Kategorier
Old Timer flyg

RM I FRIFLYGSKALA DEL 3/4

 

 

 

 

 

 

Detta är tredje delen av min redovisning av  RM

 

för friflygande skalamodeller

 

på Fedingefältet vid Skånes Fagerhult 2014.

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

I denna delen beskriver jag de intressantaste och bäst flygande modellerna.

Många av skalamodellerna är små och mycket lätta, vilket tillsammans gör,
att det är delikata maskiner att flyga.
De kräver vanligtvis mycket trimflygningar, för att piloten ska kunna få ut,
det som modellen bör prestera.
Minsta avvikelser från grundtrimmen gör att modellen tappar sin önskade flygkaraktär.

Man kan lite jämföra det med aerodynamiken på en Formula 1 bil av idag.
Minsta förändring ger stort resultat. Allt måste stämma, för man ska kunna
utnyttja modellens/bilens kapacitet.

Vädret blev, som jag tidigare sagt, bättre och bättre.
Mindre turbulens, svalare
och därmed mer förutsägbart.
Termiken lugnade ner sig, så piloterna fick skärpa sin perceptionsförmåga
för att kunna bedöma rätt startsekund.
Denna bedömning, plus den
egna intuitionen, fick resultera i startmomentet.

Ånyo fick vi se Andrea flyga sin Lacey M-10 på ett suveränt sätt.
Planet är på något sätt en paradox inom aerodynamik och flygmekanik.
Men flyger fint, det gör det.

Johan Wallin från Stockholm hade oxå mycket välflygande maskiner.
Dock icke så vältrimmade, som de  Andrea har.

Eftermiddagen gick snabbt, endast kort avbruten av en fullskalakärras
landning. Det var ett modernt plan och man ser hur utvecklingen,
har förändrat privatplanen. Slankare, snyggare och framför allt är de
nu för tiden mycket tystare.
Men det är dyrt att flyga.
Så det är alltså ännu en orsak för
fullskalapiloter att växla upp till modellflyget !

Vid 1800-tiden började den statiska skalabedömningen, utförd av
Tycho och Anders. Hur utfallet blev vet jag inte, men det kommer
resultat på SMOS
hemsida snabbt. Länk till SMOS: http://www.smos.info/

Per, som blev av med sin Tempo, körde hem tidigare, vilket var synd,
för jag tänkte, vi skulle lånat den stegen, som Sten använde för att
rädda sin kärra med, så vi kunde plocka ner Tempo från björken.
Stegen var säkert 10 meter, eftersom den var en dubbel aluminiumdito.
Ja, det löser väl sig för Per under veckan.Jag personligen hade haft svårt
att somna på kvällarna, om jag haft ett splitt nytt plan sittande i en björk…
Behöver du assistans Per så ring mig, jag hjälper dig !

1930 var jag hemma efter en rolig och intressant dag på fältet.
Du som aldrig besökt en OldTimer friflygtävling, gör det !
Du kommer aldrig att ångra dig. Tävlingskalendern finns på
hemsidan och länken finns ju ovan.

Det kommer en post till med lite ”Övriga Bilder”, som jag
tycker är synd att slänga.
Så häng med, de kommer snart!

Men nu till denna postens bilder:

SONY DSC

Piloten är Gunnar Stedt, Modellen är en Consolidated PT-3.
Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Consolidated_PT-3

SONY DSC

Pär Lundqvists modell, som jag aldrig lär mig namnet på mer
än ”SM-Tvåan”…?
men den är konstruerad 1951 i alla fall…

SONY DSC

I dag ville modellen nästan inte ner vid finalen…

SONY DSC

Thomas Johansson, som var tävlingsledare,
trimflyger sin Thulinjagare, som är nybyggd.

SONY DSC

Start. Stjärten lyft och elmotorn snurrar på.

SONY DSC

Upp kommer man alltid…och ner oxå.

SONY DSC

Det tar tid att lära sig förstå, hur en nybyggd modell
reagerar i olika situationer och flyglägen.

SONY DSC

Nu läget under kontroll och utflygning.

SONY DSC

Koncentration i Thomas ansikte.

SONY DSC

Thulinjagaren, man får väl slå fast, det är en typisk Enoch Thulinkonstruktion…?

SONY DSC

Ser det bra ut, brukar det flyga bra oxå !

SONY DSC

Thulinjagaren, eller Thulin Typ K flög första gången 1917.

Byggdes i AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik.
Motor 90 hk och toppfart 155 km/timman.

SONY DSC

Ännu en start för Thomas Thulinjagare.

Balanserar på huvudställ tills den kan lätta precis som i verkligheten.

SONY DSC

Ska man gnälla, kan det ju tyckas, modellen är övermotoriserad.
Hade man startat fullskalaplanet med denna stigvinkel, hade jag stigit av…

SONY DSC

Se på modellen….flygplan var vackra vid denna tidsperiod,
även om de var krigets redskap.

SONY DSC

Thomas, Tycho och Thulinjagaren.

(kallas allitteration)

SONY DSC

Jag kan inte säga, om Thomas flyger den med radio nu,
eller om den landar så att säga friflygande…

SONY DSC

…men ner kom den. Att vingspetsen gick i marken var inget
ovanligt för fullskalakärran. Stället är smalt och inga bromsar…..

SONY DSC

Det skiljer i stort sett 100 år konstruktionsmässigt.

Men huvudkomponenterna har hållit sig. Motor och prop i nosen,
vingar, stabbe fena. Styrs med skev, höjd sida och throttle (kupé/kontakt)

SONY DSC

Andrea har just gett sin modell fria tyglar och  släpper loss sin psykiska energi.

SONY DSC

Lacey..ett makalöst plan rätt hanterat.

SONY DSC

2 minuters flygtid inget ovanligt.

SONY DSC

SONY DSC

Friflygarens obligatorium….gå och hämta och hålla koll på sin modell.

SONY DSC

Sten hade skaffat en ny motor. En miljöpartists dröm för motorn går på luft….
Man fyller ett kärl från en liten kompressor. Den utströmmande luften driver en liten
kolvmotor, som vrider propellern. Ska bli roligt att se aggregatet i luften Sten.
Luftassistent är Lars-Erik.

SONY DSC

Här ser ni delarna, motorn och den relativt stora tanken
som man får bygga in , alternativt använda som
del av kroppen.

SONY DSC

Nä vad är detta på en OT-tävling…..?
Nåväl, vi är inte några puritanska talibaner här,
även moderniteter tar sig fram i luften utan att
riskera  uppsträckning från någon ordningsman.

SONY DSC

Ni ser själva, att de som hade bilarna här, var inte drabbade av stress eller måsten.

SONY DSC

Andrea Hartstein och Johan Wallin trimflyger.

SONY DSC

Stens nya SU-11 avsedd för Jetexdrift eller motsvarande.

SONY DSC

Jag kom inte ihåg vad modellen vägde….kanske 30 gram ?

SONY DSC

Så här funkar det, säger Sten till Lars-Erik och Anders.

SONY DSC
Om den flyger ? Självklart ! Förresten varför inte ?

SONY DSC

Garanterat ingen V-form.

SONY DSC

Länk till Su-11:

http://en.wikipedia.org/wiki/Sukhoi_Su-11

SONY DSC

Johans Moth Minor

Tack för att du rättade mig Andrea. Jag slog antagligen in fel regbokstäver
då jag googlade
på beteckningen och vips blev det fel…jag borde sett det, men brådis….

Hela storyn om G-AFRD

G-AFRD

SONY DSC

Första flygningen 22 juni 1937.

Uppdatering 18 December 2014

 

 

                                  Jag fick ett mejl från Colin enligt nedan med information om ”Originalet”:

MOTH MINOR G-AFRD

Hi – just confirming that Moth Minor G-AFRD is going to be restored
to flying condition in the medium term future.

It is in storage in Tauranga New Zealand.

It was owned by the late John Galpin, and is presently owned
by his son who is an aircraft mechanic.

SONY DSC

Ja ni ser själva.. små modeller är inte stora…

SONY DSC

Westland Widgeon

SONY DSC

Anders Sellman med en…Me-109. Reggad i Schweiz.

SONY DSC

Kolla vindstruten Anders….

SONY DSC

Jetzt  geht´s  los !

SONY DSC

Piloten kanske glömde propelleromställningen …
liten stigning, max varv vid starten….

SONY DSC

Johan med sin SE-FYR som är ett känt plan i flygarkretsar.

SONY DSC

Här kan ni läsa om det:

http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=7&t=4239

SONY DSC

Jämför denna modellen med en 4-meters kärra med två 100 cc motorer…
..de flyger båda under samma aerodynamiska och flygmekaniska lagar, men…

SONY DSC

…fördelen med detta något lättare alternativet är ju,
att kostnaden för tändstift och bränsle är överkomlig…

SONY DSC

SONY DSC

Sista motoralternativet i flygplanet var en Walter Gemma
9 cylindrig radialmotor på 165 hk och med en cylindervolym på 9.34 liter.

SONY DSC

Men motorn här ha inte 9 cylindrar utan några strängar gummiband…

SONY DSC

SONY DSC

Ett plan som byggdes vid

                                 Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning

Ganska långt namn eller …

SONY DSC

Järnväg eller inte, flög gjorde planet,
fast inte så många år innan det havererade.

SONY DSC

Man ritade snygga plan 1930.

SONY DSC

…och modellerna av dessa plan flyger fortfarande
och de flyger så vitt jag kunde se bra.

SONY DSC

Nu blir det Mach2 uppvisning med Sten, SU-11, en pinne och ett gummiband…

SONY DSC

Sten hade aldrig förut flugit modellen och han ville därför prova
med hjälp av katapultstart.

SONY DSC

Flygplanet var kraftigt attraherat av moder jord.

SONY DSC

Vid en av starterna lossade radardomen i nosen och med den också blybiten
som satt där för
tyngdpunktens skull, men Sten…

SONY DSC

…Sten provade utan delen som for bort…..planet flög nästan bra……..

SONY DSC

Efter att ha böjt upp höjdroderna lite, flög det till allmän överraskning förvånansvärt bra.
Roligt att det lyckades med en oförutsedd radikal operation.

SONY DSC

Fullskalakärran gjorde en snygg landning.

Flygplanet, SE-MDO är en Sport Star och läs om den här:

http://www.evektoraircraft.com/en/aircraft/sportstar-max/technical-data

SONY DSC

Nu ska vi se, säger Anders betraktande sin nya modell.
Modellen är en tysk Rieseler Stahlwerk. I Arlandasamlingarna
finns ett original bevarat.

SONY DSC

SONY DSC

Eftersom ett stålverk byggt originalet, borde det ju borga för viss styrka…

SONY DSC

Här kan ni läsa om, han som konstruerade maskinen:
http://de.wikipedia.org/wiki/Walter_Rieseler

SONY DSC

Modellen har en justerbar anfallsvinkel med hjälp av en
skruv i främre delan av vingen.
Ungefär som stabbtrimmen på en Pa-18.

SONY DSC

Det kan inte hjälpas, men då jag ser en sådan fena/sidoroder,
då får jag De Havillandvibbar…fast det kan man glömma,
för planet byggdes i Breslau i det dåvarande Tyskland.

SONY DSC

Andreas Lacey erövrar skyarna…

SONY DSC

..som vanligt höll jag på att skriva…

SONY DSC

Johan med sin Miles.

SONY DSC

Som svängde vänster efter start…

SONY DSC

…och som fick Anders att inta skyddsställning…

SONY DSC

Pär och Lars-Erik konstaterar en landning.

SONY DSC

Men Johan kör igen…

SONY DSC

..starten ser fin och samlad ut…

SONY DSC

…modellen äv vacker. Rött och silver går fint ihop.

SONY DSC

..men planet avvek och skrämde en av damerna,
så hon tog ett halvt valssteg…

SONY DSC

Alla ser vad Andrea gör….vevar upp en gummimotor.

SONY DSC

Magic or sticky fingers ??

SONY DSC

Andrea flyger sin Westland Widgeon III tror jag det är.

SONY DSC

Modellen flög utmärkt. Ledsen för mörk bild.

SONY DSC

Lars-Erik Fridström med ”Silvermåsen” konstruerad av Sigurd Isaksson.

SONY DSC

Stolt ägare och byggare till sin Silvermås.

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Silvermåsen flög bra och jag tror den var helt ny, eller vad säger du Lars-Erik?

SONY DSC

Anders Sellman provflyger sin nya modell, som jag
nu vet heter Rieseler Stahlwerk.

SONY DSC

SONY DSC

Den flög bra direkt !

SONY DSC

Platsen där flygplanet tillverkades var Breslau vilket till 1945
var en stor tysk stad.
Efter kriget annekterade Sovjetunionen
de östra delarna av Tyskland och Polen fick
tillbaka dessa delarna.
Breslau ligger vid gränsfloder Oder som är gräns mellan Tyskland
och Polen.
I Polen heter Breslau Wroclav.

SONY DSC

SONY DSC

Ser ni så bra planets färg passar till blommorna i gräset…

SONY DSC

En nöjd Anders efter provflygning.

SONY DSC

Tja, säger Anders, inte så pjåkigt!

SONY DSC

Vi tar en start till nu efter en lite justering…

SONY DSC

Anders smeker igång modellen…

SONY DSC

SONY DSC

…och den flög och flög…

SONY DSC

SONY DSC

..sen landade den bland de blå blommorna…

SONY DSC

Ny tävlingsstart av  Andrea Hartstein.

SONY DSC

Jag tror flickan till vänster med det goa leendet är Johans fru

SONY DSC

Off she goes !

SONY DSC

Ser ju fint ut…nu

SONY DSC

…men så vill modellen svänga för brant..

SONY DSC

….och den svänger in mot startplatsen…

SONY DSC

..så det blev en snabb landning..

SONY DSC

..men det var bara att veva in lite varv i motorn,
justera det som behövdes och ny start…

SONY DSC

…nu flög det ok…

SONY DSC

Johan får hjälp att förbereda sin SE-FYR av sin dotter.

SONY DSC

Nu eller aldrig…

SONY DSC

You´re all by yourself now !

SONY DSC

Fast inte riktigt, SE-FYR fick sällskap av en hussvala…

SONY DSC

Andrea såg Johan fick bra luft, så hon plöjde in
power i sin gummimotor…hjälpt av Johans fru.

SONY DSC

..en sista blick och sen iväg…

SONY DSC

Nu !

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Det behövs nog en mindre justering Andrea…

SONY DSC

Anders Sellmans Hawker Hurricane IIB.

SONY DSC

Är detta Anders Lacey kanske…

SONY DSC

Jag har många bilder kvar. Som jag inte kan med och slänga.
Så de samlar jag ihop och lägger upp när jag får mer energi.

Det tar ganska lång tid att fixa till en sådan post,
ni just tragglat er igenom. Men som sagt det kommer !

Kategorier
Segelflyg

DET ÄR JU BARA SÅ MAKALÖST ROLIGT ATT MODELLFLYGA…

 

 

 

 

 

 

…så jag behöver aldrig leta efter argument,

varför jag ska ut med mina modeller…

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Det är bara för mig att sticka iväg utan någon
inre överläggning, om vad
jag ska göra.
Jag har hur många argument som helst, varför
jag ska flyga !

Sen finns det de,  som kallar sig modellflygare,
vilka letar efter de motsatta
argumenten, så de
slipper modellflyga…

Har ni hört deras argument ?

Jag har inte laddat, jag tror jag har en skruv
som är lös, jag ska bara limma en balsabit,

det blåser för mycket, det blåser för lite, det
blåser från fel håll, det kan bli regn,
det kan
bli snö, det kan bli sol, jag ska hem och klippa
gräs, jag ska hem och se på tv,
jag ska tanka min bil…..

Resonerar man så , är man inte modellflygare
Då är det bättre att börja virka
grytlappar. 

Det är inte väderberoende…

För egen del känner jag alltid en speciell
förväntan, då jag drar iväg för att flyga.

Man kan ju aldrig veta,  vad som ska hända.

Modellflyg är en aktivitet, som innehåller
många variabler, vilka kan påverka utfallet.

Men när jag kör ut,  har jag i regel ett mål
för min flygning.

I dag skulle jag testa synligheten på min Ava,
efter att jag sprutat
vingarnas undersida mörkblå.

Flyger jag högt, alltså högre än 600 meter,
måste man ha så mycket kontrast mellan
modell och bakgrund,  som det är möjligt.

Det är lätt att flyga bort sin modell, om man
tänjer på gränserna.

Om jag ska sammanfatta lite, så känner jag
mycket glädje, när jag flyger.

Känner man inte det, då sysslar man med fel saker.

För då måste man ju bekämpa sin egentliga
personliga övertygelse.

För en tid sen talade jag med ett par tyska
modellflygare i min ålder.

De hade samma åsikter som jag, om varför
de flyger.

Är man ute och flyger i naturen, som jag gör,
eftersom jag  nästan

bara flyger segel, är sannolikheten stor,
man träffar människor,
som är nyfikna på
min hobby.

Så även idag. Man vet aldrig, vilka man
träffar och vilken kunskap
de har, som inte
jag har. Så man lär sig alltid något nytt.

I dag mötte jag ett par, där mannen var
specialist på kolfiber och kevlar-

applikationer. Så där fick jag en lektion.

Som ni kanske märkt idag,  om ni varit utomhus
, var det väldigt labilt skiktat i luften.

Det vill säga det bildades kraftiga Cu-moln,
som slog igenom inversionen
och så småningom
bildade Cb.

Framemot 1200-tiden hade vi flera stora
celler över södra Halland,
producerande åska
och nederbörd.

Dock inte så kraftiga som man kunde förväntat.
Under ett av Cb-molnen
kunde jag se en kraftig
rotation och detta kunde utgöra fundament för en

kraftig tromb. Men, det blev inget, utan energin
försvann eller rättare sagt
omvandlades.

Pär kom med sin specialbyggda japanska sportbil…
han skulle plocka smultron…

Jag flög i 3 timmar (1000-1315), sen var jag nöjd.
Jag hade tagit 3000 stillbilder och lite bilder med min
vanliga kamera som en dokumentation av min flygning.

Vädret var ju ca 20 grader varmt, vinden västlig
3-6 m/sek, vilket betydde, att
vinden låg rakt på
hangkanten på Tjärby.

Så metodiken då man flyger där, är att glida
på hanget tills man får indikationer

på att en blåsa släpper och då ta blåsan och
klättra upp till bekväm höjd.

Precis vad jag gjorde. Som vanligt då förhållandena
är bra, är inte problemet
att komma upp, utan
problemet är att besinna sig och inte klättra för högt.

Jag har telemetri ombord och det är förvånansvärt,
hur snabbt man
stiger i en bra termikblåsa.

I dag kollade jag lite i termiken, hur mycket
lyft jag hade. Stiget låg på,
när jag flög på ungefär
150 m,  3-5 m/sekunden.

Det betyder, att på 30 sekunder får du 150 m höjdvinst.

Så det är bra motor, som hissar modellen.

Min princip, som inte är benhård, är att jag
inte klättrar högre än XXX meter.

Man ska inte utmana ödet onödigtvis !

Bilder….jomenvisst, här kommer några.

SONY DSC

Här ligger min Ava färdig för take-off.

Förväntan.

SONY DSC

Pärs japanska oneoff-bygge…Ser ni så snabb den är ?

Den har nästan inte stannat,

trots den står stilla….paradoxalt nog.

 

 

SONY DSC

Här håller det första Cb-molnet på att förbereda sig och samla sina krafter…

SONY DSC

Stenarna resta under yngre järnålder eller bronsålder.

Undrar hur det lät, när dåtidens människor reste dessa megaliter ?

Jag menar, hur tror ni det  lät, då de pratade
och diskuterade under arbetet med resningen …
hade vi kunnat förstå något…?

SONY DSC

Beskriver inte denna bilden något typiskt svenskt och den tid,
som  visar upp den finaste grönskan…

SONY DSC

Plötslig uppenbarar sig ut från grönskan…
en smultronplockare.
Pär Lundqvist.

DCIM118GOPRO

Denna bilden, där jag ser mer galen ut än vanligt,
genom att mina ögon tycks sitta lika tätt som
Björn Borg, beror på att min GoProkameras lins
speglas i mina solglasögon.

Dock en rolig bild.

DCIM118GOPRO

Det är dags nu.

Kategorier
Hangflyg modell

FLYGARE SOM FLYGARE…

 

 

 

 

 

 

…undrar vem som är bäst ?

 

 

 

 

SONY DSC

 

Kan det vara svalorna eller en erfaren hangflygare…?

Jag vet inte, om jag fann svaret, men frågan är väl närmast retorisk.

Dagen började tidigt. Redan kl 0730 stod jag beredd att starta min Sparky
för ett uppdrag att flygfotografera en industribyggnad i Halmstad.

Det var absolut vindstilla och solsken, Nackdelen att plåta så tidigt är, att
kontrasterna blir hårda av den lågt stående solen. Men det fungerade och
bilderna blev bra.

Resan fortsatte till en plats, där jag lagt märke till,  att det fanns gott om svalor.
Det är inte lätt att plåta svalor, därför de är extremt snabba och oförutsägbara
i sina flygbanor.

Kameran ställde jag in på 1/2000 sekund och repetering av bildtagningen.

Alltså fotografering enligt kulsprutemodellen. Håll inne avtryckaren och bilderna
tas 8 i sekunden. Detta torde garantera, att nån bild i sekvensen borde bli bra….

Det blev ett par hundra bilder i alla fall och av dessa sorterade jag ut några, som
jag redovisar här.

Lägg märke till  hur olika svalorna gestaltar sig i luften och hur de kan använda
sina kroppar för att anpassa sig till flygkraven.

Här kommer några bilder:

SONY DSC

Visst ser de snabba ut…

SONY DSC

För att öka sin manövrerbarhet kan i se, att stjärtfjädrarna är utspända.

SONY DSC

Vill fågeln öka hastigheten, fäller den vingarna bakåt
för att minska spännvidd och inducerat motstånd.

Alltså en tidig version av Swing-Wing.

SONY DSC

Den är välanpassad i luften…

SONY DSC

Svalorna flög här för att fånga insekter.

SONY DSC

När fåglarna flyger lågt och fort, måste deras perceptionsförmåga
vara välutvecklad för annars…

SONY DSC

Kolla A vingarnas konfiguration B stjärten. Jämför med tidigare bilder…

SONY DSC

På denna bild ser svalan ut som om den ryttlade…

SONY DSC

…och här är ett annat utseende.

SONY DSC

Ganska mycket V-form…eller ett ändläge vid vingslag…

SONY DSC

Den presterar en snabb glidflykt med snabba riktningsändringar.

SONY DSC

Svalor kan flyga mycket högt, man kan se svalor på 3000 m höjd,
om förhållandena är gynnsamma.

SONY DSC

Man säger det blir fint väder om svalorna flyger högt……

SONY DSC

Right on !

SONY DSC

Skillnaden mellan en svala och en tornseglare är,
att i flykten har alltid tornseglaren raka vingar.

SONY DSC

Tänk dig hur anpassad en svala måste vara,
för att kunna fånga en liten insekt i hög fart….

SONY DSC

Lågflygande svala, men jag tror inte, det innebär regn…

SONY DSC

 När jag stått 10 minuter här, flög svalorna bara en halv meter framför mig.

 

…men nu kommer det en annan flygare.

SONY DSC

Lunak

Eftersom vi hade vädergudarna med oss i dag söndag, åkte vi
till Hovs Hallar för att få oss en dos hangflygeri…vad annars ?

Vinden 5-7 m/sek NV, vilket är perfekt för Segeltorpshanget.
Vi hade kommit överens om, att jag skulle försöka videofilma
Pärs Lunak från min Spirit.

Min modell hade jag lastat med 375 gram i tyngdpunkten för
att få lite bättre speed.

När man lastar sin modell, så ökar man hastigheten inom vissa
gränser. Man får en större motor, gravitationen, vilken då det
är ”överskott,” läs mer lyft än du normalt kan omsätta i hastighet.

Tack vare energiöverskottet, lyftkraften,  kan man omvandla det
det till hastighet med hjälp av ballasten.

Med ökningen av ballasten, blev min och Pärs modeller,
vad gäller hastighet, mer likvärdiga, vilket borde underlätta för oss
att flyga nära varandra,  för att kunna få video från min modell på
Pärs.

Det lät ju plausibelt, men än en gång visade det sig, när jag kollade
videon hemma, att det mesta var missar.

Det är väldigt svårt att träffa rätt. Man ska dels försöka sikta med
modellen, så kameran får med den modell, som ska filmas, man
måste flyga på ett sånt sätt, så att videoupptagningen kan bli
njutbar för betraktaren och man måste vara försiktig och inte
kollidera med den andra modellen.

Det är alltså flera parametrar, som ska jämkas ihop. Lägg därtill
på faktumet att vädret i dag var kyttigt och termiskt, vilket gjorde
att modellerna flög i någon mån oförutsägbart.

Men det är bara att gå på det igen och testa, då det är bättre
förhållanden. Till exempel 3 m/sek och laminär vind.

Men flög gjorde vi naturligtvis. 2.5 timma fick jag i luften…

Hur mycket flög du i söndags ? Va sa du ? Zappa tv…jaha…

När vinden är så stark, som den var i dag, är det svårt att landa
nere vid Segeltorp. Speciellt Pärs Lunak måste man vara för-
siktig med, då man landar.

Landningen måste vara planerad. Alltså ingen improvisation
för då brukar det gå åt pipan.

Därför hade Pär beslutat, att bästa sättet att få ner sin Lunak
säkert, var att landa i sädesåkern så nära staketet som möjligt.

Han gjorde det två gånger och två saker ska vi tänka på, om
man landar bakom hangkanten i säden.

Det första är att inte gå för långt bak. Inte mer än 10 meter,
för blåser det kraftig, kommer man inte framåt, när man ligger
i kantrotorn.

Det andra är, att en modell som landar i en sädesåker, den har
en tendens att totalt göra sig osynlig. Det blir svårt att hitta den.

Jag har satt på ett par av mina modeller en pipare, som jag kan
aktivera med radion, eller om jag slår av sändaren, så går
piparen igång automatiskt, vilket underlätta letandet.

Att man genom att köra servona, ska kunna höra var
modellen ligger är en utopi, när det blåser mycket och
modellen sjunkit ner i grönskan. Så antingen en pipare eller
en GPS-Caller, för då kan du ringa till modellen och få
de exakta koordinaterna.

När klockan var 1600 landade vi mycket nöjda med en fin
flygning för oss båda på Segeltorp.
Båda modeller oskadade, vilket stärker självkänslan.

Jo, det är lätt att få skador vid landningen.

 

SONY DSC
Vyn som möter en modellflygare från Segeltorpshanget.

Ni kan se, att vågorna bryter, vilket är en indikation
att vindstyrkan är 5-7 m/sek.

 

SONY DSC
Kan han flyga som en svala månntro …
?

SONY DSC
Det var inte helt enkelt att starta Pärs kärra idag,
beroende på att vinden gjorde det svårt att hålla
modellen i ett fast grepp under utkastet.

SONY DSC
Detta är ju en modell, som gör sig absolut bäst i sitt rätta element.

Eller som vi säger på latin:”MOBILIS IN MOBILE

Vad det betyder ? Googla på det !

SONY DSC
Alla roder på modellen är bespända med papper,
vilket är känsligt för upptickande pinnar och annat,
då man landar.

SONY DSC
Det gäller att vara koncentrerad, om man flyger,
då förhållandena är lite mer krävande än normalt.

SONY DSC
Pär har landat i säden och går ut i ett spår av en maskin,
för att inte trampa ner grödan.

SONY DSC
Modellen hittad och bärgad.

SONY DSC

Vi hade mycket åskådare i dag, som intresserade följde, vad vi gjorde.

Jag kommer , då jag ser denna bilden att tänka på en episod med
Gösta Ekman,
som spelade ”Herr Papphammar” i serien
med samma namn.

Den scenen där Herr Papphammar går i  en sädesåker
med skjorta slips,
hatt och kavaj.

När han stiger fram ur åkern, visar det sig dock,
att han helt saknar kläder under bältet…

Jag menar, det var ju tur, att Pär hade byxor på sig, med tanke på
de unga damerna,
som satt på bänken 20 m bort…..

SONY DSC
När svalorna flyger lågt, sägs det bli regn.
Hoppas inte det samma gäller modeller.

SONY DSC

Vad gäller jämförelse mellan svalor och en Lunak,
så får vi väl konstatera, att både flyger bra på sitt sätt eller hur ?

SONY DSC

En Spirit Elite på Segeltorps pilotplats, där det går utmärkt att sitta och flyga…

 Ja käre betraktare, sådan var min och Pärs flygsöndag den 22 juni 2014.

Sämre söndagar kan man ha, tycker jag, då jag klockan 1810
satte in min bil i garaget..

Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

MIDSOMMARFLYGNING PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

På Midsommarafton hade jag tid ledig fram till 1500

och vad passade bättre…

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

…än att ta sin modell och åka till Hovs Hallar.

Innan avresa kollade jag vår väderstation och den sa,
det blåste 2-5 m/sek Nord.

Således perfekt för flyg. Dock hade jag farhågor,  att vinden kunde lägga av.

Förvånansvärt lite bilar vid Hovs Hallar på parkeringen.

Jag träffade tre tyskar från trakten av Stuttgart, som var på besök i vårt land.
Förutom att vara turister, var de också skärmflygare. Jag pratade med dem
och sa, jag också var skärmflygare och modellflygare.

Vi utbytte telefonnummer och när jag hade släpat mig och mina grejor upp
till det höga, ringde jag och gav en vindrapport. Det blåste, då jag ringde,
3 m/sek
rakt på med mer vind, som var på väg in, vilket man såg på havet.

Min Spirit startades och lyftet var suveränt. Helt laminär vind och alltså
ingen
turbulens.

Spiriten flög som vanligt  som en dröm. När jag flög, kom skärmflygarna
upp till mig
och jag landade min modell, fäste kameran på den och ut igen.

Min Mobius tar bra bilder med det nygamla objektivet från min GoPro. Man kan
utan problem se till exempel alla bilar på parkeringen och vad det är för fabrikat.

Inte dåligt.

Efter en kort stund landade jag och vi satt och inväntade den vind, som inte
fanns..
.…men som var på ingång.

Vinden tog sig snabbt och jag kastade ut min Spirit med Mobiusen inställd
för stillbild.

Då jag kastat ut modellen och den gled förbi, hörde jag ett klickande ljud.

Jag kände igen ljudet, men kunde inte placera det. Modellen flöt på bra,
men vid nästa förbiflygning kom jag på, vad som hänt.

Höjdroderservot hade lagt av.

Växellådan var kass och det klickande ljudet man hörde, var när utgående axeln
roterade; eftersom en kugg hade gått.

Ja, nu satt man i saxen……inget höjdroder…vad gör jag ? Eftersom min modell
är så
enastående välflygande, flöt den på ok, då jag flög på hanget.

Jag tänkte; jag kunde reglera höjden med klaffen vid landningen.

Så sakta gled jag in bakom hanget och genom stora S-svängar brände
jag höjden sakta.

Nu är det ju bara det, att området på toppen är ju stört av topprotorn.
Det betyder, att
modellen kräver kraftiga korrigeringar vid inflygning och landning.

Men jag hade gott hopp om att få ner kärran hel. Men enligt Murphys Lag,
eller på svenska, enligt lagen om alltings djefvlighet, inträffar alltid
det värsta
just innan sättning.

Varje gång jag manipulerade klaffen, det vill säga fällde ut den,
pitchade nosen upp, eftersom mixning med höjd inte funkade.
Resultatet blev, 
att modellen gick in i en oscillerande stall.

Denna stall började på 3 m höjd och med lite tur hade modellen landat,
då den var i
plant läge…men enligt Murphy så gick modellen in i stall,
då den var 10 cm från marken.

Resultatet blev,  att den steg till 3 m. överstegrade sig och sen tog den fart
och körde naturligtvis nosen ner i marken……

Jag kunde inte göra något.Hade jag fortsatt att svänga,
hade modellen hjulat på vingspetsen och
värre skador hade skett.

Nu blev skadorna, att vingbultarna i plast knäcktes och en spricka vid
vingroten uppstod.

Så jag kom billigt undan. Jag kunde i alla fall ändå inte flyga mer, eftersom jag
inte hade med
extra servo, för vem har det ?

I stället pratade jag med tyskarna, som hade lagt ut sina skärmar,
då vinden ökat till
5 m/sek rakt på.

Det är inte lätt att starta, där vi var på grund av topprotorn.
Den gör det svårt,
att balansera skärmen.

Men efter flera försök startade den förste och så fort han kom ut
över kanten,
lyftes han 20 m upp snabbt.

Så problem att hålla sig uppe, var det inte.

Den andre piloten hade mer problem. Han drog för mycket broms,
när han dragit
upp skärmen. vilket medförde, att han stallade den,
så den föll ihop.

Jag tipsade honom och han fick upp den. Sen hjälpte jag till att
leda fram honom,
så han kunde komma framåt lättare i vinden
och med ett papper emellan, kom han
över kanten och fick till
slut en fin flygning på 1.5 timma.

Det är alltid roligt, att träffa positiva människor,
som är nöjda och glada.

Dessa tre tyska skärmflygare gjorde ett väldigt gott intryck på
mig genom deras trevliga
sätt och öppna attityd.

Roligt.

Jag tog bilder, dels med min Sony och dels med min Mobius.
Alla flygbilder är
Mobius och de andra bilderna med några
undantag, är min Sony.

Så här hade vi det idag på förmiddagen, innan jag var tvungen
att dra, på grund
av stundande festligheter.

Det är ju Midsommarafton…

SONY DSC

I väntan på vind

 

SONY DSC

Sommarstaden nummer 1.

 

SONY DSC

Bra skärmkontroll

 

SONY DSC

Här kan ni se, att skärmen har mycket anfallsvinkel på grund av för mycket broms.

Skärmen flyger inte ok och kan kan kollapsa.

 

SONY DSC

Efter skärmen är stabiliserad, gäller det att ta sig framåt mot kanten.

 

SONY DSC

Därför ser det lite ansträngt ut på denna bilden.

 

 

SONY DSC

Japp, nu flyger vi…

 

SONY DSC

…och så fort piloten kommer utanför kanten, åker han hiss uppåt.

 

 

SONY DSC

Sen är det bara att njuta…

 

SONY DSC

…och inse att i detta läget är man privilegierad.

 

SONY DSC

Näste man lägger ut sin skärm för uppdragning.

 

SONY DSC

Här kom vinden, på grund av rotorn, plötsligt 90 grader fel…

 

SONY DSC

Men till slut båda gossarna i luften.

 

SONY DSC

Vid landning här är det en fördel, att ha någon som ser till, man stannar på marken.

Mycket kommatecken i meningen, men jag håller hårt på kommateringsreglerna,
 som jag lärde mig i gamla gymnasiet för 45 år sen.

 

SONY DSC

Två skärmar över Kattegatt.

 

SONY DSC

Här ligger en modell med trasigt höjdroderservo…

 

 

Nedanstående bilder är alla tagna med den lilla Mobiusen.

 

 

IMAG0064

2 män och en kvinna som ska flyga skärm

IMAG0066

Dags för damen att lägga ut skärmen.
Med selen på sig ser man ut som en puppa…

IMAG0080

Ni ser själva, att havet  är ganska lugnt.

IMAG1369

Här var jag nära att landa….

IMAG1371

…men naturligtvis började modellen gå in i ny stall…

IMAG1373

…ni ser höjden….ca 4 meter…

IMAG1374

…nu har modellen vikit sig och är på väg ner mot terra firma…

IMAG1375

Inget annat än marken väntar….håll i!

IMAG1376

Där satt den !

Kategorier
Hangflyg modell

VAD GJORDE DU IDAG LÖRDAG….?

 

 

 

 

 

Vi var ute och modellflög så klart.

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Ännu en dag med fint modellflygväder i dag lördag.

Vilket ju krävde,  att man begav sig  ut med sin modell.

Jag vill inte sitta på en bänk talande om ,  att man kanske skulle…
eller hur man egentligen ska göra , då man segelflyger,
för  det ska vara rätt, eftersom det har stått på internet…

Nix, jag sticker ut till ett hang för att få njuta av möjligheten
att flyga min modell.

Är det inte det modellflyget går ut på ?

Pär och jag åkte till Tönnersastranden. Jag hade med min Spirit,
för vinden var svag, medan Pär hade med sin nyrenoverade Banana.

Jag kom ner först, satte bilen på parkeringen och knallade iväg
med modell och prylar.

Vid framkomsten var vinden klen. Cirka 2 m/sek,
men det brydde jag mig inte om, för min modell kan
flyga på svaga vindar.

Efter en halvtimma i luften landade jag och just då dök Pär upp
ur skogen med sin kärra.

Han tyckte vinden var för dålig och avvaktade. Bananan är
inte att leka med under marginella förhållanden.
Dessutom är den väldigt fragil.

Hur som helst så ökade vinden upp och Pär flög min Spirit
innan han kastade ut sin Banana.

Hans kärra flög bra och genom att använda klaff,
underlättade det flygningen.

Pär landade på stranden och det blev en lång reva i
sanden efter landningen.

Allt gick ok.

Båda våra modeller var hela och vi var där i 3 timmar och flög !

 

SONY DSC

Förändringen av naturen syns tydligt här. För 10 år sen växte det
inga björkar bland dynerna.

SONY DSC

Här ligger min Spirit färdig för start med kameran ovanpå nosen.

SONY DSC

Efter en stund dök en yngling upp från skogsbrynet med en banan i handen…

SONY DSC

Fast innan flygning ska han ha sig en pipa…

SONY DSC

Pär fick i nåder ratta min Spirit i väntan på bättre vind.

SONY DSC

Spiriten med Påarp i bakgrunden.

SONY DSC

Spiriten med kamera…ser inte så estetiskt ut, men roligt med ombordbilder.

SONY DSC

Jaha, då var det dags med bananer på kanten…

SONY DSC

Pär tar ett djupt  andetag eller….

SONY DSC

Där blir bananan flygande.

SONY DSC

Pär mötte en trut i alla fall…

SONY DSC

Bananans konturer misstar man sig inte på.

SONY DSC

I dåligt lyft blir det ibland, att modellen måste flygas med hög nos.
Varför får ni själva räkna ut.

SONY DSC

Här flygs det med klaff.

  SONY DSC

Man kan svänga brantare…

SONY DSC

Planering för landning

SONY DSC

Här satt den…landningen var aningen oplanerad…

SONY DSC

Piloten fick älga ner och hämta…

SONY DSC

Ser ju helt ut säger Pär…

SONY DSC

Japp, allt är ok.

SONY DSC

Då är det bara att gå på det igen.

SONY DSC

Man kan inte slarva, när man kastar ut….jag vet det av egen erfarenhet.

SONY DSC

Nu bär det av…

SONY DSC

Kolla Pärs single-stick sändare, uppträdd på vänsterhanden.

SONY DSC

Snygg modell.

Ett barn av sin tid, 2003

SONY DSC

Jag var tvungen att ta en bild. Det var så vackert.

SONY DSC

Så här ser det ut då man kan flyga hang.

SONY DSC

Som jag alltid säger, ser det bra ut flyger det bra oxå.

Jo jag vet det var Kelly Johnson som myntade uttrycket,
när han var chef hos Lockheeds Skunk works.

SONY DSC

Banana – Påarp – Halmstad

SONY DSC

Ibland går det så fort att man passerar färgvallen…

SONY DSC

Vad gör du ?

SONY DSC

En Banana mot skyn…precis som det ska vara.

SONY DSC

Båda konturerna är lätta att känna igen.

SONY DSC

Här flyger 43 års hangerfarenhet.

SONY DSC

Nu, har Pär planerat landning.

SONY DSC

Först flyger man bort höjden och sen planerar man.

SONY DSC

Pär satte modellen med rätt hög fart och modellen
ritade ett mycket långt spår i sanden.

SONY DSC

Här ligger den safe and sound.

SONY DSC

…och sen var det bara att packa bilen.

IMAG0009

Här kommer lite stillbilder från min lilla Mobiuskamera
(460 spänn fraktfritt från Kina).

Tillbehör till kameran köper ni på E-Bay superbilligt.

IMAG0251

Två gamla gubbar på kanten. Dock, sinnet är ungt och fullt av energi på båda.

IMAG3047

Nu ska jag landa min Spirit.

Bild 1.

IMAG3049

Bild 2.

Nästan nere.

IMAG3050Klart.

 

Jag tänkte lagt in som bakgrundsmusik Harry Belafonte och

Banana boat song….

men det hade varit liksom lite för enkelt…

nu blev det musik, som håller dig vaken.

Kategorier
Hangflyg modell

FÖRSTA FLYGNINGEN MED MIN NYA SPIRIT ELITE

 

 

 

 

 

 

Jag har just testat min nya 2-m modell,

en Spirit Elite på Tönnersa Strand.

 

 

 

IMAG5531

 

 

Min första Spirit gjorde stort intryck på mig med sina goda egenskaper, både i termik och på hang.

Modellen är ju mycket lätt, naturligtvis beroende på utvald balsa, men som medför att den
är spröd. Man måste vara försiktig vid landningar.

När vi var nere i Ystad på hanglägret, flög jag med min Spirit i hård vind och det gick
förvånansvärt bra.

Jag hade köpt en ny byggsats från England där kroppen var av glasfiber. Man kunde tro att den skulle
vara tyngre än balsakroppen, men det var den inte.

Vingarna var likadan, fast jag lackade med cellulosalck 3 gånger innan jag klädde.
Det gör att konstruktion blir avsevärt starkare, då balsan i vingarna är mycket lätt
och därmed mjuk. Om jag cellulosalackar fyller jag träporerna något så när med harts
och därmed blir det stabilare.

Min nya kärra väger med allt i, inklusive en 2500 mA acke, knappt 1200 gram.

Hursomhelst, jag åkte till Tönnersa Strand för att provflyga. Vinden var knal….
bara c 1-2 m/sek, fast den låg rakt på.

Jag slängde ut efter noggranna kontroller av roder, rätt håll, rätt rörelser.

Lyftet var dåligt men jag gnetade mig upp. Sen flög jag i sammanlagt 1.5 timma
avbrutet av två landningar för att ställa om kameran i nosen.

Resultatet av provflygningen blev bra. Modellen var lite baktung, vilket jag
korrigerade, förhoppningsvis, med 25 gram bly i nosen.

Annars flög den suveränt både med och utan klaff.

Great Planes Spirit Elite rekommenderar jag till den som vill ha en
allroundkärra för både hang och termik.

Man ska tänka på att då man flyger den ska man använda både
sidoroder och skevroder i svängarna.

Speciellt i dåligt lyft, både i termik och på hang, ska man flyga lite ”flatare”
för att utnyttja lyftet.

Här kommer bilder och alla inklusive stillbilderna är tagna med kameran
jag alltid har med när jag flyger, min Mobius. 460 spänn i Kina.

IMAG5534

I avvaktan på första starten.

 

IMAG5541

Det är inte mycket, man behöver ha med sig, när man är hangflygare.

 

IMAG5641

Ok, nu är det dags. Kameran i nosen inställd för video.

 

 

IMAG6757

Bild 6.

 

Kategorier
Hangflyg modell

TVÅ HANGFLYGARE ÅKTE TILL HOVS HALLAR…

 

 

 

 

                     …..men bara en flög…

 

 

SONY DSC

 

Jag och Pär åkte till HH i akt och mening för att modellflyga.

Pär hade med sin Banana och jag hade med min nya Arrow.
Hemma hos Pär skulle jag kolla, att mottagaren var bunden till
sändaren och allt fungerade.

Dock visade det sig, att ena skevrodret var det glapp i skarvkontakten.
Glitchen gick med viss ansträngning att provocera fram, men jag beslöt,
att min Arrow fick hem och gås igenom noggrant.

När allt var lugnt hemma, tog jag isär min Arrow och kollade noga kablar
och kontakter
mellan mottagare och skevroderservo.
Felet var mycket kraftig oxidation i den kontakten, som satt i vingen.

Oxidationen härrörde från den brand, jag hade i mitt förråd för 3 år sen,
då en lipocell tog fyr. Den rök som
  bildades då plast brann innehåller
ju saltsyra, som lagt sig överallt.

Speciellt på mina oskyddade kontakter. Eftersom jag inte flugit
modellen på flera år,
därför jag hade en annan jag flög med,
hade jag missat att kolla kontakterna.

Nu bytte jag båda kontakterna och sen var allt ok.

Men jag var förvånad, att mässingskontkaterna var så helt korroderade.

De var nästan helt svarta.

Alltså att tänka på:

Har ni eldat plast i hobbyverkstaden, kolla kontakterna…

Nåväl vi kuskade iväg mot HH, för jag hade med min trogna Spirit oxå.
Nerkomna var vinden NV, men med hänsyn till att skärmflygarna
höll till där nere vid Segeltorp, beslöt vi gå upp på platån.

Visst det blåste bra där också och vi , eller rättare sagt jag,
började
montera min Spirit.

Då började krånglet. Av någon anledning ? hade jag tappad bindning
mellan rx och tx, varför jag fick ordna det.

Det är ju inte nån raketforskning utan det fixades.
Sen kollade jag att roderna gick och Pär kastade iväg modellen.

Fiasko!

Jag hade ju inte ställt in roderna ordentligt. Höjdroder och skevroder
gick på fel håll.

Varför gjorde jag en sådan nybörjartavla? Det är för enkelt att skylla
på predemens, utan vi säger
väl, att det beror på, när man är stressad
och oväntade problem uppstår…

Alla kan räkna ut vad som hände…..i backen.

Jag har visserligen klarat att flyga och landa en modell här med felgående
skev-
roder, men inte med två roder felgående, det klarar ingen.

En mycket besviken pilot plockade ihop sin modell, som
trots allt hade klarat sig bra.

Som tur var, blev flygturen kort, bara 3 meter,
vilket begränsade farten och skadorna.

Två saker hade gått sönder:

Dels vingbalken, som sitter löst instucken i vinghalvorna och
som är gjord av laminerad ply och i centrum förstärkt med 2 mm
dural,  dels fick kroppen vid vingfästet en spricka i balsan.
Kroppens skada fixades med lite CA-lim

Vingbalken ska Pär fixa en ny, eftersom han har maskiner.

Sen band jag Spiriten till rätt modell i sändaren och såg till att roder
gick på rätt håll och att utslagen var rätt inställda.

Nu är den fit for fight igen. (När Pär fixat balken)

Kan jag inte flyga,  kan jag fotografera, när Pär flyger,
vilket jag gjorde, så gott jag kunde.

Pärs modell är en Banana, vilket är en snabb kärra. Den är inte
helt enkel att flyga och framför allt,  är den inte enkel att landa
på HH, vilket ni ska se på bilderna.

Trots allt med mitt strul var vi båda nöjda med dagen.

Vi hade fått se förutom Pärs Banana också Kenta flyga skärm
och sett hänglidare fara förbi.

Mer kan man inte begära.

Nu ser ju vädret de kommande dagarna ut att ge mycket regn,
så man får väl bida sin tid, innan det blir dags att åka till HH igen.

Här kommer som vanligt en bunta bilder:

  SONY DSC

Det första vi såg från platån var tre skärmar.

SONY DSC

Vår depå, när min modell fortfarande var hel…

SONY DSC

Pär kollar läget från kullen vid fortet.

SONY DSC

Pär handkastar sin modell för att kolla roder och utslag.

SONY DSC

Kanske behövde kollas…

SONY DSC

En proffsfotograf, till höger filmade Pärs  aktiviteter.

SONY DSC

Pär sa, att detta gick ju ok.

SONY DSC

Så nu kan vi starta…

SONY DSC

Du faller väl inte framlänges…?

SONY DSC

En mycket fokuserad flygare…det var extremt turbulent vid kanten.

SONY DSC

…Men nu är det lugnt.

SONY DSC

Hur många gånger har vi stått på den kullen och flugit våra hangkärror ?????

SONY DSC

Pär drar i svängen så det ryker…-

SONY DSC

5 g

SONY DSC

Halmstad skymtar på andra sidan Laholmsbukten.

SONY DSC

Nog utstrålar Bananan speed !

SONY DSC

Jag sa till Pär att flyga så du rör vid horisonten …

SONY DSC

Där det lyfter bäst…där flyger vi !

SONY DSC

Modellen styrs med sida/skev och höjdroder, med möjlighet att klaffa skeven.

SONY DSC

Pärs första landning…

SONY DSC

Men det är väl så att bananer växer i träden…

SONY DSC

Här plockar Pär ner sin Banana.

SONY DSC

…ser helt ut härifrån…

SONY DSC

…men Pär har fått syn på nått…

SONY DSC

…framkanten har fått sig en smäll av en gren…lättlagat med plast, mikroballonger och
sen tape över tills det härdat, lite slipning och lite sprayfärg…sen är det klart.

SONY DSC

Men en sväng till vill vi ha…

SONY DSC

Fast Pär ska först minska utslagen på skeven…

SONY DSC

Beredd att kasta ut…

SONY DSC

Där åker bananen iväg…

SONY DSC

…det gäller bara att ta sig igenom den svåra turbulensen vid kanten…

SONY DSC

..sen kan vi flyga på…

SONY DSC

…så Pär svänger vänster för att ta höjd.

SONY DSC

Pärs Banana efter senaste landningen.

SONY DSC

En hängglidare dök upp

SONY DSC

Kanske han ville ha lite mer tryck i vinden…

SONY DSC

Häggen blommar

SONY DSC

Jag kunde inte låta bli att ta bilden vid vägen till  Kattvik…

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL VI

 

 

 

 

 

Hangträffen i Ystad med

Ålleberg ModellFlygKlubb som arrangör.

 

Här kommer sista posten.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Bilderna som kommer här är från de sista minuterna av träffen.

Redan 0830 vi på hangkanten vid Hammars baksida för att suga ut det
sista av möjligheterna att flyga i SKåne för denna gången.

En del hade redan åkt hem,  då de hade tider att passa, men vi som höll ut
fick oss en fin flygning. Trots den tidiga dagen var det god termikaktivitet.

Hanget på baksidan av Hammar lyfte som jag  skrivit innan bra. Det var inte
turbulent och platsen är lätt att landa på.

Nästa år blir det nog så,  att vi improviserar lite grann, så tidpunkten väljs
nära inpå då vi ska flyga, så vi kan försäkra oss om SV vind.

Jag menar,  det är ju för den sydvästliga vinden, man kommer !

Då lyfter hanget mot havet ok och dessutom ger det vid kraftig vind
goda möjligheter att flyga dynamiskt vid Sinushanget.

Men information om nästa års hangträff kommer att publiceras
på Ålleberg MFK hemsida och troligtvis här.

Så om inte annat, har du någon segelmodell, anslut till oss i Ystad !

Då får du fin flygning och träffar positiva och trevliga piloter !

Häng med !

 SONY DSC

Karl-Henrik Thorsell startar

 

SONY DSC

Hans modell har min kamera på nosen

 

SONY DSC

Högvärdig modell – snyggt att se på.

 

SONY DSC

Kalle och en av hangets glador kivar om bästa lyftet…

 

SONY DSC

Man löser problemet genom att kurva åt varsitt håll i samma blåsa…

 

SONY DSC

Nu blandade sig Roffe och ytterligare en glada sig i leken…

 

SONY DSC

Roffe och hans modell gör sällskap med tror jag ett sträck storspovar,
om man ska döma efter fåglarnas läte.

 

SONY DSC

Rolf-Erik kollar att roderna är neutrala och att de rör sig som de skall.

SONY DSC

De rörde sig rätt för kärran flög bra.

 

SONY DSC

Rolf-Erik, Åke Junander och Roffe flyger.

 

SONY DSC

Skånskt landskap

 

SONY DSC

Roffe ska landa och polenfärjan tuffar på i horisonten

 

SONY DSC

Hur gick denna landningen Roffe ?

 

SONY DSC

Crossfire…..en fin kärra.

 

SONY DSC

Fast en Crossfire kostar väl 20000 med servon.

 

SONY DSC

Typiskt på Österlen en alle med pileträd.

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

Hammars baksida 2014

 

SONY DSC

Rolf-Erik drar klaff och landar

SONY DSC

…och här har han full kråkbroms.

 

SONY DSC

Snart…

 

SONY DSC

Där sitter hon…

 

SONY DSC

Efter det sista flygpasset i Ystad 2014.

 

SONY DSC

Att denna buske har överlevt den barska miljön…

 

SONY DSC

Jag tog en bild på vägen vid Kabusa mot Tomelilla

 

IMAG0037

En bild tidigt på morgonen.

 

IMAG0080

Vår utsikt vid Hammar

 

 

 

IMAG0137

Vy mot nordost.

 

 

 

 

IMAG0157

Här är vackert

 

IMAG0158

Vid klar sikt kan man se 11 kyrktorn.

 

 

 

 IMAG1427

Rolf – Erik landar sin modell med min kamera på nosen.

 

 

Väderläget.

 Det ska blåsa mellan syd och väst. Vid dessa riktningar
finns det alltid möjligheter att flyga på något av hangen.

Skjutvarningar

Kolla så det inte är skjutning på Kabusa skjutfält.

Googla så kommer ni till eventuella skjutvarningar.

Skärmflygare

Tala med skärmflygarna om ni flyger på samma plats.
Kom överens om flygreglerna.
Det finns ingen, som mer rätt än någon annan
att flyga här.

Så samarbeta

Bilkörning

Kör inte på förbjudna vägar.
Respektera skyltar om de är officiella och försedda
med Trafikverkets skylt och numrering på baksidan.

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD 2014 DEL V

 

 

 

…ännu mera bilder från Ystad på hangflygeri.

 

 

SONY DSC

 

 

 

Här kommer en ny bunta bilder från vårt hangläger 2014.

Jag har lagt till lite kommentarer till bilderna.

Ok, nog pladdrat, här kommer bilder:

SONY DSC

Gullviva.

SONY DSC

Riktning Polen

SONY DSC

Christer Jönsson med sin vinge. (Jag hoppas namnet är rätt annars får du maila mig).

SONY DSC

Christer och Ari

SONY DSC

Modellen är en Multiplexmodell, som hade bra egenskaper.
Det kändes som om detta är nästa generations vinge.

SONY DSC

Christer en gammal van flygare som var med på 70-talet.
Hans Multiplexvinge flög perfekt.

SONY DSC

Ållebergare i lufthavet

SONY DSC

Christer med sin modell innan provstarten.

SONY DSC

En glada passerar

  SONY DSC

Rolf-Erik på gång

SONY DSC

Final

SONY DSC

Här var det lätt att landa. Ni ser att vi flyger på baksidan av Hammar.

SONY DSC

Snygg modell…

SONY DSC

Dags att trycka ner modellen.

SONY DSC

Rolf-Erik startar

SONY DSC

Tidigt söndagmorgonen

SONY DSC

Jag tycker de flesta F3J-modeller är lika varandra till förväxling.

SONY DSC

Rolf-Erik med min kamera i modellen och Åke Junanders petflaskförsedda elseglare.

SONY DSC

Landning på gång

SONY DSC

Här kom piloten i nersvepet i bakkanten, men det löste sig.

SONY DSC

Roffe ska landa med sin gamla modell.

SONY DSC

Kalle kollar att det går rätt  till…

SONY DSC

…och det var så jobbigt så Kalle fick sträcka ut sig…

SONY DSC

Ny landning av Rolf-Erik med min kamera på nosen

SONY DSC

Dessa moderna kärror har ett mycket högt glidtal.

SONY DSC

Men till sist så…

SONY DSC

Rolf-Erik på gång

SONY DSC

En Ocelot flugen av Rolf-Erik. 1.5 m spv.

SONY DSC

En modell som var poppis ca 2005. Ganska dyr förresten.

SONY DSC

Oceloten är snabb

SONY DSC

Landning med klaff.

SONY DSC

Lite turbulens här kanske…

SONY DSC

Men det går väl bra…

SONY DSC

Modellen är ju lätt, så inga skador.

SONY DSC

Min kamera på Karl-Henriks modell.

Det kommer mera

mats

 

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL IV

 

ibland blir kontakten mellan modellerna för intim…

 

 

 

SONY DSC

När man är flera som flyger inom ett begränsat område, kan det uppstå tillbud och olyckor.
Det är ofrånkomligt och om vädret är turbulent och vinden är hård, ökar risken för närkontakter.

Ett par kollisioner inträffade med för modellerna icke dödlig utgång…
Åkes modell var väl den som mest stryk, men minns jag rätt så tog
Rolf-Erik med sig den hem för att laga den för honom.

Connys modell sa han att han skulle skrota, men det tro jag inte.
Jag tror Conny lagar den när nerverna lugnat sig.

Ok här kommer lite intryck från lördagen vid Hammar:

 

 

SONY DSC

Kalle glider på…

 

SONY DSC

David, Roffe, Kalle och Ari på kanten vid Hammars NO hang.

 

SONY DSC

Roffe och Kalle piggybackar

 

SONY DSC

Det är något visst med högvärdiga modeller…mycket kapacitet.

 

SONY DSC

Jag vet inte…men borde modellen ha lite mer anfallsvinkel på vingen…?

 

SONY DSC

Knut och Conny rattar sina semiskalakärror.

 

SONY DSC

Som synes kör inte alla med 2.4 i alla lägen…men 2.4 har gjort allt mycket enklare.
Inga frekvensklämmor och inga problem med interferens från reglagen.

SONY DSC

Davids state of the art modell och Aris frigolitvinge.

 

SONY DSC

Connys kärra möter en Boing-757

 

SONY DSC

Connys modell…ännu med två kompletta vingar…

SONY DSC

Dagens teknik..modellen, gårdagens teknik 747 lite högre upp.

 

SONY DSC

En trio i blåsan.

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Knuts och Connys modeller

SONY DSC

Bara man inte flyger för nära varandra….

SONY DSC

Några av piloterna vid Hammar. Resten låg i gräset och dåsade…

 

SONY DSC

Nu blir det lite nära eller …

 

SONY DSC

Hoppas ingen kolliderar nu…

SONY DSC

Tyvärr…vingkontakt av tredje graden för Connys modell…..

SONY DSC

Nu gäller det att minimera skadan, genom att styra emot med skev
och sidoroder, så modellen ligger rätt på vingarna…

 

SONY DSC

Det ser ju inte katastrofalt ut i detta läget…

 

SONY DSC

Överlevarna cruising the skies..

 

SONY DSC

Denna traktorn har att göra med harvningen på de stora arealerna.

 

SONY DSC

En EDF-modell startar som hangmodell.

 

SONY DSC

Iväg !

 

SONY DSC

Visst flyger det.

SONY DSC

Kroppen påminner om kroppen på en stör, som ju är en fisk…

SONY DSC

Ett styck avflugen vinge.

SONY DSC

Fena och sidoroder skadade.

SONY DSC

Hela härligheten minus vingspetsen…

SONY DSC

Gullvivor

SONY DSC

Gullvivan är allmänt förekommande vid Hammar.

Det kommer mera

 

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL III

 

Det gäller att utnyttja tiden väl.

 

 

 

 

SONY DSC

Från vänster, David, Roffe, Kalle och Ari på hangkanten.

Även om väderläget inte är perfekt, behöver man inte ge upp flygandet. Det gäller att vara
envis och hängiven, så man utnyttjar chansen att flyga på ett bra hang, även om
vinden skulle vara från ”fel” håll.

Vi blev väl lite överraskade, att baksidan på Hammar lyfte så bra, som det gjorde
och att termikblåsorna rullade in med sån regelbundenhet.

Jovisst var det turbulent, men det är det på inlandshang eller då vinden kommer
över land. Kommer vinden från havet, är den laminär så gott som alltid, då
det inte finns fysiska hinder, som gör det turbulent.

Undantaget är ju, när det är kraftiga termiska förhållanden.

Ska du flyga på NordOst, så flyg vid Hammar. Där är det inte så turbulent
som vid jordgubbsodlingen och det är mera lättlandat, då ytorna är större.

Här kommer bilder från Hammar på lördagen. Vädret var varmt och vinden ca 7-10 m/sekund NO.

Lite småsmällar blev det, men ingen hängde läpp för det. Det är ju så, att om man
är en aktiv modellflygare och man flyger mycket, då blir det skador på modellen.

Inte att man kraschar utan fastmer transportskador, landningsincidenter eller småkollisioner.

Det hör till den aktive modellflygarens lott !

Bilderna på Conny och Knut visar att man har skoj också. Allt är inte dödens allvar…

Här bilder:

SONY DSC

Roffes F3J kärra. Mycket snygg i luften

 

SONY DSC

Vid Hammar var vinden förvånansvärt laminär, vilket gjorde, att man kunde flyga lågt och fort.

 

SONY DSC

Vi höll på länge, det syns på ljuset…

SONY DSC

En modern kompositmodell flyger bra och är förutsägbar,
vilket möjliggör avancerade rörelser på låg höjd.

 

SONY DSC

Gick man mot vinden framåt, tog man lätt de termikblåsor som kom med vinden.
Blåsorna var stora och starka.

God hjälp som termikindikatorer var de allerstädes närvarande gladorna.

 

SONY DSC

Vägen som syns är vägen från Kabusa till bland annat Kåseberga.

 

SONY DSC

Roffe ställer in mixningen med hjälp av David.

 

SONY DSC

Nu är det nog ok, säger Roffe.

Att ställa in radion är väl kanske det svåraste inför första flygningen.
Det är ju många mixrar,  som ska vara engagerade och funka under olika moder.

 

SONY DSC

Rolf-Erik visar hur vingbalken och vingsammansättningen  funkar på sin modell.

 

SONY DSC

Kalle Thorsell laddar och spanar. Han ser ut att vara verkligen på hugget.

En sån modell blev jag sugen på…

 

SONY DSC

Ett mindre missöde med stabben…

SONY DSC

…men det ordnar sig säger kanske Knut…

SONY DSC
Conny ska provflyga sin vinge……med hjälp av kastaren Knut.

SONY DSC
Jag är beredd signalerar Knut hållande Connys modell.

SONY DSC
Nu är det dags

 

SONY DSC
…för att se om modellen kan erövra lufthavet…

 

SONY DSC
…än så länge…

 

SONY DSC

…fast nu börjar det luta lite…

 

SONY DSC
…och det kan bli en groundloop…

 

 

SONY DSC
…kolla säger Knut….när jag håller händerna ovanför mitt huvud, så balanserar modellen på vingspetsen..

 

 

SONY DSC
…i alla fall en stund…

 

 

SONY DSC
…Ok säger Knut, nu ska jag hålla händerna ovanför huvudet, så nu ska vi se,
om den ställer sig på vingspetsen igen…?

 

 

 

 

 

SONY DSC
…fast det gjorde den inte, så vi försöker igen…

 

SONY DSC
Snygg start i alla fall…

 

 

SONY DSC
There she flies…

 

SONY DSC
…än så flyger hon…

 

 

 

SONY DSC
….och än…

 

 

SONY DSC
…men nu tog det slut. Fast den landade i en bit i alla fulla fall !

 

SONY DSC

Nu har jag modifierat modellen, säger Conny, så den kommer att få magiska egenskaper !

 

 

SONY DSC

Tror ni mig inte så titta nu !

 

 

SONY DSC

Starten kräver ett omvänt huvudkast med skruv…

 

SONY DSC

…och modellen ska startas i medvind, vilket syns på piloten hår om inte annat.

 

SONY DSC

Tack vare sättet att starta och den goda medvinden gör modellen
en inverterad Ållebergsskruv med propellervingar.

 

 

SONY DSC

Just innan den fina landningen..

Det kommer mera !

mats

 

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL II

 

 

 

 

 

Lite bilder från fredagen och lördagen.

 

 

 

SONY DSC

Rolf-Erik utrustad för hangflygning. Skyddsglasögon eftersom ögonen tåras i den hårda vinden.

 

Fredagen och lördagen var väderleksmässigt likadana som torsdagen.
Det betydde nordostlig vind 6-10 m/sek, vilket innebar, vi skulle
flyga på baksidan av Hammar.

Att vi flög vid Hammar i stället för vid Sinushanget, berodde
på att det var inte lika turbulent vid Hammar. Dessutom var det
inte så långt att gå.

Lyftet var mycket bra och termikblåsorna kom rullande med jämna
mellanrum, så det var enkelt att plocka mycket höjd i termiken.

Så gott som hela tiden hade vi sällskap av gladorna, då vi flög.

Vi sa, att hade vinden varit 3-5 m/sek, hade det varit perfekt,
men vi var inte missnöjda, för flyga blev det.

Min ena kamera krånglade under lördagen, så jag fick inte
så många ombordbilder,  som jag ville ha.
Kameran fixade jag till,  så den var fit for fight till söndagen.

Men här några bilder:

 

SONY DSC

Aris frigolikärra och Åke Junanders med en Pet-flaska ombyggda elseglare.

 

SONY DSC

Här ser ni Åkes elseglare med en Petflaska i nosen…

 

SONY DSC

Modellflyg över Österlen.

 

SONY DSC

Ari flyger rote…

 

 

SONY DSC

Åke Junander, även kallad Skånes siste cowboy startar sin modell.

SONY DSC

Åke har gått nerför hanget en bit för att underlätta starten.

SONY DSC

Davids fina kärra, som var den snabbaste på kanten.

SONY DSC

Priset för en sådan modell är cirka 15000

SONY DSC

Ibland var det incidenter mellan kärrorna. Åke Junande smällde sin
nyinköpta F3J-modell under provflygningen, när han kolliderade..
Otur.

SONY DSC

Åke Junander.

Det ska till mod att gå omkring med en sådan mössprydnad…

SONY DSC

En F3J-modell som bitit i gräset. Stabben skadad.

SONY DSC

Här ser ni att det blåste frånlandsvind.

SONY DSC

De först anlända på lördagen.

SONY DSC

Ari laddar. Många bilder på Ari…Jovisst, för
han var den som flög hela tiden !

SONY DSC

Åkes modeller är estetiska upplevelser av
 den högsta digniteten…

SONY DSC

Åkes skevroderservoinstallation och stötstången…

SONY DSC

Vem sa man inte kan använda tape ?

Men vad är ”fönstret” i fenan till ?

SONY DSC

Det typiska österlenska landskapet.

SONY DSC

Rolf-Erik får hjälp med starten med sin LS4.

SONY DSC

Roffe på väg med sin modell till kanten.

SONY DSC

Som vanligt Kalle som hjälper till.

SONY DSC

Iväg !

SONY DSC

Modellen väger cirka 6.5 kg.

SONY DSC

..och den flög mycket fint.

SONY DSC

SONY DSC

Modeller med stort sidoförhållande på vingen är snygga.

SONY DSC

Rolf-Erik sitter och flyger….vilket är tillåtet.

SONY DSC

Karl-Henrik har hämtat sin modell efter landningen.
På nosen sitter min flitecam.

SONY DSC

Man kan inte bara leva på inspiration från flygandet,
kroppen måste ha sitt också .

Vi har alltid med grillen när vi flyger!

Det kommer mer !

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MODELLFLYGKLUBB I YSTAD 2014.

 

 

För 11. året i följd anordnade ÅMFK en hangträff

i all anspråkslöshet nere i Ystadtrakten.

 

 

 

SONY DSC
Backsippan. Allmänt förekommande på Österlen.

 

Träffen är inriktad på att flyga, umgås och byta idéer. Med andra ord en trevlig och positiv
gemenskap, där man kan hämta inspiration.

Dock kräver det ju att man tar sig dit rent fysiskt. man kan alltså inte sitta hemma
och uggla framför en tv och tänka att man ska åka dit, utan man måste vara med.
Om man nu inte redan  kan allt om hang-
och segelflyg förstås…

Boendet löses, genom att man hyr stugor i Sandskogens Stugby, där man renoverat,
så det är fräschare nu än förut.
Själv bor jag sen flera år tillbaka hos Henry, som är ägare till Österlens Gästhärbärge,
vilket är ett B & B i Glemmingebro,  5 km från hanget.

Länk: http://www.ost-gast.com/

Jag kan varmt rekommendera detta boendet. Det är billigt, 300 kr/dygnet/enkelrum och
då ingår en mycket fin frukost.

Nåväl, innan man åker, håller ju den sanne flygaren en noggrann koll på det kommande vädret.
I år såg  det inte bra ut. Ett högtryck över Skandinavien, som ligger i stort sett still
har ju gett nordostlig vind i 10 dagar nu.

NO är ju helt tvärtemot, vad vi önskar. Vad vi flygare vill ha är sydväst,
då  vinden ligger rak in på Hammar.
Även om vi inte har vind, brukar sjöbrisen dra igång vid 1300-tiden och ge fint lyft.

Men som sagt, utsikter på en  vindriktning som inte är den bästa,  avhåller inte
de riktigt flygintresserade, som inte följer minsta motståndets lag.

Kunde vi inte flyga på framsidan mot havet, kunde vi ju flyga på baksidan.
Detta eftersom hanget är ganska likt åt båda hållen.
Nackdelen med vind från land, är att vinden inte är laminär, vilket skapar turbulens.
Efter att vi installerat oss på respektive boende, träffades vi vid jordgubbsodlingen.
Flygarna från Västergötland hade först varit och flugit bort vid Kivik innan
de anlände till Hammar.

Eftersom jag var där först, kånkade jag upp med modeller och tillbehör till Sinushanget,
förberedde och startade.

Lyftet var mycket starkt. Deta beroende på att vinden låg runt 10-13 m/sek.
Således det blåste så det pep.

Med så stark vind inifrån land var det upplagt för turbulens av en högre dignitet.
Det gällde att ha ordning på grejorna och hjärnan, då man ska  ner i ett stycke.

Min allra äldsta Arrow (11-12 år gammal) fick sig en bra smäll vid landningen.

För er som är nyfikna, så gick det till så här: Vid landningen så började jag
vid ena sidan på 50 m höjd och hade för avsikt att göra en medvindssväng
och sedan glida in bakom hanget och helikopterlanda på toppen.

Så var det tänkt och för att få säkerhet flög jag fort. Direkt efter medvindssvängen,
klippte min modell och gick i spin. Alla som flugit en Arrow, vet att
att det är en krävande modell, som intet förlåter. Spinnen kunde jag häva med
motsats sidoroder och neutral skev samt lite dykroder.
Problemet var bara, att höjden började ta slut. Jag vågade inte svänga mer
utan försökte landa längs med hanget på framkanten.

Enligt lagen om allts djäklighet, högg ena vingspetsen tag i marken och modellen
hjulade snabbt som en väderkvarns vingar.

Längs vägen där den hjulat låg bitar av modellen…

Det som skadades var kroppen. Vingen lossande snabbt eftersom den var fäst
med nylonskruvar. Kroppen gick av på två ställen.

Ok tänkte jag, du har levt ett långt liv kära modell och du har gjort ditt nu.
Jag bestämde mig att skrota modellen. Vingen var hel,  så den sparar jag,  för jag har
två nya Arrow hemma, knappt influgna.

Så var det med min smäll.

När övriga kom blev det ett flitigt flygande som alltid. Ållebergskillarna har ju
fina F3J modeller, vilka är högpresterande. Själv kuskade jag runt med min Spirit,
som fick bekänna  färg i den hårda vinden.

Att flyga vid Sinushanget går mycket bra. Problemet vid hård vind är landningen.
Det är lätt att göra bort sig och driva bakom, alltså ut över havet, vid landningen.

Fråga Knut…..bilder nedan.

Dagen avslutade vid detta hanget och vi konstaterade att ”fel vind” inte är ett
hinder för hangflyg här nere.

Jag har samlat ihop 250 bilder på flygandet, vilka kommer att redovisas
i något så när kronologisk ordning.
Som vanligt kommenterar jag lite under bilderna.

Min avsikt med bilderna är att skapa en känsla hos betraktaren hur det går till
när vi i Ållebergs ModellFlygKlubb flyger hang i Ystadtrakten.

 

 

 

 

SONY DSC

Ållebergarna erövrar de skånska höjderna…

Conny och Kalle .

 

SONY DSC

Ni kan se den kraftiga vinden hur den lägger gräset parallellt med marken.

 

SONY DSC

Ari flyger sin frigolitmaskin vid jordgubbsodlingen.

 

SONY DSC

Om modellen är vacker…? nä, men den flyger bra !

Tape kan man ha till mycket.

 

SONY DSC

Time för landning.

 

SONY DSC

Ari var den som flög mest och längst i tid räknat.

 

SONY DSC

Jag tycker detta ser ut som en Foka…? Rätta mig om jag har fel.

 

 

SONY DSC

Roffe förbereder sin ”Pace” hangracer. All carbon.

 

SONY DSC

Rolf-Erik startar

 

SONY DSC

En stor modell flyger i regel bra…

 

SONY DSC
Roffe rattar sin modell med sin trotjänare Mc-24 Gold Edition.

 

 

SONY DSC

Om det var trångt i luften ? Vänta på bilder ska ni få se sen…

 

SONY DSC

Om detta är en ilandfluten pirat..? Nä det är Conny från Falköping
utrustad för hangflygning i hård vind.

 

SONY DSC

Är det en Foka ?

 

SONY DSC

Vi tar en bild till, så ni kan se den har elmotor.

SONY DSC

Kalle glider iväg med sin fina F3J kärra.

SONY DSC

Jo, han fick upp den utan problem.

SONY DSC

Knut startar…med oväntat resultat.

SONY DSC

Än ser det ju fint ut…

SONY DSC

Men så vid starten pitchade modellen upp och drev bakom hanget,
vilket ju innebär att havet verkar som en magnet…

SONY DSC

Knut knatade kallt  kavat koncentrerad…..

SONY DSC

…ner till stranden, strippade för att kunna rädda sin modell
innan den seglat till Polen.
SONY DSC

Ja, det finns inget att be för, utan det som krävs är handling och det snabbt !

SONY DSC

Undrar om det var kallt i vattnet ?

SONY DSC

Snart så…

SONY DSC

… är saken klar.

SONY DSC

Modellen i trygga händer igen.

SONY DSC

Nu gäller det att kvickt slå av strömmen, om han inte redan gjort det.
Annars är det risken att kretskorten ser ut på baksidan
som en Kvibille Ädelost.

SONY DSC

Conny hjälper Knut att få med sig prylarna.

SONY DSC

Ena vingen har lossnat, men inge skada på den. Kroppen fick en spricka.
Hur det gick med elektroniken, vet jag inte.
Jag vet, att reglaget är känsligt för salta bad…

SONY DSC

Karl-Henrik belåten efter flygning och landning.

SONY DSC

Roffe på väg in med sin Pace.

SONY DSC

Full klaff och sen sitter modellen som ett spjut i marken…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Här ser ni, säger Rolf. Så här gör man…

   SONY DSC

Rolf-Erik förbereder sin lite större seglare.

SONY DSC

Starten fixar jag, säger Kalle Thorsell…

SONY DSC

Bara det inte blåst så mycket eller…?

SONY DSC

Kalle brottas med modellen.

SONY DSC

Nu kör vi !

SONY DSC

Kalle tog i för kung och fosterland…

SONY DSC

Den flyger väldigt fint och skalenligt.

SONY DSC

Rolf-Erik har en elmotor i, men den är så svag så han kan inte handkasta modellen
och sen klättra
, det är fastmer en hjälpmotor, säger han.

SONY DSC

Men i luften ser man vilket modellens rätta element är.

SONY DSC

En Ållebergare över Österlenlandskapet.

SONY DSC

Rolf-Erik gör en tryckare framför hanget.

SONY DSC

Snyggt!

SONY DSC

Att det var kraftig vind ser ni
på den framåtlutande ställningen
på de som står på kanten…

SONY DSC

Det var nästan så att modellerna blåste bort…

SONY DSC

Förutom segelmodeller på hanget, så fanns det ett rikt mått …

SONY DSC

…av landskapsfågeln gladan.

Detta var del 1 av 4 eller 5  från Ystad.

 

 

mats

Kategorier
Hangflyg modell

NÄSTAN INGEN VIND MEN…

…har man en lätt och vältrimmad modell,

då kan man flyga,  även om vinden är svag.

 

 

Jag har suktat efter att få flyga hang med min Spirit

på Hovs Hallar, men vädret……

Det har ju varit regn, för mycket vind och fel vind. Tills i dag.

Väderutsikterna lovade nordväst 2-4 m/sek från kl 1200 idag, varför
jag bestämde mig för att åka till HH med min suveräna
Spirit.
En modell jag missat helt då den kom.

Den har utomordentligt bra egenskaper både för termik och för hangflygning.
Dess klaffar är mycket effektiva och modellen är
lätt !

Nåväl jag kom till Segeltorp kl 1300 och kånkade ner till hanget med
mina prylar.

Jag mätte vinden och min mätare sa 2.5 m/sek rakt på.

Inte så mycket men det borde räcka tyckte jag.

Så på men kameran och kasta ut.

Modellen flöt majestätiskt, men man fick flyga den väl! Sen jag kommit
upp på lite höjd kunde jag släppa modellen
så den hittade sitt eget läge i luften.

I nästan två timmar kunde jag njuta i det vackra vädret. Min Spirit provade
jag olika inställningar på för att kunna
utnyttja och flyga den optimalt.

Vid 1600-tiden dog vinden helt. Men som vanligt då jag var på väg hem,
visade det sig, att det blåste minst 5 m/sek NV i Båstad…

Detta är inget ovanligt vid denna tiden av året. Speciellt när det råder
kraftig instrålning som idag.

Man kan ju säga, jag hade tur, för jag prickade just de timmar det fanns vind.
Men sista vändorna då studsade jag längs kanten…

Jag plåtade mig mig själv med min  GoPro,  som satt på en stolpe vid hanget.

 

Här kommer lite bilder:

DCIM113GOPRO

Jaha, då är det dags…

DCIM113GOPRO

Hoppas allt funkar, för jag har klätt om vingarna och hängt om roder och klaffar…

DCIM113GOPRO

Point of no return

DCIM113GOPRO

Jo den flög precis lika bra som förut.

DCIM113GOPRO

Bulan på nosen är Mobiuskameran.

DCIM113GOPRO

Jag minns vad Pär Lundqvist skrev i Radioflygboken 1974…

                          ”Lågflygning på hang, en spännande upplevelse”!

DCIM113GOPRO

Att använda en sele till radion är bekvämt, om selen är väl utformad och det är Graupners.

Påsarna på marken innehåller bland annat en dyna, som jag sitter på, när jag flyger.

05-28-IMAG1250

Landningsbild 1.

06-37-IMAG1362

Landningsbild 2.

07-38-IMAG1363

Landningsbild 3.

        DCIM113GOPRO

Nästa landning bild 1.

DCIM113GOPRO

Bild 2.

Knäar piloten ?

DCIM113GOPRO

Det är ju inte helt superlätt att komma ner snyggt.

DCIM113GOPRO

Men har man varit och flugit här sen 1973, så är det lugna puckar !

DCIM113GOPRO

Piloten ser uppgiven ut……men det är väntan på mer vind.

DCIM113GOPRO

Det börjar spira nu…

DCIM114GOPRO

Klart man ser lite sur ut när vinden lagt av och klockan bara är 1550.

DCIM114GOPRO

Men så ser man en liten blomma och humöret stiger.

DCIM114GOPROPiloten har bestämt sig:

Packa ihop och åk hem !

 

 

 

Nu är det snart den 24 april. Då träffas hangflygarna nere i Ystad och deltar i  Ålleberg Modellflygklubbs årliga

Hangträff.

mats

Kategorier
Hangflyg modell

OMVÄXLING FÖRNÖJER…..

 

 

 

 

 

…när man har hållit på länge med en sak…

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

…vilket i mitt fall har varit ett intensivt termikflygande de  sista 10 dagarna.

Jag längtade efter lite annat segelflyg och det som återstår för mig är hangflygning.
Min bil,  är ju alltid, så gott som, laddad med modeller.

Således även i dag var den lastad med tre segelmodeller. En termikkärra, en hangmodell
och en allroundmodell för segel.

De sista dagarna har det varit stadig nordlig vind på Hovs Hallar,  trots vinden i Halmstad
varit allt från ost till nordost. Min kurs med bilen blev mot Hovs Hallar.

När jag kommit en bit söderöver,  fick jag infallet att köra till mitt flygställe för termik,
när jag ändå hade vägarna förbi.

Jag monterade min Ava, tog ut min stol och klockan 1200 var jag i luften.

Det var torrtermik och jag misstänkte,  att kanske sjöbrisen kommit. Men det var det inte,
för termiken var stark, som de sista gångerna jag varit här.

Att stå på ett fält och flyga med en elseglare, där det råder sjöbris, det är för mig meningslöst.
Att fara upp, stå mot vinden och stånga under kontinuerligt sjunk, upp och ner hela
tiden , det  är ju fjärran från segelflyg för mig i alla fall.

Efter en timma i termiken drog jag broms, landade och demonterade modellen.
Lastade min bil och vidare mot HH.

Jag var väl medveten om,  att lyftet på HH blir bara bättre, ju senare på dagen det är,
så därför var det ingen brådska.

Nåväl,  med lite bävan kom jag till parkeringen vid värdshuset, jag gick upp en bit och
kollade vinden….den låg rakt på på det höga hanget.
Så försedd med Spiriten och övriga tillbehör, knatade jag upp för att  kunna starta.

Gräset på Hovs Hallar platån var översållad med vitsippor. Härligt att se!

Nåväl, jag monterade Spiriten,  gjorde en preflightcheck med radio och roder.

Allt funkade och iväg över kanten åkte kärran.

Lyftet var magnifikt. Trots vinden var bara ca 2-3 m/sek lyfte det mycket bra.
Det var helt laminärt strömning. Inga kytt utan det var, som att flyga i filmjölk…

Modellen som sådan flyger utomordentligt bra och är en fröjd att ha i luften.
Jag har skev, sida, höj, och klaff. Klaffen suverän vid landning, då jag kan fälla
den 90 grader ner.

Ånyo fick jag känslan,  när jag satt på min vanliga plats och flög med vältrimmad
modell under perfekta förhållanden, att man är ju privilegierad, när man kan 
utöva sin hobby så här !

1530 landade jag mitt framför min fötter. Tack vare klaffen vill jag erkänna.

EN sådan härlig dag på Hovet väger upp det mesta !

Jag försökte fotografera med min Sony, då jag flög, men det är inte lätt.

 

Här kommer lite pics i alla fall. Jag tog inga bilder,  när jag flög termik,
för det har jag haft så många på bloggen redan.

 

 SONY DSC

Min Great Planes Spirit Elite.

SONY DSC

Modellen blir inte stor med normalobjektiv…

SONY DSC

Spirit rekommenderar jag varmt, både för den rutinerade flygaren
och den som har lärt sig grunderna i segelflygning med en modell.

Modellen har mycket goda egenskaper. Den finns så vitt jag vet
inte att få tag i Sverige, men den finns i England.
Jag köpte en till med glasfiberkropp. Min nuvarande är ju en
byggsats. Så att jag skaffar en till är mitt bevis att jag tycker mycket
om modellen.

Om någon skulle vara intresserad av en Spirit kan han eller hon
maila mig
så ska jag ge adressen.

Kategorier
Modeller värda att se på

MAN KAN JU BARA INTE LÅTA BLI…

 

 

 

 

 

…att ta med sina termikmodeller ut för att flyga…

 

 

 

 

DCIM112GOPRO

 

 

 

 

…i det makalöst fina väder som rådde i dag tisdag.

Det var hyfsat varmt, även om natten varit kall med frost. I ett högtrycksbetonat läge
gör en molnfri himmel, att all värme från marken strålar ut uppåt under natten, så marktemperaturen
blir därför låg.

Dock solen värmer ganska snabbt redan nu i början av april, så jag förväntade mig bra
väder för termikflygning.

På förmiddagen var det stabilt skiktat med dålig termik, men vid 1100-tiden kom
torrtermiken igång och gjorde flygningen njutbar.

Redan klockan 1200 började det blomma Cumulus och molnbasen var ganska hög.
Detta lovade gott för dagens övningar med min Ava.

Molnbasen låg på 770 meter,  vilket jag märkte då modellen gick in tunna slöjor där.
Jag har ju höjdmätare och vario i mina  modeller, som hela tiden håller mig uppdaterad.

Jag flög termik i  mer än 2 timmar och det var inga svårigheter att hålla sig uppe.
Man lär sig på platsen,  där man flyger,  ganska snabbt hur karaktären är på dels
frekvensen med vilken blåsorna släpper,  dels hur de är utformade, samt  hur stark
termiken är.

Där jag flög i dag,  släppte blåsorna ungefär var 10 minut. Nu räknar jag inte småblåsor
utan bara  de riktigt rejäla. Medelstiget låg på ca 3  m/sek. Som alltid är ju termiken starkast
på tidig vår.

Så jag fick flyga, filma och fotografera. Fast fotograferingen med min systemkamera sket sig,
då jag glömt ladda ett tomt batteri.

Synd, för jag skulle ha kameran hos Pär för att kunna fotografera hans bygge av en Breguet,
efter hand som det fortskrider.

Det löste jag genom att använda min GoPro,  som var inställd på stillbild.
Nackdelen med den kameran är,  att den är automatisk och är det dåligt ljus som i Pärs
källare,  blir det problem, genom att kameran väljer för lång exponeringstid, så bilderna
kan bli suddiga. Men det fick gå.

Efter mitt  flygande och fotograferande kunde jag åka hem nöjd i alla avseenden.

Nöjd efter att ha fått uppleva en dags härlig termikflygning med en fin modell.
Det är ju detta man drömt om under vintern.

Det jag drömt om,  försöker jag på
alla sätt genomföra i verkligheten. Jag sitter inte bara och pratar om det.

Här kommer lite bilder om ditt och datt:

DCIM112GOPRO

Klockan 1200 mot norr. Absolut ingen vind vid marknivå.
På 250 m kanske 1-2 m/sek östlig vind.

DCIM112GOPRO

Avan tar igen sig där hon landade.

   DCIM112GOPRO

Sen ställde jag kosan hem till Pär för att se hur
hans bygge av Bregueten fortskrider.

DCIM112GOPRO

Kroppen börjar man kunna se formen på nu.
Bilderna tagna med min GoPro, som har svårt att
hantera det dåliga ljuset.

DCIM112GOPRO

Som tidigare påpekats, så är det mycket finsnickeri…

DCIM112GOPRO

Men byggaren har mycket energi, vilja och uthållighet.
Det krävs till allt man vill göra, om man ska bli tagen på allvar.

DCIM112GOPRO

När man vill ha en kropp rak med denna byggteknik med
spant, longeronger och andra förband, är det en gyllene regel,
att man ska fixera kroppen. Gör man inte det,  kommer kroppen
att sluta som en korkskruv.

DCIM112GOPRO

Om du fått 10 kronor i timman, för den tid du suttit i din
verkstad Pär under alla år, då hade du kunnat bjuda
mig på en resa till Amerika minst…

DCIM112GOPRO

Kroppen kommer att bli lätt och stark.

DCIM112GOPRO

Clas Olsonklämmor funkar bra.

DCIM112GOPRO

Sen tycker jag att Pär skulle skaffat en riktig stol….

DCIM112GOPRO

Pär Lundqvists patenterade lövsågningsmaskin.

Under bordet en kaninpick med ett kraftigt lövsågsblad isatt.
I bladets övre fäste en bra fjäder som är spänd till ett kvast-
skaft. Skaftet  sitter sen fäst i taket.

Denna konstruktionen gör att  lövsågsbladet hela
tiden hålls sträckt, vilket är en förutsättning för
att man ska kunna såga rakt längs en linje.

DCIM112GOPRO

Här håller Pär sitt ”barn” i famnen för uppvisning.

DCIM112GOPRO

Det kan nog bli bra.

DCIM113GOPRO

Man kan redan nu ana linjerna på kroppen.

SONY DSC

SONY DSC

Pär slipar lätthålen i spanten.

SONY DSC

SONY DSC

Pärs lövsågningsapparatur.

SONY DSC

Modellens ritning.

SONY DSC

Indragbart ställ…javisst.

SONY DSC

Ställmekaniken.

SONY DSC

Stjärtpartiet.

SONY DSC

Profilspryglar till stabbfästet.

Det ska bli spännande när bygget avancerat lite längre så man kan
skapa sig en bild av det färdiga resultatet.

mats

Kategorier
Segelflyg

SOLIGT SEGELFLYG SOM SAGT

 

 

 

 

 

Solsken och svag vind, kan man önska sig mer…

 

 

 

 

 

DCIM104GOPRO

 

 

 

…om man är modellflygare och i synnerhet segelflygare ?

Jag kan det inte. Nästan i alla fall. Det skulle vara att tempen skulle legat runt 25 grader i så fall…
I både fredag. lördag och söndags var jag ute och termikflög med mina Avor.

Att flyga med mina Avor är nästan en sinnlig njutning, eftersom de flyger så ofantligt bra !
Men  att de flyger bra är inget man får gratis. Jag menar inte i pengar, utan man måste lära
sig flyga Wladimirs modeller för att kunna utnyttja deras kapaciteter till fullo.

Jag har flugit mina Avor flera hundra timmar,  så jag här lärt mig att hantera modellerna.

Två av dagarna var jag en bra bit från kusten, för att inte drabbas av sjöbrisen. Varför sjöbris inte
är önskvärt, om man flyger termik ?

Jo, för när den kalla luften från havet sugs in över land, kryper den fram under den varma landluften.
Det betyder, att kalluften ligger som ett kallt lock över marken och omöjliggör termik.
Kall luft är ju tyngre än varm,  så det är därför, det beter sig, som jag beskriver det.

Både fredagen och lördagen bjöd på fint termikväder. I synnerhet fredagen var fin.

Jag fick nästan 3 timmar i luften ihop med ormvråkar och glador. Samtidigt drog ganska stora
sträck med tranor norrut. När tranorna flyger från A till B, flyger de i perfekt V-formation. Alla
fåglarna håller sina positioner mycket noga. Men, när det hittar termik, då bryter den totala anarkin UT
hos fåglarna. Man kan försiktigt säga, att var och en av tranorna flyger på sitt sätt utan någon som helst
koordinering med de medflygande kompisarna. Men det sitter i deras gener, så inga kollisioner eller andra
tillbud inträffar.

I dag söndag med nästan ingen vind, drog jag till en av mina favoritplatser, Tjärbyhanget. Den lilla vind
som fanns, cirka 1 m/sekund kom från väst, vilket innebar, att det låg på rakt på kanten.

Fram med modellen, kollade riktigt noga anslutningar både vid drivacke och servon, så allt var ok.
Sen ut med min bekväma campingstol på hangkanten och ut med modellen.

Trots den mycket svaga vinden kunde jag flyta med Avan på kanten, men eftersom jag ville ta
termik utan att behöva gneta en halvtimma, använde jag motorn upp till 100 meter.
Då jag stängt motorn under de förhållanden som rådde, torrtermik och nästan ingen vind,
var det till att flyga runt och spana efter tecken på stigande luft.

Nästan direkt kände jag varm luft strömma över kanten på hanget och jag styrde modellen in bakom
hanget en bit, för att se om blåsan låg där. Efter lite letande hade jag mallat in mig i blåsan och……
sen var det bara att åka upp till lagom höjd.

Flyger jag termik, vill jag hålla mig mellan 150 – 300 meter. Det är bekvämast.

Ibland, som i idag, klättrar jag upp till 6 – 700 meter, för att till exempel som nu, att jag skulle
kunna få lite fina bilder från den höjden.

Jag startade 1223 med Avan och jag landade 2 minuter i 1500 ! Det är 2.5 timma termikflyg.

Väl hemma såg jag vid laddning av acken i Avan, att jag med motorkörningen förbrukat 766 mA totalt.

Jag har redovisat så många flygbilder från dessa platser, så det blir lite blandade bilder nu.

Följ med mig upp i det blå och förstå att  jag nästan känner mig nästan privilegierad
att få modellflyga under dessa omständigheter!

DCIM108GOPROGanska sammanbiten på Tjärby i söndags.

DCIM104GOPRO

DCIM104GOPRO

DCIM104GOPRO

DCIM104GOPROHär kör jag så färgen glider av eller…

DCIM104GOPROJag har jagat ifatt Avans skugga just innan landningen.

DCIM105GOPROFinalenSONY DSC
Har ni sett bocken på hanget förut ?

DCIM104GOPRO
Piloten efter en stunds flygning.
Tycker ni han ser krum ut, beror det på att han har en
allvarlig skada på halskotpelaren, som gör det omöjligt
för honom att stå och flyga mer än 10 minuter.

SÅEDEMEDE !

SONY DSC
Hur många mantimmar att gräva upp stenen – forsla hit den- resa den,

allt för 1000 år sen…

SONY DSC
Dessa stensättningar är från yngre järnålder-bronsålder. Allt skulle
mått väl av en restaurering, för nu är det förfallet.

DCIM111GOPRO
Dags för dagens landning vid Tjärby.

mats

Kategorier
Hangflyg modell

HOVS HALLAR ÄR JU ALLTID HOVS HALLAR…

 

 

 

 

 

…för där kan du ju flyga det ena eller det andra.

 

 

 

SONY DSC

Spirit

SONY DSC

Twin paragliding

 

 

 

Länge har vi hangflygare gått och suktat efter nordväst,
så vi kunnat åka till Hovs Hallar och få oss en riktig tur
på hangen där. I söndags var det så till slut.

Nordvästlig vind 4-6 m/sek och 8 grader varmt (Eller kallt).

Rolf Holmer och jag åkte dit med våra modeller och
träffades vid 1300-tiden nere vid Segeltorpshanget.
Rolf flög med sin ärriga delta och jag hade med min Spirit.

Förutom vi två var där också två skärmflygkompisar,
Lars och Hippie-Kristoffer.

Båda dessa mycket skickliga flygare,
som är en fröjd att se i luften. Jag säger bara de har total
kontroll på sin skärm och sig själv, då de flyger.

Det är ju inte helt enkelt att flyga skärm här.
Markens beskaffenhet med sten och klippor är ju inget
som inbjuder till oplanerade landningar.

Men alla flygningarna gick bra både med modeller och
skärmar.
Jag testade min Spirit, som är en lätt

termikmodell med 125 gram bly och det var positivt.
Nästa gång ska jag lägga i 375 gram, för att se hur
det påverkar hastighet och glidtal.

Att ha en modell på hanget med kråkbroms underlättar
landningarna mycket, för man har goda möjligheter
att hamna dit man vill. Utan bromsmöjligheter är du
ju utlämnad till de växlanden vindförhållandena
som finns just där vi landar. Det är mycket turbulent !

I min modell hade jag som vanligt en kamera och i dag
hade jag min Mobius i nosen, så jag kunde dokumentera
min och andras flygning.

Ett otal stillbilder blev det och
30 minuter video. Videon ska jag redigera och göra
tillgänglig, när jag hinner.

Men här är lite bilder från en flygsöndag på Hovet:

 

01-IMAG0015

Rolf Holmer purken…?21-IMAG0812

I stort allt som har vingar, kan du flyga med.

27-IMAG1223

Rolfs kärra

Bild från min Spirit med Mobiusen

30-IMAG1229

I dag lyfte det högt om vi velat flyga på det sättet. Vinden helt laminär.

33-IMAG1771

Lars skärmflygare och instruktör.34-IMAG1773

Kristoffer.
Galen och mycket skicklig flygare.

Han och Lars nyss hemkomna från Mexiko, där de flugit skärm i tre veckor.

SONY DSC

Kristoffer har förpuppat sig.

SONY DSC

Kristoffer försöker skrämma fotografen…

SONY DSC

Mycket snöre och sånt…

SONY DSC

Kristoffer har siktat in sig…

SONY DSC

Alla skärmflygare är så glada…

SONY DSC

Kristoffer……en av de skärmflygare vars skicklighet jag avundas.

SONY DSC

Lars med sin gula hjälm.

Lars skicklig och flyger mindre ”yvigt” än Kristoffer…

SONY DSC

Twins

SONY DSC

Rolfs delta kommer dundrande som en B-2.

SONY DSC

En bit frigolit och några balsabitar = modellflygplan

SONY DSC

Strömbrytare på mina modeller har tydligen både Rolf och jag rationaliserat bort.
Det är en källa till glappkontakt och fel bara.
Bättre med två sladdar man kopplar ihop bara.

Som här ovan synes.

SONY DSC

Rolf studsar fram över buskagen.

SONY DSC

Här ser ni att terrängen inte är vänlig direkt…

SONY DSC

Min Spirit beredd.

SONY DSC

Ni ser min Mobius på nosen. (På planet alltså).

SONY DSC

Hämtning

SONY DSC

Jaa, säger Holmer, den är ju hel denna gången med.

  SONY DSC

Glade Kristoffer

SONY DSC

Rätt upp och ner

SONY DSC

Start av de två skärmmatadorerna.

   SONY DSC

Spiriten susar fram med Hallands Väderö i bakgrunden.

SONY DSC

Med tanke på att det är en termikmodell, så flyger den relativt fort.

SONY DSC

Kristoffer sa, han skulle sälja sina skärmar och börja med modellflyg i stället.

Det tyckte jag i alla fall,  han sa….

Kategorier
Hangflyg modell

EN UNDERSKATTAD MODELL

 

 

 

 

…som var värd ett bättre öde.

 

06-ströbilder13

 

För ett par år sen köpte jag en Gillette hangkärra från en tysk firma.
Jag föll för dess utseende det måste jag medge. Profilen var en
Mh32 och jag litar på att Martin Hepperle vet vad han gör då
han konstruerar en profil. Kärran kom och kroppen var av
kolfiberförstärkt glasfiber och vingarna var Rohacellkärna
plankad med balsa. Stabben var en V-konfiguration.

Efter att ha byggt ihop den och monterat i radion var det dags
för provflygning på Hovs Hallar. Rolf Holmer agerade utkastare
och som också filmade då jag provflög.

Jag provflög modellen obelastad och den var mycket lätt.
Hur den flög ?
Den flög helt perfekt. Inga förändringar på trimmningen behövdes
utan med rätt tyngdpunkt flög den rakt med alla roder neutrala.

Gilletten hade jag med till Hovs Hallar ett par gånger ihop med
mina andra F3F-modeller och jag måste medge att jag flög den
inte så mycket. Modellen fick inte den uppmärksamhet som den förtjänade.

Det berodde som sagt på att jag hade andra mer angelägna projekt på gång.
Så småningom var det en hangflygkompis som ville köpa min Gillette
och jag lät han få den.

Sedermera fick jag reda på att han smällt den.

Nu är jag sugen att skaffa en likadan igen. För att kunna lägga ner
lite energi på den. Det vore mycket intressant att belasta den med
250gr upp till 750 gr och se hur det påverkade hastigheten.

Problemet kommer att bli att få tag i  en ny byggsats, vi får se hur det går.
Den ska finnas här:

http://www.fvk.de/Englisch/Gillette%20II.html

I alla fall har jag lite bilder på denna vackra modell här:

  03-ströbilder15

Modellen är vacker !

04-ströbilder14

Det är av de bäst utformade plan jag sett, vad gäller kroppen.

05-ströbilder16

Rejäla skevroder. Fint utformade vingspetsar för att reducera det inducerade motståndet.

  07-ströbilder05

Färdig att provflyga.

09-ströbilder07

V-stabben stor och rejäl för att få lateralcentrum rätt.

11-ströbilder17

Innan första starten på Hovs Hallar.

12-2005 042

I luften för första gången.

13-gillette 7

Nere på Segeltorpshanget. Fotograf är herr Holmer.

Jag hittade en video på YouTube:

Kategorier
Okategoriserade

HANGFLYG YSTAD

 

 

 

 

Jag har letat upp några bilder…

 

 

…från föregående års hangläger.

Arrangör av Hanglägret Ystad är Ålleberg Modellflygklubb
från Falköping.
Minns jag inte fel, så är det 11.e gången i år,  vi anordnar det.

Är ni intresserade av hangflyg,  är det väl värt,  att
åka dit för att få impulser, tips och för att få
träffa likasinnade.

Nedanstående bilder är tagna en dag med
svag vind, men det hindrar oss inte att flyga.

Under alla de år vi varit där, har vi hittills varit
gynnade av fina vindförhållanden.

Ok, här är ett par bilder:

 

1-tätt på kanten

Hangflygentusiaster

 

2-modellflyg

Modellflyg är en estetisk upplevelse.

 

3-flite

Som ni ser väljer man termikmodeller att flyga med då lyftet är svagt.

 

4-horisont

En renodlad termikkärra.

 

5-snygg kärra

Vid Löderuphanget

 

6-banana

Min Banana i luften vid hamnen Kåseberga

 

7-daniels vinge

En delta och i byggnaden i bakgrunden är det……..