Etikett: termik flyg

Kategorier
Termikflyg

MELLAN FRONTERNA…

 

 

 

…passar jag på att få mig några..termikvarv.

 

 

I måndags såg det ut att kunna bli förutsättningar för termik i alla fall till 14-tiden.

Strax efter lunch skulle en front komma in och omöjliggöra termiken.

Alltså ut till min termikflygplats medförande min Ava Pro.

Det var 3/8 Cumulus och svag vind. Startade steg till 60 m och tog en blåsa. Ingen överväldigande termik men jag kurvade upp mig,  så högt jag ville.

Jag märkte direkt,  att Avan inte var harmonisk i luften, den var svår att trimma och kurvade med lite grävande nos.

Landning och tid för eftertanke. Genast förstod jag,  att modellen var framtung, eftersom jag använde en äldre LiPopack,  som jag tyngt ner med hjulvikter längs sidan. Då jag kollade tyngdpunkten, så gott det lät sig göras på plats, märkte jag,  att CG var 20 mm fel. Alltså rejält utanför den plats den skulle vara.

Alltså tog jag bort tillsatsvikten på acken, startade på nytt.

Nu flög den,  precis som jag ville. Mina termikmodeller vill jag ha aningen baktunga, för att kunna maximera dess egenskaper då jag kurvar.

Avan måste ha rätt tyngdpunkt,  för man ska kunna utnyttja dess utomordentliga egenskaper som dess vingprofil medför.

Var och en anpassar ju sin modell och flygandet efter sina egna krav.

Kl 13 kom fronten inglidande med heltäckande molntäcke, vilket stoppade instrålningen och stängde av termiken.

Det finns lite bilder på utvecklingen längre ner.

Men hur som helst, så fick jag en bra flygdag med en till slut välflygande modell !

Å lite bilder blev det…

 

Här ser du fronten komma in från vänster. Till höger  skyn med sin Cumulusbildning, jag önskat.
Traktorn med sprutvagn millimeterexakta  körväg…eller en illustration av Cosinusteoremet…Pythagoras Sats eller Likformighetssatsen ?
Traktorn styrd av satelliter via GPS. Operatören rör i princip inte ratten utan hela färden helt digitaliserad.

Som draget med stållinjal…

Får jag sitta i min Biltemastol med modellen i termik, då klagar jag inte på tillvaron.
Den gamle modellflygaren inför landningen.

Här har fronten kommit och täppt till.

Termiken svinner i fjärran…

Done Deal !

Kategorier
Okategoriserade Segelflyg

DET GÄLLER ATT PASSA PÅ…

 

 

 

…mellan regnfronterna.

 

Att vara modellflygare,  är att följa väderutvecklingen noga.

Personligen litar jag på yr.no, vilket är världens bäst ansedda vädersida. Man har prognoser,  som väl stämmer med verkligheten.

SMHI och väderinstitutet,  som det kallas,  “Storm” ger jag inte mycket för.

Det skulle i måndags bli en fin mellandag mellan fronterna med solsken och lite vind.

Jag planerade  genast att komma ut med en modell för att få flyga termik.

Dagen blev som yr.no lovade och jag möttes av blommande Cumulus i skyn, vilket indikerade termik.

Montering av modell och start. På 50 m tog jag en blåsa och steg,  just så högt jag ville.

Efter 50 minuter i luften fick jag via min telemetri info, att min mottagaracke började sjunka i spänning. Alltså avbröt jag, landade och bytte acken.

Klockan var ca 1430 nu och jag kunde se,  hur varmfronten närmade sig  med sina höga moln. Vidare märktes att sjöbrisen påverkade termiken. För  att kunna få termik fick jag klättra till 100 m med elmotorn, sen kunde jag få anslutning och kurva upp mig.

Sjöbris är den vind som uppstår, då skillnaden i temperatur mellan hav och land uppstår på grund av solinstrålningen. Luften över land stiger och då sugs sval luft in från havet. Där jag flyger,  når sjöbrisen, om den inte är stark upp till ca 100 m höjd. Sjöbrisens svala luft rör sig alltid närmast marken, eftersom kall luft är tyngre än varm. Sjöbris och dess motsats landbris är som en stor pump. Sjöbris,  då blåser in mot land och landbris,  då blåser det ut mot havet.

Sammantaget fick jag 2.5 timma i luften. Finns inget bättre, än att sitta i Biltemastolen med modellen i bra luft, där den flyger i stort sett själv. Detta är goda upplevelser för mig.

Jag tog lite bilder, vilka beskriver molnbildningen under min flygdag.

Bilder från min GoPro, som olyckligtvis hade lite  sololja…på objektivet, vilket gjorde att en del av skärpan gick förlorad.

 

Cumulusmoln och Cumulus Congestus.

Prima segelflygväder med termik.

Här ser du fronten på väg från sydväst med sina höga moln.

Dessa molnen visar att termiken är stark.
Relativt höga och kraftiga.

Stolen och modellen…två essentiella objekt för mig, då jag flyger.

Jordbrukarna tröskar då vädret tillåter.

Redan nu börja ormvåkarna att sträcka söderut.

En duktig termikflygare.

Jag gillar blåklockor…

Cumulusmoln som gått igenom inversionen och vilka kan utvecklas till Nimbusmoln.

Termikflygarens önskesky…

En termikflygare

Landning

Observera det valsformade Cumulusmolnet framför fronten.

Start

Söderut

Kategorier
Termikflyg

HÄNDELSERIKT BLIR DET OM MAN MODELLFLYGER.

 

 

För mig händer för det mesta det oförutsedda…

 

 

 

 

 

…då jag är ute  med mina modeller.

De enda som kan sia om framtiden är nog politiker och journalister ?

Jag kan det inte. Måndagen bjöd på högtryck, eftersom jetströmmen på norra halvklotet har den bana den har nu, vilket har medfört torrt och relativt klart väder.

Vi hade  sol och kl 11 ca 20 grader. Det borde alltså finnas termikförutsättningar. Vinden var svag nordväst, som gjorde,  att sjöbrisen inte blev besvärande.

Frank hängde med med sin nyprintade elseglare för att provflyga.

Framkommen till termikflygställen möttes vi av 3-4 m/sek NV, klarblå himmel. I kanterna kunde man se Cumulus och vi hoppades det skulle blomma upp,  även där vi var.

Min modell var min Ava Pro, som med förlov sagt flyger  som en dröm, enligt mitt sätt att se det.

Först att flyga var Frank och efter montering kastade jag iväg modellen för honom. Den väger komplett 680 gram, vilket indikerar, att printade modeller är lätta.

Modellen hade V-stabbe, vilket jag är kritisk till på termikmodeller utan skevroder.

Hursomhelst,  modellen for i väg för motor och den var nostung. Men det löste sig. Vad som inte löste sig var, att modellen inte svängde…

Den gick i det höga gräset och den tunna nosen bröts.

Inga problem sa Frank, jag printar en ny kropp.

Hoppas han monterar skevroder sen.

Nästa modell var min Ava, som startade.

Småpluttrig torrtermik som inte var lätt att fånga. Jag vet, efter 50 års termikflygande med modeller, att tidigt på dagen nära kusten är det inte utbredd termik under de rådande förhållandena. Men jag gnetade på och kom upp, så högt jag önskade.

Under min flygning kom glador och piggybackade på min modell. Glador är jämfört med ormvråk usla temikflygare.

Jag ska redovisa mina möten i luften med gladorna sedan.

Senare blev det fart i termiken och det lyfte typiskt över stora ytor och lyftet var starkt.

Inga problem att hålla sig uppe. Jag satt i min Biltema-stol och njöt och trivdes med modellflyglivet,  då jag väcktes ur mitt flygande av att tyget i stolens sits, som var dåligt, plötsligt sprack och jag åkte ner…

Tur jag har en ny stol hemma…

Hursomhelst fick vi en bra dag med våra modeller och Frank flög min Ava eftersom hans modell hade fått en smäll på nosen.

Jag redovisar min närkontakt med fåglarna i kommande inlägg, så stay tuned, vi ses !

 

Ava Pro

Ett utomordentligt bra flygplan.

På väg att landa med aerodynamiska bromsar.

Frankie rattar min  modell.

Efter landning i högt gräs

En glada på väg att piggybacka.
(Piggybacka=Åka snålskjuts)

Den gamle i sin stol…som brakade ihop…

En skugga av sitt forna jag kanske…

Cumulus växer upp i kanterna.

Kolla molnens platta undersidor

Kategorier
Termikflyg

ÄNTLIGEN FICK JAG FLYGA MIN AVA PRO VID TJÄRBY.

 

 

 

 

 

 

Efter många om, for jag ut med min Ava till Tjärby.

 

 

 

 

 

Tjärby är den plats där jag gärna flyger termik. Där är vackert
och det finns gott om utrymme för landning.

Jag har hängt på låset för att komma dit och flyga länge,
men det har alltid varit något men.

Exempelvis för mycket vind, fel vindriktning, ingen sol,
nederbörd.

Jag menar, det är inte något vidare att ge sig ut,  om det
blåser 12 m/sek eller ?

Eller om det regnar ?

I dag kunde det bli hyfsat. Det var lovat 22 C och ganska
frisk västlig vind 6-8 m/sek och upp   til 10 m i byarna.

Monterade modellen och hängde på en kamera. Skyn täckt av
6/8 Cu med ganska låg bas.

Jag startade och märkte det var turbulent. Det var gott om
termik, det gällde bara att kunna ligga i blåsan.

En dag som denna med frisk vind visar sig Avans goda
egenskaper, då man går mot vinden. Även om jag flyger
fort för att komma fram, sjunker   inte min modell speciellt.

Profilen är synnerligen effektiv och har alltså en bra
polarkurva.

Det blev att flyga som du förstår lite delfinflyg i dag,
eftersom blåsorna var små och sönderblåsta på låg höjd.

Jag tog en blåsa och kurvade med upp så högt jag vågade…
och jag lovar det var kry korkverkan.

Efter en timma i luften med modellen och jag själv sittande
i min flygstol, beslöt jag landa.

Landningen skedde i den friska sidvinden och gick nästan
bra, som du kan se på bilderna. Det blev en liten groundloop
och stjärten med sidorodret slog i gräset, då den svängde
runt i loopen.

OK, jag kollade  roderna och allt funkade. Ny start och
modellen gick inte att styra….
Jag stängde motorn och lyckades få ner modellen ca 50 m
från mig.

Snabba tankar for genom skallen för jag ville veta,
vad som hänt.
Det visade sig att servot till sidorodret hade lossnat.

Tursamt nog hade jag med CA och accelerator,
så jag kunde få dit servot.

Efter  en paus blev det ny start och ännu en timma i luften.

Sen var jag nöjd och landade, demonterade och for hem.

Där jag gick igenom Avan noga, knäckte bort mitt
CA-limmade servo och fäste servot med det bästa att
fästa servo med, smältlim av god kvalitet.
Nu lossnar det aldrig mer.

Jag tog lite bilder och min Mobius filmade då jag flög.

Det du hör som piper är min vario i modellen.

Häng med på en tur !

 

 

Klart för take-off

Utsikt mot Hovs Hallar

Hanget där vinden kammar gräset i mjuka vågor…

Kulturplats

Kultplats

Min fina Ava Pro.

Start och kameran indikerar filmning.

Reach for the sky…

En lovande himmel för segelflygare.

 

På väg att landa i stark sidvind.

..bromsarna ute

…lite okontrollerat…

jag försökte räta upp…

…men det blev en groundloop…

…som gjorde att sidoroderservot lossnade…

Felsök

servot löst…

…som synes.

bygden där jag flyger

Naturen imponerar.

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

TERMIKFLYGTEST AV MIN LEPRACHAUN…

 

 

 

 

 

 

…eller min “Pyssling”.

 

 

 

 

 

Efter att ha utfört lite justeringar var jag spänd
på, hur modellen skulle bete sig i termiken.

Jag körde tidigt,  eftersom yr.no lovat i stort vindstilla
fram till 12-tiden.

Solen sken och Cu-molnen blommade, då jag kom till
flygstället.

Där redan Anders stod och flög med sin senaste modell.
Jag monterade, kollade att allt funkade och startade.
Efter utflygning och trimning fann jag, den gled ok.

Men att flyga termik är en helt annan sak än att glida
runt med eller utan motor.

Jag märkte,  efter min justeringar,  att den betedde sig
i termiken som jag ville.
Modellen flög harmoniskt och kunde åstadkomma,
mycket snäva termiksvängar.

Nu är det så,  att denna modellen ska flygas noggrant.
När jag svänger,  initierar jag sväng med skev- och sidoroder.
I svängen balanserar jag nosen med sidoroder och håller emot
i svängen med skevroder.

Man måste flyga aktiv för att flyga effektivt.

Jag märkte,  då jag låg i en relativt stark blåsa, att det var
svårt att komma ner utan aerodynamiska bromsar.

Om jag klaffar ner vingarna och trycker bort höjd, är risken
att man inducerar fladder i vingar  eller stabbe.

Därför kommer jag att sätt i bromsar i vingarna, så är
problemet löst.

Jag tyckte, då jag  nu vant mig lite  vid modellen ,
att den är utomordentlig bra att flyga termik med
i vindar som är måttliga.

Blåser det mycket,  driver du med och eftersom
vingprofilen skapar mycket lyft, kostar det höjd,
att öka farten.

Sen ser den ju ståtlig ut i luften oxå.

Lite bilder och en filmsnutt från min Mobius.
Häng med min Pyssling !

 

Biltemas stol kan används till mycket…

Klart för start med GoPron på sidan.

Off she goes…

Leprachaun eller som jag säger “Pysslingen”.

Final

Om du undrar varför luckan är borta bakom
nosen, så är det för att kyla ner reglaget.

Piloten med sin stol.

Min plats där jag flyger termik.

Bygden

Skuggan av en modell.

Modellen som kommit till ro 1110.

 

 

Kategorier
Segelflyg

DET SKULLE BLIVIT EN TESTFLYGNING AV…

 

 

 

 

 

…min Ava Pro…

 

 

 

 

 

…men av det blev intet.

Vädret såg hyfsat ut då jag for hemifrån och vid
framkomsten monterade jag.

Just som skulle ta min radiosele, såg jag en blixt och
hörde jag en knall söderut.

Där stora Cb-moln tornade upp sig och började
ladda ur sin energi.

Eftersom det ofta kommer en mindre Gustfront innan
åskan, där vindarna är starka beslöt jag, trots det sved
i flygtarmen, att demontera och lägga in allt i bilen.

I stället kollade jag lite,  på snart flyttande rovfåglar.
Ovanför mig passerade ormvråkar söderut och på
en åker i närheten rastade en antal ormvråkar och
enstaka bruna kärrhökar.

I luften fanns det ett par glador, som är allmänt
förekommande och häckar varje år i närheten av
mitt flygställe.

Jag tog  lite bilder från min bil, vilket innebär
2-300 m avstånd från kameran.

När fåglarna dragit vidare, drog jag hem.

Till min besvikelse blev det ingen åska.

Men man kan aldrig sia om framtiden.
Det kan bara journalister i kvällstidningträsket.

Men det kommer fler tillfällen, dock icke i morgon
då SMHI lovat skyfall och nästan världen undergång.

Vi får väl se vad det blir. Jag hänger på flyglåset
i alla fall !

Här några bilder, som blev som de blev…

 

Du ser ovädret vid horisonten

 

 

 

Till höger brun kärrhök, en ung hane med ljust huvud.
Till vänster ormvråk som flög över i stort antal.

 

 

 

 

 

glada

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

ÄNNU ETT TILLSKOTT TILL SEGELFLYGGÄNGET…

 

 

 

 

 

…fick vi,  då Frankie kom med två nya modeller.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frank, modellflygare sen 1980, men som haft en paus,
kom tillbaka rejält i dag med en nybyggd Blue Phoenix,
en nyprintad Foka och en ny fin Graupnerradio.

Frankie har alltid varit intresserad av innovationer, vad
gäller teknik och har skaffat en bättre printer, så han kan
printa ut sina egna modeller.

Fokan printade han ut och den blev lätt och fin (exakt).

Blue Phoenix är ett säkert kort, som rätt byggd ger mycket
glädje.

Klädd med oralight, transparent köpt hos HobbyKing för 110
kr /5 meter. I Sverige kostar det nog närmare 400 kr.

Vi åkte ut i värmen tidigt för att provflyga. Först ut var Fokan.

Flög exakt som förväntat men kräver lite förändrad tyngdpunkt
och justering av roderutslag.

Tyvärr gick reglaget sönder, så flygningen blev bara ett par minuter.
Frank fick landa i veteåkern utan skador.

Blue Phoenix var nästa modell. Flög precis som den skulle med en gång.
Tyvärr friskade vinden i och det var turbulent, men en lyckad
nypremiär.

Frnk har beställt en fin byggsats i England från Airflight,
vilket är en lätt segelmodell.

Hemma hos honom visade han mig sin printer, som printar ut
flygplan. Låt mig säga, en revolution väntar oss, vad gäller bygge.

Tekniken står aldrig stilla, utan den går hela  tiden framåt,
vilket ger oss oanade möjligheter att uppnå det till synes omöjliga.

Frank hade printat ut en flygande vinge. Jag blev nästan mållös,
då jag såg den.

Jag tog lite bilder,  vilka dokumenterade dagen.

 

 

 

 

Montering av nyprintad Foka. Inga detaljer fattas. Franks nya Graupner. Skevroderna…passar exakt !   Dags för start…Koncentration vid provflygning. En ung modellflygpojk… Var gjorde du av magen, då jag plåtade Frank ? Allt utom pianotråden printat. Det saknas inget… Bäst sättet att transportera en modell…en sopsäck från BilTema Blue Phoenix Hur många ex av denna lyckade konstruktion är byggda ?

De e bara å åk…

I sitt element

2.4 antenn i skägget  eller ?

 

 

 

 

Franks cd-printer. Står i ett “tält” för att ha jämn temperatur. Göra skruvvingar…en baggis att printa ut. Display Frank med sin sist printade. En flygande vinge. Huskatten hos Frank. En modellflygare botaniser i terrängen efter en oplanerad utelandning. …och lärkan spelade i skyn.

Kategorier
Termikflyg

DET ÄR INTE ALLTID MJÖLK OCH HONUNG…

 

 

 

 

 

…då jag är ute och ska termikflyga.

 

 

 

 

 

 

Dagen bjöd på frisk vind från VNV ca 6-8 m/sekund.

Men eftersom min Grafas Maxi penetrerar luften bra,
tvekade jag inte, att ge mig ut.

Himmelen var molnfri så när som små linsmoln, som
låg på samma ställe, innnan de föll ihop.

Linsmoln borde indikera, att atmosfären var stabilt
skiktad.

Då jag startade, märkte jag omedelbart, att det var ytterst
turbulent. Inte bara vid TJärbyhangets kant utan även på
höjd.

Förklaring på det var, att luftmassan som drev emot hanget
var mycket termisk.

Emellertid,  termiken var väldigt stark och min Maxi for
iväg uppåt ackonpanjerad av trudelutterna från min vario.

Jag kunde inte ligga och svänga i termiken, eftersom jag med
varje termikvarv drev 60 meter med vinden.

I stället blev det till att delfinflyga. Det vill säga, då jag flög in
i termik, drog jag klaff och flög transversalt med lägsta
sjunkhastighet.

Det var inga problem att hålla sig uppe.

Min Maxi är ett snyggt plan med förmodat  goda egenskaper.
Tillverkas av TopModels i Tjeckien.

Men det har svagheter. En svaghet är stabben. Den har på
min modell för små utslag uppåt och profilen på stabbens
framkant är för vass.

Jag ska först fixa, så jag får större utslag på stabben.

Så får vi se. Jag har testat med tyngdpunktsjusteringar
och erfarit att med acken, 2600 mA långt bak, flyger den
bäst utan tendens til stall, då den glider optimalt.

Sen får vi se.

Hur som helst så fick jag nästan 3 timmar i termik…
innan jag genomblåst och med ny solbränna drog
mot hemmet.

Förresten en sak till; jag tyckte jag hade dålig skevroder-
verkan och det visade sig, att skevroderhornen var lösa
i sina fästen…fixat nu.

Lite video blev det, men den visar inte fullt ut, hur
turbulent det var.

Kameror var Mobius i luften och Sony på marken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 bilder på trädpiplärkan…

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

LENTICULARIS

 

 

…moazatgotlmoln…linsmoln…mandelmoln…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kärt barn har många namn, så ock våra moln i skyn.
Lenticularismoln uppstår vid de tillfällen,  då
atmosfären är stabilt skiktad.

Det innebär, att förutsättningar för adiabatik
inte föreligger. Termik vill ha förhållande,  som
innebär att temperaturen avtar med höjden, vi säger,
att det är labilt skiktat.

I onsdags rådde det förhållanden som kunde skapa
lävågmoln.

Vi hade sydostlig vind. Det var stabilt skiktat. Vi har två
hinder i terrängen,  som kan skapa vågrörelser i luften.
Det är Hallandsåsen och höjderna vid Veinge.

Dessa specifika moln kallas också lävågmoln, vilket
förklarar lite,  om hur det fungerar.

Jag var  som vanligt flygsugen i solskenet och kuskade
iväg till en pilotplats söder om metropolen Halmstad.

Det såg bra ut med solsken, lagom vind från sydost och en
lång smal molngata med altocumulus.

Det borde vara möjligheter att få fin termikflygning…
men det sket sig. Ingen termik, helt fritt från veretikala
rörelser i lufthavet.

Ett flertal gånger prövade jag men ingen anslutning till
eventuell termik. Till och med ormvråkarna kastade
in handduken och hängde upp sina fallskärmar…

Ok, jag parkerade mig i min flygstol och studerade den vackra
omgivningen.

Efter en stund  dök det  upp snabbt bildande linsformade
moln rakt över mig. De låg i flera skikt.

En klocka ringde…kan det var lävåg ?

Efter en stunds funderade förstod jag att detta var fallet.
Vi hade rätt vind, vi fick en våg inducerad av Hallandsås
med en andra studs på höjden vid Veinge. Därför bildades
molnen rakt över mitt huvud. Molnen tycktes, trots vind,
var helt stationära.

Lävåg är ett användbart instrument, om man vill skaffa
sig en bekväm höjdvinst i turbulensfritt lyft.

Kanske inte för modellflygare eftersom du måste klättra i
rotorn för att komma upp i lävågen.

Men det är ett fascinernade naturfenomen.

Efter en halvtimma såg jag,  att molnen hastigt  började
falla ihop och jag förstod,  att det kanske kommit in ny
labil luft,  som förhindrade lävågen.

Så jag startade min modell eftersom det började komma
nybildningar av Cu där jag flög.

Jag drog motor till 120 m och omdelbart anslutning till
stark men aningen turbulent termik. Min modell klättrade
så högt jag ville och det kändes, att vi nu hade ett helt annat
termikläge. Nu var det  finfina betingelser för en termikmodell.

2 timmar fick min ärrade HyperAva i luften,  innan jag landade
i den jungfrueliga grönskan i försommaren.

Nöjd och glad packade jag ihop och for hem mätt på
upplevelser,  som tåldes att fundera över.

Jag upplever, som jag tidigare påpekat, alltid något oväntat,
då jag är ute och luftar mina modeller.

Det gör man aldrig i dvala framför en tv…

Här några bilder.

 

 

 

Jaha, allt klart för start…

Här ser du hur skyn tedde sig vid min ankomst
med en smal gata av AltoCu-moln.

Jag tror min gamla HyperAva med 946 flygtimmar
närmar sig slutet på aktiv tjänst nu…
Den är sliten och ärrad…

Här de linsformade molnen som låg i stort sett stationärt trots vinden.

De löses upp

Principskiss lävågmoln

Här ser du väderläget ändrats med begynnande Cu-bildning.

En av mina modellflyginresserade åskådare.

…och lärkan slog sina drillar i skyn…

…och detta är en…

….i alla fall en nyinflyttad katt…

Min Ava tar en paus i grönskan…

 

 

Ingen dag utan flyg…

 

Kategorier
Segelflyg

HIMMELSFÄRDSDAGEN…

 

 

 

 

 

…fick vi en som hette duga.

 

 

 

 

 

 

 

Solsken, 4/8 Cu, 20 grader varmt och västlig laminär vind.

Det var flygförutsättningarna i torsdags.

Naturligtvis ville jag flyga med någon av mina termikmodeller.
Med i bilen var en av mina Avor, gissa vilken… och en DLG av
fabrikatet “Raven”.

Då jag skulle starta och jag  kollade roder fria och fulla
roderrörelser, märkte jag,  att mitt sidoroder stod stilla…

Roligt om servot lagt av, då man står i begrepp att just starta !

Men det var en enkel sak att fixa. Den korta stötstången mellan 
servot i fenan och sidorodret hade hoppat isär,  eftersom en av
skruvarna som håller servot i fenan lossat.  Det var  enkelt lagat
genom att plocka fram asken med småskruv och sätta dit en ny.

Kl 1000 skickade jag iväg min 4 m Ava mot skyn. En sky som 
var azurblå och då utan ett moln.

Att det inte finns Cu-moln, betyder inte,  att det inte finns termik.
(Det var många negationer.)
Termik finns, men det är torrtermik. Alltså termik där fuktigheten
inte kondenseras och bildar Cu-moln.

Det gör det lite svårare att leta termik, men varför ska allt vara
så lätt ?

PÅ 50 m höjd träffade jag den första blåsan,  vilken var stark
som en höfläkt och turbulent.

Det blev en snabb klättring till xxx m höjd,   ackompanjerad
av det  glada spelandet av höga toner från min variometer.

En timma fick jag i luften,  innan jag avbröt för att landa och
montera min kamera på modellen.

Då jag monterade,  kom en gul sportbil uppför grusvägen och
det var  Anders, som liksom jag var flygsugen.

Han hade med sig 3 modeller, samtliga elseglare av det lätta slaget.

Jag fotograferade hans modeller och startade därefter min Ava igen.

Oturligt nog upplevde vi ett avbrott i termiken,  varför vi hade
att landa tidigare,  än vi förväntat.

Ett inlandshang under termikpåverkan fungerar som hang
på ett pustande sätt. 

Efter en stund kom lyftet i gång igen,  efter att ett antal blåsor 
släppt från kanten på hanget. Det kallas “Orografisk utlösning”,
då blåsorna släpper vid ett hinder i terrängen.

Anders och jag fick en härlig dag med våra modeller i luften
tillsammans med ormvråkar, glador och tornfalkar.

För övriga fåglar var det klent med antalet.

Märklig årstid denna vår. Vi har haft osedvanligt svalt en tid
och man ser,  hur ekarna tagit en paus i lövsättningen.

Min käpphäst, avsaknaden av tofsvipor som flyger skrikande
och tumlande över åkrarna,  manifesterade sig ånyo.

Undrar vad som hänt vissa flyttfågelarter ? Storspov ?

kl 1400 avbröt vi och packade ihop. Anders kom iväg snabbare
än mig,  varför jag gick kvar en stund och fotograferade.

Under min fotografering kom en kvinna i min ålder fram och 
började ett intressant samtal. Hon hann på 5 minuter berätta
sitt livs fängslande  historia.

Så du ser, det händer alltid något oväntat,  då jag är ute och flyger.

Jag satte ihop en liten FotoStory med bilderna för att få lite
dynamik i inlägget.

Hoppa ombord,  om du vill hänga med oss upp genom skyarna !

 

Anders flyger min “Raven” från HobbyKing.
En liten DLG kärra. Radion är min JR GX8.

“Raven” högteknologi från Kinalandet.

Tornfalken som är stationär vid Tjärbyhanget.
Mycket vackert tecknad fågel.

En modell med lite släktskap till “Alula”.

U-glider, en mycket lätt modell.

Flyger bra då den är lätt.

Pilot på väg tillbaka efter en utelandning

 

 

 

…Ett litet bildspel…

 

 

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

IGG-TRÄFFEN 2019 ÅLLEBERG DEL IV

 

 

 

 

 

“Gå upp och pröva din vingar…”

 

 

 

 

 

…som den på 40-talet kände artisten Lasse Dahlqvist
sjöng i  det gigantiska pekoralet “Örnungar”.

Om du klickar på länken i ingresstexten ovanför
bilden ,  så får du se den gamle idolen sjunga och
låtsas spela dragspel.

Vad är väl Melodifestivalen mot detta ?

Har du sett filmen ? Inte för skådespelarprestationerna,
utan därför filmen innehåller mycket flygscener med
segelkärror,  som de såg ut 1943-1944.

Mycket av filmen spelades  in just på Ålleberg.
Om du googlar på min blogg “Örnungar”, så kan du
läsa och se  bilder från Ålleberg vid denna tid.

Filmen går att få tag i om man vill köpa den. Vill du inte
betala,  så kan du faktiskt, tror jag, dra ner den på
Pirate Bay, om ditt samvete klarar det…

Om du köper videon, snabbspola fram till 50% av
videon, så slipper du hör moralpredikningarna,
om hur ungdomen bör uppträda. (Alltså under
40-talet).

Tillbaka till denna posten som innehåller bilder,
jag tagit på modellerna i luften.
Ofta på 2-300 m höjd i motljus, vilket naturligtvis
medför komplikationer för fotograferandet.

Men flygbilder blev det och de blev vad de blev
med hänsyn till mina tekniska förutsättningar på
min fotoutrustning.

Man gör så gött en kan…

Ihop med flygbilder kommer det några bilder av
naturen vid Ålleberg och i närheten.
Det är ett vackert landskap Västergötland.
Speciellt nu , då allt är intensivt grönt i naturen.

Nästa post kommer att innehålla bilder på YAK-55,
som flög en liten display för oss.

Häng på låset tills sista? posten kommer !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lite Västgötanatur i under högsommaren.

 

Jag trivs också bra i naturen…

 

 

 

Osthanget som är restaurerat…

Hur många hangvarv tror du är gjorda här med dåtidens plan; Baby, Olympia,
Kranich och kanske SG-38 ? Tänk så många plan som blev uppvinschade för branten,
efter att piloten landat i bondens åker…Dessutom…undrar hur många torsionsnäsor
som smälldes här vid elevlandningar ? Kolla på museets plan så lär du dig,
hur man laskar plywood.

 

                                                                                                                                      Jag satt och plåtade mitt i härlig grönska !

 

 

 

Det kommer mera !

Kategorier
Segelflyg

IGG-TRÄFFEN ÅLLEBERG 2019 DEL III

 

 

 

 

Här blir det starter,  landningar och…

 

 

 

 

 

                                                                                               …lite annat av mina bilder. Du ser naturligtvis vad det föreställer                                                                                                                så jag låter bli att avslöja min okunnighet.

Det kommer två poster till minst om IGG-Ålleberg.
Så häng med !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag flyger också..då jag springer !

 

Så här flygs det på Wasserkuppe…

 

 

Kategorier
Termikflyg

IGG-TRÄFFEN ÅLLEBERG 2019 DEL II.

 

 

 

 

 

Här kommer andra delen av flera från storsegelträffen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna post innehåller “Allmänna markbilder” och bilder på
start och landningar.

Att fotografera start och landning med stora segelmodeller
är tacksamt, eftersom man har något att jämföra modellen
med. Alltså människor och mark. Att bara plåta ett plan
i tom luft, det tycker jag är att som trampa vatten…

Jag vill ha referensobjekt för att hjärnan ska kunna skapa
en känsla för sceneriet.

Att fotografera en modell på hög höjd ställer krav på
kamera och objektiv. En modell högt upp blir en prick.
Ska jag sedan dra upp objektet, blir det oskarp och grynigt.

Därför föredrar jag luftbilder där jag har någon typ av
referens. Det kan vara väldefinierade moln eller andra
modeller.

Ville jag ha superskarpa bilder på en modell i luften,
då hade jag hängt upp modellen i ett snöre i träd eller
liknande och tagit bilderna på 10 m avstånd utan stress.
Linan hade varit lätt att trolla bort och voila, en knivskarp
bild på en 8 m segelmodell…

Men vem vill fuska ? Jag gillar inte manipulerade bilder.
Fråga den prisbelönade svenska naturfotografen, som vann
en internationell tävling. Surt sa räven, han blev fråntaget
priset, då han fotoshoppat bilderna…

Det blir en rejäl laddning bilder här nu, så håll tillgodo !

Men det kommer mera bilder på start och landning så
håll ut till nästa post !

 

 

 

 

 

 

 

Rejäla fastsättningsskruv för roderhornen…?

Som jag sagt flera gånger; Den vackraste segelmodellen, Minimoa.

 

FliteLine

Vy Ållebergs stråk mot norr.

Vy stråket söderut.y

 

Liten detalj som  skyddar winglets vid landning.

Arne “Stepsons” Ka-8

Arne “Stepson” Johansson

 

Grafas Maxi en mycket välflygande modell.

 

Märkligt man ansluter linkage på ovansidan…?

Hej !

 

 

 

Männen med erfarenhet.

Snyggt sidoförållande på en vinge. Ger ett bra Re-tal och optimal funktion.

 

 

 

Stepson kollar läget.

Du ser att det börja blomma Cu mot eftermiddagen på lördagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

IGG-TRÄFFEN PÅ ÅLLEBERG 2019 DEL 1.

 

 

 

 

 

Stora segelmodeller…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…fanns det att se i luften och på marken under helgen
på Ålleberg, Falköping.

Meetinget arrangeras av IGG-Sverige och du kommer till
deras hemsida, om du klickar HÄR.

General för träffen var Arne “Stepson” Johansson,
om jag förstått det rätt.

Du kan ha vilken åsikt du vill om stora modeller, men
de flyger skalenligt och bra.

De är majestätiska mot skyn. Om det är dyrt ?
Visst, prislapparna kan för en 8 m modell ligga
på 150000 med allt inklusive.
Verkligheten är ju sådan som den är. Alla kan inte
köpa modeller för så mycket pengar, på samma sätt
som alla inte kan ringa till Königsegg i Ängelholm
och beställa en sportbil för 15 eller 30 mille….

Men du kan drömma om stora modeller och se dem
i luften, det är gratis.

Dessa stora modeller är mycket fint tillverkade och
piloten måste lägga ner mycket tid och pengar på
att installera all hårdvara som behövs.
Det är inte lite som finns i en storseglare…
Variometer, totalkompenserad hastighetsmätare,
höjdmätare gps, i många fall kamera ombord osv.

Därtill en avancerad installation av radiosystemet.

Är man den lycklige ägaren till storseglare då kan
man inte fuska…ty, om man smäller…då kostar det,
varför alla installationer måste göras säkra.

Ålleberg, en klassisk plats att segelflyga på sen 1940.
1943-1944 tog KSAK över förvaltningen av anläggningen
och är, tror jag, huvudman fortfarande.

En idealisk plats för modellsegelflyg. För det första
ligger det i inlandet, varför man i stort är förskonad
från sjöbrisen, vilken kan omöjliggöra termikbildningen.

På Ålleberg har modellpiloterna fritt luftrum och inga
höjdrestriktioner.

Det finns ett bra grässtråk som användes vid bogseringarna.

Sist men inte minst, där är vackert.

Väderläget var då jag var där på söndagen stabilt med
till en början torrtermik vilket under eftermiddagens
gång gick över i molntermik då det blev svag
altocumulusbildning som drog.
Vinden SV 4-6 m/sek. Temperaturen ca 25 C.

Flygarna kom snabbt upp i termiken med hjälp av
duktiga bogserpiloter med rejäla kärror. Det tog max
en minut upp till kopplingshöjd.

Jag tror alla var nöjda med lördagens flygningar,
vilka för det mesta infriade pilotens önskningar.

Under dagen kom en lokal fullskalapilot, heter han
Anders Trygg från Falköping,… med sin YAK-55
 och visade delar av sitt program.

Det som imponerade på mig, som blvit lite blasé
på aerobatik, det var då han tryckte ordentligt två
gånger längs banan på låg höjd.

Det dånade i alla fall. 9-cylindrig radialmotor 360 bHp.

Jag tog massor avbilder och de blir redovisade i
ert par poster här på bloggen.

Dessutom videofilmade jag, men den redigeringen
får vänta; då det tar tid att editera en video.

Bilderna tagna med en enkel systemkamera med
normaloptik och med en annan systemkamera med
ett billigt 300mm zoom.

Så kvaliteten….duger för mig i alla fall !
Avsikten med bilderna är ju,  att de ska skapa en
känsla,  för vad det innebär att flyga storseglare !

Första posten är markrelaterade bilder.
Vidare bilder på bogserkärror och en Pitts.
Det är 50 bilder cirka.

Det kommer flygande modeller sen, så håll ut !

Jag kommenterar bilderna sparsamt, för du
kunniga besökare, du ser ju vad det föreställer…

Önskar du en full sizebild,  kan du maila mig,
så skickar jag. Min adress hittar du HÄR

 

 

 

Bergfalke-1 ?

 

Klart piloten är glad ! Med en så fin modell

 

Undrar vad herrarna så intensivt spanar på …

Preflight check

En pigg veteran Kjell-Åke Elofsson Tibro.

Minimoa…den vackraste modellen eller ?

 

Ka-6 E, som jag rattat fullsize mycket i forntiden…alltså sent 60- 0ch tidigt 70-tal.

 

En norsk Wilga som presterat mer än 4000 släp…
Den har  varit totalhavererad 2 gånger enligt ägaren.

 

 

Vi förstår det kostar pengar..

Allt är inte jättestort…det hänger på vad du jämför med.

Dags att flyga nu.

 

 

En norsk gutt som också ägde Wilgan.

Instrumenteringen; Överst från vänster: höjdmätare, variometer,
andra raden; hastighetsmätare, navigation, kompass och undertill
kula/spade och kommunikationsradio.

 

Hade jag ägt en sådan modell…..hade jag varit lika glad.

Finaste planet på Ålleberg; SE-ALM världens äldsta flygande Moth.
Här står den nymålad, omdukad ? och fin. Mer än 85 år gammal…

 

Nu blir det aerobatik

 

 

 

 

 

Modellen flög av en pilot,  som kunde det han ville…

 

 

 

 

 

 

 

Lite bilder på bogserkärrorna.

 

 

 

 

 

Denna modell är mycket bra att bogsera med.

 

power

Benny Kjellgrens fina motorkärra.

Detalj av nosstället.

Det sitter  rejält  med hästar under huven.

Ska väl vara en Pa-18…

 

Ännu en bogsermodell av lite ovanligare konfiguration.

 

 

Stay tuned, det kommer massor med mer bilder !

Kategorier
Segelflyg

OMBYTLIG VIND…

 

 

 

 

 

 

Hur vinden kan vända 180 grader på 30 sekunder.

 

 

 

 

 

 

 

Lördagens morgon började med fint väder, vilket innebar  23 graders värme
svag sydostlig vind.
Alltså iväg till min plats för termikflyg för en rejäl sväng med min ärriga Ava.

Jag monterade och startade min modell upp emot en sky som var beströdd
med nybildade Cumulusmoln, som sakta drev från sydost.
Vinden var ca 2-3 m/sek vilket gjorde det lätt att hålla modellen inom
rimligt avstånd. Termiken under nybildningarna var stark och turbulent,
så det for iväg upp snabb,t så variometern nästan fick hicka.

Eftersom jag är en morgonpigg människa, innebar det, att jag startade
omkring kl 0900.

Efter 45 minuter i termik landade jag för att byta acke i min GoPro.

Sen ny start, ny termikblåsa och uppkurvning till 300 m, där en flock
tranor låg och svängde. Jag flög rote med tranorna för att få lite fina bilder.

Just då det var klart, märkte jag att modellen stod och stångade mot västlig (!)
vind. Det var inte en svag pust utan vinden kom med 7-8 m/sek, som om man
tryckt på en knapp.

Detta var ett inte helt vanligt väderfenomen, då en liten kallfronts kalla luftmassa
ramlar ner mot marken och skjuter upp och bort den marknära varma luften.

Jag vet ju väl, hur sjöbrisen vänder vinden, men detta var något mera absolut.
Förutom att vinden blev stark, sjönk temperaturen från 23-24 grader till 16-17.

Efter vindskiftet kom markdimman vältrande. Inte så det hindrade flygning,
men inget jag önskar, då jag flyger.

Det värsta var ju, att jag lockat ut Pär Lundqvist med hans ombyggda ASW
utlovande fint termikväder.

När Pär monterat,  hade vi 10 m/sek och klokt nog beslöt Pär att stanna på
marken med sin modell.

Jag var nöjd med den 1.5 timma jag fått i luften och att jag fått ner min Ava
i helt skick.

Vid sista landningen visade det sig, att främre vingbulten var skadad i gängorna,
så den inte greppade riktigt, utan den hade glidit upp. Alltså satt vingen med en
enda plastbult. Inte konstigt att den flög lite som galopping ghost under final
och landning.

Jag bytte så klart bulten, så vingen satt säkert. Ibland har jag tur…

Alltnog, kan jag inte flyga, så kan jag gå en promenad med kameran i den täta
lövskogen och i snåren.

Det blev ju lite bilder. Tyvärr blev ju inte bilden på ärtsångaren bra, men det
handlade om långt avstånd och snabba ryck vid fototillfället.

I dungen fanns två näktergalar, som bankade iväg sina ibland hårda drillar.

På marken har örterna börjat komma.

Så dagen blev trots vindskifte lyckad, för sen eftermiddag åkte jag till stranden
och flög hang med min nylagade Gillette.

Om den flög ? You bet !

 

Nybildningarna blommar över det Sydhalländska  slättlandskapet.

Det kan inte bli mycket bättre…termik, vacker natur, en bra modell och min
bekväma flygstol från Biltema. (290 spänn)
Det är ju drömmen om ovanstående,  som har gjort,
att vintern med mörker och uselt väder gått att överleva

Pär monterar inför den flygning, som inte blev…

 Vingfastsättning M/Lundqvist: I Underkant på vingen två krokar som träs i två öglor i kroppen.
Vingen styrs med två stift. Överkanten av vingen en ögla som träs över en elliptisk skruv, som drar
fast och spänner öglan mot kroppen. Enkelt förklarat.

Det modifierade klaffsystemet på ASW:n.

Kontemplation

Näktergal…ganska oansenlig fågel med stark stämma.

Ärtsångare (tror jag)

En vresig invånare vid ekarna som vaktar fornminnet
vid Örelidgravfälter nära Tjärby Kyrka.

Det börjar spira. Detta är mycket små örter.