som står vid sidan av och ser på, vi kan bara tacka , för allt
arbete och pengar som läggs ner av hängivna människor på
dessa vackra objekt, vilket gör det möjligt för oss att njuta
av bilarna.
Jag tror många av åskådarna i sin fantasi tänkte:
“Tänk om jag haft en sån bil och fått glida runt här” ?

De som deltog, vilka jag pratade med, sa att deras bilar har
blivit
en del av deras familj.

Hela familjen deltar i underhåll och åker gemensamt till
träffar och andra meetings.
Bilen är det objekt, som samlar
familjen.

En annan sak som slog mig,  var att stämningen var
så positiv.

Här fanns inga sura miner eller någon huliganism.
Alla var vänliga och glada,  vilket gjorde,  att stämningen
runt torget i Falkenberg var synnerligen avslappnad.

Jag såg inte polisen göra ett enda ingripande. Det jag såg
polisen vara sysselsatt med var att sitta och fika i
ledningsbussen.

Eftersom de flesta bilarna var pietetsfullt restaurerade
och vars
lack och krom glänste, var det nästan så jag
längtade efter det, som kunde
bryta mönstret.

Det som bröt mönstret,  var de bilar som illustrerar
begreppet ” Stylade
i en  lada” och utrustade med detaljer,
som man inte direkt anknyter till
blankpolerade USA bilar…

Vem förväntar sig en Cadillac med takräcke från 50-talet
lastat med
mjölkkanna, reservhjul, ölback, gräsklippare
och PA-högtalare osv ?
Försedd med en häftig
stereoanläggning till glädje för de medåkande
och de
boende i kvarteren runt torget Falkenberg…

Har du aldrig sett dessa åk, så kom till Wheels and
Wings 2018 så får du se !

Eller så kan du kolla bilderna nedan.

Som jag sagt tidigare, att vill någon ha nån bild i full size
mejla mig
så skickar jag bilden via mejl till dig .

Vi ses nästa år !

 

 

 

Kolla den vackra chauffören med en ros i håret.
Passar perfekt till bilen !

Jag vill ha en sån här bil…

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BILDER WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

Vi öser på med lite mer…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…bilder från cruisingen i Falkenberg vid “Wheels and Wings” 2017.

Som vanligt lägger jag inga kommentarer, då jag vet, att mina
besökare kan det mesta om bilar…

Häng med..njut av de unika fordonen…och det kommer mera !

 

Allt material på sidan, text och bilder
Copyright (C) hangflygning.se

Vill du ha bild (er) för eget bruk i fullsize, så maila mig.
Adressen hittar du upp till vänster i listen under “About myself)

 

 

 

 

 

“Two Field” = “Tvååker” ? eller borde det heta “Two Fields” ? …eller…
Namnet har en folketymologisk förklaring, att det
skulle funnits två åkrar
i byn en på var sida om kyrkan.
Svenskt Ortnamnslexikon från
2003 ger däremot en annan förklaring. 
Ordet to som finns i det
första skriftliga belägget för namnet 
Toaker från 1198 är ett dialektalt
ord med betydelsen “lin”. 
Namnet kan alltså tolkas Linåkern.

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BILDER WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

Nu kommer det mera bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer en  laddning bilder från cruisingen på
fredagskvällen i Falkenberg vid torget.

Det var lite dåligt ljus, men det får ni tåla…

Bilderna är utan kommentarer,  för jag vet,  ni kan det mesta
om bilar redan…
Det kommer mera.

 

Buckle up, här kommer 50 nya pics !

 

 

 

 

Kategorier
Airshows

SAAB 39 GRIPEN OCH EN YAK 55…

 

 

 

 

 

 

 

…genomförde en uppvisning över havet utanför Halmstad i lördags.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I min hemstad anordnas en sportvagnsutställning varje
sommar, vars överskott går till behövande…

Träffen har blivit en stor succé och har växt kraftigt,
vad gäller 
deltagare och åskådare för varje år.

Väderläget har sista tiden varit osäkert, men lördagen
uppvisade, hur sommarväder kan vara vid en västkuststad
som Halmstad. Alltså solsken, lite vind och värme.

Enligt programmet för bilträffen skulle det bli en liten
flyguppvisning med 39 Gripen kl 1200 och naturligtvis
hade vi som är flygintresserade i god tid intagit bra platser,
där vi kunde se på och kanske fotografera.

Eftersom vår stad just nu är knallfull av turister, gällde
det att vara ute i god tid med tanke på trafikproblemen.

Så vi var i god tid parkerade ute vid småbåtshamnen, vilken
ligger 2 km från utställningen med fri sikt över havet dit.
Eftersom detta är en perfekt åskådarplats, var här massor
av människor, som njöt vädret och som förväntansfullt
inväntade flyguppvisningen.

Det första planet var en YAK-55,  som genomförde uppvisningen
ute över havet relativt långt från publiken.

Piloten genomförde de vanliga 10 loopingarna och rollarna,
men det var inget,  som jag och mina kompisar lyfte ögonen
för direkt i entusiasm…
Jag menar, vi har ju sett det så många gånger…det tenderar
att bli lite för mycket exercis och förutsägbara rörelser över det hela.

Tänk om piloten kunde förevisa något icke förväntat ?

Exakt i tid kl 1215 anlände en Jas-39 Gripen från havet på låg
höjd med hyfsad hastighet in mot den delen av Halmstad där
träffen utspelades och han tog upp brant ca 1500 m från stranden.

Gripen är ju Gripen och vi var förväntansfulla på uppvisningen.
Jag blir alltid imponerad av dess svängprestanda, men jag undrar,
om
piloten under denna sin uppvisning någon gång flög med
maximal lastfaktor ?

Vi satt och väntade på,  att han skulle visa egenskaperna tydligt, men
det blev inget…han hade inte ens med sig rökfacklor i vingspetspodsen.
Vidare kunde han skjutit ut ir-facklor, det imponerar.

Jag har sett många flyguppvisningar i Europa.
Vid enskilda uppvisningar, brukar uppvisningspiloter flyga
relativt sakta  görande två förbiflygningar framför publiken,
där han visar planets ovansida och undersida, så fotoentusiasterna
får sitt tillgodosett.
Men det skedde inte här.

Efter 10 minuter avbröt han, tände full motor och steg mot norr,
kanske för att flyga hem och äta lunch på F7 Såtenäs ?

Vi undrade varför blev det inte visade mer ? Kanske svaret är,
att han flög
med mycket bränsle ? Fast han hade kunnat starta
med så mycket bränsle han behövde för uppvisningen, för att
sen kunna landa på F 14 och tanka upp för hemfärden till Såtenäs ?

I alla fall tyckte vi och andra som satt där, att vi hade sett
bättre
uppvisningar med Gripen.

Det kan ju också vara så, att vi entusiaster som sett många
uppvisningar, vi har blivit lite blasé och kräver mer och mer
av flygningarna…

Eftersom flygmomenten var förlagda långt ut från stranden,
var
det knepigt att fotografera. Dessutom var det delvis motljus,
vilket
inte gjorde det enklare.

Men här kommer några av våra ögonblick från uppvisningen.

 

 

Flygplanet alltså 30 år gammalt.

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

…å nu blir det fler bilar !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här får ni en ny laddning vackra bilar från cruisingen
” Wheels and Wings” i
Falkenberg på fredagskvällen.

Bilderna har jag tagit vid torghörnet i centrum, varför
de flesta bilderna visar bilarna framifrån.

Du känner till uttrycket “Dollargrin” eller ?

Vill du ha en bild i full size, 5-10 mb, så kan du maila mig.

Häng med …

Det kommer mera bilder.

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKT MÄSTERSKAP I OLDTIMER RC- MOTOR OCH RC-SEGEL 2017

 

 

 

 

 

Det är dags för SM i OT-RC  i Norrköping 2017.

 

 

 

 

 

 

På F 13 Bråvalla i  Norrköping avhålls SM i OldTimer för
RC motor och segel den 26. Augusti .

Om du är OT-flygare så anmäl dig och din Blue Phoenix
eller Vagabond !

Har du ingen modell så är tävlingen ändå värd ett besök,
så du kan återuppliva de svunna tiderna och de gamla minnena !

Här kan du få information om   inbjudan och anmälan

 

 

Varmt välkommen !

SMOS

 

 

Kategorier
Termikflyg

BARA EN DAG MED TERMIKFLYGNING

 

 

 

 

 

En av de där dagarna,

då det inte var supertermik,

utan man fick gneta.

 

 

 

 

 

 

 

Vi som bor vid eller nära kusten är drabbade av termikflygarens gissel,
vilket är sjöbrisen. Där jag normalt flyger, ca 10 km från kusten, är jag
vanligtvis relativt förskonad från sjöbris.

Sjöbrisen uppstår,  då landet värmts upp tillräckligt, kanske vid 12-13-tiden och
cumulusbildningen är stark i inlandet. Den stigande varma luften över land
kräver, att annan luft sugs in och det är den svalare luften över  havet.

Sjöbrisen hos oss på västkusten av landet är aktiv mellan 0-300 m.
Den kalla luften flyter in under den varma luften. Vilket effektivt stoppar
den adiabatisk luften.

Oftast går sjöbrisen från 150 m och därunder, vilket gör, att
om man kör upp sin modell till den höjden,  kan du påträffa termik.

Men generellt är sjöbris pest för modellsegelflygaren, som räknat med
att
kunna kurva upp sig.

Alltså , även om det finns cumulusbildning, kan det vara sjöbris, vilket
gör flygandet svårt.

Detta var en sådan dag,  då jag var ute.

Trots sjöbrisen lyckades jag få två timmar i luften,  genom att hålla mig
på 150 m och däröver.

God hjälp i termikletandet är min Picolario variometer. Utan den vore
jag mer eller mindre prisgiven,  under de förhållanden som rådde.

Här lite bilder och en videosnutt,  som ger dig en föreställning,
hur det
låter,  då man använder en Picolario.

Spänn fast dig och häng med !

 

 

 

Det såg ju bra ut i alla fall…

…så vi startar…

…fast det var knalt med termik…

I min stol njutande.

Den högteknologiska väderstationen för oss aktiva modellflygare.

Dags att tänka på finalen både bildligt och bokstavligt.

Allt nerpackat – Slut för i dag !

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017 DEL II.

 

 

 

 

…här kommer mycket bilder och lite ord !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wheels and Wings blev den största framgången  hittills för arrangörerna.
Rekordmånga deltagare och rekordpublik.

Speciellt lördagens cruising var något speciellt. Så nu vet jag det, att man
ska vara där på lördagen.

Här kommer nästa batch med bilder utan kommentarer. Du som ser på
bilarna vet säkerligen mycket mer om det tekniska,  än vad jag gör.

Om du vill ha bilder i full size, så kan du maila mig: 

flyhigh@bahnhof.se

Buckle up !

Det kommer mer !

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

Vi besökte Falkenberg i fredagskväll för att se på cruisingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Falkenberg anordnas ett träff med äldre företrädesvis  amerikanska
bilar varje
år och den har växt sig allt större.

Gamla bilar har alltid intresserat mig,  varför vi åkte dit.

Falkenberg är en liten stad och man har ordnat en slinga ,där
bilarna glider runt, så de kan visa upp sig.

Här finns alla sorter. Perfekt renoverade och rosthögar.
Jag måste medge, att man blev lite mätt på allt polerat krom
och djup lackering som bjöds.

Därför kom de,   jag kallar rosthögar, som en trevlig avvikelse.
Människorna som är hängivna sina bilar som dessa, de är av en särskild sort.

När dessa är på ett cruising meeting släpper alla hämningar. Man spelar
tidsenlig musik från häftiga musikanläggningar i fordonen, så taken på
husen nästan lyfter och nyfikna pensionärer flyr.

Men alla var glada och vänliga. Jag hörde inte en enda hårt ord,
under de timmar vi besökte meetinget.

En upplevelse som är värd att besöka. Ta med en stol att sitta på !

Jo, bensindoften låg tung runt torget i västkuststaden…

Här kommer lite bilder och jag kommer att presentera ca 250 till efter hand.

If you wanna hitch a hike , just ride along with the bunch !

 

 

Jo, den ska se ut så här…

Undrar om damen där bak ligger bekvämt bak på en Chrysler Valiant ?

Allt hade varit perfekt, om ägaren fäst sitt namn med hjälp av linjal…

En av de finaste ekipagen.

Ett åk från bygden…

Inga dåliga grejor… Mercedes 300 SL.
Pris: 2.5-3 mille.

Äldre klassiska Pickups är populära.

Jag trodde först det var en brandbil…

Imponerande ! Varför tillverkas inte dessa bilarna i dag …

Jag undrar om inte barnvagnen, den vita, är värd lika mycket som bilen ?

Kromets gyllene era 1955-1965

Även yngre generationen hängde med.

En av de finare, Ford Thunderbird.
Jag minns, när “Hep Stars” kom till Lidköpings Folkets park 1966 med var sin ny Thunderbird.
Det var den modellen med vandrande blinkers bak. Respekt då bilarna svängde iväg…

Visst ska han ge tummen upp i en sådan bil.

Chevrolet kan det vara en 1958 ?

Ford V8 Pickup

En makalös dragbil och husvagn. Det kommer fler bilder senare på ekipaget.

Varför inte en PV 544 årsmodell 1966…

Kommer dessa grabbarna från Reftele ?

De hade bra tryck i stereon i alla  fall och de var glada.

Cadillac…

Ett näpet ekipage eller ?

Låt dig inte luras av utseendet på karossen. Ägaren som syns på bilden under berättade
det fanns en häftig V-8 under huven och att drivlina och ram var nyrenoverat.
Gick igenom besiktning med blankt papper.

Det trevliga paret som ägde Chevrolet 63-an.

Tja, man hade sådana färger på 50-talet…när man söndagskörde med sin Hillman

En bra representant för cruisingen i Falkenberg.

Ett mycket glatt gäng med stora högtalarresurser i bilen…
…övriga tillbehör, hellre mycket än finsnickeri…

Eddie Meduza…vad är Ulf Lundell jämfört med honom ? Ingenting !

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

FINNS DET BJÖRKAR SOM ATTRAHERAR BALSA ?

 

 

 

 

Fråga Pär Lundqvist.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi vet ju alla,  att det finns något,  som heter magnetism.
Men att det fanns björkar,  som drog åt sig segelmodeller,
det visste jag inte.

Själv har jag erfarit tallar, som attraherat
min modell 2 gånger, men björkar…detta var första gången.

Hur som helst så ringde Pär och talade om, att han landat
i toppen av en björk och att hans ASW-15 där hade rett
sig ett bo.

Ok, jag åkte med honom till platsen och jo, kärran låg kvar.
Den låg ca 10 m över marken i en smal björk, som inte
hade
grenar,  så man kunde klättra upp.

Pär hade med en 4 m aluminiumstege och ett 6-7 m långt
metspö.

Efter att ha surrat stegen mot trädet klättrade han upp
och förstod det
skulle gå att lägga linan från spöet runt
stabbe och fena, för att därigenom
möjliggöra ett dragande,
så modellen skulle lossa.

Problemet var, att nosen var kilad mellan två grenar och
ena vingen satt i
spänn mot en annan gren.

Men genom att förändra draget mot marken, lyckades
han 
frigöra modellen, så den rasade ner.

Tursamt nog var det ymnig växtlighet på marken, varför
en mjuk landning
var att förvänta.

Det blev det också. Ena skadan var att ett skevroder
lossnade redan uppe i trädet och en mindre
skada
uppstod på ena klaffen.

Vad vi lär oss:

Planera landningen noga och se till du har tillräcklig höjd.

Ska du plocka ner en modell,  är en stege, minst 4 meter
bra att ha och dessutom
ett glasfiberspö med rulle minst
8 meter långt.

Då kommer du att ha en räckvidd på minst 10-12 meter.
Håller man i linan från toppen av spöet och
drar, kommer det att
bli en ögla i toppen,  som gör det ganska
enkelt att trä linan över någon del av planet.

Sen ska man ta det lugnt och tänka,  innan man handlar.

Så löser det sig.

Skulle allt verka hopplöst och du inte under några omständigheter
får ner modellen så vänta.

Du kan ju inte annat. Det är förvånansvärt,  hur vinden
kan skaka ner en modell, som kan tyckas
sitta inkilad stenhårt !

 

 

Pär få väg att tränga in i  vår Sydhalländska djungel.

Först 4 m stege.

  Sen 6-8 m metspö.

Undrar om det nappar ?

Så här satt modellen. Kilad med nosen och spänd med vänstervingen.

Glad modellflygare.

 

 

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria

EN KONSTRUKTION 30 ÅR FÖRE SIN TID

 

 

 

 

D-30 Cirrus (Austria, Elefant) 1934.

 

 

 

 

Efter första världskriget etablerades grupper vid de tyska universiteten,
vilka utvecklade, byggde och flög konstruktionerna vid de tyska nationella
tävlingarna.

Tyskland var det ledande landet, vad gäller utvecklingen av flygplanen och
sättet att flyga. Det nästan allenarådande vid 20-talet var flygning på ett hang.
Men man kom på, att man kunde flyga dynamiskt i termik och flyga lävåg,
när betingelserna var de rätta.

Det finns på nätet oändligt att läsa om dessa universitetsgrupper.

En av de dominerande grupperna var och är Flugtechnische Fachgruppe
Darmstadt.

I början av 30-talet beslöt man att konstruera och bygga en segelkärra,
som tänjde gränserna,
vad gäller möjligheterna med den tidens material.
Kostnaden var inget problem. Man hade
understöd av stat, privatpersoner
och företag.

Konceptet var ett flygplan med 30 m spännvidd, som hade variabel
vinkel på yttre delen av vingen.

Planet skulle byggas med den tidens hitechmaterial, alltså aluminium,
elektron (som också är en
aluminiumlegering med hög styrka),
bakat plywoodlaminat.

Det som skulle ge planet överlägen prestanda,  var den laminära profilen.
Den gav högt glidtal
och låg sjunkhastighet även vid hög hastighet.

Den tunna vingprofilen ställde höga krav på på balken och vingens
uppbyggnad. Som balk använde man en dubbelbox i aluminium,
se bild,
som bara var 20 cm hög…Vingen var troligtvis den första,
som hade en D-box i torsionsnäsan.

Utan D-boxen hade vingen varit en omöjlighet.

Då piloten fällde upp vingspetsarna, se bild nedan, kom ju planet
att få vissa likheter med de F3J
modeller, som vi använder idag.
Vingspetsarna kunde fällas upp ca 10 grader och ner 2.5 grader.

Även fullskalasegelkärror av i dag har dubbelknäckta vingar…

Cockpit byggdes till absolut minimal frontal yta, allt för att minska
motståndet.

Bakkroppen var en nitad rörbom i elektron. Cirrusen hade först
dubbelfena, men efter att man
fick självinducerade oscillationer,
enligt en uppgift, bytte man till enkel fena, där man hade helt
rörlig fena/sidoroder.

Man hade beräknat att glidtalet skulle ligga på 1:33/34, men det
visade sig med det reviderade
höjdstyrverket att glidtalet var 1:37.6.

Detta var ett prestandatal,  som kom att slås först på 60-talet av
kompositbyggda flygplan.

D-30 var inte enkel att flyga enligt en uppgift. Alla högpresterande
flygplan kräver kunskap
och skicklighet av en pilot, oavsett om
det är ett militärt plan eller en vass F3F modell.

D-30 Austria slog världsrekord i tur- och returflygning under
sin första säsong.
Piloten,
som hette Flinsch, flög Bremen-Lübeck-Bremen.

Men sen gick det galet. En pilot flög IFR med Austrian i moln över Lübeck.
Åskådarna såg en skärm med en pilot hängande under komma ut 
ur molnet,
beledsagat av ett plan som regnade ner i konfettistora bitar.

Vad som hänt ? Ingen aning men en gissning så god som vilken
annan, är att planet kommit i ett
okontrollerbart flygläge,
varvid belastningsmaxima har överskridits,  varför det blev ett strukturellt

brott.

Det var förresten just precis, så piloten kunde frigöra sig från planet,
då det desintegrerade i luften.

Man byggde inte fler av D-30.

Här kommer en bild, som jag tagit från den tyska  tidningen “Flugsport”,
som lades ner på hösten 1944.

Två bilder kommer från  FFG Darmstadt.

Två bilder från den tyska” Handbuch der Segelflieger” utgiven 1944
av det dåvaranden tyska flygsportförbundet.

“Handbuch der Segelflieger” anses för den bästa handbok om segelflyg,
som nånsin givits ut och jag är väldigt glad, att jag fick den till skänks
av Uno Andersson i Halmstad.

Cirrus 20 m spv modifierade med enkel fena/sidoroder..

D-30 Austria 30 m spv.

Första utgåvan. D-30 Elefant/Austria.  Ser ut som…ett bombplan i stjärten.
Tänk när denna stabben började självsvänga…?

 

Vingbalk i aluminium till D-30

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

SÅ ÄR VÅR VÄRLD EN SÖNDAG MORGON

 

 

 

 

 

…om du ser den från olika vinklar.

 

 

 

 

 

 

 

Jag ville bara i dag, en tidig  söndagsmorgon,   visa dig lite  natur
från SMOS tävling vid Fedingshult.

Men då jag  satt och bläddrade framför datorn efter nyheter,
såg jag ett reportage i Hamburger MorgenPost, som kallas MoPo,
från vandalismen i Hamburgs gator vid Altona och SchanzenViertel
utfört och orkestrerat av “Det svarta blocket” i samband med G-20 Mötet.

Alltså extremisterna, “Der schwarze Block” svartklädda och med
de barnsliga huvjackorna och maskeringarna infiltrerade de förmodat
fredliga demonstrationerna.

Dessa kriminella bryr sig inte om G-20 mötet, de vill endast förstöra
och riva ner.

Hoppas de som greps får de straff de förtjänar.

Här en bild,  där en av de svartklädda tar en,  vad som kallas “Selfie”
på förstörelsen och sig själv.
Han ser stolt ut. Hoppas han får ett uppvaknande till verkligheten i dag,
när hans bild finns i alla media i Tyskland.

Bilden från Twitter

 

Texten under inlägget:


Att protestera mot globaliseringen  genom att bränna ner second-hand-
affärer för barnkläder
och att sen fotografera  med en Apple-produkt
och ta en “Selfie”. Arschgeigen ! ”

“Arschgeigen” behöver jag väl inte översätta. Men för dig som är
nyfiken riktigt…så är det ett typiskt tyskt uttryck som uttrycker,
att någon utfört en handling som inte har någon relevans.
“Arschgeigen” = Spela rövfiol…allegoriskt menat.

Nä, nu återvänder vi till den riktiga verkligheten och ser,
hur intensivt naturen  exponerar sig.

Vid Fedingshult finns det en mycket artrik flora och under
lunchpausen hade jag gott om tid
att ströva omkring och ta lite bilder.

Dessa bilderna hoppas jag kontrasterar mot besinningslös
förstörelse och våld, som det vi
sett i Hamburg.

Luta dig tillbaka och följ med migut i naturen vid Skånes Fagerhult !

Du kan ju fundera på, hur länge evolutionen har arbetat på att skapa denna form ?

Symbios

Kolla hålen i bladen…I den större droppen
kan du med lite god vilja se fotografens ansikte.

Käringtand och fibblor

 

Fingerborgsblomma

Dödligt giftig på grund av olika glykosider som DIGOTOXIN och DIGITALIN.
Hela växten giftig även i torkat tillstånd.

 

Kategorier
Teknik, allmän

ETT PARADIS AV MEKANISKA RELIKER

 

 

 

 

 

Fedingshults flygfält hyser en skatt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid mina strövtåg runt fältet i Skånes Fagerhult vid E4,
då det var uppehåll i flygandet
med modeller, träffade
jag på ett otal gamla entreprenadmaskiner.

Dessa var uppställda på ett sätt, som om man bara gått därifrån
under pågående arbete.

En del stod under tak och användes aktivt. Tydligen har ägaren
av maskiner och mark
använt en del för att harpa grus till fältet.

Fedingshultfältet är numera privatägt och jag antar, att det är
samma ägare till maskinerna.

De stående maskinerna har jag delvis fotograferat och presenterat
förut, men här har jag lite nya bilder.

Maskinerna representerar tiden 1940-1980 i grova drag.
Man kan följa utvecklingen av mekanik och hydraulik

och hur dessa två parametrar påverkat varandra.

När jag ser på en grävmaskin från 50-talet, har jag
som pensionerad förare av olika tyngre maskiner svårt
att
förstå, hur man kunde sitta och arbeta ett liv i denna miljö.

Med odugliga stolar, reglage som kräver mycket kraft
att hantera, fruktansvärt buller från motor och lindrivning var detta
en miljö, som absolut ingen skulle sätta sig i
i dag.

Om du sitter i en modern grävmaskin eller lastmaskin från Volvo idag,
då kommer du att sitta i en bättre miljö
än hemma i tv-fåtöljen !

Men vid tiden för dessa gamla maskiners drift var det bara att
gilla läget. Undrar hur hörseln funkar på gamla
maskinister ?
Eller hur deras leder knakar ?

Jag har personligen kört entreprenadmaskiner och kranar i hela
mitt liv till min pension. Trots det hör jag bra
och jag kommer
fortfarande ur sängen utan hjälp. Detta för att jag tillhör den första
generationen maskinister,
som kom i åtnjutande av bättre förarmiljö.
Bara en sån sak som att jag alltid använde bra hörselskydd, har

gjort att jag inte använder det vanliga uttrycket mellan gamla
maskinister vilket är: “Va sa du”?

Här kommer lite förklarade bilder från min exkursion från
Fedingshultfältets maskinuppställning.

 

Ett elverk från 50-talet. Jag minns när de stod och skramlade
vid ett bygge där jag växte upp. Sidoplåtarna var lösa och
skramlade hemskt. Konstigt ingen iddes fästa de.

Problem med framvagnen…

Fabrikat: Elektroscandia

AMS…vad heter det nu ?

Även en Mercedes rostar. Tänk då dessa var nya…Imponerade säkert.

En grusharpa/sorterare står på bete ute på fältet…

Klart att skörda vallen…fast traktorn har inga bakhjul…
kanske ägaren tagit med sig hjulen hem för att förhindra
att traktorn stjäls.

Är du spekulant på en käck husvagn ? Här har du en med inbyggd uteplats.
Som det brukar stå i mäklarnas annonser: För den händige…

Fingeborgsblomma står som en dödens representant jämte en avliden maskin.
Fingerborgsblomman är en av våra mest toxiska blommor.
Blomman har använts i mer än tusen år som hjärtmedicin.
Ämnet digoxin utvinns vilket används inom hjärtbehandlingen.
Jag själv får det för arytmin i min pump.
Men konsumera inget från blomman och var försiktig vid hanterandet.

Kom inte närmare !

Åkerman grävmaskin. Ett klassiskt svenskt märke.
En av de första med hydraulik till skopan.
Denna maskin en hybrid med både lin- och hydrauldrift.

Inte direkt flybywire kontroller…

Volvo power

Linaggregatet

Motorn näst intill outslitlig.

Instrumentpanelen. Jag kunde inte låta bli att vrida på nyckeln…
Jo just precis, det var full ström. Kanske motorn startat om jag
tryckt på startknappen ?

Kolla strömbrytarna på spakarna. Kanske extrakablarna går till magnetpaketet
med hydraulventilerna för manövrering av den hydrauliska skopan ?

Inte direkt som cockpit på en Gripen…

En häftigt modifierad Scania lastbil.

Det var rejält byggt på tidigt 50-tal.

En bandmaskin med linmanövrerat blad.

Kanske troligare den är från senare hälften av 40-talet.

Luftig förarmiljö

Kolla förarstolen…sitt 8 timmar i den får  du känna.
Samma stolsmodell som på en gammal hästräfsa.

Väghyvel från slutet av 40-talet. Jag minns dessa gråmålade maskiner från
min ungdoms grusvägar, som hyvlades före
de blev belagda med lut från
pappersbruken.
Minns du, hur en nylutad väg luktade i sommarsolen ?
Det var en sötaktig doft, som för mig  symboliserade sommaren med sol och
boendet i sommarbostaden på landet. Fast jag undrar, var den bruna luten
kom från ? Var det från sulfitfabriker ? Jag minns i alla fall, att lastbilarna
hade tankar av trä, beslagna med järnband, på flaken.
Tankarna var inte cirkulära
utan var som en något tillplattad nolla. Luten spreds via ett T-format rör med
ganska grova hål ut på vägbanan. Man lutade vägarna för att binda damm
och efter ett par timmar, hade vägbanan hårdnat till nästan betongstyrka.
Visst minns du ?

Numera nedlagd fabrik.

Cockpit på en väghyvel

En gammal lastmaskin, troligtvis ramstyrd.
Volvo 654 som i tid ligger som denna maskin var bakhjulssstyrd.
En 654 hade en motor som var mycket stark och till synes outslitlig.
Å andra sidan sett ylade den från konvertern, så man utan hörselskydd
skulle bli stendöv på 5 minuter…
Tiltkolvarna kunde krökas,   då man
tog i för
mycket, om hydraulpumpen var uppskruvad.

Är detta han som sköter maskinerna ?

 

En sista fundering: Jag tror att häller man på bränsle och ansluter bra batteri,
skulle den absoluta majoriteten av de uppställda maskinerna starta utan problem.

 

Kategorier
Flyghistoria

DEN MYSTISKA MOJÄNGEN VID FEDINGSHULT

 

 

 

 

 

Radarantennen som genomgick en metamorfos.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid SM för friflygande OT-modeller vid flygfältet Fedingshult
nära Skånes Fagerhult talade Ingvar Nilsson om för mig:

“Det står en radar på kullen vid sidan av fältet”.

Naturligtvis väckte det min nyfikenhet och dessutom, då han
talade om, att det fanns sommarkantareller där, så var jag tvungen
att ta mig dit.

Ungefär 100 m från baracken upp i skogen finns en överväxt
kulle och där står resterna av “Radarn”

Jag vet, att man på tidigt 50-tal använde radaranläggningar, som
arbetade på
relativt låga frekvenser. Alltså ner mot 150-400 mHz.
Så vad jag kunde
hitta,  kunde se ut som något annat, jag förväntat.

Det gjorde det också. Anordningen såg ut som ett stort liggande T,
vilket hade varit monterat på ett betongfundament. Anordningen
var lagrad i mitten, med något som såg ut som en växellåda.

Det var nog en av orsakerna, att det troddes vara en roterande radar.

Men då jag besiktigat  mojängen noga, var jag övertygad om,
att detta
var inte en radar. Det fanns ingen drivning på axeln,
som vred grejen
och inga kraftkablar.

Det enda som fanns, var högspänning för lysrören, som sutti
t monterade under plåtarna. Spänningen överfördes av en

mångpolig svirvelkontakt till kopparbanor på pilen.

Anordningen var målad i röd/vita fält, vilket var den gängse färgen
på mekanik på ett flygfält.

Efter noggrann googling kan jag slå fast, att detta utan tvekan är en
vindriktningsvisare för luftfarten.

Det anlades sådan på tidigt 50-tal i Sverige, då man inte hade tillgång
till META-info på mindre flygplatser.

Fedingshultsfältet anlades på 30-talet för att vara en nödlandningsfält
för postflyget, som flög mellan Malmö och Stockholm.  Det var säkerligen
behövligt då ventilerna la av på motorerna.

Postflygare var ju den tidens hjältar. Se på Antoine de Saint-Exupéry.
Posten skulle ju fram i ur och skur. Vägledd var man av ljusfyrar,
som
var utplacerade med 20-40 km avstånd och som syntes långt.

Det var nog hårda grabbar,  som flög denna rutten.
“Posten måste fram”…

Under kriget byggdes fältet ut och blev ett reservlandningsfält
för vårt Flygvapen och ett
nödlandningsfält för utländska
militära luftfartyg.

Efter kriget är det ett privatägt fält,  som utnyttjas för sportflyg av
olika slag samt inte minst av friflygare av OT-modeller, vilket
är en ynnest för modellflyget.

För att återgå till vårt vind-T,  så var det helt drivet av vinden.
Det fanns ingen motor. Ett vind-T ansågs av piloter vara
lättare att se än en vindstrut.

Nu ligger resterna  av denna konstruktion på marken.

Gå dit och kolla om du är i närheten och studera 60-talets hi-tech.
Vad man kan komma ihåg är att kullen nu är beväxt med björk.
Under fältets mera aktiva tid, 40-60-talet var den helt obeväxt.

Här kommer lite bilder jag tog. Bilden på det fungerande Vind-T
“lånade” jag skamlöst på ett forum hos  Svensk Flyghistorisk Förening.
Vem som har copyrighten vet jag inte, men han får höra av sig,
om det kniper.

Övriga bilder (C) hangflygning.se

 

Här finner du vind-T manicken.

Här kan du fortfarande urskilja målningen i rött och vitt

Anordningen stod på ett betongfundament, men har nu av okänd orsak monteras/ramlat ner.

Här ser du fundamentet, som har glidit av axeln. Släpringarna från svirvelkontakten skymtar.

Här under satt lysrören monterade.

Elcentral med högspänningstrafo för lysrören

Undersidan med kablage för belysningen.

Undersidan

Man hade kraftiga lysrör på undersidan för att underlätta avläsning
vid mörker, dimma eller eljest när sikten är skymd…

Jo, AGA har spikat ihop elskåpet med innehåll.
När jag ser AGA-logon, får jag omedelbart
vibbar till
General Electric loggan…

Bild från Svensk Flyghistorisk Förenings forum.

Kategorier
Termikflyg

FLYGSUGET LÄTTADE LITE I ONSDAGS/TORSDAGS.

 

 

 

 

 

Vi fick lite ro i våra  termiksjälar,

då vi förunnades  fint väder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har gått och suktat denna sommar efter några riktigt
fina dagar, så jag kunde åka ut med någon av mina
termikmodeller och få några timmar i luften.

Vädret har varit bedrövligt i år. Väldigt likt förra årets
sommarväder. Kallt och mycket nordostlig vind.

Nu blev det fint i veckan med temp runt 22 grader och lite
vind. Onsdags 3-4 m/sek och i torsdags 1-3 m/sek.

Det var upplagt, för att flyga till exempel nån av Avorna.

Jag åkte ut till min vanliga plats och mellanlandade på
turen hos Pär Lundqvist, då jag behövde en M2 skruv till
mitt sidoroder.

Han visade mig sin Eastbourne Monoplane i liten skala,
som han försett med elmotor. Sist han flög med modellen
var ca 1983 på en friflygträff på F10 Ängelholm.
Modellen var då bestyckad med en G-Mark tvåcylindrig
boxermotor.

Markägaren hade just klippt gräset, där vi flyger termik
och tagit vallen, så vi har  nu oändliga landningsytor.

Det var cumulusbildning, varför jag spetsade på bra termik.

Första starten gav mig en blåsa på 50 m, där jag stängde
motorn och kurvade upp mig till 300 m.

Sen var det slut med termiken. Från 300 m och till marken
inte
ett enda ryck. Märkligt, för det var ingen sjöbris,
så vitt jag
kunde bedöma.

Efter landning och montering av kamera nytt försök
och jag
lyckades gneta mig upp igen. Jag tog alla chanser
att kurva,
hur lite stig jag än hade.

Är det klent med termik, får jag inte vara kräsen.
För att kunna kurva upp mig måste jag flyga

väldigt aktivt och anpassa kurvradien efter blåsan.
Således
kurvade jag brant,  för att hålla mig i kärnlyftet.

Var inte rädd att kurva brant, om du har en bra modell.
Korrigera bestämt om du ligger snett i blåsan.
Lita inte på
att modellen själv centrerar.

Vid denna flygningen gnetade jag i 25 cm stig för
att komma upp.

Då jag väl kom upp på 250 m,  tycktes detta vara den
magiska gränsen
mellan dåligt lyft och bättre lyft.
Väl där var det nu inga svårigheter
att hålla sig uppe.

Pär kom med sin Odenman A2:a modifierad med radio.
Den modellen
kan flyga på myras fis, så han kom
naturligtvis upp.

Precis som i onsdags fick jag i dag 2.5 timma i luften
med min Ava.

Även i dag var det segt med termiken, så det gällde
att flyga lyfteffektivt.

Så två goa termikdagar fick jag sittande i min
termikstol från Biltema !

Det är, som jag sagt tidigare: Man får inte missa tillfällena,
för de kommer inte 
tillbaka !

Här kommer ett litet bildspel med modeller, piloter och natur.

Förresten, nu är naturen absolut som vackrast.
Överallt blommar det och
dofterna är överväldigande,
om man har naturkänslig näsa.

Så ge dig ut i naturen termikmodellsburen !

 

;

 

Kategorier
Old Timer flyg

NU HAR ETT NYTT NUMMER LANDAT…

 

 

 

 

 

..av Sveriges bästa modellflygtidskrift,

Oldtimer

 

 

 

 

 

 

Modellflygtidningen som ägnar sig åt för vad  modellflygaren är väsentligheter.

Inte åt egocentriska navelskåderier som inte leder någonstans, eller som inte för vår hobby framåt.

Vill du också ha en positiv  tidning ? Så här gör du.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

BENGT STIBNER MEMORIAL 2017

 

 

 

 

Denna post handlar om flygningen.

 

 

 

 

Som jag beskrivit tidigare, började själva flygmomentet
efter en lunch sträckande sig över 2 timmar…

Innan lunch var det statisk bedömning och lite trimflyg.
Låt mig få säga , att jag lämnade platsen 1715,  då jag egentligen skulle
varit hemma redan kl 1600.

Det betyder jag fick med mycket lite av bilder från flygandet.

Men de jag har,  ska jag redogöra för, så gott det låter sig göras.

En tävling i klassen OldTimer för friflygande skalamodeller är
något som utspelar sig saaakta…

Ingen stress utan man flyger och diskuterar och diskuterar
och diskuterar 
och flyger.

Således tar det tid.

Vädret var utmärkt med uppehåll och nästan ingen vind. Det i alla fall
då jag var närvarande.

Förutom mina bilder är här en länk till det som jag missade.
Bilderna tagna av en duktig fotograf.

Resultatet av tävlingen kan så småningom läsas på SMOS hemsida.

Här kommer mina bilder i form av ett bildspel för att ge presentationen
lite liv:

 

 

 

Kategorier
Marint

AJÖ, AJÖ DELTAGANDE FARTYG I TALL SHIPS RACE 2017

 

 

 

 

 

Fartygen, som gästat Halmstad under Tall Ships Race,

stack till sjöss igen på måndagen.

 

 

 

 

 

 

Efter att ha legat till kaj under ett par dagar och förgyllt hamnen i Halmstad
lämnade fartygskaravanen deltagande i Tall Ships Race  Halmstad för vidare färd.

Under seglingen gästar man olika hamnar,  där man ger allmänheten möjlighet
att bese fartygen och att segla med en sväng mot rundlig betalning.

Vi ska veta,  att allt i samband med detta evenemang handlar om pengar.
Det gäller att dra in så mycket som möjligt, för att kunna hålla fartygen
i sjödugligt skick.

En viktig inkomstkälla var ju fartygens servering av öl ombord till
betalande passagerare.

Men naturligtvis var detta något oerhört  i nykterhetsfanatikernas
ögon
i den kommunala makthierarkin i Halmstad.
Således skickades ut tjänstemän,  för att kontrollera

att lagen efterlevdes och att  endast saft och mjölk serverades.

Sverige..landet Lagom…där sunt förnuft inte tillåts råda, utan
där man har som valspråk:

“Vi har våra förordningar och bestämmelser”. 

Tyvärr drabbades tillställningen av lite  dåligt väder. Tursamt nog var
lördagen vädermässigt
fin och mycket folk besökte då hamnen.

Den stora besvikelsen var,  att de ryska fartygen “Sedov” och” Kruzenstern”
ställde in sina anlöp.

Varför ?
Egentligen har jag ingen aning, men jag antar, det var en politisk
markering,  eftersom den ryske ambassadören just fått en knäpp
på näsan
då han blivit uppkallad till  UD på grund av ett ryskt jaktplans  provocerande
uppträdande mot ett svenskt signalspaningsplan över internationellt
vatten i Östersjön.

Vid utlöpandet hade ganska mycket folk samlats bland annat  vid Oceanhamnen
för att åse begivenheten.

Undrar hur många bilder som togs ?

Fler hade blivit tagna,  om inte fjantarna i fritidsbåtar, kustbevakning och
militärfartyg
hade blockerat det smala fotofönstret mellan Halmstad Fyr
och Kattegatthamnen

Jag har svårt att förstå, vad dessa ovan nämnda fartyg hade för uppgift
just vid
hamnutloppet ?

Det krävs inte mycket slutledningsförmåga för att förstå, att  intresset
från allmänheten att fotografera fartygen är stort. Men…

Samma historia som då sjöräddningens båt la sig longside med ostindiefararen
“Götheborg” då den angjorde hamnen och gick upp i Nissan för ett par år sedan.

Vilket skapade enorm vrede på kajen  bland de som ville ha en chans att
dokumentera fartyget med kamera.

Men jag förutsätter,  myndigheten hade allokerat ett specialuppdrag
till
SAR under gången uppför Nissan med tanke på SAR-båtens
mycket talrika besättning?

Så är det. Vi kan inte påverka de besluten.

Här kommer ett bildspel på fartygen, som lämnade Halmstad i måndag
eftermiddag kl 1400.

Så flottiljen med fartyg fortsätter nu sin förutbestämda rutt i Östersjön
och Kattegatt.

All hands on deck !

 

 

Ute vid Oceanhamnen hade det samlats mycket folk i den kyliga friska vinden.

Det var svårt att finna plats för bilen.

Du ser…det var kyligt i vinden.

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

BENGT STIBNERS MEMORIAL 2017

 

 

 

 

 

Mästerskap för friflygande

OldTimer skalamodeller avklarat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Traditionsrikt avhölls skalatävlingen för friflygande OT-modeller
på Fedingshults Flygfält vid Skånes Fagerhult.

Friflyg är, liksom allt modellflyg, väderberoende. Just friflyg är
speciellt känsligt för regn och kraftigare vind.

Fukten gör, att klädseln slaknar och blir rynkig, vinden och mark-
turbulensen påverkar modellen på ett negativt sätt.

Väderläget var inte bra inför tävlingen, men det fanns ett hopp,
att en tillfällig stabilisering kunde ske på lördagen omkring kl 1200.

Jag anlände själv vid 0930-tiden för att kunna dokumentera modellerna
vid den statiska bedömningen. Då kom det lätta regnskurar då och då.

Fram emot 13-tiden stabiliserades vädret och vi hade vindstilla och
uppehåll.

Alltså perfekt flygväder.

Då tog man ett lunchuppehåll på 2 timmar kl 1330…

Det fanns säkert många som var hungriga, men två timmars lunch…?

När det var perfekta förhållanden…

Under lunchuppehållet fick vi,  de fåtaliga ickeflygarna/åskådarna,
ägna oss åt annat.

Kanske man  först skulle genomfört  tävlingen och sen haft
gemensam måltid ?

Det som storligen  förvånar mig, är att man har med modeller,
som är totalt otrimmade…

Jag förutsatte man hade modeller inför en tävling, som i alla fall hade
tyngdpunkten
och  anfallsvinkel på vinge och stabbe korrekt ?

Eftersom jag var tvungen att åka hem kl 1700,  fick jag inte med
så mycket
bilder på modeller i luften.

För dig som inte är OT-flygare av friflygande modeller,
vill jag informera, att en sådan tävling är avslappnad och går

i lugnets tecken.

Ingen stress här inte, vilket i slutänden innebär, att dessa
tävlingar blir utdragna. Nu har jag ingen aning om, när tävlingen
var avslutad
på lördagen.

Vädret var, som jag erfor, bra under sen lördageftermiddag och kväll,
så jag hoppas,  allt gick planenligt att genomföra.

Här kommer jag att presentera bilder i mängd i ett par poster.
Jag börjar med den statiska bedömningen och lite allmänt.

Ni ser,  vad det föreställer, så mina okunniga kommentarer
lämnar jag därhän.

Flyg med oss till Fedingshults Flygfält i den intensiva
försommargrönskan, där man skulle haft ögon känsliga för grönt,
som
Barbro Hörberg sjöng om !