Kategorier
Hangflyg modell

HANGFLYGARE HÄNGER PÅ…

 

 

 

 

…för att kunna hänga i luften vid

Ystad 31 Augusti – 3. September.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi är ett gäng från ÅMFK och andra klubbar , vilka åker ner
till Ystad 31/8 – 3/9  för att flyga hang, om väder och vind
är med oss.

Som vanligt bor vi hos Henry på Österlens Gästhärbärge,
vilket nu drivs av hans dotter Isabelle.

Är du flygintresserad,  så ta med ett flygetyg och häng
med oss.

Du kan flyga med det mesta på ett hang och vill
du ha hjälp, så får du det.

Kom och upplev fascinationen med hangflyg !

Vill du träffa oss, befinner vi oss vid rätt vind vid
Löderupshanget, som är vårt hushang.

Om du vill ha info om vårt görande ring mig 0706277120.

Vi ses !

Lite bilder från tidigare sejourer på Österlen kommer här…

 

 

 

Final Löderup

Vy mot Kåseberga från Löderup

Alula och bogserbåt

Symmetri

Land och hav Löderup

Wings over the ocean…

G-Turn

Här bor vi.

Rullstensåsarna vid havet, som möjliggör, att vi kan flyga våra hangmodeller.

 

Vi ses  !

 

Kategorier
Hangflyg modell

EN HANGFLYGARES START PÅ DAGEN…

 

 

 

 

 

En förmiddag som bjöd på  de bästa av upplevelser.

 

 

 

 

 

Nordvästlig vind enligt vindmätaren vid Hovs Hallar.

Det får mig att sitta i min bil med allt jag behöver, för
att utöva det jag helst vill, då det gäller modellflyg;
Det är hangflygning med radiostyrda modeller.

Som du min käre besökare förstår, tröttnar jag aldrig
på detta sättet att tillbringa dagen. Jag hävdar, att då
jag är ute och flyger, händer för det mesta något oväntat,
som kryddar min tillvaro.

För mig är det positiva upplevelser, som ger mig inspiration
och energi i mitt liv. Därför är jag öppen för det mesta,
som innebär upplevelser. Att ligga i dvala framför en tv
är för mig som en meningslös väntan på att något ska
hända, vilket aldrig sker.

Att flyga hang är för mig, för att använda ett slitet uttryck,
en själens befrielse. Jag fordrar inte att flyga en extrem
F3F kolfibermodell för 20000kr.
Det ger mig lika mycket, om jag flyger med exempelvis min
enkla men mycket välflygande Spirit Elite för 2000 kr.

Min Spirit var just vad jag hade med.

Redan kl 0830 var jag nere vi parkeringen på Hovs Hallar.

Monterade och hängde på mig det som är nödvändigt för
att genomföra en hangflygningssejour.

Vinden var nordväst och det betydde jag gick söderut vid HH
ner till Segeltorpshanget.

Styrkan var 5-7 m/sek lite snett från väst.
Ut med modellen och jag konstaterade att lyftet var bra.

Inte en människa så långt ögat kunde se, det enda levande
var ejderns rop under deras parningsritualer i strandkanten.

Jag fotograferade med min Mobius på solglasögonen.
Prova det
om du har en Mobius. Du kommer att bli
förvånad över
stillbildskvaliteten på bilderna, om du
betänker kamerans
pris och storlek.

Efter hand som tiden rann iväg, minskade vinden till
2-3 m/sek
och den vred upp, så den låg rakt in på hanget.
Nu börjar det roliga. Absolut laminär men svag vind.
Perfekt för
min lätta modell. Man lär sig mycket under
dessa förhållanden
då turbulens inte stör modellen.
Hur mycket du än flugit, så finns
det alltid plats för
mer kunskap och erfarenhet.

Under en av mina pauser hörde jag muller från riktning
Kullen.

Det visade  sig att jag skulle få en flyguppvisning av en
SK-35 Draken,
som tillhör Swedish Historical Air Force Flight,
som jag tror det heter.

Piloten flög sitt uppvisningsprogram precis framför mig,
där jag satt
på första parkett.
Draken är ett imponerande plan, vilket var en
aerodynamisk
innovation, då konstruktörerna lyckades med en vinge

som fungerar både i över-som underljudshastighet.

Att Draken dånar med full EBK är ett understatement av mått.

Då jag vid 12-tiden avbröt för att åka hem, passerades jag under
min promenad av 3 stycken 39 Gripen som på 50 m svängde runt
Hovs Hallar
och in i Laholmsbukten.
Det fick jag som bonus. Tyvärr hade jag kameran
nerpackad
så inga bilder.

Jag fotograferade en märklighet i havet utanför Hovs Hallar.
Kolla och tala om vad det kan vara…

Om du undrar varför jag är modellflygare, så är nog denna
posten med
sina bilder ett svar på din fråga.

Min kamera är Mobius med något undantag, då jag använt min Sony.

Hoppa in häng med och se vad som hände !

Min pilotplats vid Segeltorp med sin avancerade vindindikator…
Ljuset i bilden skapar stämningen.

Segeltorpshanget ca 25 m högt och flygbart vid VNV och NV vind med styrkan 2 m och uppåt.

Riding the wind…

 Spirit. Rekommenderas.

Som vanligt i nosen min GoPro dokumenterande skeendet.

Min Spirit ritar en rak horisontlinje med vingspetsen…

Att flyga hang vid Segeltorp innebär man kan få modellen nära
sig, vilket ger en ny dimension till flygandet.
Modellen är här
ca 2 m från fotografen.

Jordbrukaren har kommenderat “Givakt” på åkern och tiltorna
har ordnat sig enligt reglementet i potatiskolonner…
Nu väntar vi bara på, att potatisen ska dyka upp för
skörd innan midsommar.

 

  Det du inte kan uppleva,  om du bor i inlandet …en obruten horisont !
På något sätt kopplas  denna vy mer eller mindre
automatiskt med någon väsentlig nod i min lilla
hjärna…en bekräftelse på allt eller inget.

Japp här kommer frågan; vad såg jag egentligen i havet ?
För 15 år sen såg jag en kaskelott vid Hovs Hallar.
Men detta ? Knölval ? Möjlig ubåt ?
Bilden tagen på stort avstånd. Förklaring kommer nog…

En ejderhona uppvaktad av sina hannar.
Vet du varför de flyger så nära vattenytan ? Det är mera ekonomiskt,
eftersom markeffekten minskar det inducerade motståndet vid tillverkningen
av lyftkraft. Glöm det du hört att bärytorna “Skapar en luftkudde då de flyger
nära marken som vingarna flyter på”. Det är kvalificerat nonsens.

Lite bilder på en gul fågel mycket vanlig på en biotop som Hovs Hallar.
Vilken ? Googla.

Hejsvejs !

Det var kyligt i vinden så fågeln har burrat upp sig.

Varför denna bilden ? Oskarp dåligt inställd…
Men jag hoppas den förmedlar en känsla av naturens färger oavsett tekniska brister.
En typisk bild från min kamera. Slarvig, snabbt tagen utan koll av inställningar,
men den har sina värden ändå, då den är full av liv och energi.

SK-35 Draken ursprungligen från F16 Uppsala.
Nu genomförde han en uppvisning för mig…
som satt på första parkett !

Kan du föreställa dig hur det låter då en Draken flyger svänger med hög lastfaktor med full EBK
och motorns “skrapande” muller studsar mot och rullar över havsytan ?

Gråsiskan, som är vackert tecknad då den är vuxen.

En koltrast fokuserad på mig och 3 m från mig.
Jo fåglarna är utrustade med “SwingWing”.

Norrehamn sydväst om Segeltorp, där vi har vindmätaren på piren.
Den skymtar till höger.

  Jodu, här har jag tillbringat mången god stund !

Video från min Mobius monterad på mina solglasögon…

 

Kategorier
Hangflyg modell

ÖSTERLEN

 

 

 

 

Ett landskap danat av böljande kullar, stränder och turism.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har  väl alla…hört talas om Österlen. Speciellt nu sen de rika
och privilegierade
köpt upp fastigheterna och koloniserat.

För ett tiotal år sen var detta inflyttningsbygd för de välbesuttna.
Denna migrationsyra tycks ha stannat av nu, då man
kan se,
att det finns ett överflöd av fastigheter till salu.
Vi får väl se var nästa habitat för
vårt nya frälse etablerar sig.

Österlen är vackert, speciellt i knoppningens tid på våren,
då örterna blommar
och fruktträden slår ut. Kör från Sandhammaren
mot Kivik och upplev blomningen.

Eftersom Österlen är en turistmagnet har det uppstått en
mängd näringsverksamheter.

Kännetecknande för dessa är höga priser. “Österlenspriser” råder.
Jag tar ett exempel:

Två små stekta sillfiléer och en skopa potatismos, en sked lingon,
som till 55 % bestod
av äpplemos betingade ett pris i Kivik på 165 kr…

Jovisst, alla ska leva.
Vidare finner du vid en rundtur på Österlen en uppsjö med ateljéer,
där det finns duktiga konstnärer och konstnärer,  som inte är
konstnärer, men som har hoppat på det kommersiella tåget i
hopp om att tjäna en peng.

Det som vi modellflygare ser,  är de böljande kullarna just vid havet,
som är en rest av
inlandsisens transport av morängrus och som
gör det möjligt för oss i samverkan med
vinden att flyga våra modeller.

Dessa kulla är beväxta med gräs och saknar buskar eller träd.
Det är ett resultat av, att man håller får längs kanterna, som betar
rent och håller
landskapet öppet.

Det finns andra förnimmelser och upplevelser jag under åren
lagt märke till.
Innan östblocket kollapsade ca 1990, kunde man, då vi hade
sydliga vindar känna lukten av brunkolseldade kraftverk
och industrier,  från det man ville skulle kallas
Den Tyska Demokratiska Republiken och Folkrepubliken Polen.

Du inte bara märkte lukten med näsan, du kunde se röken
som ett brunt disigt lager över Östersjön rulla in över Skåne.

Ett  annat, inte lika otrevligt naturfenomen,  är  vid den
torra tiden i april/maj,  då jorden flyger och ryker vid
kraftiga vindar.
Sand- och jordflykten är synnerligen stark vid kusten
och det är åtskilliga tusen ton jord,  som får nya  ägare
efter ett dygns blåsande.

Borta vid Brösarp och vid Ravlunda har vi en mer kuperad
terräng med en rik fauna.

Vill du samla bärnsten går det utmärkt vid Österlens kuster.
Där  är det lätt att få ihop en samling med rav.

Bärnsten heter också ” rav”,  vilket du kan se i namnet
Ravlunda.
Sen kan ju rav också betyda korp
så en översättning
av Ravlunda skulle kunna vara”Lunden med korpar.”

Ett av dragplåstren och det kanske mest spektakulära, är det
som kallas Ales Stenar, 
vilka är belägna vid Kåseberga.
Vad detta stenmonument egentligen är och hur gammalt det
är,  har ingen kunnat leda i
bevis ännu.

Denna tveksamhet har gett upphov till två “Skolor” om vilket
syfte Ales Stenar egentligen byggdes för.

Båda kontrahenterna hävdar,  att just deras teori är den
rätta och sanna och under detta hävdande, har det under
kampen
om turisternas pengar för de guidade rundturerna
till och med utbrutit slagsmål mellan de
två lägren.
Googla på det,  så finner du historien.

Det påminner mig om storyn i Stig “Slas” Claessons pjäs
“Vem älskar Yngve Frej”, där man hade en husgrund i skogen,
som av de äldre männen i byn med hjälp av en skylt “Fornminne”
använde,  som ett medel att lura dit turister. Ursprungligen
beskrev deras skylt “Fornminne” något helt annat. Det får
du reda på om du ser pjäsen.

Allt blev ju avslöjat så småningom. Undrar vem som ska
röja sanningen om det som kallas “Ales Stenar” ? Förresten
undrar jag, hur man vet namnet Ale är förknippat med
stensättningen ?

För att ge er en uppfattning,  vilka miljöer vi modellflygare möter,
då vi är på plats
och flyger,  kommer här bilder,   jag tog för ett
par veckor sen under ÅMFK:s årliga
träff.

Vi bodde på Österlens Gästhärbärge.

Hoppa upp på min pakethållare och häng med !

 

 

 

 

 

Varför vi åker hit

Baksidan av Hammars Backar.
Hammars Backar,  där en greve Hamilton bedrev segelflygskola under 1920-talet.
Fortfarande finns fundamentet till hans startbrygga kvar vid hangkanten. Innan
Hamilton kom till Ystad,  bedrev han skolning först i Halmstad med ett kortare mellanspel
ovanför Båstad innan han hamnade här.

 

Ett träd som kapitulerat för vinden och som säger: “Jag ger mig”.

En kvällsbild från Löderup.

Se på terrasserna som fåren och kvigorna trampat upp.

Österlen med en landskapsfågel svävande över sig.

Grönt och blått…

 

 

Gullviva

Henry…patronen på Österlens Gästhärbärge

Österlens Gästhärbärge. Ett före detta ålderdomshem…
liggande granne med kyrkogården…

En pilevall. Trots allt,  finns det fortfarande kvar på den sydskånska bygden.

Den spräckta monoliten vid Glemmingebro. Gladan som jag överraskade, då den satt och sov ovetande om det mesta...

En nyvaken glada vinglar vidare.

En variant av Österlens Godzilla något överraskad av
en strövande hangflygare under  en tidig morgon i Glemmingebro

Ett kännetecken på kustlandskapet är begreppet symmetri… 

…vilket även ses på denna bilden.

 

Kreaturens upptrampade terrasser på sluttningarna vid havet.

 

 

 

Växtligheten är varierande…

En vanlig ört vid på kullarnas sluttningar, backsippan.

Löderupshanget

Vy mot Kåseberga

 

Landskapsfågeln, gladan.

Kategorier
Okategoriserade

MODELLHANGFLYG YSTAD

 

 

 

 

 

Här kommer  bilder

från våra skånska hangkanter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En bild säger mer än tusen ord, därför lägger jag upp bilder
i stället för en laddning text, som kanske ingen läser…

Vad som gäller,  då vi dragit åstad till Skåne med dess hang,
det är att utnyttja tiden och möjligheterna att få till så mycket
flygning, som det bara är möjligt.

En sak vi aldrig kan råda över,  är vädret. Är väder och vind
bokstavligen emot oss…då gäller det att ha en reservplan.

Våra reservplaner är utflykter, äta oss igenom diverse restauranger
och lösa modellflygarens
dagliga problem, vilka dyker upp.

Att få tiden att gå, det är inga problem.

Trots besvärligt väderläge, som vi upplevt många gånger,
har vi aldrig ångrat våra flygresor till södern.

Vi kommer att fortsätta med den traditionen, i alla fall,
tills
vi blir 98 år gamla.

Naturligtvis hade det varit bättre ur många synpunkter, jag tänker
på väder och vind, om vi åkt under högsommaren i slutet av
Juni eller början av Juli. Men då blir det problem med ledigheter,
boendet mycket dyrare, skjutningar på skjutfältet osv.
Det blir till att hålla oss till den tid vi använder nu.

Nästa år kör vi igen.

Bilderna du möts av, de är i huvudsak tagna med min lilla
eminenta Mobius.
Mina Sony systemkameror har tagit några bilder oxå.

Som du förstår, fotograferar jag hellre än bra…Men det menar
jag, att jag vill inte missa en möjlighet till en  bild det finns
möjlighet
att få lagra på minneskortet..

Kan jag få mina bilder att något  rufsa om i betraktarens
intryckslåda
i hans hjärna, har jag nått mitt mål.

Tyvärr hade jag problem med formateringen av bildernas
storlek, men jag orkade inte fippla ett varv till med bildmaterialet..

 

Luta dig bakåt och erfar lite,  av det vi erfor !

 

 

Så här trångt kan det vara på hangkanten vid Löderup…

Österlen.
En bild tagen med min ofattbart långa selfiepinne…
Bilden visar riktning nordost. Vi kan alltså flyga
även om vinden ligger 180 grader “Fel”.

Roffe startar för en kompis.

Jomen…visst är modellflyg vackert !
När jag ser modellen går mina tankar till Harlekin.

Wings over Löderup

Made in China…tror jag.

REB
Herrljunga

Kalle Thorsell.
En glad ung pojke.

Taranis…kan lika mycket eller mer än  en Jeti,
men den kostar bara en 1/10 del så mycket…

Roffes laddpult…jag tänker ibland, då det gäller ny teknik,
tänk om man kommit med en sådan laddare till SM i F3F 1978 ?

REB  kastar ut…utrustad för snålblåst på ett Löderupshang.
Det vill säga, vindtät klädsel, muddar,  sele för radion,  mössa och slalomglasögon.

…och som du ser flyger det.

Sväng med belastning och 90-gradig bankning.
Nosen perfekt i horisonten. Det är så
en perfekt utförd F3F-vändning vid en pylon
ska exekveras, om du vill behålla ditt momentum.

Ibland kan man uppleva en anstrykning av aggressivitet på en modells uppträdande…

REB…hur startar du egentligen ?

Landning med klaff ansatt. Skevroder upp.
Kallas “Kråkbroms”.

Där satt denna modellen.

Min gamla Spirit sprider fortfarande sann flygglädje omkring sig.

Fullskalasegelkärrorna tar mer och mer åt sig av layouten från våra F3J modeller.
Dubbelknäckta vingar, mycket höga Re-tal och mycket  aktiv klaffhantering.

Vi hade lite konvektionsdimma första dagen.
Dock inget som avhöll oss från att flyga.

Vilket inte heller gladorna brydde sig om…

Gladorna glider garanterat glatt galant…

Här klär brottarna från Västergötland om…

Kanske den optimala modellayouten för en kärra på ett hang…

Rolf-Erik Blomdahl djupt fokuserad på sin flygning.

En modell som är  lackerad,  för att den ska vara lätt att se.

Captain Alula in action

En kråka blir hunsad och tillrättavisad av en glada

Gladan har en något hotande flyktprofil…alltid på spaning efter något
ätbart,  som går att  stoppa i näbbet.

Vi passerades av några moln, vilka rymde en viss dramatik.
Vi förväntade oss att Apokalypsens Ryttare skulle komma
ridande med flygande manar och gnistrande skor i skyn…

I dåligt lyft…då håller man sig just vid kanten.
Staketet med taggtråd…det vaktar kanten minst sagt !

Kalle stapplar fram med sin kärra med Ales Stenar som en taggig bakgrund.

Ner kommer du alltid…no Problemos

Stilstudie av Rolf Maier…

Roffe tänker efter och kontemplerar före start…

“Lyft” !

“Nu funkar det” !

En rote, eller varför inte “Nous volons ensemble” !

En vacker modell…tycker jag nog.

Utsikten från vårt hushang bort mot Kåseberga och Ales Stenar.
Denna vy tröttnar jag aldrig på. Jag upptäcker nytt
varje gång jag är på platsen. Åk dit du också !

Min trogna Spirit, med nyklädda vingar, startberedd vid Löderup.

Off she goes !

Ride the wind baby !

Här har selfiepinnen varit framme igen.

Hangflyg är själens befrielse  i samverkan med naturen  !

 

Det kommer fler bilder…om du orkar.

Kategorier
Okategoriserade

HANGFLYG YSTAD

 

 

 

 

ÅMFK:s traditionella Hangträff 2018.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 16. hangträffen i trakterna av Ystad avhölls av och med
Ålleberg Modellflyg Klubb (ÅMFK)
som vanligt.

Att anordna träffar är inte lätt i Sverige, oavsett om det gäller modellflyg
eller andra utomhusaktiviteter, vilka kräver ett agerande av deltagaren.
Se på hur många som deltog i 2017 SM i Skala…??

Vi spred så mycket information, det överhuvudtaget var möjligt om träffen.
Den barska realiteten är dock, att intresset för hangflyg är i dagens
Modellflygsverige minimalt, jämfört med hur
det var förr.

Allt var inte bättre förr, men hangflygare fanns det fler av och
de var aktiva !

Att vi endast var 12 deltagare,  var naturligtvis en besk sanning och
så klart en besvikelse.
Med tanke på de möjligheter
som erbjuds av Ystadhangen,
hade vi förväntat fler…Men realiteten är som
den är. Man kan inte tvinga
människor att flyga.

Inte gick vi och hängde med våra huvuden för det låga deltagarantalet,
utan vi gjorde det bästa av
situationen och flög så mycket vi kunde.

ÅMFK är en väl sammansvetsad grupp med hangflygare, som efter många
år lärt sig dra åt samma håll.

Att  vi samlas till en hangträff innebär inte bara, att man står på en
kant och
flyger, utan den sociala samvaron är viktig. Vi byter idéer,
diskuterar
modeller och erfarenheter och löser tillsammans världens
problem i gott
samförstånd.

Sammansvetsningen underlättas av det faktumet, att vi bor mycket bra på
Österlens Gästhärbärge hos Henry. Detta B&B bär med sig en aura av tidigt
60-tal innanför sina väggar.

Österlens Gästhärbärge är ett före detta äldreboende i Glemmingebro,
som något provocerande…och paradoxalt nog ligger granne med
kyrkogården och kyrkan 
i byn…

En händelse som kan se ut som en tanke, vad gäller planeringen.

Vi rekommenderar detta boendet. Vi har själva bott där i 15 år
och upplevt en härlig stämning.

Naturligtvis gick inte allt efter planerna. En vecka före vår träff,
kom det en
Notam från LFV, vilken redogjorde för flygrestriktionsområden
vid kusten, som
skulle vara i kraft just under de dagar, vi planerat att flyga.

FN skulle ha ett möte vid Dag Hammarskjölds gård, jämte vilken vi brukar
flyga. Gården ligger vid Löderup, vilket är vårt “Hushang”,  då vi är i Ystad.

Jag kontaktade den kommenderingsansvarige och försökte få dispens,
men det var omöjligt. Trots jag noga förklarade med bilder och karta,
sa han att ordern var “Inga modellflygplan i luften”.

Så det var bara att gilla läget och boka om boendet. Lyckligtvis gick det bra,
men det innebar, att 4 personer inte kunde komma, då de inte fick ledigt
från sina jobb och andra åtagande.

En deltagare blev hastigt sjuk under resan söderut och fick avbryta och
åka hem. Otur.

En man körde sönder  växellådan på sin bil vid Värnamo. Men han hade
gnistan ! Han körde tillbaka till hemmet i Västergötland på de växlar
som återstod…bytte bil och anlände några timmar efter kamraterna
med nya växlar.

Väderläget såg bra ut, då vi åkte ner på söndagen. Själv stod jag
startberedd
med min Blue Phoenix 1600 vid hangkanten och 1601 flög
min kärra ut i det
svaga men stadiga lyftet vid Löderup.
Fördelen med att flyga vid ett högt hang är att ett havshang
byggs
upp av laminär vind och skapar lyft redan vid svaga vindar.

Så att hålla sig uppe var enkelt. Senare på eftermiddagen anlände
resten
av gänget,  som hade passat på att flyga på sydostlig vind
vid Ravlunda på ostkusten.

Under de dagarna vi var där, hade vi VSV vind, som växlade mellan 2-14 m/sek !

Alla dagarna flög vi och vi var relativt förskonade från krascher.
Jag tror vi hade en smäll och det var då Rolf Maier skadade sin kropp på en ny
segelkärra, då ena klaffservot krånglade vid landningen. Dock tycktes det vid en
snabb besiktning enkelt att fixa.
Själv gjorde jag en hård landning, men det enda som
hände var att en av
två M4 polyamidskruvarna till vingfastsättningen rök av.

Hemfärden skedde innan lunch på onsdagen, eftersom det regnade kraftigt.

Vi var överens om att göra om detta nästa år igen och att vi skulle
jobba hårt
på att propagera för hangflygning, så vi kan med oss fler nästa år.
Vi ger oss aldrig i försöken att locka modellflygare till hangflygeriet.

Om vi inte vågar i någon mån misslyckas, då kan man heller aldrig lyckas !

Jag tog mycket bilder och de redovisar jag i något så när tidsföljd utan något
direkt inbördes sammanhang. Alltså visar jag en del av ögonblicken från
ÅMFK:s hangträff. Det kommer nog 4 poster om träffen och en särskild post
om naturen och miljön i sammanhang med vårt boende.

Bilderna är mestadels tagna med min lilla Mobiuskamera, vilket som bekant
gör att upplösningen är sämre, men den är inte så dålig, utan att det kan
förmedla och skapa en känsla hos betraktaren.

 

Hoppa ombord och flyg med oss i “Det goa gänget” !!

 

 

 

 

 

Du ser själv…en del av de pigga tonåringarna som flög !

Innan jag kunde starta, var jag tvungen att ta mig över grinden…jo, stockarna var hala
från putsningen av många fötter…

…således halkade jag och stod  på öronen…men modellen fick inga skador !

På kanten startberedd min Blue Phoenix. På stranden två ravsamlare. (Rav=bärnsten)

Härlig modell; Blå Fenix.

En konstruktion som jag inte kan ösa nog beröm över.

Modellen – Skyn – Havet;
En treenighet i samverkan.

Du ser,  att det inte blåste styv kuling…

I den bortre viken under modellen, det var den platsen där FN-mötet avhölls.

Elmotor på ett hang…tja varför ska man plåga sig själv,
om man är hjälpt av elektriciteten att komma upp i lyftet ?

Hade du kunnat se över horisonten, hade du skymtat våra grannar Polen.

Landning med vinden på kanten

Pilotplatsen vid Löderup…

…ser du hur klövdjuren har arbetat upp terrassformade spår i vallen ?

Den gamle. Något nedbantad och vältränad efter vinterns hårda uppbyggnadspass på gym.

Vackert ? Det är bara förnamnet. Platsen är upplevelserik milt sagt.

Två danska öringfiskare, som gjorde sitt bästa för att tömma havet på fisk…

Min nyomklädda Spirit Elite på hanget. I bakgrunden den vita domen för radarn.

Buskarna har ett hårt liv i vinden och dessa hade blivit skalliga.
Men de skimrade ändå i det mjuka kvällsljuset.

När vi stod och flög passerade en P-51 Mustang från 8th Air Force …

REB ger sin modell en sista gnidning…

En morgon var jag på upptäckts- och fotofärd. Jag promenerade längs vägen i akt och mening
att fotografera en vältuktad rad med skånska pilar, då jag såg en glada sittande…

…sovande på en av stubbarna. Du ser att blinkhinnan, är för ögat…
fågeln hade ingen aning jag kom smygande och jag lade märke till
fågeln i sista ögonblicket, varför jag inte fick ställt in kameran…

…utan jag bara tryckte av en sekvens…

 

Gladan var säkerligen lika överraskad,  som jag varande fridstöraren .

Kaptenen med sin Alula

En modell som är användbar och enkel att flyga.
Ska jag gnälla, så tycker jag, den är för dyr…

I skyn en Alula och på havet kryper en minibogserare med en
pråm för muddermassor från hamnen i Kåseberga.

Alula

 

Alulapilot

I bakgrunden hackar Ales Stenar sönder horisonten i soldiset.
Ales Stenar…jo, man bråkar ständigt om ursprunget i en sorts
akademisk hambo för fornhistoriker…

Rovfåglar flyger inte alltid högt utan skummar havsytan efter…

En modern modell på finalen med fälld klaff.

Tripp – Trapp – Trull,
jo jag tänker ju på ansiktsuttrycken.

Inte blev det varmgång i lagren i vindmätaren första dagen…

Där !

Nä,  där ligger det !

Klart man är glad,  om man har lyckan,  att vara ordförande för ÅMFK !

Den största hangkärran vi observerade…

 

Det kommer mycket mer !

 

Kategorier
Hangflyg modell

BARSKT HANGVÄDER PÅ HOVS HALLAR I DAG…

 

 

 

 

 

 

…men inte hindrar det mig från att flyga !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som modellflygare håller jag mig ständigt informerad om
väder lämpligt för hangflygning.

Mina främsta källor är yr.no och vår väderstation vid
Hovs Hallar.

I dag lördag var det förutspått N-NO 5-7 m/sek.
Denna vinds styrka och riktning är idealisk,
då den
genererar starkt lyft.

Så det blev att lasta bilen med modell och tillbehör
medtagande  varma
kläder, för att jag skulle uthärda
kylan och vinden.

Vid framkomsten och efter promenaden upp på Platån
visade det sig,
att verklighetens väder var NNO vind
7-10 m/sek med starkare byar.

Men nu är det ju så, att har jag kuskat ner, så ska jag
flyga whatsoever …

När jag stod beredd att starta ut över kanten klockan
0930, fick jag de första snöflingorna
i ansikten.
Det vara det som fattades.
Minus 3 grader, 10 m/sek vind, molnigt och

snöfall. Nu var det riktigt hangväder…

Jag måste medge,  jag övervägde mitt beslut att starta
i 2 sekunder.

Men ut for modellen, vilken var min Spirit, för att
omedelbart hamna
i en synnerligen ettrig kantrotor.
Rotorn kastade runt modellen
som ett löv i en höststorm
och det var svårt att kontrollera flygplanet.

Det var omöjligt att accelerera modellen,  så jag skulle
kunna komma ut
i,  vad som borde vara, laminärt  lyft.

Alltså avbröt jag och helikopterlandade på gräskanten.

Modellen oskadd och jag flyttade min startplats en bit.

Ånyo ett startförsök där jag lade i all min stuveriarbetarkraft
bakom
utkastet. Tur man har lite power i armarna,
annars hade aldrig
jag klarat att komma ut i lyftet.
Tack vare överskottsfart kunde jag
tvinga modellen genom
turbulensen, fast det var på ett vippen, det inte
gick.
Utkommen från kanten var det ett massivt lyft.
Min Spirit flög
upp 100 m på 0-tid.

Men även på den höjden var modellen påverkad av
turbulensen.

Detta var inte från en kantrotor,  utan det var turbulens
från klipporna
nedanför den allmänna kanten.

Då tryckvinden ligger snett i förhållande till hangkanten,
kommer lägre liggande klippformationerna och ryggarna
på dessa att skapa virvlar på ungefär samma sätt som
spetsvirvlarna på en vinge eller bäryta.  Dessa vortexar
följer sedan vinden upp över hangkanten, vilket orsakar
otrevlig turbulens, som stör lyftet.
Detta är typiskt för Platån på Hovs Hallar, då vinden
är dragen på NO eller NV. Det är värt att hålla i minnet,
speciellt om du flyger skärm.

 

Jag träffade en skärmflygare och han beslöt,  efter att
han sett min modell virvla runt vid start,
att i alla fall
avvakta för att se vinden kanske vrida upp mot N och
minska.

I en timma och 10 minuter med Spiriten i luften
stod jag ut med vädret.
Sen var jag genomblåst…dock icke urblåst…

Så jag landade i höjd med betongfortet mot NO, vilket
var enkelt…,om man
är rutinerad.
Modellen var tillbaka på Terra Firma hel och utan skador.

Därefter hemfärd med till en början full värme i bilen,
så jag skulle tina upp och kunna fundera över dagens
upplevelser.

Enligt yr.no kan vi förvänta minusgrader under den
närmaste 6 dagarna
i alla fall och då finns det chans
till soliga dagar på HH med lite mindre vind.

Dessutom kommer sjöarna öster om Halmstad att
bli isbelagda, vilket ger en förutsättning att flyga på
absolut jämna banor och över ytor, som är helt lika
i höjd överallt.

Jag hänger naturligtvis på låset för att komma ut och få
mig lite isflyg och få åka lite skridskor !

Här kommer några bilder från min flygverklighet,
som illustrerar min dag på Hovs Hallar.

En dag då  kanske de flesta andra höll sig hemma i värmen…

Alla bilderna (Copyright hangflygning.se) tagna med
min lilla Mobiuskamera, som satt som vanligt
monterad
på mina solglasögon, dokumenterande all min verksamhet
med 4 bilder/sekunden.

Häng med på en kylslagen flygtur !

 

 

Nu för tiden har jag inte lika mycket prylar med som förut.
En plastpåse räcker. Därför allt är enklare nu än vad det
var 1973…

På väg till startplatsen på Platåns högsta punkt.

Ser du snöbyn, som närmar sig från havet ?

Släppet

Kolla skevroderna i turbulensen.

Mycket mer galopp än flyg…

Jag kom helt enkelt inte igenom kantrotorn.

Utan jag fick landa på kanten.

Start nummer 2.

Kanske det funkar nu ?

Fast nu börjar galopperandet…

Tro mig, då jag säger jag kämpade mot elementen…

Kolla mitt höjdroder, så får du ett begrepp hur mycket utslag
som krävdes i turbulensen för att kontroller modellen.

Nu kanske…

Nä, det gick inte. Ser du skevrodernas utslag ?

Lite stabilisering…

det går upp och…

…ner.

Ja, du ser på de följande bilderna hur allt gick…

…det kan bli en hård landning nu…

…men det gick bra. Modellen tog mark med en vingspetsen först,
som bromsade hastigheten…

…här syns fördelarna med att använda nylonskruvar
till vingfastsättningen. Vid en hård landning som nu
ryker skruven av, i stället för att modellen trasas sönder.
Nu hade jag bara att byta skruven. Du ser att höger skruv är av.

3. startförsöket då jag kastade för allt jag var värd.

Som vanlig turbulent…

Du kan se min klaff är aktiverad av misstag
på höger vinge. Den åkte ut då jag efter utkastet
skulle ner med handen till spakarna på sändaren
och jag slog till brytaren för klaff.

Nu börjar den vådliga bergochdalbanan igen

Låt mig säga, jag har 44 års erfarenhet av hangflygning.
Utan den erfarenheten hade jag aldrig klarat det i dag !

Du ser själv.

…men till slut ute i någotsånär laminär vind.

Sen var det bara att njuta i det behagliga vädret…

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MODELL FLYGKLUBBS HANGLÄGER YSTAD 2018

 

 

 

 

ÅMFK arrangerar för 16. året

sitt traditionella hangläger/meeting.

 

 

 

 

 

 

 

 

 I DAG SÖNDAG,  DRAR VI,
” DÉ GOA GÄNGET “
TILL YSTAD FÖR 

ÅMFK:S HANGMEETING

 

 

 

ALLTSÅ KLOCKAN 1601 den 22. April

SUSAR VÅRA MODELLER UT

ÖVER HANGKANTEN.

 

 

 

 

Sista väderupdaten från yr.no  inför resan

den  22 April utfärdad kl 1000  gällande  Ystad

 

 

Kan knappast bli bättre !

 

 

 

 

 

 

 

Det börjar den 22. April och avslutas preliminärt  den 25. April.

Hela gänget har bokat in sig, som vanligt, hos Henry
Österlens Gästhärbärge.

Ett mycket bra och unikt  boende med kvaliteter inbyggda i
50-60-talsväggarna, vilket skapar en trivsam miljö.

Alla flygintresserade är varmt välkomna med eller utan modeller.

Det finns ett flertal platser att flyga hang på och vi bestämmer
varje dag,  var vi ska flyga. Kåseberga, Hammar, Kivik/Ravlunda
eller på annan plats.

Behöver någon hjälp,  att få sin  modell intrimmad eller provflugen,
ordnar vi det också.

Kan vi inte flyga, hittar vi på andra aktiviteter, som har med flyg
att göra.

Googla i sökrutan upp till vänster på min blogg:
Hangflyg Ystad, så kommer det upp poster
från de gångna årens läger.

Vi blir troligtvis riktigt många deltagare med hänsyn
till förfrågningar !
Det finns fortfarande rum att boka hos Henry.

Information kan du få av mig,  om intresse finns.
Skicka ett mejl eller slå en signal: 0706277120

http://www.hidetext.net/hide/0gSdw2rNiD.gif

Häng med så klart !

 

Tyvärr fick vi inget tillstånd att flyga inom
restriktionsområdet.

Jag var i kontakt med en representant för
Polismyndigheten, vilken
handhar luftfartens
övervakning,  som var mycket hjälpsam.

Men han, Jonas A, kunde inte hjälpa oss.

Tack för du försökte Jonas !

 

 

 

 

 

Boende i  Österlens Gästhärbärge Glemmingebro

Sinushanget . Parkering vid jordgubbsodlingen.
Ingen uppkörning med bilar.

Ales Stenar och vårt hushang vid Löderup.

Där vi bor. Österlens Gästhärbärge.
Link i brödtexten.

Kalle Thorsell svingar.

 

Rolf Maier och Robert Hollsten.

Löderup, vårt hushang.

Ravlunda vid ostlig vind.

Packat

REB fäster vindindikator för friska vindar.

Mellanflyg på Hovs Hallar under färden söderut.

ÅMFK på Hovs Hallar.

Du ser frisk vind var det inte brist på.
Men självklart flög vi.Den gamle…

Rolf-Erik Herrljunga

 

Har vi tur  möter vi den sydsvenska våren…

 

 

Kategorier
Segelflyg

GAMMALT SOM LEGAT I HYLLORNA….

 

får det bli.

 

 

 

 

 

Därför vädret för hangflyg har varit bedrövligt. Normalt sett
har vi mycket mer N-NVvindar vid denna årstiden.
Ett lågtryck inne över Ryssland och ett högtryck väster om
Brittiska öarna bruka ge nordliga vindar,  om högtrycket kan växa in.

Men intet av detta har det varit. Jag kollade just utsikterna för
Hammars Backar. Det bör vara SV vindar av styrkan 3-8 m/sek
för man ska kunna flyga modell eller skärm. Nu är utsikterna
de närmsta 10 dagarna i stort sett bara SO- och O-vind 🙁

Vad gör man ? Det blir att sitta i modellplansfabriken och bygga
i stället för att flyga. Men jag letade upp lite bilder som kanske
kan skapa en känsla hos oss modellflygare hur det kunde varit
, om vädret varit med oss.

Så håll tillgodo:

 


 Min hangkärra, Projekt 22,  efter en hysad landning på Tönnersa Strand.

  Roger från 2-Åker kommer lastad med flygande vingar.

  Rogers “Skua” på hangkanten. Skua betyder labb.

                                                                         En annan av Rogers vingar.

                                                                     Skuan med Halmstad i bakgrunden.

                                                                    Min “Banana” nylackad efter ett haveri. Problemet med denna
modell var att den väldigt skör.

                                                                         Bananan ner i Ystad

                                                                      Min lilla tjeckiska sprutkärra. Köpte byggsatsen uppe i Gråbo på deras swapmeeting.

                                                                      Knepigt att flyga och samtidigt plåta.

                                                                   Rolf Holmer förbereder sig på Hovs Hallar.

                                                                      Två högpresterande modfeller. Arrow och Banana. Min Arrow kom tvåa på SM i F3F.

                                                                          Robban på Tjärbyhanget. Han är världsmästare, europamästare i segel.

 

                                                                       Bilen lastad för resa till Ålleberg

 

                                                                   Trots modellen såg bra ut, fick jag inte ut det jag strävade efter.
Detta var den sista modellen jag byggde 
som hade Eppler 182.
Nu använder jag Martin Hepperles profiler i stället.

                                                                    Läs här: http://www.mh-aerotools.de/airfoils/

    Himmel-hav-modell

                                                                   Ållebergsgrabbar nere på Hammars Backar.

                                                                     Den gamle kastar iväg en DLG. (DLG=discus launched glider).

                                                                  En modell med utomordentligt goda egenskaper både för hang och termik. Heter Apache.

                                                                      Robbans F3F-modell på Tjärby.

                                                                    Min fina Blizzard, 4 m spv, som avled efter fladder i stabben. Eller om vi ska vara noga:

                                                                   Självinducerad oscillation i höjdstyrverket.

                                                                             Ännu ett hemmabygge på Hovs Hallar.

 

 

 

mats