Kategorier
Hangflyg modell

JAG VAR JU BARA SÅ FLYGSUGEN I SÖNDAGS…

 

 

 

 

 

 

En liten berättelse ur mitt mitt modellflygliv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ibland  kan längtan efter att få sin modell i luften
bli i stort oemotståndlig.

Så var det för mig i söndags, eftersom de förutsättningar
som krävs
för att få njuta av ett par timmars hangflygning,
tycktes finnas.

Efter en lång period med sydlig och ostlig vind,
fanns det enligt det norska väderinstitutets
websida yr.no utsikter för nordliga till nordvästliga
vindar över Hovs Hallar.
Det var lovat 5-7 m/sek i styrka och efter kl 12 något
avtagande.

Så jag kvistade ner medförande min “Hobby”, eftersom
jag vill komma underfund med den ordentligt och
förstå dess egenheter.
Hovs Hallar var tomt på turister, då jag anlände.
Efter montering av modell promenad upp till fortet
där jag möttes av nordlig vind ca 5 sekundmeter.

Eftersom vinden inte var våldsam, räknade jag inte med
någon besvärande kantrotor, utan jag kunde starta
rakt ut från kanten.

Lyftet var starkt och jag kunde flyga, som jag ville.
Jag trimmade modellen,  så den flög absolut rakt
med relativt god fart. Då jag kollade mina trimrar,
såg jag, att de stod alla i neutralläge.
Det kunde inte bli bättre.

I nosen hade jag monterat min Mobius riktad bakåt,
så jag skulle få en video på sido- och höjdroderrörelserna.
Min stabbe är av modellen all- flying- stab, vilket
på ett avgörande sätt underlättar trimningen i loopingplanet.

När jag hade jag kastat ut och fått ca 50 m höjd över
kanten, såg jag en havsörn komma flygande med lugna
tunga vingslag riktning norrut. Min kamera låg på marken,
men då min modell var i luften,  kunde jag inte
plåta havsörnen…

Efter 45 minuter i luften landade jag för att ställa om
kameran till framåtvideo. Landningarna på HH är
inte enkla uppe på Platån.

Där finns ett otal hinder i form av buskar, stenar
och småkullar. Dock lyckades
jag få ner kärran på
ett snyggt sätt, vilket underlättades
av att jag kunde
fälla upp mina skevroder som en 
aerodynamisk
broms och därigenom få bort höjden,
utan att det
orsakade en hastighetsökning.

Eftersom vinden var nordlig,  tog jag mitt pick och
pack
och gick upp till toppen på Platån, där vi flyger
nordlig vind.

Uppkommen märkte jag,  att vinden minskat till
2-3 m/sekund.

Jag gick fram och tillbaka hållande koll på vinden och
på rörelserna i trädens grenar just vid kanten.
Till slut hade jag samlat så mycket underlag, att jag
beslöt göra ett startförsök.

Med den lätta vinden fanns det ingen topprotor, utan
vi hade jämn vind över kanten.

Således satsade jag hårt och startade och som förväntat
steg modellen, då jag kom ut i den laminära vinden.

Det blev en lugn och bekymmersfri flygning i absolut
kyttfri luft. Jag kunde sitta på min flygtuva och bara njuta.

Det är väl det, som är meningen med modellflyg ?

Alltnog, jag fick 2 timmar i luften och  2 timmar video.
Min kamera var min Mobius, därför jag väntar på
min Gopro, som är på ombyggnad i Tyskland.

Bilderna är jämfört med Gopro i litet format, då jag
klippt stillbilder från Mobiusvideon.

Men det får du stå ut med. Detta är ju bara en liten
redogörelse för,  hur jag gjorde den sista flygningen
under 2018 på Hovs Hallar.

Hade skärmflygarna vetat det varit så bra väder,
för vinden tog sig igen till ca 5 m/sekund, hade de
troligtvis dykt upp.
Men idag flög jag i spendid isolation.

I regel träffar jag trevliga människor , vilka liksom
jag är ute och njuter av naturen. De är nyfikna på
hur stor modellen är, hur styr jag och var sitter motorn..

Jag förklarar gärna för att sprida positiv propaganda
och information om modernt modellflyg.

Kl 15 gick färden åter hemåt med en belåten
modellflygare, som fått riktigt goda upplevelser
på mitt favorithang Hovs Hallar !

Här kommer  lite bilder, vilka är klippta ur en video,
som ju medför, att kvaliteten inte är speciellt hög.

Men det är inte formen som är viktig, utan det är
de känslor och tankar, en bild skapar hos betraktaren.

En videosnutt stressade jag ihop också.

Håll tillgodo !

 

 

Ljuset gav träden en aning spöklik framtoning…

 

Naturen är vildaktig här. Inte lätt att ta sig uppför branten och bärga en modell…

Modellen som flög, Multiplex Hobby årsmodell 1978-1979.

Platån på Hovs Hallar med flygintresserade.

Skyn grön ? Tja det blev så under de förhållanden som rådde.

Kattegatt med 2-3 m/sek nordlig vind.

Landningsbilder följer.

Du ser det är inte hinderfritt…

…vilket blir än mer uppenbart, då du kommer närmare marken.

Men det ska väl lösa sig…

…där satt den !

 

 

Här är en liten 4 minutersvideo

 

Kategorier
Flyghistoria

AUSTRIA

 

 

 

En modell i skala 1:2 med 15 m spännvidd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har förut skrivit om detta flygplan från tidigt 30-tal,
som konstruerades och byggdes i Tyskland.

En konstruktion som låg långt  före andras vid denna tid.

Ni kan läsa på min blogg om den, om ni söker, eller så
kan du klicka HÄR.

Denna filmen låg till allmänt beskådande på Youtube och
modellen är imponerande i sin storlek och sin nyskapande
konstruktion.

Originalet, fullskalaplanet alltså,  havererade under en
sträckflygning  Berlin-
Lübeck…tyvärr.

Modellen kan du nu beskåda på segelflygmuseet
Wasserkuppe.
Byggare och pilot var  Marcus Frey.

 

Filmen har Rolf Jaeggi tagit och jag  har klippt stillbilder ur den.


Ännu en film av Rolf Jaeggi:  https://youtu.be/l5xVs4wGhv8

                                                                                                                 Luta dig bakåt och njut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur mycket 0.4 ply gick det åt ?

 

 

 

 

 

Beteckning “Panhans Semmering” är en reklam för  en hotellkedja.

 

 

Panhans Semmering var namnet på ett historiskt tvåsitsigt motorflygplan från 1930.
Motorn var en Siemens. Modellen byggdes till en segelflygmässa 2012.
Originalet var en sorts fantasiplan, som byggdes till segelflygmässan 1930.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fler filmer om “Austria” finner du om du klickar HÄR.
Jag fick en kommentar från Ingvar Nilsson i Brämhult,
som är värd att redovisa.

Hej!

Plywood är ett användbart material! När jag var grabb ,
så hade vi inte långt hemifrån firma “SAMPLY”,
som formpressade plywood. Man tillverkade möbeldelar
typ säte o ryggstöd till stålrörsmöbler typ skolsalsstolar.

Jag har många gånger på senare tid (alltså när jag sent
om sider började med modellflyg vid ungefär 50 års ålder)
haft mina funderingar på just formpressning av tunn plywood.

En dubbelkrökt yta av tunn plywood får en otroligt stor
mekanisk hållfasthet, även bra formstabilitet. Idag så gör
man ju samma “grejer” fast med tunn väv och epoxi.
För den enskilde hobbyisten blir dessa “grejer” oftast
tunga tack vare det stora överskott av just epoxi…
skulle man istället utgå från tunn plywood och formpressa
denna gissar jag,  att en avsevärd viktbesparing kan uppnås,
samt att man får ett organiskt material.

Ja,  den som byggt denna extrema segelmodell måtte ha
extrem kännedom om plywoodens egenskaper och hur,
den kan formas.

En skalamodell med 3 m spv hade varit litet behändigare…

I gårkväll satte jag radio i en gammal Blue Phoenix köpt
på en swap. Som vanligt så ramlade jag ner i den vanliga
fallgropen – usel manual för min radio.
Varje gång jag skall använda en ny mottagare, skall ju
mottagaren kunna kommunicera med sändaren.
Detta kallas BINDING.
När jag gör,  precis som det står,  att man skall göra,
så kan man ägna en hel kväll åt detta utan något annat
resultat än en nästan söndertryckt “SET-knapp” på
mottagaren och högt blodtryck.

Precis som föregående gånger så har denna process
fixat sig själv,  när jag gett upp. Varje gång tänke
jag, att jag skall skriva, hur jag gjort i denna förfärliga
instruktion, men varje gång så inser jag, att jag inte
fattat,  hur det gick till…

120 meter metrev med kullagrade lekare i ändarna,
en stor härva 8 mm latexslang samt en liten fallskärm
ligger i en låda. Saknas ett bra jordspett och sedan
skall jag försöka med gummirepstart. Detta måste
nog anses, precis som hangflygning, vara väldigt
miljövänligt.

Dessutom återanvändning av en gammal
välanvänd modell som de flesta nog hade kasserat
och så fanns det sådana där jättestora servon
(som till skillnad från moderna små nätta och lätta
känns helt glappfria – ja roderfladder är inte bara
onödigt, jag tycker att hela finessen med väldigt
noggranna rörelser hos servot på de flesta modeller
jag sett har förverkats av en stötstång som är 1 mm
och hålen i roderhornet o servoarmen är 1,6 mm…
(äh – detta blev en lång parentes) ) stora som en
tändsticksask.

Gott slut och Gott Nytt År önskar Ingvar

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

MAN KOMMER INTE RUNT DEN…

 

 

 

 

 

 

….Julen

 

 

 

 

 

 

I WISH MY GUESTS A MERRY X-MAS AND

A PROSPEROUS NEW YEAR !

 

Kategorier
Flyghistoria

ALL WHAT´S REQUIRED IS A FLIP..

 

 

 

 

 

 

 

 

En stoppad motor på en J3-Cub,

kan man flippa igång i luften

 

 

 

 

 

 

 

 

Du ser, att ett problem går att lösa, om man har lite kunskap
och kreativitet med sig, då man flyger…

Respekt !

Den som betvivlar, att  man kan starta en flygmotor
med en handflip, han kan kolla serien på Discovery
om trappers i Alaska.  En av deltagarna startar sin
Cub-liknande kärra med en enkel flip inför varje flygning.

 

 

Kategorier
Dagens snespark

“SOCIALA ANALFABETER” …

 

 

 

 

…kan det bli resultatet av…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…mobiltelefonberoendet hos människor ?

Jag står i en av gångarna i en av våra plåtköplador
och
lägger märke till en flicka, som oavbrutet
tar
fram och stoppar ner sin iphåne.

Under en tid av 1 minut kollade den stackars
människan sin telefon fyra gånger…

Vad är det människor måste kolla fyra gånger i
minuten ?

Jag frågade en gång en ung människa, varför hon
kollade
och vad hon kollade.

Jag förstod omedelbart efter min fråga, att jag
gjort mig skyldig till, om inte ett majestätsbrott,
så hade jag i alla fall visat, att jag var en åldring
och att jag 
intet förstod…

Så jag fick stå i där i min solitära okunskap.

En ny trend i den småbonniga staden jag bor i,
är att unga människor går med sin mobil i
handflatan,
som om man bär fram en tallrik
för att servera något.

Varför går man med en telefon på ett
sätt,
som om det gällde en presentation av
en maträtt ?

Kan det var för att visa omgivningen, att här går
det minsann en person med en Iphåne version 28…

Vi var ute på en bättre restaurang i min hemstad
härom kvällen.

Ett par kom in och satte sig vid ett bord.

Genast,  som en reflex från Pavlovs hundar,
åkte deras
telefoner fram, där de satt mitt emot
varandra och ett
intensivt fipplande och gnidande
på displayen påbörjades under total tystnad.

Jag menar, om man går ut för att äta lite gott
i trevlig
miljö…varför framkallar detta en betingad
reflex, som manifesterar sig genom ett maniskt
fipplande på en telefon ?

Varför inte helt enkelt samtala med varandra  ?

Personligen använder jag min telefon (6 år gammal)
till att ringa med. Det är för mig inget terapeutiskt
medel,  som tillfredsställer mina basala sociala behov.

Min telefon stänger jag av, så ofta jag kan för att
få vara ifred.

Tala om för mig, varför vi ständigt ska vara nåbara ?
Varför måste man ständigt kolla SMS ?

Hur kunde vi klara av att hantera vardagen förr,
då vi
hade en stor svart bakelittelefon i hallen och
det existerade bara en operatör
, som hette Televerket…

Det fungerade.

Berodde detta på något, som heter planering ?

De som växer upp som mobiltelefonmissbrukare,
hur blir deras sociala kompetens i framtiden ?

Kommer den generationen att förlora förmågan
att samtala eller konversera öga till öga ?

Kommer vi att få en sorts sociala analfabeter i
framtiden,
som utan iphånen saknar det instrument,
vilket
gör,  att de kan meddela sig med sina
medmänniskor.

Är den trenden, ivrigt understödd av reklammakarna
inom mobiltelefonimperierna, något vi ska eftersträva ?

Jag menar, är den utvecklingen, något som
gagnar oss vanliga människor och ger oss 
ett rikare liv ?

Varför måste…man ha tre miljoner appar
i telefonen ?

Kan inte livet gå vidare,  utan att vi kan beställa
pizza med 32 olika program ?

Jag blev informerad av en bekant, som är
lärare på gymnasiet, att eleverna har svårt…
att skriva skrivstil. I stället textar eleverna,
som vi åldringar gjorde,  då vi var 6 år gamla
och ville lära oss bokstäverna.

Är det ett  resultat av den allmänna fördumningen
eller digitaliseringen ?

Jag har tänkt tanken, att om internet, mobiltelefonsystemen
och tv stängdes av en fredag kl 1500…vad tror du
skulle hända ?

Hur lång kö utanför psykakuterna ?

Ja, jag vet jag är en gnällspik, men  det var bara
lite funderingar från en åldring,
som tydligen
tiden och det som kallas utveckling
har sprungit ifrån.

Ingressbildens Copyright tillhör  CNN/Catherine Jackson

 

Jag fick en omfångsrik kommentar av Ingvar Nilsson
och den var värd att publicera här.

 

Ingvar Nilsson

Hej & Hå!

Ja du Mats – du är ju som Kapten Stofil –
Världens främste bakåtsträvare!

Jo jag kan förklara varför en modern telefon måste
bäras som vore detta en flat tallrik med någon vätska
på som inte får spillas ut… Det är nämligen så att jag
har en sådan som nu förvisso har ett drygt år på nacken,
men principen är den samma:

Själva displayen (vem vet förresten idag att i Danmark
så hette iallafall på 1980-talet display i bestämd form
“Telletallet”) har numera en rundad ytterkant och den
fortsätter alltså en bit ner efter långsidorna. vidrör
man denna nedböjda del av displayen någonstans så
förutsätter denna smarta telefon att man ger någon
sorts kommando. Sålunda så lägger man den på den
helt öppna handflatan för att inte missa/avbryta något
som utspelas på displayen.

Men undrar du då – ALLA gör ju inte så?
Man kan nämligen kringgå detta på 2 sätt: Man köper
ett fodral där telefonens kanter skyddas, eller så kan
man faktiskt ändra inställningarna så att den böjda
delen av displayen inte är beröringskänslig längre.

Jag har både ett skyddande hölje OCH avaktiverat
(ja på modern svenska så säger man inte längre deaktivera)
en okänd mängd finesser.

Givetvis kommer de s.k. “Platt-TV-schabraken” också
att få runda kanter så att bilden fortsätter runt hörnet,
ja kanske en bit in på baksidan! Med dagens dumma
sätt att hänga schabraket tätt intill väggen betyder det
kanske att hela familjen i TV-soffan springer fram och
slår sina huvuden i väggen för att inte missa vad som
händer på baksidan…

MEN – jag är ju likaså en god bakåtsträvare som ibland
inte fattar något… Jo den sagda telefonen som inte
är en Apple-produkt utan en lika dyr konkurrent
skaffade jag eftersom min gamla iPhone behövde nytt
batteri och att jag bestämt att fasa ut min gamla MacBook.

När jag står i teliabutiken och tittar på telefonerna
(ja jag är en trogen kund hos det en gång så fina
Kungliga Telegrafverket), så ser jag till min stora
förvåning en som har en penna! Åhhhhh! Jag kände
genast ett sug efter den gamla Palm M500 s.k. handdator
jag haft under många år men som tyvärr inte gick
att använda ihop med Windows Vista. På den tiden
så kunde ett MS Worddokument med enda innehåll
texten “Hejsan!” ta upp ungefär 400 kbyte på datorn.
På Palm så blev detta Word-dokument om jag minns
rätt ungefär 4-5 kbyte – jaja men Palm hade ju
monokrom display och fast typsnitt – kan så vara –
men det lustiga var att om man exporterade detta
enkla dokument till en annan dator, så blev den
400 kbyte… ja ett trolleri!

Men denna lilla handdator lärde sig min handstil
rätt snabbt och jag kunde göra anteckningar precis
lika snabbt som med papper o penna.
Dessa anteckningar tog nästan inget minne alls
eftersom det som sparades var den text jag skrivit
och som sedan tolkats till vanliga tecken.

Ja – men detta var ju helt fantastiskt! Äntligen en
riktigt smart Smart-phone. Jag bestämde mig för
den och bekantade mig med den. Men vad besviken
jag blev när jag såg att telefonen verkade inte vilja
förstå vad jag skrivit… ordet hej tog flera megabyte!
Och det gick inte att skriva löpande text som jag
kunde på min gamla goa Palm M500…

Detta med att titta 4-6 ggr per minut på sin telefon
är ett modernt syndrom. Det finns en diagnos för
detta och beteendet kallas FOMO. Både du och jag
har inte hängt med i utvecklingen så vi kommer
sannolikt att slippa denna tråkiga diagnos som
brukar leda till riktigt allvarliga konsekvenser.

FOMO = Fear Of Missing Out. Man måste numera
kolla vad som händer på FaceBook, Instagram,
Twitter, Twoo, Messenger och säkert massa fler
som vi aldrig ens hört talas om… och inte nog med
att det skall kollas i telefonen kontinuerligt –
man måste dessutom fysiskt närvara på rätt ställen
vid de rätta ögonblicken…

Eftersom du även någonstans på din blogg nämner
att din dyra Zeiss-optik ramlat isär, så kan jag
kommentera så här:

Min nya kamera som köptes för snart en månad
sedan har optik märkt “ZEISS” samt “Vario-Sonnar T*”.
Optiken här är INTE något som Zeiss tillverkat.
Idag är det tydligen så att man kan köpa sig rätten
att märka sin optik på detta sätt. Lusläser man
specifikationer och annat så framgår i just detta fall
att optiken i fråga uppfyller alla de krav som tillverkaren
Zeiss ställer på sina egna grejer och därför han man
fått tillåtelse att sätta denna märkning på optiken.

Jag ser ju en genomgående trend åt detta håll på
nästan allt. Tumba tryckeri som trycker våra svenska
sedlar skall ju – eller har redan – slutat med denna
verksamhet. Jag ser med fasa fram emot dessa nya
sedlar som kanske har en liten extra text “Printed in
China by Kao Feng and his friendly coworkers under
license of Sveriges Riksbank”

… och själv håller jag på att bygga S1:an SPIGGEN 5
(modellsegelflygplan) skapat av “Rune Bananen” för
KSAK 1949. Furu är ett härligt träslag att arbeta med!

Bästa hälsningar // Ingvar, Borås

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Flygkameror - Teknik

JAG KLARAR INTE …

 

 

 

 

 

…att ställa in fokus på min trogna GoPro 3+ !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min kamera, som jag utrustade med en mycket fin
Carl Zeiss-lins i Tyskland
för 4-5 år sen, har tjänat mig
väl i många tusen bilder.

Bilderna har tack vare  linsens kvalitet hållit utomordentlig
skärpa.

För ca 8 månader sen märkte jag, att skärpan blev sämre.

Skärpan ställs in, genom att man flyttar fokalpunkten med
en
vridning av linsen i kameran. Linsen är med en sorts
gängtejp fixerad i kamerahuset.

Skärpan vill jag naturligtvis ha på oändligt, eftersom jag
bedriver mitt fotograferande på det sättet.

Jag tänkte i min ignorans och rent av enfald, att detta
fixar
jag lätt som en plätt. Men jag var lite frågande,
varför linsen
hade lossnat från sin låsning i kamerahuset…

Jag tog ut en gammal 36 tums flat tv på balkongen,
kopplade kameran med HDMI-sladd till tv-apparaten
och
riktade in kameran mot en parkering ca 150 m bort.
Jag tänkte ställa in, så jag kunde läsa registreringsskylten
på en av bilarna, vilket var möjligt, då kameran var rätt
inställd.

Jovisst, jag vred linsen fram och tillbaka, tills jag tyckte,
det blev bäst.

Men icke, då jag provfotograferade blev resultatet inte
perfekt. Jag prövade denna metod flera
gånger även
med hjälp av en speciell “Fokuseringsbild”, som
proffs
använder.
Hjälpte inte.

Nu var jag lite villrådig. Alltså beslöt jag att köra
med trial-and-error-metoden genom att fotografera

och sen kolla bilderna i datorn. Men hänsyn till
resultatet
kunde jag då, trodde jag, få till perfekt fokus.

Det sket sig. Jag sprang mellan balkong och datorn,
tror jag 50 gånger och vred linsen.

Grannarna antog,  det var en galning som sprang ut
och in
på sin balkong en tidig söndag morgon.

Eftersom linsen var lös i sin gänginfattning, hade jag
fixerat linsen,  på ett som jag tyckte smart sätt.
Med två O-ringar som träddes över linsen, skulle
dessa låsa linsen mot linshöljet. Du kan se en av
O-ringarna på min ingressbild.

Jovisst, det såg fint ut i teorin, men i praktiken höll
det på att driva mig till vanvettets rand…

Linsen satt inte  still, utan under min hantering av
kamerahus , vred sig linsen kanske 0.5 mm.
Det räcker för att hamna ur fokus.

I går kastade jag in handduken och skickade den
till firman i Tyskland, där
jag köpte och fick monterat
linsen från början.

Det är inte billigt, men vad har jag för val ?

Att det är svårt att ställa in,  fick jag berättat av
fackmännen. Med den linsen jag har, hänger det
på 1/10-dels mm vridning för att hamna exakt.
Att justera in en originallins är mycket enklare.

Dessutom måste man ha anpassade instrument för
att utföra justeringen. Det låter sig inte göras med
en hemgjord trial-and-error metod.

Om du grafiskt föreställer dig fokuseringskurvan
på ett GoPro originalobjektiv, ser den ut som en
mjuk Sinuskurva med bred rundad topp.

 

 

 

 

Då har man lite att justera på, för du har fokus
på en längre sträcka på kurvan.

 

 

 

 

 

 

Med den högkvalitativa lins jag har nu, är Sinuskurvan
mycket
spetsig.
Det säger sig själv,  att det är svårare att exakt
lägga
sig på toppen.

 

Nu går jag oroligt och väntar på min kamera efter
dess resa fram och tillbaka  till södra Tyskland.

Det finns ingen anledning, varför den inte skulle bli lika
bra,  som den var, då den var nymodifierad för 4 år sen.

Jag återkommer med resultatet.

Du ser, att allt är inte så lätt, men varför ska det
vara det ?

Hit skickar jag den.

Jovisst, du har helt rätt;  jag tycker verkligen om
att kommatera min text grammatiskt korrekt…

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria

EN BESÖKARE TILL MIN BLOGG SKICKADE NÅGRA BILDER

 

 

 

 

Conrad Varenius mailade mig

några riktigt gamla originalfoto

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilder som beskriver vårt Svenska Flygvapens
operativa flyg
plan under 20-talet.

Svenska Flygvapnet grundades den 1. Juli 1926.
Vi hade haft militärt flyg förut.
Redan 1912 utfördes
den första militära operativa
uppgiften, vilket var
en spaningsflygning
under en fälttjänstmanöver.

Under 1910-talet fram till 1926 bedrevs militärt
flyg både under marinen och armén. I armén
låg militära flyget under Fälttelegrafkåren.

Så lever vi till 2026,  kan vi fira vårt Flygvapens
100-årsjubileum. Kan vi hoppas på en fin
uppvisning då ?

Här är verkligt gamla, nästan 100 år, bilder från
flygets och Flygvapnets barndom.

Jag hoppas,  jag får möjligheten att presentera
flera liknande foto.

Jag har gjort bilderna,  så bra jag kunnat med
mitt editeringsprogram. Betänk bilderna är
nästan 100 år gamla och kamerorna var då
inte var mans egendom.

I dag dokumenteras nästan  allt, då var och
en så gott som alltid har med sig något,
som kan ta bilder.

Mobiltelefoner av i dag tar mycket bra bilder.
Frågan jag ställer mig är: Var tar alla foto
vägen ?
Vem sparar ? Det är lättare att radera bilder
i ett digitalt media, än  då vi ska kasta
pappersbilder. Det tar emot lite att kasta
papperskopior eller ?

Ingressbilden överst är intressant,
då soldatens hatt,  är försedd med
Fälttelegrafkårens emblem på sidan under
de tre kronorna.
Det betyder att bilden är tagen före 1926.

 

 

 

En “Tummelisa” med beteckning Ö1 1922.
I cockpit en ur markpersonalen som drömmer  sig till
Manfred von Richthofens arbetsplats på Västfronten 1917.

Kan detta vara en Albatross ,  FVM-21?

Alfred Nervö. En dansk flyghjälte under tidigt 1900-tal.
Kolla klädsel, bakvänd keps, skinnrock, rutiga ridbyxor
och benlindor. Det gällde att vara klädd ordentligt för
att stå emot elementens raseri…

Carl Cederström som flög samtidigt som Anders Nervö.
Troligtvis kvinnornas hjälte vid denna tid…det är klart,
bär man hel skinnklädsel attraherar det kanske damerna…

En bild av klassiskt snitt. Ett snapshot av en
Phoenix C.1 E2 Dront ? passerande i gryning
eller skymning. Observera att denna Dront  (?) är försedd
med det modifierade sidorodret och fenan.
Dronten var en ganska osannolik
konstruktion.
Varför den hette Dront ?

Jo den liknade den nu utdöda fågeln.

Dront
Varför kommer jag att tänka på våra  folkvalda,
som nu försöker dana en regering, då jag ser denna fågel…??

Drontar
Bilden från Digitalt  Museum

Kan detta vara en FVM-21 ? Trots beteckningen “Jagare” ?

Kan någon säga, om denna bild är tagen vid de blivande
flygverkstäderna på Malmen ?
Till vänster…är det en Machi M7  flygbåt ?

Tja, är det en FVM-21 ?
Jag är säker mina besökare vet, vad det är och kan korrigera mig.

 

 

Här nedan några bilder på flygplanet som finns på Digitalt Museum.

FVM S-21

Belastningsprov Malmen av en FVM-S-21

Motorn till en FVM S-21, en Maybach IV A
6 cylinder inline, ca 240 bhp.

En modifierad S-21 med inbyggd cockpit.
För att kunna transportera bårar med blesserade.

Samma plan som ovan.

En rote FVM S-21

 

Bilder, som jag kan presentera på bloggen till mångas glädje,
mottages tacksamt ! Det går fint att fotografera av gamla
papperskopior med en digitalkamera. Info om bilderna
är alltid intressant att publicera.

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria

FÖR 40 ÅR SEN KUNDE MAN PRODUCERA FINA MODELLER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer två goda representanter

  från sent 70-och tidigt 80-tal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag skrev om mina äventyr med min gamla “Hobby”
på Hovs Hallar, vilket föranledde Leif Friman från
Skåne att skicka mig en bild från sin Multiplexkatalog
från tidigt 80-tal.

Inte bara var “Hobby” på bild utan även en på den
tiden
beundrad modell, “Flamingo”.

Flamingon var populär på hangen under tidigt
80-tal, då den flög bra.

Dessutom var den djärv i sin design. Den hade
ett aggressivt  utseende med sin spetsiga nos
och utstrålade fart.

Jag har aldrig ägt en Flamingo, men på mitt sista
SM i F3F 2005 på Ålleberg blev jag tvåa i den
dåliga vinden, slagen av just en Flamingo med
några
sekunder, om jag minns rätt.

Jag flög min Banana, som visserligen är en lätt
modell, men den kräver för sin profil bättre lyft.
En Flamingo med en relativt modern MH30 eller
Ag 15 (modifierad) och spännvidd ca 290 cm..
det vore något att hänga i granen.

Japp, man kunde konstruera fina modeller,
både vad gäller utseende- som prestandamässigt

för 40 år sen också !

Multiplex var en garant för tysk kvalitet vid
denna tid. Vi kunde lita på modeller från denna
firman, då de höll hög klass på sina produkter.

Kanske det går att få tag i något begagnat på
något forum eller E-Bay.

För dig som är väldigt sugen på en Flamingo,
kan du köpa en, om du klickar här.
Fast priset…

 

 

 

 

Kategorier
Airshows

BRÖD ELLER SKÅDESPEL ÅT FOLKET…

 

 

 

 

…i onsdags fick vi det  sistnämnda i skyn över Halmstad.

 

 

 

 

 

 

 

 

För att visa vad vi får för våra skattepengar, flyger
vårt Flygvapen och visar upp sig i formation “julgran”.

Vad det kostar ? Säkert ett antal miljoner, men myndigheterna
antar väl att dessa uppvisningar stärker vår nationella känsla…?

Jag har personligen inget emot dessa uppvisningar. Vårt försvar
har varit alldeles för osynligt både bildligt och bokstavligt de sista
15 åren.

För mig får det gärna komma julgranar i skyn varje dag.

Jag tog lite bilder på långt (4km) håll därav den usla kvaliteten.

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

I TISDAGS FICK VI OSS EN REJÄL RESA…

 

 

 

 

…med våra modeller på Hovs Hallar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag hade gått  och suktat i 3 veckor efter lite
hangflyg.

Vi har haft sydliga och ostliga vindar, vilket för oss
på västkusten inte är gynnsamt ur hangsynpunkt.

Men i tisdags skulle det bli bli Nord enligt yr.no.

Eftersom yr.no är det väderinstitut flest litar på,
då det gäller prognoser, förberedde jag mig för
en resa ner till mitt favorithang.

Lite onda aningar hade jag. De tkunde bli för
mycket
av det goda vad gäller vindstyrkan.
Hård vind
ger mycket kraftig turbulens och
det blir kallt.

Men iväg åkte jag och klockan 1230 träffade
jag Rolf Holmér på Platån.

“Det blåser bra” var hans första kommentar.
Ok, tänkte jag, men har jag kuskat iväg
50 km, så ska jag montera och flyga.

Min modell var i tisdags min mer än 40 år
gamla “Hobby” från Multiplex. En ganska
snygg modell som inte flyger superbra.
Den är trög i roderresponsen.
Modellen
lämpar  sig bäst för att glida med
på HH
i vindstyrkor upp till 4-5 M/sek.

Vi försökte starta vid fortet, men det var alltför
turbulent. Så turbulent att Rolf hade svårt
att hålla modellen.

Så vi beslöt att knega upp till Platåns högsta
punkt, där vi borde kunna starta relativt säkert.

Trodde vi ja ! Det blåste småspik ! Vindstyrkan
låg mellan 8-12 m/sek.

Vilket resulterade i en mycket stark topprotor.
Det blåste lika starkt i nacken,  då vi stod på
toppen och såg ut mot havet, som om vi
stått vid kanten och haft vinden mot oss.

Det känns märkligt att uppleva en så stark rotor !

Efter lite möda kastade Rolf ut min modell.
Det kändes lite som att vara på väg till egen
eller modellens avrättning bildligt talat…

Förutsättningarna var barska. Efter släpp
dök min modell mot trädridån på kanten
mycket påverkad av kantrotorn, som ju skapar
ett “lyftvakuum” bakom sig, därav sjunket vi
upplevde.

Med ett nödrop, vilket du kan se på bilderna,
kom jag ut i lyftet och min modell åkte
expresshiss uppåt i det laminära lyftet.

Väl uppe och ute var det problemlöst att
flyga.

Efter en rejäl stund i lyftet svängde jag in
på ca 10 m höjd in över kanten
och säkert
som ett brev på posten grep
kantrotorn
min modell utan att jag hade
möjlighet att
helt kontrollera den.

Trots full sida och full skev för att hålla emot
förde modellen under  greppet från rotorn ett
eget liv.

Jag tvingades göra en landning, utan att ha
möjlighet att  se min
modell, på gräskanten.

Detta kan inte gå vägen,  tänkte jag på väg till
modellen, som låg 100 m bort betraktad av
fyra litauiska turister.

Ibland så blir barn och dårar beskyddade, du får
välja vad du vill ge mig för epitet, därför min
“Hobby” var helt oskadd. Det enda som skett var
att huven lossat.

Jag beslöt att vi sätter punkt för dagens flygningar
här.

Vi har ett talesätt på Hovs Hallar: Gör aldrig sista
flygningen !

Så det blev lite sightseeing och en frusen
promenad till bilen.

Hemfärd och funderingar över dagens flygningar.

Min värsta hangflygningabstinens var nu stillad !

Bilderna är tagna med min lilla Mobius i dåligt
ljus.
Min Mobius har jag enkelt fäst med tejp på mina
solglasögons ena skalm.
Perfekt att ha där för att dokumentera, vad jag gör.
Batteriet räcker till flera tusen bilder.
Kameran har jag ställt in på 4 bilder i sekunden.

På min modell satt min GoPro, som jag efter
jul ska skicka till Tyskland för injustering,
så skärpan blir lika bra som förr.

Man kan inte med trialanderror-metoden
ställa in fokus. Det krävs datorkraft och
specialutrustning, då det hänger på tiondels mm
vridning av linsen.

Rolfs bilder har han tagit med sin telefon och
jag vill säga, att moderna telefoner tar förvånans-

värt bra bilder.
Mobiltelefonerna tror jag kommer att
“slå ut”
de vanliga små kompakta  digitalkamerorna.

Sådan var min  och Rolfs dag på Hovs Hallar.

Lite ögonblick av vad vi upplevde.

 

Piloten just färdig för flygning.

Flygkapten Rolf kämpar med min modell i blåsten.

Du ser att det var bra tryck i vinden på Platån i tisdags !
Men, sjön bröt inte. Märkligt. Det brukar den göra vid 5-6 m/sek redan.

Tråkigt förvinterväder med dåligt ljus för fotografering.

Innan start på Platån. Ser du, hur vinden kommer lite från ost.

Mitt startmanskap !

It´s now or never !

Släppet

Du ser, jag var illa ute över kanten.

Jag fick plocka fram mycket av min erfarenhet för att reda ut situationen.

Sen blev det hiss uppåt, då jag var ute i den laminära havsvinden.

Det skulle gå att stiga till minst 350 m i dag, om viljan funnits…

“Hobby” en typisk 70-talsmodell.

Här har kantrotorn tagit tag i min modell

Jag kunde inte hålla emot med mina roder, modellen helt utlämnad åt turbulensen.

Jag kunde delvis räta upp modellen innan den försvann.

Så här såg den ut efter den forcerade  landningen. Inga skador endast huven hade lossnat.

De litauiska turisterna och vi på väg till bilarna.

Rolf står i lite trolsk ljus och förevigar mig och modell.

Den igenslyade åkern bakom hanget är nu rensad.

Nöjd pilot…efter flygäventyret.

“Titta där ligger en tioöring”, säger Rolf…

 

 

Kategorier
Okategoriserade

TRÖSTA DIG MED LITE NOSTALGI NU…

 

 

 

 

… då vårt väder  inte är inbjudande för modellflyg…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…fast jag ska till Hovs Hallar och få mig ett par
timmar
i den nordliga vinden 6-8 m/sek.

Borde garantera superlyft.

Vad som slår mig, då jag ser gamla engelska
journal
filmer är den entusiastiske speakern
och de på
den tiden hängivna utövarna av
modellflyghobbyn.

Även den käcka musiken är tidstypisk och jag
känner igen den från ungdomens Åsa – Nisse
filmer, då  klämkäck musik spelades då de
var ute och åkte i sin kända bil.
Ja det var bara en snabb reflexion i minnenas
skrymsle.
Kolla även personerna och deras kläder från
denna tid…Inga jeans, inga piercingar eller
tatueringar.

Betänk att på 50-talet fanns inte 2.4 gHz
rc utrustning.

Det fanns inget CA, utan man limmade  med
vitlim
eller hemgjort lim gjort av celluloid
och aceton.

Man hade inget av de moderna beklädnads-
materialen
utan det var papper och siden,
som gällde.

Det fanns inget “färdigbyggt” utan de köpte
en kartong,  vars innehåll såg ut som plockepinn.

Tänk så stolt dåtidens modellflygare och
byggare
var, då han kom ut med sin modell !
Han kände säkert, att han åstadkommit något.

Jag tycker dessa filmsnuttarna på ett bra sätt
skildrar andan inom modellflyget, som rådde
runt 1950. Alla drog åt  samma håll i stort.

Jämför med idag och käbblet om SMFF och
hur MFN egentligen borde se ut…

Jaja, tiderna förändras, eller det är kanske
de,  som gärna vill kalla sig modellflygare ?

Här kommer några inbäddade filmsnuttar
som jag hittade på YouTube.

Dröm dig tillbaka !

Stillbilderna är bilder klippta ur YouTubevideon.

 

 

 

 

 

 

England omkring 1950

Friflyg är det som gäller !

Den tidens flyghjälte

Ibland blir landningen våldsam och oförutsedd…

Diesel är motorn som gäller.

Stadgade gentlemen vid sina pulsjet linkontrollkärror.

Då man flög dessa,  måste det varit en häftig upplevelse.
Kolla på filmen och se den totala bristen på säkerhet för
den därvarande publiken…men det funkade.

 

 

 

 

EDF-modell 1950

 

 

 

 

Kategorier
Naturbilder

INLANDSISENS FOTSPÅR VID HALLANDS KUST

 

 

 

 

 

Här handlar det om  krafter.

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag strövar vid havet, där berget ligger i dagen,
ser jag de spår, som inlandsisen orsakade fram
till för 10000 år sedan, då den drog sig tillbaka.

Då isen flyttade sig, drog den med stenblock, som
genom istäckets massa rev sina spår i berggrunden
av granit och gnejs.  Stenblocken kunde var infrusna
i isen och då isen rörde sig, avsatte detta sina spår.

Även isälvarna, som rann under istäcket, transporterade
stenblock, som påverkade underlaget.
Isälvarnas påverkan kan ses på de mjukt slipade
klipporna.

Det är också lätt att se, vilket som är lä-och vad som
är stötsida på klippformationer. Stötsidan ofta
mjukt formad, men läsidan är taggig och skrovlig.

Ja, det finns alltid något att se, då man flanerar
vid kusten. Antingen bevis för vår historia eller
passerande gamla flygplan.

Häng med en sväng en tidig morgon vid Påarp
söder om Halmstad  !

 

 

Här ser du mindre skrapspår på granithällen.    Med ledning av spåren, kan man lätt  se riktningen av avsmältningen.Här är rundade spår, vilket kan antyda att mindre slipande material eroderat klippan. Mjukt rundad granit. Graniten är en magmatisk bergart
och finns ofta i Sydsverige  i svart version.
Spåren Ett odjur som håller koll på mig i tången. Har du behov av tröst hänger en napp vid stigen.

En av de mycket gamla tallarna vid stranden var översållad med kottar,
för att säkerställa artens fortlevnad.

En Cessna Skymaster flög  sina löpor. Denna maskinen är riktigt gammal.
Motorerna lät inte, som då jag hörde den senast. Kanske man bytt drivlinor ?

 

 

Kategorier
Flygkameror - Teknik

SANNOLIKHETEN ATT BLI FOTOGRAFERAD FÖR GOOGLE MAPS MED SIN MODELL…

 

 

 

 

…är väl inte så stor…

 

 

 

 

 

Min bil och till vänster min Ava liggande i flygberedd på min Biltemastol.

Väg 15 mot Markaryd och till vänster Tjärby Kyrka norr om Laholm.
Upp till höger finner koordinaterna.

 

 

…men ibland stämmer tid och plats.

Kollade av en händelse Google Maps från ett
av mina flygställen.

Vad fann jag ?

Jo, en gammal modelflygare med sin HyperAva
vid Tjärbyhanget…

Tjärby finner du jämte vägen Halmstad-Laholm.

Det gäller att hålla sig framme och vara en linslus…

Det verkar,  som om Google har uppdaterat sina
satellitbilder till avsevärt bättre upplösning.

Bilderna tagna under försommaren 2018
omkring kl 12, om vi ser på skuggorna, som
indikerar att solen står rakt i söder.

Länk till kartan.

Den tycks ha bättre upplösning, än då man kollar
Google Maps på nätet…varför ? Ingen aning.

Detta är ännu ett tungt argument,  varför myndigheterna
borde avskaffa restriktionerna att fotografera
från en modell…eller ?
Vem bryr sig egentligen utom paragrafryttarna
och petimätrarna ?

 

Se på detaljrikedomen på  dessa satellitbilder av Tylösand….

 

Stranden Tylösand en försommardag 2018

Det som ligger på stranden är inte knubbsälar utan människor…

 

Kategorier
Flyghistoria

NOSTALGIN ÖVERFÖLL MIG…

 

 

 

 

 

…och gav mig lite ny information

om flyg i Glemmingebro.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag satt och bläddrade i gamla flygtidningar
sen 40-talet.

Där fann jag en artikel, se rubriken från framsidan,
som väckte mitt intresse. “Minnen från Kåseberga”.

Det handlade om pionjärernas idoga arbete
med att utveckla segelflyget på 1920-talet
fram till tidigt 1930-tal.

Du ska veta, att vid denna tid var flygintresset
enormt. Alla…var intresserade av allt, som
hade med flyg att göra. Flyget höll på att
utveckla sig till var mans egendom.
Det byggdes och experimenterades över vårt
land.

Om man lyckades ? Säkert lyckades några med
sina konstruktioner. Men de flesta lämnade
nog aldrig marken.

Dessa pionjärer som experimenterade, var de
som banade väg för främst segelflyg i Sverige.

Att verksamheten förlades till trakten av Ystad,
berodde på landskapets utformning med fina
hang längs kusten, vilka var lättillgängliga.

En av artiklarna handlade om pionjärerna
och deras verksamhet, då den var förlagd till
Glemmingebro. En plats där vi modellflygare
brukar bo under våra sejourer till Ystad.

Som det beskrivs i artikeln,  undrar jag, om inte
den stora byggnaden som beskrivs ligger
granne med Österlens Gästhärbärge ?

Jag vet inte, men nästa gång jag kommer dit,
ska jag forska lite hos de lokalt boende.

Men intressant att det förekom flygplansbyggande
och flygande, just på den platsen, där vi
modellflygare
bott i många år

Intressant är att Pelzner var delaktig som instruktör
och mentor.

Pelzner var en föregångsman då det gäller segelflyg
och har fått ett av hangen på Wasserkuppe uppkallat
efter sig. Det heter “Pelzner Hang”.
Se mina bilder nedan.

Här kommer artikeln och lite bilder från den
tidskriften jag fann materialet i.

Tidskriften är avliden sen 73 år.

Lite bilder från annonserna i tidningen som
speglar den tidsepok som var  aktuell då,
vilket var under Andra Världskriget.

Vi dagens människor känner väl oss aningen
främmande för den anda, som presenterades
i flygtidskrifter från denna tid.
Men så var det då.

 

 

Jag hoppas ni med viss möda kan läsa artikeln …

Är du spekulant på asymmetrisk kärra med BMW 801 motor ?
Betänk att annonsen publicerades 1944 då krigslyckan…
för Tyskland hade vänt radikalt.

 

Kolla annonstexten: “KSAK:s högskola…..ja det var då det.

Kan den omtalade byggnaden vara den, som syns i bakgrunden,
vilken ligger granne med vårt boende i Glemmingebro ?
Den var i mycket dåligt skick förut, men är nu totalrenoverad.

                                                     Pelzner Hang vid Wasserkuppe.
                              Fint hang, men verksamheten alldeles för restriktiv.

Denna bild visar hur den moderna tidens instrument,
trådlös kommunikation, erövrar segelflyget på 1940-talet.
Bilden från Ålleberg…

SE-SBF
Typ: Grunau Baby IIb-2
c/n: 007
Tillverkad år 1942 vid AB Flygplan, Norrköping

Registrerad 1942-02-25 Aeroklubben i Skåne,
Malmö ”Gyllene Gripen”

Haveri 1942-08-22 80% rep. av AB Flygplan,
klart 1944-04-26.
Haveri 1946-04-28
Avreg 1946-05-09 Totalhaveri

Ovanstående uppgifter från Svenskt Flyghistoriskt Forum.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

VI BEHÖVER NÅGOT ATT PIGGA UPP OSS MED…

 

 

 

 

 

…och stimulera vår fantasi och våra drömmar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad vore bättre,  än att se då John Woodfield
i Cornwall glider runt med sin Leprechaun…

När jag ser en sådan video, är livet lättare att
leva och hjälper mig även att  stå ut med vårt
väder, som
inte direkt uppmanar till modellflyg.

Därför tycker jag, en video av John med sin
modell kan lyfta mig…och ge en föraning
om nästa års hangflygningar.

Det är ju våra förväntningar, som styr våra liv
eller hur ?

Hoppa ombord och låt din fantasi spela !

Bilderna klippta ur Youtubevideon.