Kategorier
Okategoriserade

GLADOR…LÄTTLURADE FÅGLAR ELLER KORKADE ?

 

 

 

 

 

 

När glador piggybackar på min modell…

 

 

 

 

 

 

 

 

…lägger jag märke till en sak.

Jag är van vid, att vråkar, tornfalkar ofta kommer till samma
termikblåsa, som jag ligger i med min modell.

De visar genom sitt beteende, att de är duktiga fåglar att
flyga termik. Med det avser jag deras förmåga att centrera sig själva
i blåsan, där lyftet är bäst.  Då jag finns i en blåsa och vråkar kommer,
tar jag hjälp av fåglarnas förmåga att ligga mitt i bästa lyftet, vilket
ger mig en anvisning,
hur jag ska korrigera.

Ligger jag i samma lyft som exempelvis en ormvråk med en av mina
Avor, så har fågeln ingen chans mot min  modells förmåga att
stiga i termiken. Mina Avor har mycket bättre glidtal, vilket fäller
utslaget.

Men med glador är det annorlunda. Jag har aldrig upplevt fåglar,
som
är så benägna att ansluta sig till samma förväntade goda blåsa,
som jag flyger
i med min modell.

Häromdagen var jag ute med min Blue Phoenix i vackert
termikväder.

Det blåste 1-2 m/sek och solen sken. Det var torrtermik,
som på lägre
höjd var stark men turbulent.
Termiken är alltid starkast på våren/tidig sommar.

Då jag låg i en blåsa och steg, kom en glada vinglande.
En glada har inte den stabila
flykt som exempelvis en
ormvråk har.
Gladan förenade sig med min Blue Phoenix
i termiken,
men hon eller han mallade inte in sig speciellt noga.

Då jag kommit högre,  avbröt jag och gick på rakkurs. Vad hände ?
Jo, min kompis i form av en glada
hängde med.

Jag tänkte se vad som hände, det vill säga, jag ville se,
om gladan har bra förmåga
att känna termik eller bristen
på dylik, om jag la mig och kurvade i sjunk….

Jodå, gladan kurvade glatt med i sjunket…tills jag avbröt
och gick på rakkurs och återigen hängde min glada

med.

Jag  testade flera gånger och såg, att gladans förmåga att
piggybacka var inte välutvecklad.

Att “piggybacka” kan man säga betyder, ” Att åka snålskjuts
på någon eller något”.

Mycket flyga blev det i alla fall denna härliga dag. 2.5 timma
i termik och förbrukat 755 mAh
ur acken i modellen på motor
och servon. Så det var en billig dag, för att  kunna få flyga i
sällskap med en röd glada.

Hoppa in och häng med.

Alla bilderna är tagna med min Mobius sittande på nosen riktad
åt vänster och lite
nedåt.

 

Den gamle med sin modell innan start.

Inlandshanget vid Tjärby kyrka.

      Min Blue Phoenix och dess drabant, en glada.

En rote med flygmaskiner…

Gladan ligger 2 m från min vingspets.

En glada flyger ryckigt i termik med mycket flax.

Ett fornminne bland de övriga…

Finalen och strax sättning.

Kategorier
Termikflyg

EN SVÄNG I VÅRTERMIKEN !

 

 

 

 

 

 

Tillfället jag väntat på…

 

 

 

 

 

 

 

 

…dök upp i dag söndag. Det var solsken och svag vind från
syväst. Alltså förutsättningar för termik, i alla fall fram till
13-tiden, då en eventuell sjöbris skulle sopa bort all konvektion.

Jag tog med min alltid flygbara Blå Fenix till mitt termikställe.
Roligt att komma tillbaka dit, där jag fått så många goda upplevelser.

Klockan var  0900 knappt och jag förväntade inte, att termiken
skulle vara igång så tidigt. Men iväg åkte modellen och med elens
hjälp klättrade jag till 100 m. Jag trimmade upp nosen då min
kärra med monterad GoPro blir aningen nostung.

Lite rundflygning för att leta termik, men det enda som fanns
var enstaka kytt. Alltså beslöt jag att landa och avvakta, den
ökande instrålningen från solen.

I luften flög förutom jag  idag massor av sånglärkor, som fyllde
luften med sin intensiva utdragna sång. Det var som om lärkorna
verkligen ville övertyga lyssnaren att,  jo, det är vår nu !

Efter 30 minuter på marken ny start, klättring till ca 100 m och
koll av luften. Nu hittade jag en blåsa. Mycket turbulent och trasig,
men efter några varv och bra höjdvinst brakade det iväg upp.

Termiken på våren är kraftig, då temperaturgradienten är hög.

För att göra en lång berättelse kort, så fick jag totalt 2 timmar
i luften, vilket gjorde mig nöjd med flygandet.
Nästa gång jag ska ut hit,  tar jag med en av mina Avor.

Låt mig säga: Jag flyger hellre med en välflygande harmonisk
enkel modell som en Blue Phoenix, än en otrimmad kolfiberkärra
för 20000 kr.
För mig är det viktiga flygupplevelsen och känslan att jag
behärskar min modell och att jag kan ta ut den fulla kapaciteten
och potentialen ur modellen.

På hemvägen körde jag upp till en skogssjö,  jag väl känner till
för att se,  om någon is fanns kvar.

Märkligt, för en månad sen gick jag och efterlyste is på sjön,
nu vill jag se en isfri vattenyta.

Vattenytan på skogssjön var nästan helt isfri. Vädret var makalöst
fint med varm luft och solsken. Vinden var i stort noll.

På sjön ropade två lommar med sin kraftiga stämma och över sjön
passerade strötranor diskuterande med sina raspiga röster,
vilka senare  landade på en åker jämte sjön.

Jag hörde ett vårtecken säkert som något spela i björkarna, bofinken.

När jag satt och filosoferade i vårvädret kom en hare försiktigt
i en glänta. Han blev skrämd av mig, försvann, men kom tillbaka
och vände andra gången 5 m från mig.

Är man ute i naturen sker alltid något !

Miljön var mycket rogivande och jag tog lite bilder.

Bilderna från flygningen är samtliga från min Mobius.
Därav följer att upplösningen inte är enorm, men det räcker.

Häng med om du vill  !

 

 

Flygförberedelser: Starta GoPron för stillbildstagning.

Japp, då är det dags.

Släppet…

Historisk mark med gravhögar från yngre stenålder.

  Piloten spanar

Ni får ursäkta att horisonten blev sned…

Inga Cumulusmoln i dag.

På finalen.

…eller blev det en överflygning bara…

Ser du mitt flarn i luften ?

Landning

  Snart nog…

Färdigt för idag. Återstår bara…

…att stoppa ner grejorna i soppåsen igen.

 

Sjön jag besökte.

Även i den halländska skogsbygden byggdes  pyramider för tusentals år sedan.
Till vänster ser du en tidig version av en sfinx…tror jag…

På väg till sjön från flygstället såg jag ett gäng dovhjortar lugnt betande på 300 m avstånd.

Skedänder och bläsänder.

And med specialdesignad näbbutrustning.

Herr och fru skedand kryssar i sjön.

En gammal ek stod jämte vägen och gjorde sig stor.

Harpalten som sa hej två gånger till mig…

…innan han vände mig ryggen.

I vikarna låt rutten is kvar, men den sjunger på sista versen nu.

Känner du värmen i gläntan ?

På denna granstock växer det små björkar.

Två tranor gled förbi…

…livligt diskuterande vad de skulle äta till lunch…tror jag i alla fall.

Fast menyn blir väl den vanliga…

Kategorier
Naturbilder

EN TRANA OCH EN HYPERAVA ÄR NÄSTAN KUSINER…

 

 

 

 

…för de flyger lika bra.

 

 

 

 

 

25-50-_dsc7970

 

 

I onsdags var det indiansommar.
Får man fortfarande säga det i
den politiska korrekthetens förlovade land ?

Ja, det bestämmer jag själv på min blogg. Men hursomhelst var det
ett fint sommarväder med temperatur upp till 25 grader. I skyn seglade
sakta Cu förbi, ungefär med täckningen 5/8. Vinden var mycket svag
och det var termikläge…igen.

Så jag åkte och flög. Fick 2.5 timma i luften tillsammans med flyttande
ormvråkar. Luften var disig, vilket inte är konstigt,  då varm afrikaluft
kolliderar med relativt kallare luft hos oss. Jag startade vid 14-tiden
och landade
nöjd kl 17 framför fötterna.

Men enligt Murphys Lag,  låg det en bit av en trädgren,  just där jag satte
modellen…så sidorodret lossade från sitt fäste.

Inga problem,  jag har lagat och passade på att strippa klädseln på
sidorodret,
eftersom den var aningen raddig. Så nu är det i skick som
nytt eller till och med bättre.

Hemfärden gick via Öringe- Stjärnarp,  där  jag såg en flock tranor
komma
sträckande och landade för att vila över natten. Antalet var ca 50.

Då jag flög min modell,  hade jag sett två formationer tranor komma
flygande och kurva termik på sin resa mot södern.

En trana är ju i princip 2 vingar, en lång hals och två långa ben…
Den är inte uppbyggd,  att till exempel som en gås aktivt muskla sig
fram genom luften genom ren power.

Nej, en trana besitter inte  de muskler,  som krävs för detta sätt att
transportera
sig under sina flyttningar. En trana måste i likhet med
storkar utnyttja
de vertikala luftströmmarna, även kallade termik,
för att vinna höjd.

Tranan är en utmärkt termikflygare och att se 100 tranor ta en blåsa
och kurva upp sig under ivrigt diskuterande,  är en upplevelse.

Tranor är utrustade med mycket kraftig och trumpetande röst och du
kan hör de på kilometerlångt avstånd, 
då de högljutt diskuterar ditt
och datt.

Jag stannade bilen och tog lite bilder på de vackra fåglarna. Det fanns
både vuxna
och årsungar i flocken med sina föräldrar, vilket du ser
på mina bilder.

Tranan har ett för oss svenskar märkligt latinskt namn, Grus Grus…
men grus betyder helt enkelt trana.

Fåglarna häckar i Skandinavien och det inkluderar även platser i Halland.

På vintern migrerar tranorna till Spanien, Portugal, Östafrika, Indien och
Pakistan.

Så det är  en rejäl flygtur. Vill du se mycket tranor åk till Turkiet vid
Bosporen,  då det är
flyttider.

Trana heter Crane på engelska och Kranich på tyska.

Kranich är en känd segelflygkonstruktion från 30-talet i Tyskland avsedd
för dk-skolning.

OK, här kommer tranbilder, som är tagna på 200 m avstånd i skymningsljus !

01-14-_dsc7849

En vuxen trana med sina ätteläggar.

02-15-_dsc7858

Proviantering på en nytröskad åker.

06-23-_dsc7883

Vuxna fåglar

06-24-_dsc7887

07-27-_dsc7903-001

Framåt marsch !
Har ni sett,  de går i takt…nästan ?

11-32-_dsc7928

En glada slog sin lovar i luften ovanför tranorna och orsakade lite oro.

10-31-_dsc7925

                                                                                              Tranorna är gracila fåglar i luften och välanpassade.

09-30-_dsc7924

13-34-_dsc7933

SONY DSC

         Också en trana. En DFS Kranich från 30-talet på Ållebergs Veteransegelflygdag.

24-49-_dsc7969

 

23-47-_dsc7967

Fundera över hur naturen och evolutionen har kunnat utforma
vingspetsarna med
de yttre vingpennorna, vilka alla har olika
anfallsvinklar på tranan ,
allt för att minska det inducerade motståndet…

21-45-_dsc7962