Kategorier
Okategoriserade

FALLSKÄRMSHOPPNING

 

skedde på Höka i dag ett flertal gånger.

 

Björn var och flög med en liten EPP-modell,  som vägde 140 gram med allt och den flög bra,  efter att han modifierat den.

Han hade med sig en fallskärmshoppare,  som han kunde släppa från modellen via ett servo. Fallskärmshopparen inköpt i Ullared komplett för 14 spänn.

Allt fungerade mycket bra och såg realistiskt ut. Ofta  är det det enkla,  som är det bästa. Komplicerade lösningar tenderar att krångla. Allt funkade så bra,  att hopparen till slut hamnade i ett träd och han får väl hänga där och begrunda sitt öde,  tills vindarna trasslar loss honom för vidare färd mot Terra Firma.

Owe kom på besök med en kompis från Stockholm som håller på att lära sig flyga och hans namn om jag uppfattade det rätt är Karl-Einar ??

De flög en lågvingad trainer med en .40-motor.

Vädret var varmt med 7/8 Cumulus och vinden var 5-7 m/sek från SO.

Härligt!

Lite bilder och video blev det ju

Björns lilla 140 gramsmodell

Enkelt så det förslår

Glad flygare….

Ånnu gladare flygare

Björn

…nu ska jag bara…….

Fastsättning av servo som släpper fallskärmshopparen

Släpet förberett

Up she goes…

tänk om riktiga fallskärmshoppare fick denna behandlingen….?

Här har Björn släppt fallskärmshopparen

funkar bra tycker Björn

På väg mot skogen

Jaha,  säger Karl-Einar,  detta är alltså ett flygplan…

“Säg inget,  men jag har satt propellern bak och fram för honom “!

Tankbestyr

Tjänare, jag är RC-pilot så klart !

” Owe sa vi måste vrida upp fjädern innan vi kan flyga “…

“Han märkte inte att vi flög baklänges”….

Owe har dragit en historia för Björn……

mats

Kategorier
Okategoriserade

HUSQVARNA GARDEN

 

Vår gräsklippare.

 

Här åker den ståndsmässigt från butik till vårt fält.

Kommer ni ihåg när vi köpte den ? Bara en liten påminnelse om hur fort tiden går.

Den inköptes och hämtades den 17 maj 2006. Således kör vi nu för  5 säsongen med den.

Håhåjaja, tiden går…..

mats

Kategorier
Marint

MARINFESTIVAL I HALMSTAD

 

Lite magert,  skulle jag vilja säga om årets Marinfestival.

 

De sista 5 åren har man ju ordnat en marinfestival i Halmstad i anslutning till hamnen.

Syftet med festivalen är väl…..att det ska var en sorts festival. Något djupare syfte finns väl inte. Även om kulturen är med på ett och annat hörn.

Jag tycker det är lite Axels Tivoli över tillställningen, lite halvdekigt om jag säger så, så har jag uttryckt mig försiktigt.

Deltagarantalet vad gäller fartyg var lågt i år, kanske beroende på uselt väder.

 Dessa gamla fartyg som kajkar runt i Kattegatt och Östersjön besöker varje så kallad festival, vilka det anordnas i nästan varje hamnstad. Vad det handlar om för fartygen är att dra in pengar på rundturer och ölförsäljning för att kunna hålla båtarna i funktionellt och säkert skick.

Läste förresten att de myndigheter som ska tillse nykterheten i staden i år hade förbjudit ölförsäljning på båtarna. Jag ser detta som ett exempel på en myndighet,  som har brist på arbetsuppgifter eller en oförmåga att prioritera.

Festivalen hade lite otur med väder på fredagen men lördagen var ok.

En liten fotnot. Kören, som kallas “Flottans Kavaljerer” blir ju inte bra,  bara för man går klädda i en sorts hemsydda sjömanskostymer. Det blir bara patetiskt.

Kolla under kategorin “Marint”. Där finns en artikel med massor av bilder av en “riktig” festival, HanseSail i Rostock. Länk:

https://hangflygning.se/?p=660

Här kommer några bilder från festivalerna.

Myller

Den så kallade ostindiefararen ” Götheborg”.

Akterspegel med kastell

Mycket snöre och träpinnar

3 stävar

Du har rätt. Det står Murmansk med kyrilliska bokstäver.

Sedovs rigg. 

Sedov som byggdes i Tyskland 1921 och togs som krigsbyte av Sovjetunionen 1948. Fartyget hette först Magdalene Vinnen (1921-1936) och sen tills 1948 Kommodore Johnsen.

“Fartyg på mötande kurs väjer styrbord hän”

mats

Kategorier
Flyghistoria

Embraer EMB 312 Tucano

 

Så här kan det gå,  om man ryggspinner med en Tucano….

 

 

 

Precis så här såg planet ut

 

Tucano är ett lätt attackplan utvecklat i slutet av 70-talet. Det tillverkas i Brasilien av dess relativt stora flygindustri. Tucano är i princip en  kopia på P-51 Mustang vad gäller vingar och kontrollytor. Motorn är en turboprop med kraft så det räcker till.

Ovanstående är en advanced trainer för basic pilotutbildning.

Jag såg den på Farnborough i mitten av 80-talet och fick en uppvisning av en brasiliansk pilot som var makalös. Speakern på Farnborough, som väl sett det mesta sa spontant “Så kan man inte flyga ” ….. Kanske det värsta jag sett i uppvisningsväg.

  

Hade jag haft ett par hundra mille på banken hade jag köpt en Tucano.

Här är en link till en liten film från cockpit i en Tucano där eleven ska lära sig ryggspin. Lägg märke till hastighetsangivelsen till vänster på HUD:en.

Att gå ur en ryggspin, trots att nosen är brant är inte helt enkelt, när marken kommer emot en ! Lyssna på eleven vad han säger till instruktören och kolla fartmätaren till vänster när instruktören gör en recovery. TAS mer än 320 knop !!

Hoppaas inte eleven ätit ärtor till lunch.

 

Att gå ur en ryggspin sker på samma sätt som en rättvänd spin, men man får tänka på att spakrörelserna bli vissa delar omvända.

Så här lärde jag mig på F3A-tiden: Throttle-tomgång, skevroder neutrala, höjdroder via neutral till höjd, sidoroder motsatt rotationsriktningen och har du av någon orsak klaff ute så drar man in den.

När du stannat din rotation engagerar du åter skev och neutraliserar sidoroder för att sen flyga level igen.

De flesta plan byggda för fritidspiloter går ur en spin utan att man behöver vidtaga speciella åtgärder. Man neutraliserar sina roder så brukar det ordna sig.

På högpresterande och avancerade plan är ju spin en självunderhållande rörelse som kräver åtgärder för att gå ur.

Försök aldrig häva en spin med motsatt skev. Det gör saker och ting bara värre för då ökar du anfallsvinkeln på den vingen som redana är avlöst och överstegrad och spinnen blir värre.

Om du tror, att du “spinner” och du går  ur med skeven så spinner du inte.

Du flyger en störtspiral.

Här är länken till filmen: 

http://www.liveleak.com/view?i=690_1280450761

 

Här kan ni läsa om Tucano.

http://en.wikipedia.org/wiki/Embraer_EMB_312_Tucano

 

Tucano är en indianstam med eget språk i Amazonasområdet i Brasilien.

 

mats

 

 

 

 

 

Kategorier
Väder och vind

LA CROSSE WS 2300

 

är ju min väderstation.

 

Den har tyvärr den egenheten att ibland indikera 25 m/sek, även om det är vindstilla.

Det beror på, att signalkablarna från sensorerna är av usel kvalitet, så att RF från andra sändare i närheten, till exempel två mobiltelefonmaster ca 250 bort, induceras i kablarna och ställer till det. Jag har försökt koppla av RF induktionen med kapacitanser me det hjälper ej.

Nästa steg är att koppla en dubbelskärmad kabel från sensor till processorn. Det blir om några dagar, så bortse från uppgiften 25 m/sek,  om det är vindstilla !

Jag har nu bytt signalkabeln mellan sensorer och utomhusdelen. Inköpte en Ct kabel hos BilTema som var dubbelskärmad. Den löddes in vid sensorerna och en ny RJ45 kontakt crimpades. Efter att förut haft minst en spik var 5. minut och en registrering av vindhastighet som minst sagt var slumpmässig funkar det nu perfekt. Tydligt är att skitkablarna vilka följer med stationen , som inte är skärmade, fungerar som bra mottagningsantenner för rf. Nu sitter där dubbelskärmat och allt är ok.

Här är en länk till en sida som beskriver modifieringen i detalj, vilken ger dig ett säkert och stabilt dataflöde från sensorern:

http://www.lavrsen.dk/sources/weather/windmod.htm

mats

Kategorier
Flyghistoria Nostalgoteket

PIPER CUB OCH BLUE PHOENIX

 

eller vad som hände när,

 

 

Francis stol ramlade ihop, när han satte sig.

Eftersom det var så fint flygväder lovade jag att hjälpa Francis med hans Blue Phoenix. Första flygningen gick bra, men vid andra acken hände en bisarr sak. När jag kastat iväg modellen och trimmat den kom Francis för att sätta sig i stolen där han brukar sitta när han flyger. Han sitter på grund av att han har vissa neurologiska besvär.

När han satte sig i stolen splittrades den i bitar med ett brak. Jag undrade ju om det var jordbävning och ägnade mig åt Francis på väg mot jorden. Jag var självklart rädd han skulle skada sig av det vassa plastsplittret. # sekunder senare kom jag på att modellen var i luften samtidigt. Problemet var att den var på väg mot marken. Jag fick nästan gräva upp den. Skador ? Sure baby, visst blev det skador. Jag tog hem modellen och ska laga den så han kan flyga i morgon igen.

För mig var det första gången en trädgårdsstol sänker en modell.

Bernhard har en liten käck Cub som vi varit spända på att se i luften och efter vissa besvär kom den upp. Den var svårstartad som alla taildraggers utan hjul, då stjärten släpade direkt på marken på en liten plastklack. Klart det inte går att kontrollera modellen på marken då. En fullständigt hjärndöd konstruktion.

Bernhard flög den bra och gjorde några landningar som gick fint.

Owe flög med sin U-Can-Do-3D kärra. Ett bra övningsflygplan.

Här är bilddokument som visar vad som tilldrog sig:

 

Owe fixar bränslesystemet.

Bernhards lilla Cub av något slag…L4 ??

 

Undrar vad gummibandet har för uppgift ? Tänk om man hade motsvarande på en fullskalaCub…..

Varför förser inte fabrikanterna modellen med ett litet sporrhjul i gummi? Det hade underlättat starten betydligt.

“Upp ska du antingen du vill eller ej” säger Bernhard.

 

Bernhard flyger sin Cub.

 

Cuben cruising.

Owe har ställt upp för en idolbild med sin  U-Can-Do-3D.

 

Os .90 4st mer än nog kraft.

Francis förbereder sin Blue Phoenix innan den famösa händelsen med stolen som ramlade ihop.

mats

Kategorier
Hangflyg modell

WINDFREE GLIDER

 

…det flög Risto från Orust med,

 

när jag var med honom på Hovs Hallar. Risto ringde för en vecka till mig och sa,  han ville ha lite råd om Hovs Hallar och flygning där. Det slutade med,  att han kom hit till Höka, smällde upp sitt tält och ska stanna hos oss några dar.

Efter allt var klart med tält och annat,  åkte Risto, modell och jag till Hovet. Han var  imponerad,  av det han såg.

Inte kan vi flyga i denna lilla vinden sa han, men jag hävdade motsatsen. Det blåste ca 1.5-2.0 m /sek rakt på. Jag kastade ut och trimmade hans WindFree. Den såg lite konstig ut och det visade sig,  att vingbalken var knäckt.

Med eller utan knäckt balk Risto flög i nästan en timma och var djupt imponerad av lyftet,  trots det nästan inte var vind. Hans modell var byggd i slutet av 70-talet och var lite ärrig, men  jag lovade fixa vingen och laska i en ny balk och repa torsionsnäsan.

Så nu har man fått en till modellflygare,  som är tänd på Hovs Hallar.

Ett hang är ju inte som ett flygfält. Man måste behärska sin modell, man måste veta hur hanget funkar och man måste veta,  hur man agerar vid landningen,  som kan var nog så besvärlig med mask, folk och turbulens.

Så att flyga på hang  är inte helt lätt.

Här är bilder från Ristos besök hos oss och på Hovs hallar med sin Windfree.

Risto monterar sitt 30 år gamla tält.

Jaha, då var det dags.

Med bara 2 gummiband satt vingen på nåder.

Risto njuter åt sin flygning.

Ristos WindFree erövrar  Hovs Hallars luft

Risto på kanten av stora hanget. 90 m asl !

Detta kära läsare är en raritet !

Inte mannen tänker jag på,  utan det han styr med.

 En gammal klassisk Futaba modul 27 mHz sändare från omkring 1977 ! Det är grejor det.

 Jag frågade om han haft problem på 27 mHz och Risto sa,  att det hade han aldrig haft.

Kanske man skulle satsat på gammal 27 mHz utrustning i stället för 2.4 gHz??

Soumalainen lentäjä  !!

WindFree buren av 1 m/sek på Hovet.

Risto fokuserad.

Kolla högervingen och den knäckta balken…..

“There she glides “….

Nu går jag hem, sa Risto.

mats

Kategorier
Flyghistoria

TAYLOR CUB

 

Hur Taylor Brothers Aircraft Corp.

blev till Piper Aviation.

 

 

 

 

 

 

Inge Ahlin från Sala skickade lite bilder som visade
hans nya Taylor Cub, blev jag intresserad av dess
utveckling och vad som styrde utvecklingen

till den plats där den hamnade.

Under 20-30-talen var det många, som ville
konstruera och tillverka ett flygplan, som
Average Joe kunde köpa och hålla i luften.
Många försökte, men det stora problemet man
stötte på var motorvalet. Det fanns helt enkelt
inga lämpliga motorer i den storlek man önskade.

Det man ville ha var ju en enkel och robust motor,
som gav50-75 hk. De motorer som fanns på
marknaden var avsevärt större och avsedda
för kommersiella passagerarbolag eller så
fanns det surplus från kriget. De senare var
ofta olämpliga ur många synpunkter då,
de var framtagna under brådska och tillverkade
för att hålla inte 10-20 år utan en kortare tid.

Den motor som fanns i Amerika tillgänglig för
lättare flygplan, var en motor av fabrikatet Kinner.
Den gav 90 hk och var relativt pålitlig.
Problemet var, att den var väldigt dyr och därmed
hade den brutit mot en av målsättningarna,
man hade satt upp för ett varjemans flygplan.

En av männen som konstruerade lätta plan
enligt ovan, var Clarence Gilbert Taylor.
Han bildade ett företag ihop med sin bror Gordon,
som hette The Taylor Brothers Aircraft Corp
och de höll till i New York.

Första planet man konstruerade hette Chummy
hade en 9-cylindrig stjärnotor på 90 hk,
som inte var pålitlig. Vid en demonstrationsflygning
för en kund kraschade Gordon flygplanet och slog
ihjäl sig. Clarence hittade nya finansiärer och
flyttade sin fabrik och började seriproducera
“Chummy” flygplanet som då utrustades med en Kinnermotor.

Bröderna Taylors första plan “Chummy”.
Byggdes i två ex varav det ena havererade och slog ihjäl en av bröderna.

Man tillverkade 10 stycken, men med börskraschen
på Wall Street 1929 försvann alla möjlighter att
driva projektet vidare.

Räddningen för Taylor var att ett oljeföretag,
som ägdes av Ralph LLoyd och Thomas Piper.
Dessa steg in och finansierade verksamheten.

Detta var första gången namnet Piper dyker
upp i världen av flygplan. Efter diverse
ekonomiska turer och konkurser återuppstod
företaget 1930.
Det ägdes då av Bill Piper.

Så här såg deras första logo ut. En björnunge=Cub.

Det första planet Taylor konstruerade var E-2 Cub.
Man kan säga, att detta var UrCuben, som ju
gav ideér till de senare utvecklingarna av Cubarna.
Motorn var en 9-cylindrig stjärnmotor,
som gav ca 40 hk och provflygaren av planet
hade bara lovord för planets egenskaper och
motorn. Taylor hade nu nått ett av sina mål,
nämnligen att konstruera en enkel maskin,
som var enkel att flyga och underhålla.

OriginalTaylorCuben med en 9-cylindrig Salmsonmotor.


E 2 som var den första serieproducerade Cuben..

Instrumentering i en E-2. Att säga att den var spartansk är ju inte att överdriva.

I början av 30-talet kom ett annat genombrott för Taylor.
Continental satte på marknaden sin nya A-40
4-cylindriga boxermotor.
Den gav ca 35 hk vid 2500 varv och utgjorde en
idealisk kraftkälla för lätta enkla plan..


Continentalmotorn som gjorde allt möjligt för konstruktörerna.

Dessa första serieproducerade Cubar kostade
1325 dollars. Företaget sålde enkelt sin Cub
med den nya motorn och allt jobbade framåt.
Då kom det problem med Continentalmotorn.
Den hade kullager som skar. Felet rättades av
Continentalfabriken och ordningen återställdes
.1935 märkte man , att E-2 Cuben närmade sig
sitt slut i produktionen och man var tvungen
att komma med något nytt.

En av de anställd ingenjörena,
som hette Jamonuneau, fick i uppgift att
modernisera modell E-2. Under tiden ingenjör J
konstruerade om E-2, så åkte Taylor in på
sjukhus och kunde inte övervaka konstruktionen
med sin chefsingenjör.

När Taylor kom tillbaka, visade det sig,
t J inte bara hade konstruerat om och förbättra
t E-2 Cuben, han hade konstruerat ett helt
nytt flygplan. Detta blev för mycket för Taylor,
som kände sig förbisprungen.

Emellertid sa Bill Piper till Taylor att antingen
accepterar du, eller sticker härifrån.
Piper kunde säga så eftersom det var
han som var huvudägare och huvudfinansiär
i företaget och han hade insett Jamouneaus
tekniska förtjänster.

Taylor hade bara att dra iväg och han
flyttade till Ohio, där han öppnade Taylorfabriken.

Den nya Cuben som J konstruerades,
hette J-2 Silver Cub.

Taylor E-2 Färgen var röd och silver.

 

En Taylor Cub. Cublogon sitter på fenan.

 

Toppen av en Franklinmotor.

 

Inte direkt någon rikhaltig instrumentering. Hittar ni hastighetsmätaren ?

 

Den sitter här på vingstöttan och är en vindmätare
som jag vet såldes hos Claes Olson här.
Det enkla är det bästa.

 

Planskiss E-2 Cub

E-2 Cub

Taylor J-2 Cub från ovan.

Taylor J-2 Cub

Piper J-3 Cub


Piper J-3 Cub

Piper J-4E Cub Coupe

Piper J-4E Cub Coupe

En lyxigare Cub Coupe.

 

Lite prestanda med de olika motoralternativen för Cuben.

Walter Jaeouneau stannade som konstruktionschef
och därför döptes planet efter honom.
Bokstaven “J” i namnet står för Jamoeouneau.
Det vet väl de flesta inte skulle jag tro.

Man tillverkade mer än 200 J-2 Cubar,
tills man fick en eldsvåda, som brände ner
hela fabriken med alla ritningar , jiggar och fixturer.

1937 hade man flyttat och byggt en ny fabrik
i Lock Haven. Fabriken hade varit ett spinneri
och var stora lokaler som efter ombyggnad
passade flygplanstillverkningen väl.
I slutet av 1937 hade det tillverkats 300
Taylor Cubar och 358 Piper Cubar.

Sent 1937 introducerades J-3 Cuben.
En variant hette J-3 Cub SPort som var
utrustad med en Lycoming 65 hk motor.

Lycomingmotorn

I slutet av 30-talet steg produktionen och
efterfrågan kraftigt på Pipers Cubar och
man byggde en fabrik i Canada för att
möta efterfrågan.

Att lära sig flyga en Cub tog i genomsnitt 8 timmar !
Populärt i USA var ju de Barnstormers,
som åkte runt landet och hade flyguppvisningar
med Cubarna. De hade en annan version en
J-3 Clipped WIng Cub som hade mer aerobatiska
egenskaper med sin mindre spännvidd.

Här är några exempel på hur man flög:

Det gällde att ha fantasi för att vara en crowdpleaser !

1940 kom nästa version av Cub vilket var J-4.
Man kan säga, att detta var den första moderna
Cuben. Utrustad med en Lycoming 65 hk motor
var den en omedelbar success.
Den Amerikanska armen köpte ett stort antal
för observation och sambandsflyg.

En armeCub.

I Lock Haven byggde man under kriget
5569 J-4 Cubar i olika utvecklingsversioner.
L-4 som en av de militär J-4 versionerna
hette flögs även från hangarfartygsdäck
under operationerna i Nordafrika.

Inte så vanligt en Cub startar från ett hangarfartyg.

Efter krigets slut fortsatte man att utveckla
J-4 Cub med metallpropeller, hjulbromsar,
värme och ljuddämpare installerades.
Vidare gjordes den attraktivare utvändigt
med fler målningsalternativ. Efter modifieringen
kallades Cuben PA-12, vilket betyder
Piper Aviation och att det är den 12. modellen.

En Cub utrustad med skidor

En Continental A-40 motor

Till oss i Sverige tog ju Albin Ahrenberg in
amerikanska armesurpluscubar från USA.
Jag kommer inte ihåg priset, men de var billiga.
Det var dessa Cubar, som satte vingar på de
suktande svenska blivande piloterna i den
civila sektorn.

En Continental 65 hk motor som ju bland annat
satt i AhrenbergCubarna som han tog in efter kriget.

En Cub Coupe, där pilot och passagerare satt jämte varandra.

Så har var styrspaksarrangemanget i en Cub Coupe.

Taylor fortsatte att producera sina Taylorplan
till ca 1947, då fabriken lades ner.
Piper Aviation känner vi som kanske världens
största producent av privatplan.
Många av Pipers modeller är döpta efter
amerikanska indianstammar.

En glad dam med sin Taylor Cub på skidor.
I världen flyger fortfarande ett stort antal
Taylor Cubar fortfarande trots de är 75 år gamla !
De vårdas ömt och googlar ni på nätet kan ni hitta
obegränsat om Taylor Cub där.
Inge Ahlin i Sala har
byggt en TaylorCub som han skickade några bilder på. Jag väntar på
resultat av provflygningen och lite bilder.

Här är de bilder jag fått:

Inges Taylor Cub.

Vet ni vad avgasrören är gjorda av ????
Nä det kan ni aldrig gissa !” De är gjorda av makaroner.

Denna färgsättning på Taylorcuben var standard. Silver och rött.

Utvecklingen av Cuben i sammandrag är att
Bröderna Taylor konstruerade den första
Urcuben E-2. Sen fick de dåliga affärer och
Bill Piper gick in i företaget. Under Taylors
sjukhusvistelse konstruerade chefsingenjören
Jamonuneau den nya Cuben. Taylor blev sur
och fick av majoritetsägarna order att acceptera
eller försvinn. Han stack och bildade ett nytt
företag som fanns till 1947 producerande
Taylorplan. Efter diverse turer, konkurser
och ägarbyten är det nu en man som heter
Ingram som driver resterna av företage
t mer eller mindre framgångsrikt.

Det gamla företaget bytte namn till Piper Aviation
och planen som Jamonuneau konstruerade
fick tillägget “J”.

Sen är ju allt historia.

 

Kategorier
Airshows

TARP FLYGDAGEN DEN 8 AUGUSTI

 

börjar ju närma sig.

 

Är du ute efter en modellflygupplevelse eller du är sugen att köpa nytt eller begagnat, så åk till MFC Tarps årliga Flygdag.

Du ångrar inte dig. Här visas allt.

Kolla deras hemsida:

http://www.mfc-tarp.de/

Info ring mig.

mats

Kategorier
Nostalgoteket Old Timer flyg

FI-1 SEGELFLYGPLAN

tillverkades  i Halmstad…

 

 

 

 

 

 

 

nere vid Civila Flygfältet av ett legendariskt företag som hette Flygindustri.
Det kan sägas hur mycket som helst om detta företag, men det kommer sen.

Skriv in “Flygindustri” i sökrutan upp till höger och du kommer att finna det mesta om flygindustrin i Halmstad under kriget.

Jag hade av en släkting, fått en komplett upplaga av Svenska
Turistföreningens Årsbok och har lyckats mala mig fram till 1947
, där jag hittade en artikel skriven av den legendariske journalisten och före detta skolchefen på Ålleberg Yngve Norrvi, som jag hade nöjet att träffa på NM i Segelflyg 1968 på Ålleberg.

Artikeln handlade ju om segelflyg, som vid denna tid 1947 var
synnerligen exotiskt och publikdragande. I denna artikel fanns
ett antal bilder där jag “lånade” tre stycken.

Dessa bilder beskriver ganska väl den anda som då rådde för
mer än 70 år sen och som sätter segelflyget på sin plats i det
dåtida Sverige.

Jag tyckte bilderna säger mycket, så här kommer de:

Här ett foto från skolning med ett antal SG-38:or tvärs banan.
Googla på SG-38 så får ni veta mer, hur man flög på den tiden.
I banänden en FI-1, som tillverkats av FlygIndustri i Halmstad,
därav namnet.
Plantypen finns att beskåda på Ållebergsmuseet
och var det först inom landet tillverkade segelplanet
, som var
tillåtet för avancerad flygning.

Kan tänka mig att piloten som flög FI-1:an kände sig ganska kaxig
och kanske såg över axeln på de, som var tvungna att kana runt i
spjälstaketen SG-38 eller Anfänger.

Undrar om bilden är tagen vid Skarpnäcksfältet, men det finns det nog nån som vet.

Kolla åskådarna. Flyg drog åskådare redan på den tiden och jag minns , hur mycket folk som hängde vid staketet när Halmstad Flygklubb körde segelflygskolning med vinsch nere på Civila Flygfältet på Söder.

Fi-1 efter provflygning vid AB Flygindustri Halmstad.

 

 

Planritningar Fi-1

 

Polardiagram Fi-1

Här ser du den plywoodbakade nosen.

Nosspetsen var avtagbar. Innanför bogserkopplingen.

 

En Weihe bogseras upp av en De Havilland Tiger Moth från stråket på Ålleberg.
I bakgrunden Mösseberg.
Skillnad mot nu är att träden vuxit upp på berget, vilket
ni kan se på mitt inlägg om IGG-träffen 2010.
När man hänger efter bogserkärran
ska man hålla bogserkärrans vingar i horisonten sett från cockpit i segelplanet.
Är det månne pilotens Bella Donna, som står och sjunger Volare….??
Ja, jag är glad jag haft förmånen att fullskalasegelflyga mycket !

En Weihe glider över jordbruksbygden nära Stockholm.
Weihen till hör Skarpnäcks Flygklubb som fick den tilldelad 1944.

 

Kategorier
Okategoriserade

PARAGLIDNING

 

skulle det ju blivit egentligen i dag lördag,

 

 då vindutsikterna var positiva för Hovs Hallar enligt yr.no. Men när jag körde ringde jag vår väderstation på Hovet  och hon sa NO vind så det sprack.

Jag körde ner och hälsade på Bernhard på Höka och plåtade lite.

Här håller Bernhard på att ordna till det, så det blir snyggt.

Traktorn och slaghacken är åter ok efter att Lennart svetsat ihop hjulupphängningen på ena sidan. Så nu är det bara till att köra och slå resten av fältet. Det är ca 8-10 timmars arbete kvar. Vem blir först att äntra Universalen ?

Vår märkliga samling av körsbärsträd…..

….producerar dessa bären……….

…som nu smakar smaskens.

Grönskan vid dammen är överväldigande.

Växter som är perfekt anpassade till biotopen.

Några har haft sammanträde och hastigt lämnat platsen…..

Vad gäster möts av är….

…blommor skötta av Bernhard.

mats

Kategorier
Okategoriserade

North American T-28B TROJAN

 

fick sin provflygning i kväll.

 

Snygg modell.

Lennart hade med sin nya T-28 och provflög den på Höka. Den flög bra och kommer att flyga bättre efter lite tillägg och justeringar. En frigolitmodell med elmotor och attraktivt utseende. Lennart får säkert mycket glädje av den.

T-28 Trojan var en träningskärra för US Navypiloter. Kom i tjänst på 50-talet och användes till 1984. Användes som Close Combat Support Aircraft i Sydostasien. Senare versioner hade motor på ca 1400 hk.

Här kan ni läsa om T-28:

http://en.wikipedia.org/wiki/North_American_T-28_Trojan

Flygväder i kväll på Höka var makalöst. Vindstilla och varmt, vilket utnyttjades av många. Francis gled runt med sin Blue Phoenix och gjorde två bra landningar själv. Det går framåt för Francis. Peter flög sin lilla Astir och sin aerobatmodell. Christian hade med två helikoptrar och testade. Lennart flög min HyperAva och tre tyska scykelturister som var modellflygare slog upp sina två tält vilket gav föreningen 100 spänn.

Vår slaghack hade fått en sprick i en hjulupphängningen, men vår mekanikerstab med Lennart i spetsen ska svetsa den i morgon och sen är det bara för hågade att äntra Universalen och slå resten av fältet.

Detta hände i kväll:

Christian från Harplinge med sina helikoptrar.

Mr Francis flyger Blue Phoenix. men har han glömt dra ut antennen??

Lennart rattar min HyperAva.

Peter har gjort en trepunktslandning……..Vingspets, hjul och propellerspinner…..

Tät trafik över banan i skymningen

Lennart djupt koncentrerad under flygning av T-28.

Lennarts första landning.

T-28B flyby

Throttle, skev, sida, höjd och klaff.

Lennarts modell.

Francis sa till mig: “Hit med din radio så ska jag visa hur man rattar en HyperAva”!

mats

Kategorier
Segelflyg

STORK PRO 2 F3J

 

Termik så det dånade på Höka i dag.

 

 

 

Jag och Rolf-Erik var ute tidigt i dag och flög termik på fältet. Rolf-Erik med sin F3J modell Stork Pro och jag med min HYperAva.

Det var utomordentligt bra förhållanden, vilket gjorde det lätt att flyga. Rolf-Eriks F3J-kärra sköt han ju upp med sin eminenta vinsch.

Det är imponerande att se en så stor modell åka upp på vinschen och se vilken extra höjd man får vid urkopplingen när modellen snäpper loss från linan. Hans modell fullbestyckad och fullprogrammerad. Planet var högpresterande och flögs ganska snabbt.

Min HyperAva flög också bra och vi fick 2 timmar i termiken.

Här följer lite bilder på Rolf-Eriks modell:

En trilskande mångpolig kontakt, som överför info mellan vingens alla servo och rx.

Så där, nu är det klart !

Rol-Erik på väg ut till sin vinsch.

Snygga shorts….

När man spänner vinschlinan med gaspedalen gäller det att hålla emot.

Det ligger 40 års modellflygande bakom den blicken…..

Rolf-Eriks modell, en Stork Pro 2. En F3J variant.

Full klaff, för att komma ner där man vill.

Inflygning på Höka efter en termiksväng.

Rolf-Eriks vinsch med kraft i !.

mats

Kategorier
Airshows

GÖTEBORG AEROSHOW 28-29 AUGUSTI, SAMÅKNING

 

Om någon är intresserad att hänga med till Göteborg för

 

 flyguppvisningen, kan ni kontakta mig för samåkning.

 

Saab AJ 37 Viggen kommer att flyga på Säve.

Vi är nu 5 man som ska åka upp från  Hökaklubben. Med två bilar kan man ta med 3-4 till.

Så tänk på det. Uppvisningen blir extra stor i år på grund av att det är 100 årsjubileum av flyget i Sverige.

mats

Kategorier
Okategoriserade

DET KOMMER EN SKUR IBLAND…..

 

typiskt när man ska flyga……..

 

 

Åkte till Höka för att flyga i dag. I splendid isolation satt Björn från Hylte och spanade mot skyn och jag undrade varför. Jo naturligtvis för att han hade sin Toro högt upp.

Från sydost kom ett stort Cb innehållande mycket vatten och det var bara att ta skydd i hangaren.

Det kom 10 mm på 10 minuter. Det är 10 liter per kvadratmeter. Så nu kommer gräset att ta ny sats igen.

Så här såg det ut när vi stod och skylde i plåthangaren.

 

Björn överraskad…?

Här plaskar det muntert utanför hangaren

 

Det ser lite mörkt ut….

Regn på Höka.

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

BLOMMIGA BILDER

De fyras gäng, som flög termik med sina elseglare. “Blomman” längst till vänster.

Fick jag just tillsänt från Stefan “Blomman” Blomgren

 

 i Blekinge.

 

 

I paketet var bilder från Midsommar vid Höka och från en vanlig flygträff på deras flygfält. Stefan är en rutinerad gammal….flygare som var med och tävlade redan på 70-talet. Det är en återkommande gäst hos oss och han dyker upp igen snart för att flyga med oss.

Här är lite av Stefans bilder, som oxå har tagit dem, med förklaring och info:

En bild från Midsommar av John Knudsen från Landskrona med tillhörande Bordercollie.

En glad Björn från Hylte med sin Toro

Uno får hjälp att starta en av sina modeller. Tyvärr klantade han som skulle kasta i första försöket. Den landade 2 m framför. Men vid andra försöket gick det bra.

“Ja e så gla bara för ja har fått tag i rutig färg” !

“Å här e en modell te”!

“Å här kommer den tredje”!

“Ja har bara denna me, men ja e gla i alla fall” !

Två blekingebor och en Ellipsoid.

 

Som sagt Stefan tog bilderna. Tack för du skickade dem Stefan !

 

mats

 

Kategorier
Okategoriserade

U-CAN-DO-3D

 

Owes nya kärra, en blandning av F3A och 3D.

 

 

Owe från Mellbystrand flög idag sin nya aerobatmodell som heter U-Can-Do-3D på Höka.

Modellen påminner om en F3A modell i kroppen med en layout som är anpassad för att möjliggöra kniveggsflygning i rak linje. Vingarna har en tjock symmetrisk profil, som ger behagliga lågfartsegenskaper, men som ändå gör det möjligt att få hög fart. Alltså lite av konceptet från moderna segelplansprofiler.

Motorn han har är en Os 91 4-takt, som levererar mer än nog av kraft. Planet flyger snällt och lydigt och kan utföra det man begär.

Tillverkare är Great Planes och modellen ser kinesisk ut i sitt sätt att vara tillverkad.

Jag sa till Owe att denna modellen med ett par tapererade vingar med 20 cm mer spännvidd på varje vinge, det hade varit en snygg modell. Som det är nu är vingarna för mitt öga för fyrkantiga.

Här bilder på flygningen. Alla tagna med vanlig liten kompaktkamera, (Canon Ixus)

U-Can-Do-3D

Snitsigt kylluftinsläpp till motorn.

Start

Taxning till start.

Owe ställer upp för start.

Flyby med 37-fenan i bakgrunden

Förbiflygning

På väg in i en looping.

Stolt pilot

Man och maskin

Modellen och avgasröret från grannens motor.

Bra mönster på undersidan.

Rotera !

Utflygning efter start.

En bild

Attraktiv siluett

Fighting face på U-Can-Do-3D

mats

Kategorier
Okategoriserade

BORTFLUGEN MODELL FÖR BERNHARD

 

Jag har flugit bort !

 

Det är vad Bernhards  elseglare säger nu. Den försvann i måndags kväll över träden vid campingen i riktning mot E6:an. Den torde ligga max 200 m från järnvägen.

Om någon ser nåt så säg till Bernhard.

Kategorier
Airshows

GÖTEBORG AERO SHOW 2010

 

En liten påminnelse bara.

 

Göteborg Aero Show går av stapeln 28-29 augusti och firar 100-års jubileumet av flygplan i Sverige.

Allt vad Sverige har och har haft av jetplan deltar. Utländska uppvisningsgrupper och massor med annat som flyger.

Uppvisningen är väl värd ett besök  om man är flygintresserad !

Länkar: http://www.aeroseum.se/goteborgaeroshow/index.html

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Ovningar/Goteborg-Aero-Show/

mats

Kategorier
Old Timer flyg

SWEDISH GLIDER CUP 2010

 

Här är resultatet från Jubileumstävlingen i Rinkaby:

 

 

 

Swedish Glider Cup 1950 – 2010

Resultat från Rinkaby 2 juli 2010

  1. Hans Nielsen, DK A.C.Comulus-46 150 150 150 = 450+215 =665
  2. Steen Agrer, DK Pierri-69 150 150 150 = 450+110 =560
  3. Lars Olofsson Viking 150 144 145 = 439
  4. Mikael Holmbom Egil Haug 1950 150 134 137 = 421
  5. Freddy Dahlstrand Viking 130 131 150 = 411
  6. Tycho Andersson Viking 150 150 98 = 398
  7. Lasse Larsson Bernfest 50 150 150 93 = 398
  8. Kurt Strömdahl Viking 150 150 92 = 392
  9. Göran Larsson A.H.24 92 150 150 = 392
  10. Ronald Borg Uppåt 150 150 59 = 359
  11. Ola Torgersen,N Blue Gull-49 59 150 150 = 359
  12. Gunnar Ågren Viking 150 150 45 = 345
  13. Kjell Lindqvist Carioca 112 150 77 = 339
  14. Bo Modéer Viking 113 59 146 = 318
  15. Frede Juhl, DK Jal-52 1948 150 150 15 = 315
  16. Inge Sundstedt Viking 150 150 – = 300
  17. Sven Landervik Master 103 143 52 = 298
  18. Inge Ahlin Satu 57 150 82 = 289
  19. Henry Bjönnes,N Albatross 110 68 69 = 247
  20. Paul Ivar Paulsen,N Albatross 41 56 150 = 247
  21. Kurt Sandberg KS-46 48 85 111 = 244
  22. Hans Nielsen,DK KR-56 -43 92 – 150 = 242
  23. Sofia Holmbom Egil Haug 1950 – 150 78 = 228
  24. Tor Bortne,N Albatross 67 32 84 = 183
  25. Stig Sjöstedt A.H.-24 78 82 – = 160
  26. Stig Sjöstedt Peking-43 150 – – = 150
  27. Bo Eriksson Bernfest 50 28 48 60 = 136
  28. Sven Rågvall Meteor 20 122 – – = 122
  29. Per Nilsson A.H.20 88 – – = 88
  30. Sven Rågvall KS-46 58 – – = 58

 Rödmärkt namn var med redan 1950 !

 Som jämförelse är här resultatet av 1950 års tävling:

Flyoff stod mellan två av de danska deltagarna. Den ene av de två drog upp i kall sjunkande luft och rasade ner, varför segraren som fick termik lätt vann.

Ja, han fick faktiskt så mycket termik, så hans modell försvann upp och bort i en kraftig blåsa. Hoppas att hans modell kommer tillbaka.

Resultatlistan skickat till mig från Sten Persson.

mats