Kategorier
Naturbilder

EN TILLFÄLLIG GÄST FRÅN NORR…

 

 

 

 

…kan vi se vid våra kuster under vintern.

 

 

 

 

 

En vacker fågel, som minst sagt väcker uppseende, är
snösparven.

Den stryker ibland längs våra  södra kuster under vintern
för att söka föda och övervintra.
Jag hade turen att få se ett par häromdagen vid en av
mina strand
promenader.

Det var  herr och fru snösparv, vilka med sina typiska färger
är lätta att få syn på.

Det paret jag observerade var tyvärr mycket skygga, varför
jag  hade svårt att få till bra bilder.
Jag hade långt  avstånd till fåglarna från min kamera.
Det blev vad det blev, men snösparven var ett färgglatt
utropstecken
under min promenad.

Jag har sett  snösparvar  tidigare i mindre flockar och då var
de inte lika skygga.

Här kommer lite halvdåliga bilder i alla fall. Fotoavståndet
var 75-120 meter.

 

 

Vad detta inlägget har med hangflyg att göra ? Tja, säg det …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

“ATT DU ORKAR HÅLLA PÅ…”

 

 

 

 

…är en fråga jag ofta får,

eftersom jag flyger mycket…

 

 

 

 

 

 

Tja…vad driver mig ?

Det är mitt intresse och min hängivenhet för min
hobby,
som är flygning, vilket hela tiden trycker på.

Som jag sagt tidigare, har jag aldrig upplevt det
som ett tvång 
att ge mig ut med mina modeller.
Även om inte väderläget
är perfekt åker  jag ut.

Min lust att flyga överstiger vida eventuella väderhinder.

För mig är det en njutning att komma ut och flyga
en välflygande modell.

Jag flyger hellre en skrothög med goda egenskaper
än en
kompositmodell för 20K,  som aerodynmiskt
och flygmekaniskt är ett misslyckande.

Därför  för mig ska det vara en positiv upplevelse
att flyga.

Enkelt  uttryckt hellre en välbyggd Blue Phoenix,
än en uselt flygande F3J-modell.

Flyger du en välflygande modell, kan du koppla
av flygandet som sådant, det sitter  sen många
år i förlängda märgen och du kan uppleva allt,
du får till
dig från miljön utan att behöva vara
koncentrerad på att
spaka hela tiden.

Det kommer en ny dimension till ditt flygande
på detta sätt, då flygandet blir en reflex.

Några exempel på vad jag upplevde i dag torsdag,
då jag var  och flög hang
på Hovs Hallar, vill jag
redogöra för,  som visar,  just det jag talade om
ovan;

Vinden var 4 – 6m sek på HH. Då jag ankom kl 1100
var den NNV, vilket
är rakt på vid “Fortet”.
Den drog sedan till rent nord, vilket är det  optimala
för hangflyg på Platån.

Min modell var en 40 år gammal Multiplexbyggsats,
som heter “HOBBY” och som är nyss byggd.

Den flyger bra, men tolererar inte låg fart.  En skränkning,
eller som det heter tordering av vingarna,  hade säkert
gett modellen bättre lågfartsegenskaper.
En enkel modell, ca 275 cm spv  med en fin 
epoxiplastkropp.

Jag monterade min GoPro och ställde in den på foto
2 bilder/sekunden.

Vinden kändes bra och starten var inga problem
förutom det sedvanliga
galopperandet genom kantrotorn.

Väl uppe i den laminära havsvinden var det som att åka
hiss och flygningen var bekymmersfri.

Sen var det bara att sitta på gräskanten och njuta…
…åt den egna flygningen, 
då förhållandena är så goda,
som de var.

Inga skärmflygare syntes till, vilket förvånade mig,
då det var perfekt väder.

Däremot dök en hängglidare upp nere från det låga
hanget där dessa
brukar starta.
Piloten låg på Hovs Hallars “Näsa” och försökte
klättra
för att komma upp i lyftet från Platån,
men tydligen ansåg han, att
det räckte där han var.
Hade han fortsatt 150 m mot Platån hade han
kunnat ta hiss upp till 350 m, därför lyftet var så starkt.

Jag fotograferade hängflygaren och stod på marken
och var avundsjuk, för
att inte jag hängde under en vinge…
…men jag är nöjd men min modell.

Efter nästan 2 timmar i luften med min “HOBBY” var
det dags att landa och fylla på vätska och byta kamerans
batteri.

Landningen nere vid Fortet,  med den vind som var
rådande, är inget du
snyter ur näsan. Det gäller att
planera noga.

Även om du är ytterst rutinerad. Därför förhållandena
på finalen kan ändras snabbt som
ett svärdshugg.
Då gäller det att ha handlingsberedskap.

Jag kom in med bra höjd, drog broms och ställde
modellen på
nosen. Aerodynamisk broms för denna
modellen innebär,  att jag vinklar upp skevroderna
till  ca 60 grader.
Det medför att skevroderverkan blir dålig och jag
måste styra med sidoroder.
Trots min högre hastighet kastade turbulensen
runt kärran på rygg men
tack vare min överskottsfart
och ett effektivt sidoroder, 
kunde jag halvrolla och
landa,
där jag planerat utan skador.

Flyga i luften är inte  svårt, men din förmåga att flyga
avslöjas brutalt   vid landningen.

3500 bilder hade jag i GoProkameran med mig hem.

När jag satt och filosoferade på kanten, mellan flygpassen,
hörde jag ett muller från
Halmstadhållet.

Det var en rote 39-Gripen, som flög ut över  havet
lägsta höjd.
Jag fick några bilder från långt håll.

Just mitt för Hovs Hallar tände de båda full EBK
och började 
dra i något, som jag vill kalla kurvstrid
på låg höjd.

Mycket imponerande. Inte minst mullret som
rullade in från
havet. Efter relativt kort stund
steg roten och flög åt nordnordväst.

Det kom två stycken AT 502B Air Tractor
och passerade söderut.

Detta var ett plan jag aldrig sett förut, men det
påminde starkt
om Piper Pawnee. Används som
sprutflygplan med olika vätskor.

Flög relativt snabbt, då det är utrustad med mycket
motor. 750 – 1100 bhp turboprop.

Planen var registrerade i Sydafrika då registreringen
börjar på ZS-.

Parkeringen vid värdshuset var välfylld av danska
bilar och en strid
ström av vetgiriga turister
passerade mig och fick information om 
HH
och hangflyg, både med hängglidare och modell.

Jag trivs verkligen, då jag får berätta om vår
fantastiska hobby !

Under tiden jag stod och flög var det flygunderhållning
av korparna.

De må se klumpiga ut, men de kan flyga med
något, som kan tyckas
vara fantasi.

Har du läst boken “Jonathan Livingstone Seagull” ?
Här beskrivs en fiskmås, som spränger preferenserna
Har du inte läst boken,  så rekommenderar jag den
varmt.

Den är ingen tegelstensroman utan mer ett häfte,
men den har ett väsentligt budskap…

Den finns som film här. Du avgör själv,  om du vill
ladda ner.

Ute på Kattegatt kom en större bogserbåt bound for
Halmstad
och ett av Biltemas feederfartyg stävade
mot Halmstad Angöring.

Då man ser,  hur många containers Biltema tar
in via Halmstad varje vecka, förstår
vi, att ägaren
tjänar klöver.

På Halmstad redd kunde ett torrlastfartyg ses ligga
på svaj i
väntan på att anlöpa Halmstad Hamn för
lastning av 25000 ton fragmenterat
bilskrot.

Som du ser,  händer det mycket,  som är oväntat,
vilket kan sätta glans på din flygdag på Hovs Hallar.

För mig tycks alltid det oväntade vara väntat…

Härligt, det ger flygandet en extra dimension och
det  blir aldrig tråkigt.

Jag tog lite bilder.

Min “HOBBY” färdig för start vid “Fortet”.

Djur och natur i Oktober.
Blomfluga.

De svarta skuggorna frasar förbi…
Odins ständigt iakttagande  och rapporterande mörka agenter.

Den gamle ska starta sin “HOBBY” vid “Fortet”.
“Fortet” är en gammal observationsbunker sedan 2. Världskriget.

                             Det  är här,  egotripparna har rest sina otaliga stenmonument.

En Air Tractor

Kanske svenska staten funderar på att köpa in två plan för skogsbrandsbekämpning…

Turboprop

två-sitsig, side by side.

Ser ut som en deriverad Piper Pawnee…

                                       Min kära Platå, där jag upplever så mycket !
                                                  Hängglidaren försöker plocka höjd…
                                                          Han var inte särskilt högt
                                           Det gäller att gneta på och aldrig ge sig.

En rote 39-Gripen på väg ut. Avståndet ca 4 km.

                                                    Ett styck hängglidare med pilot.

                                                      Härlig känsla att flyga här.

Hallands Väderö och som en fjäril mot horisonten en hängglidare.

                                                 X = där  min Spirit slutade sitt  aktiva flygliv .

                                                                                                                       Hängglidare = Rogallo-vinge

Ett bulklastfartyg ligger på svaj på Halmstad Redd i väntan på anlöp.

“Maple Pioneer” liggande på svaj.

Redskapet man använder för att lasta bilskrot.
Kallas Polyp på grund
av flertalet klor. I polypen 25 ton skrot.
Manövreras av 4 wires. 2 wires för att lyfta/fira, 2 wires för att gripa/släppa.
Snabbare än att använda en hydrauliskt driven polyp.

Biltemas feederfartyg på väg till Halmstad och hitom en bogserbåt.
“Feederfartyg” är en typ av mindre farkost,  som hämtar containers och andra
enhetslaster i de stora europeiska importhamnarna, där enheterna lossas
från VLCC (Very Lage Container Carriers) och stackas upp i väntan på,
att de mindre feederbåtarna ska hämta upp burkarna för vidare leverans
till exempel till Biltema i Halmstad.

Allt handlar om att skapa lyftkraft…då behövs en yta
som rör sig med anfallsvinkel genom en gas eller vätska.

Multiplex “HOBBY” årsmodell 1978.
I skick som direkt från fabrik.
En typiskt produkt av 70-talet.

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

TERMIKFLYGNING LITE ÖVERRASKANDE I OKTOBER…

 

 

 

 

 

 

…inte bara flygning…

 

 

 

 

 

 

 

…utan det handlar om upplevelser av naturen också.

Lite hastigt fick vi en aning om sommar igen i Europa.

Ett högtryck över de baltiska länderna pumpar upp varm
luft  från Medelhavet/Atlanten mot Skandinavien.

Som du vet, roterar högtrycken medsols på norra halvklotet.

Denna varmluftsströmning  understöds av lågtrycken
väster om
Brittiska öarna,  som genom sin motsolsrotation
för upp den varma luften.

Så två fläktar förser oss med,  för årstiden, varm luft och ger
oss en
reminiscens av sommar kanske.

Väderläget i Halmstad var på onsdag morgon, dimmigt,
14 C
och nästan ingen vind. Yr.no hade förutspått
uppklarnande
fram mot lunch.  Det borde ge förutsättningar
för termik.

Så in med min ständigt startberedda modell i bilen och
iväg till ett av mina flygställen.

Kl 1300 stod jag startberedd med en av Avorna  på
Litorinavallen vid  Tjärby Kyrka just norr om
världsmetropolen Laholm  i hopp om att kunna ta
en termikblåsa.

Det fanns ingen molnbildning, så det fick bli att flyga
torrtermik.

Vädret var härligt, solsken och ingen vind. Iväg med med
min gamla Ava som skakade iväg mot en blå himmel.
Jag klättrade ovanligt högt
och började leta efter vertikala
rörelser i luften.

Små kytt kändes, men inget som var värt att kurva i.
Efter att ha glidit med lägsta
sjunkhastighet var jag
nere på 50 m framför det lilla inlandshanget, 
då jag
fick anslutning.
Det var ingen stark termik och blåsan var liten.

Men jag gnetade på och vann ca 2-3 m för varje termikvarv.

Eftersom det var noll vind, kunde min modell, rätt trimmad
kurva i blåsan själv och den befann sig rakt upp från min
pilotplats.
Detta är ett bekvämt sätt att flyga med min sändare

på marken, Avan som kurvar själv och min vario, som diskret
talar om, att jag har ett svagt men stadigt stig.

Jag klättrade så högt, som jag avsett och flög runt inom
flygområdet för att kolla termiken. Det fanns termik,
men den var
svag. Det kunde finnas hopp om starkare
och stadigare termik, då vädret förbättrades sig genom
att dimman lättade och solinstrålningen ökade.

Efter mer än en timma i luften landade jag och bytte
acke på min GoPro,
drack vatten, pratade med
markägaren, innan jag startade på nytt.

Historien upprepade sig med en svag blåsa, men
dock nu efter mer
solinstrålning mera stabil, som lyfte
upp mig till för mig önskvärd och bekväm höjd.

Väl på höjd var det en njutning att kunna glida runt mellan
de glesa
lyften utan bekymmer.

Vad gäller flygningen,  så avslutade jag med dagens sista
landning kl 1545 i gräset.

Jag var synnerligen nöjd med min dag. Dessutom
provade jag
min FailSafe genom att slå av sändaren.
Modellen gick in i precis
det läget, jag programmerat och
mottagaren band,  efter jag slagit
på sändaren, på 2 sekunder.
Bra att veta att det funkar.

Då jag flyger,  handlar det bara inte om flyg utan också
om att
uppleva naturen, där varje årstid har sin tjusning.

Hösten tilltalar mig med färgerna och lukterna.
Lukterna är tunga och välkryddade. Träden
börjar gulna
och tappa sina löv som en förberedelse för
vinterns vila. Björkdungen
där jag flyger, tappade sina löv
redan i slutet av juli på grund av den
utdragna torkan.
Det är ju trädens sätt att försäkra sig om överlevnad.

Vråkar såg jag enstaka, men den stora bulken av rovfåglar
har redan rest
till sydligare nejder.

Vad som drog förbi , var fantastiska mängder bofinkar och
gulsparvar.

Jag satt med kameran och lyckades få några bilder.
Bofinkar är ganska orädda fåglar om än lite nervösa
i sitt flygande mellan åkrar och träd då de rastar och
äter.
Du ska veta,  jag har en
enkel foto utrustning,
varför bildkvaliteten
inte blir så bra,  som jag önskat.

Men det är mina bilder och jag gör så gott jag kan,
med de bristande tekniska  fotokunskaper jag besitter.

Jag märkte,  att redan klockan 15 står solen relativt lågt
över horisonten
och det ger både möjligheter och svårigheter
vid fotografering.

Det mjuka lite gyllene ljuset kan ge härliga bilder, men
det kan vara
problem med mindre ljus oxå, om jag
vill plåta med korta slutarhastigheter.

Att gå omkring och iakttaga naturen, dokumenterade
med en kamera,
det är något jag gillar.
Det gäller att uppleva, eftersom det är vad livet går ut
på, enligt 
min filosofi.
Inte sitta passivt och se livet rinna bort  genom fingrarna.

Om jag är ute för att flyga termik,  eller om jag åker
för att flyga hang och
förhållandena inte lämpar sig
för flyg då jag anlänt, ser jag inte detta
som förspilld
tid, därför jag kan uppleva den omgivande miljön och
skeendet,
vilket ger mig lika mycket som själva flygandet.

Tänk så mycket jag fått uppleva i samband med mina
hangflygningar på Hovs Hallar under de 44 år jag
flugit där.

Att kunna sitta längst upp på Platån och kunna se,
då F10 existerade som aktiv flottilj, hur piloterna
övade jaktstrid på låg höjd över havsytan med sina
J35-J Draken ackompanjerade
av EBK- dånet,
som mullrande rullade in mot land.

Eller då jag en aprilmorgon satt på min tuva och spanade
ut över havet, eftersom vinden behagat försvinna och
jag fick se en stor kaskelottval sakta simma förbi.

Eller när en havsörn, med vingar stora som dörren till
en vedbod, sakta gled förbi på hanget på  väg till
Hallands Väderö för sin jakt.

Sen är det alltid god hjälp, om man har en positiv
inställning till livet och dess
möjligheter  !

Denna onsdag var en höjdpunkt, då allt stämde och
upplevelserna fyllde
mitt behov av spänning och
avkoppling.

Jag är glad och känner mig privilegierad, för  att
jag är modellflygare, eftersom det gett mig ofantligt
fina upplevelser och erfarenheter.

Inte bara flygupplevelser utan upplevelser som följer
med,  då jag åker ut med modellerna.

Modellflyg kan aldrig kännas som ett tvång för mig.

Förresten…

…det pågår ett ständigt kattrakande på diverse forum
om vårt förbund, SMFF och vår tidning MFN.

Eftersom jag har närstående mopsar, kom jag att tänka
på hur det låter, då dessa tre samtidigt
för en animerad  mopsdiskussion.

 

Det är ungefär som ovanstående videosnutt,
jag vill beskriva bjäbbandet på fora
där
besserwissrar ständigt talar om, hur
SMFF
och MFN borde skötas.

Hade dessa bjäbbarnas A-Team investerat
sin energi på att arbeta för
vårt förbund i
stället för mot vårt förbund,
hade bjäbbandet
haft en mening. Men nu…

Det är ju så, att prata och knappa på en dator
är
enkelt, det kostar inget. Att sitta hemma i
kvällens tystnad och tycka och fråga varför
man inte gör så eller så…det kräver ingen energi.

Vad som kostar,  är att utföra det reella,
praktiska
och nödvändiga vardagsarbetet i
ett förbund, vilket inte skapar rubriker eller
“Likes” i ett forum…

Tillvaron som modellflygare och medlem i ett
nationellt förbund går, som jag ser det,
inte
ut på att ständigt leta efter fel…

Kanske vi skulle modellflyga istället ?

Det är väl det, som  är glädjen och essensen
med
vår hobby …eller har jag missförstått
det hela ?

Fast den enkla lösningen det är väl, att jag
bara
är för gammal.

Jag är en övervintrande relik, vars åsikter
inte tycks ha
den relevans, som krävs i dagens
modellflyg(O)verklighet.

 

Här kommer lite ögonblick från min onsdag i naturen
med min gamla Hyper Ava, som bara flyger och flyger…

Häng med…och flyg med dina modeller !

 

 

“När ska vi ut och modellflyga egentligen” ?

Här ser du lufttrycken inom luftmassorna som bestämmer vinden och  temperaturen.

Kan detta vara en HyperAva årsmodell 2008-2009…?

                                                     Kanske en matta i  min hall eller ?
                      Björkdungen som förlorade sina blad redan i sluter av Juli.

Klart för take-off.

Sele, sändare, modell och mottagare för telemetri.
Plus min flygstol som gör det möjligt för mig att
sitta och flyga, efter en allvarlig skada på min
halskotpelare från en arbetsplatsolycka.
Här finns det inga flygregelordningsvakter,  som
patrullerar utövande   sitt ämbete !

Backen upp till pilotplatsen omgiven av brinnande färger.

Tre artefakter kan det tyckas…

Fortfarande blommar det i gräset. Blåklockan fick en ny chans efter regnen.

Den obligatoriska utblommade maskrosen.
Kanske så en del miljöpartisterna kände sig efter att  ha
åkt ut från riksdagen efter röstsammanräkningen på valnatten…

En  underbettad stenstod med näsan i vädret njutande sol…

Jag undrar, om de människor som med oändlig möda och med
för oss reellt okänt syfte, som reste dessa gravmonument
kunde ana eller
förutse,   att  de stenar de reste skulle stå kvar efter mer än 1000 år ?

Hur mycket av det vi idag med vår teknik bygger står kvar  om 1000 år ?

Blommor och blader gör betraktaren glader.
Flowerpower.

En bofink …som glömde flaxa och fällde in vingarna helt enkelt…

Bofink…

…hans kompis gulsparven…

Bofinken…en vacker fågel.

Vi håller  kollen …

Fotoavstånd ca 35 meter.
Kolla stjärtens form. När jag ser formen, far mina
tankar till en helt annan fågel och det är järpen…

Proviantering inför en lång flygtur.

Flyttande äldre starar for förbi frenetiskt flaxande visande sin vackra silhuett i motljuset.

 

 

Kategorier
Segelflyg

MODELLFLYGFILOSOFI…

 

 

 

 

 

…som jag ser det.

 

 

 

 

DCIM120GOPRO

 

 

 

En fråga som jag får ibland är “Hur kan du flyga så mycket” ?

Svaret från min sida är enkelt: Det är en av de mest givande
sysselsättningarna,  jag kan uppleva.

Jag tycker aldrig någonsin,  det är tråkigt att flyga mina modeller !

Tycker du,  det känns som ett tvång,  att ge dig ut med dina modeller,
eller om du letar efter skäl för att slippa flyga…
då är det bättre
att börja virka grytlappar.

Modellflyg är för mig,  inte bara det rena flygandet. Det är
planering såsom  koll av väder, flygställen och modeller.

När du är på plats,  möts  du ofta av en storslagen natur
och positiva människor, vilka tillsammans skapar nya
impulser för mig 
genom deras  bestående  avtryck i mitt minne.

Det blir något,  som stannar kvar hos mig, vilket ger inspiration
och vidare idéer.

Man får heller  inte förglömma, att om jag flyger på olika hang,
möter jag  ofta nyfikna människor, som gärna
vill veta…
hur det fungerar,  både själva planet och hur det här med radion
hänger ihop. Jag delar  hjärtans gärna med mig av
min ringa
kunskap och erfarenhet.

Det blir, vågar jag påstå,  alltid väl emottaget av dem jag möter.

Jag tror det är viktigt,   vi försöker visa vår hobbys möjligheter,
för de
som inte vet. Kanske,  vi kan rekrytera fler  som blir aktiva
FLYGARE och inte bara pratare.

Jag vet inte,  hur många nya modellflygare som blivit rekryterade
genom testuggande på olika fora, som i stort sett leder till inget,
NADA !

Mycket bättre att  ge sig ut och utöva sin hobby och visa,
ska vi kalla
det allmänheten, vad det innebär,
att vara modellflygare.

Alltså,  jag vill vara en,  låt oss kalla det ambassadör eller pr-man
för
den hobby,  som ger mig så mycket, modellflygandet och
allt vad
som är förknippat med det.

För mig är det viktigt att förmedla en positiv bild
av vår fina hobby !

Jag vill framhäva,  ska vi kalla det, allt det
goda med modellflygning.

Jag vill  inte framställa vår hobby som raketforskning,
eller som något så 
komplicerat , vilket kräver doktorsexamen,
utan jag talar om något, vilket
vem som helst med intresse kan
ägna sig åt med framgång.

Jag kanske  inte är representativ för modellflygarskrået,
eftersom  jag  är  aktiv, nästan så fort det är lämpliga
förhållanden.

Alla har inte den friheten, vilken man har som pensionär, men
man har alltid möjligheten att göra ett val.

För det är så,  att om man låser dörren och kastar bort nyckeln,
hur ska man kunna komma ut eller in ? ?

Byt ut ” dörren” mot förberedelser för flygning och
ersätt “nyckeln” med inspiration.

Tiden kan man inte vrida bakåt eller ens stanna,  så en missad
chans är borta evigt.
I alla fall tills man lyckats samordna
kvantmekaniken med
Einsteins tidsteorier till en helhet .

En sak till, jag åker aldrig ut,  utan att ha ett mål med min flygning.
Det ökar motivationen att vara aktiv. Jag lär mig något vid varenda
flygtillfälle. Erfarenheten bättras på, vilket jag utnyttjar för
framtida flygningar.

Själv försöker jag kombinera mitt flygande,  med de tekniska
möjligheter
vad telemetri- och fototekniken av i dag erbjuder.
Jag tar alltid med någon av mina
GoProkameror och i alla fall
en liten kompakt kamera om utifall att…

Telemetrin finns alltid i modellen och dess funktioner har gjort
segelflyg
i termik mycket roligare och bättre för mig.

Min absoluta övertygelse är,  att en vario/höjdmätare hjälper
dig
att förstå, hur en termikblåsa,  enkelt uttryckt,  fungerar
och hur du ska
flyga,  för att utnyttja din modells kapacitet,
eftersom du med telemetri
får en omedelbar feedback.

Man  inte ska vara  teknikfientlig,  utan man
ska utnyttja,
det man har nytta av,  som kan  förbättra
flygupplevelsen.

Bilderna jag tar,  de  editeras vid hemkomsten och läggs i
album
som en dagboksanteckning beskrivande mitt flygande.

Med dokumenterad flygning med foto eller video,  kan jag fly
verkligheten vintertid,  om
det är +2 grader, regnblandad snö
och 13 m/sek SV  ute i mörkret och drömma mig tillbaka till
upplevelser,  då vädret var angenämare.

Hur mycket tid jag har  i luften med mina modeller i år hittills ?

Mycket , mycket….mest flugna sommarsäsongen under min
tid som aktiv flygare.

Ja, det var lite hastiga tankar om min filosofi eller inställning till
mitt sätt att utöva och visa  flyghobbyn för nyfikna.

Bilderna nedan  beskriver en krokig resa från hav till luft ,
omslutande olika ämnen, som företogs häromdagen
innan jag åkte till träningslokalen och lyfte den dagliga
dosen skrot.

                                                                     Häng med !

_DSC1980

Vid Oceanhamnen i Halmstad hade “Victoria” anlöpt efter en
grundstötning i Kattegatt, på väg från Rostock till Conacry  i Afrika.

_DSC1991Man höll på att läktra vete från ett mindre fartyg med egna kranar.
Det ser jag som en indikation,  att skrovet är tätt.
Hade det varit läck,  skulle man inte tagit in mer last av vete.
När jag såg kranarna flytta lasten mellan fartygen drog jag
först slutsatsen,  att man flyttade lasten från Victoria till Transforza.
Vilket alltså visade sig vara tvärtom.

Jag talade med två surveyors från försäkringsbolaget i Danmark,
som anlänt för en inspektion och de sade,  att hon hade erhållit
vissa skador i botten efter grundstötningen. Det behöver inte vara
upprivna plåtar, utan det vara intryckt botten, demolerad bulb
eller skador på roder eller propeller.

_DSC6059

Fartygskranarna på Victoria läktrar över vetet.

_DSC2026

Fritidsfiskare orkar inte ta hand om sitt skräp.
Den nya spännande… sättet att umgås med naturen.

Släng skräpet där du står,  för det finns ju ett begrepp
i de latas värld, som heter:
“Nån annan får ta det”..

Sätta upp sopsäckar…tror ni på jultomten ?

_DSC5888

En teknikens spjutspets mot en blå sky.

_DSC5894

Jag har bara sett små mängder tranor flytta i September.

_DSC5898

Dessa fotograferade jag på 500 m avstånd…

_DSC5902

…letande termik för att kunna fara …

Förresten, ser ni att gruppen här flyger i formationen “Finger Four“,
vilket var den gruppering  i luften,  de tyska jaktpiloterna använde sig
av under WWII, vilket gav dem ett tekniskt och taktiskt övertag över
de allierade, då de flög med två rotar eller 2 Rotten, som det heter
på tyska.

_DSC5908

…kurs söderut för en behaglig vintervistelse.

_DSC5918

Mitt depåbord,  vågar jag påstå,   tillhör  de mera stadigare i Sverige…

_DSC5943

Pickaboo !!
….ett får och i bakgrunden en träbock av ansenligt mått…

_DSC5952

Får…ser fåraktiga ut på nåt sätt eller …
…men de tycker nog,  fotografen också är något märkligt väsen…

_DSC5989

Sångsvanar. Mer och mer förekommande nu tycker jag.
Säker plats att observera är Klerekull.

Jag tog bilden på 250 m avstånd.

_DSC6020

En liten rådjursget ligger ner och  trycker i vallen.
Hon har intensiv  koll på betraktaren. Rådjuren har mycket bra syn till
skillnad mot älgen, som är närsynt. Dessutom har de väldigt  bra hörsel.
Man brukar säga att ögonen väcker deras intresse, hörseln bevakar
och deras luktsinne alarmerar.

Jag tog bilden på 200 m avstånd utan stöd.

_DSC6096

En vuxen ejderhane i eklipsdräkt.

Eklipsdräkt anlägger fåglarna i samband med ruggning av vingpennor
som ett skydd mot fiender,  då den är mera diskret och inte så iögonfallande
som praktdräkten är.

 

     Jo, jag flög också…

DCIM120GOPRO

Spiriten på hangkanten Tönnersa Strand.
Promenerande i strandbrynet en fritidsfiskare,
som fick gott om sandskädda.

DCIM121GOPRO

Vinden 4 m/sek väst med dragning lite åt nord.

DCIM121GOPRO

          Objektet tycks längre bort,  än vad det i verklighet är.

DCIM121GOPRO

Ingen trängsel på stranden…som vanligt.

DCIM121GOPRO

Full klaff ca 90 grader och modellen står i stort sett stilla i förhållande till marken.

DCIM121GOPRO

Jo, hösten kommer. Grått och sämre ljus.
men flyga kan man i alla fall !

DCIM122GOPRO

Människa och maskin

DCIM122GOPRO

Min Spirit Elite har givit mig många fina upplevelser på en rad olika ställen.

DCIM122GOPRO

Pensionären på sitt hang.

DCIM123GOPRO

Min Spirit ser ensam ut efter landningen på en tom strand.

DCIM123GOPRO

Ett mycket användbart plan.

DCIM123GOPRO

En ört som har makalös växtkraft med tanke på omständigheterna.
Den heter Saltarv och blommar med vita blommor.

Bladen kan ätas och innehåller mycket A-vitamin, som är viktig för synen,
huden, slemhinnorna, immunförsvaret, tillväxten och skelettet.

DCIM123GOPRO

Reminiscenser av gångbrädor  som skulle göra nedvägen till stranden enkel.

Till skillnad mot allt plastskräp man hittar på stranden, så är ju detta nedbrytbart
och skadar inte naturen
.Läste just om drivande plast i haven
. Skrämmande.
Förbjud plastemballage som riskerar att hamna i haven.
Som utgör 70 % av vår jords yta.
Varför inte göra som Californien, USA, där man
kommer att förbjuda engångsplastpåsarna i köpcentra.

DCIM124GOPRO

Det känns som att gå genom en grön tunnel på väg till parkeringen.

En lämplig sortiväg  från en fin flygdag.