Kategorier
Naturbilder

VI SOM HAR PRIVILEGIET ATT BO VID KUSTEN…

 

 

 

 

 

 

…vi njuter bara av att finnas, då vi är vid stranden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det blåste frisk ostlig vind i går, vilket i stort omintetgjorde
möjligheterna att hangflyga, eller för den delen termikflyga.

Om jag ska ut med en termikmodell, vill jag inte ha mer än
max 5 m/sek, ty annars driver modellen bort snabbt,  då jag
kurvar.  En minuts kurvning ger en avdrift på 300 m.

Emellertid, solen sken och biltermometern sa det var 21.5 C
ovanför vägbanan. Så vi beslöt att dra till stranden istället.

Stranden vid Tönnersa-Lagaoset vid Laholmsbukten betyder
något särskilt för mig och oss.  Jag har varit här flera hundra
gånger och flugit med mina hangmodeller. Vi brukar ofta
promenera och vidga vyerna här.

Hanget har efter stormar blivit högre och bättre, varför det
vid lagom vind, 3-8 m/sek väst, alltid är flygbart antingen
med modell eller skärm. Sen är det ingen nackdel,
att det 20 km långt…

Kör du förbi på E6 och du är hangflygare så ta en avstickare.
Info kan du få av mig: 0706277120.

Vi åkte alltså till Sveriges längsta sandstrand, där det trots
den
friska vinden var helt lugnt nedanför dynkanten.
Vinden blåste
således ut mot havet.

Havet låg som kvicksilver och den enda aktivitet vi kunde erfara,
var flugfiskare  som stod utanför Lagans mynning och försökte
fiskelyckan.

Så inte behövde vi trängas. Medfört var ju grillen med tillbehör.

Under seneftermiddagen passerade sträck med migrerande tranor,
vilka
under sin resa förde ett högt och intensivt resonemang
med
varandra, om det som berör en trana…

Tranor är ett i alla avseenden ett välanpassat djur.
Dessutom är tranan som bekant en mycket god segelflygare.

Grågäss, kanadagäss kom i aldrig upphörande eskadriller
sträckande förbi.

Ute över Laholmsbukten sträckte på låg höjd andfåglar
med sitt snabba energiska flaxande.

Då vi gick till bilen,  passerande dynområdet med sina
sandbunkrar,
tror jag,  vi såg 2 fältpiplärkor.
Min ledsagare hon är mycket duktigare på fågelarter,
än vad jag är, så jag litar på henne.
Det var en snabb observation och det är en liten fågel,
artbestämningen är ju osäker.

Men vi kan hoppas, det var fältpiplärka, som återvänt till
naturskyddsområdet, efter det att
länsstyrelsen återställt
naturen,  till det skicket som den var
för 50 år sedan.

Vi gjorde inget annat än njöt av tillvaron i våra stolar
och det var så varmt, att vi spände upp parasollen mot solskenet.
Ibland njuter vi av livet bara genom att  finnas till eller …

Nere vid havskanten hade bildats en liten vall, ca 0.5 m hög
längs en lång sträcka. Om den kanten finns senare i veckan,
ska jag ta dit en segelmodell och visa, att det går att flyga hang
på en halv meter hög sandkant. Så  hoppas på västlig vind.

Som du säkert märkt, faller mörkret hastigt nu. Därför packade
vi ihop kl 1930 och åkte hem nöjda med, vad naturen gett.

En sak beundrar jag , var gång jag är vid stranden och det är:
Den obrutna horisontlinjen i havet.

Jo, det blev några bilder som illustrerar våra upplevelser.
Bilderna tog jag med min 13 år gamla

Canon PowerShot. S-60

Alltså en kompaktkamera utan större tekniska finesser.
Men det fungerar lika bra i dag,  som den gjorde, då jag köpte
den 2004.
Vad är det man säger…det var bättre förr.

 

 

 

 

Kanadagässen kom i stora eskadrar.

Ser du hur lugnt havet är ? Det skapar ro i sinnet.
Det enda som hördes från havet var småpratet,
från  de små vågorna, som  smygande bröt mot sandkanten.

 

Den ostliga vinden har låtit strået pendlande gräva sin oavslutade
cirkel i sanden.
Det går inte fort, men varför ska man ha så
förtvivlat  brått?
Vad var det Arkimedes sa,  då de romerska soldaterna kom ?
Noli tangere circulos meos.  (Rubba inte mina cirklar.)

Det kom lite illavarslande moln bortom horisonten…

…men inte hindrar det oss från att grilla..
Biltemas portabala grill. Bästa jag använt.

Klart mitt sällskap lyfter på kepsen, om man får en så här fin utflykt…

Här ser du en horisont, skarp som en knivsegg.

Som sagt, det såg lite mörkt ut…

…allt medan gässen passerade.

 

Det var tyvärr halvskymning,  då jag plåtade en liten flock tranor.

Jag vågar säga, att jag tycker, denna bilden
är hyfsad.  Inget Photoshoppande.

Vad vi såg .

Kategorier
Flyghistoria

SITT NER I NOSTALGIFÅTÖLJEN…

 

 

 

 

 

…vi ska kana  bakåt i tiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under mina spaningar på YouTube efter gammalt  modellflyg
finner man ett och annat.

En liten engelsk snutt från engelska Pathé och en
ganska välgjord
film av en tysk modellflygare,
som han konverterat från 8 mm film..

Kolla klädseln på de engelska piloterna…hatt, kostym, vit
skjorta och slips.

Vi är väl inte lika eleganta i dag.

Du kan också lägga märke till  radioutrustningen.
Servona , de
är stora som smörpaket…förr kallades servo
för…rodermaskiner. Med tanke på storleken då, kanske
mera adekvat benämning ?

Så det är lite lättare i dag. Tänk bara på reversering av servo.
Hur gjorde vi förr ?
Jo, vi tog isär servot, skiftade strömkablarna

på motorn och skiftade ändkablarna på potentiometern.
Sen justerade vi mittläget genom att vrida kolbanan på servot,
monterade ihop och bad en bön att vi inte lött fel, så det skulle
ryka, då vi slog på…

I dag trycker du på en knapp.

Men för 50 år sedan gick det till som på videon.

 

Stillbilderna har jag klippt ur Youtubevideona.

 

 

Minns du Skyleader Clubman ? Kallades Störleader av kända
orsaker.
En radio tillverkad i England och såld och servad av
Rune Svenningsson
i Gislaved. Populär under 70-talet.
Synd man inte kunde flyga med den…och vara säker på att åka
hem med en intakt modell…

      Två brittiska herrar med allvarlig uppsyn.

Detta kallar jag rejäla…servon med plåthöljen.
Ser du hur stötstängerna är anslutna ?
På gavlarna
där en arm stack ut ur lådan.

Vid denna tid användes 5-poliga kontaktdon,
eftersom servonas konstruktion krävde det.

Vem minns fabrikatet Sprengbrook ?
Observera ordet “Precision” som man tryckt på etiketten med flaggan för
det Förenade Kungariket.
Undrar hur det var med precisionen egentligen ?

Man ska var snyggt klädd, om man ska ratta sin nybyggda multikärra !
Och så kan man ju njuta av “A nice cup of tea”.

Kategorier
Hangflyg modell

VI UPPLEVDE EN HÄRLIG DAG MED EN ANSTRYKNING AV HÖST PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

..å det  lackar ju mot jul…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…för det är väl cirka 100 dagar till Julafton eller  ?

Men än kan vi njuta av fint modellflygväder. Det handlar nog
bara om att klä sig lämpligt och välja rätt flygplan.

Fredagen kl 0900 indikerade vindmätaren på Hovs Hallar
3 m/sek NNO.

Det, tillsammans med en temp på 15 grader och solsken,
avgjorde mitt flygbeslut.

Att åka till HH och få några timmar i luften förhoppningsvis.
För NNO vind brukar garantera fint lyft på Platån.

Så in med grejorna i bilen och iväg 0930.

Vid framkomsten var vädret just som förutspåtts, kanske
lite mer
vind, ungefär 4 m/sek , just då vi anlände och det
var en behaglig temperatur tack vare den relativt svaga
vinden och solskenet.

Som vanligt vid denna tiden på året gott om turister,
främst från Tyskland, 
vilka upplevde vår svenska natur.

Vi lossade bilen och knegade upp till Platån med modell,
radio, kaffe och stol. B
acken upp till Platån är inte vänlig,
att gå i. Efter regn har gruset  eroderat bort
och vägen är
full av sten. Kanske länsstyrelsen i Kristianstad kunde
ordna gången ?

Uppkomna till Platån såg det vädermässigt bra ut och
efter att ha fått svära en
stund över egen glömska, jag
hade glömt min lilla verktygspåse, vilket medförde

jag hade problem med vingfastsättningens nylonskruvar.

Dock kunde jag, genom att använda en elementluftningsnyckels
“Vingar”,
dra åt skruvarna. Du vet, att uppfinningar är
nödens moder…Tur elementnyckeln satt i nyckelknippan…
för då slapp jag knata ner till bilen igen och hämta skruvmejsel.

Efter montering och kontroll förflyttade jag mig österut
på hanget, där det
är fritt från topprotorn och kastade ut
för om inte för kung och fosterland så i alla fall för
mig själv.
Allt för att kunna komma ut i den laminära vinden med
lite överskotts
hastighet. Det ger mig säkerhet under
manövrering i turbulent luft.

Du ska veta en sak, att det kan vara synnerligen
turbulent vid starten på HH under vissa betingelser !

Lyftet var mycket fint. Kyttfritt, utbrett och starkt då
jag kom ut i den stadiga laminära vinden.

Fördelen med att flyga på HH är, att du har nästan
obegränsat luftrum att flyga i.
Lyftet blir mycket utbrett.

Jag fick 2.5 timmar fin och avslappnad flygning i dag.

Vinden minskade något vid 12-tiden, men å andra sidan
vred den upp
och låg rakt in på hanget, vilket medförde,
att lyftet var lika bra som tidigare.

Ingen kan vara mer nöjd, än vad jag var efter sista landningen.

Vi ser mycket mer än modellflygplan , då vi är uppe på Platån
och flyger.
Flyttfåglarna sträckte förbi energiskt i små flockar,
tranorna
kom i imponerande eskadrar längs kusten under högljutt
diskuterande och då de kom till
just över oss, flög de ett par
tumlande varv, innan ledartranan tog ut en ny kurs
åt
sydväst, ca 90  grader avvikande från den ankommande kursen.
Efter en minuts diskuterande drog tranflocken åter iväg
under ordnade former
i en V-formad plog.

Tranor är imponerande fåglar. I alla fall röstmässigt.
Hade vi människor haft en röststyrka med samma förhållande
som tranorna har till
sin storlek, hade vi med våra röster
kunnat rasera Jerikos murar…

Tranan är en fågel med väldigt lite kropp och muskelmassa
i förhållande till vingytan.

En trana i likhet med storkar utnyttjar de termiska uppvindarna.
Ser du på en  gås, så är det ju en genuin muskelmotor,
vilken energiskt och med frenesi  vevar 
fågeln genom luften.

En gås är en stor och tung fågel. Modellflygare brukar säga,
sätt på en stor motor, så flyger vad som helst. Ser du på gåsen
har den mycket muskler och stark ving/fjäderuppbyggnad.
Så den har förmågan att snabbt förflytta sig.

En trana eller stork skulle inte kunna migrera som en
gås under ständigt flaxande.
Det är alltså därför sådana fåglar föredrar termikflygning.

Vill du studera det närmare, rekommenderas att du
åker till
Bosporen och studerar flytten över Europas
södra gräns. Jag tror, du kan finna filmer på YouTube.

Vi hade två tornfalkar,  som flög framför oss på hanget
och ständigt
kom migrerande ormvråkar, som steg på
hanget och
sedan hoppade in i en termikblåsa för att
kunna kurva
upp sig för resan söderut.

Fortfarande, då vi inte haft frost, så fanns det gott om
björnbär och flera
var ute och plockade. Uppe på Platån
växer det gula kantareller, men var säger jag inte…

Efter 4 timmar stapplade vi, nertyngda av våra grejor
och positiva upplevelser ner till bilen,
lastade och vände
nosen mot hemmet och varande mycket nöjda
med
ännu en fin flygdag.

 

De flesta bilderna är klippta ur Mobiusvideo, därav den
sämre kvaliteten.

Åk till Hovs Hallar du också !

 

 

 

 

Start Platån 1015 med min Spirit.

Ser du “strecket” i luften till vänster om modellen ?
Det är spetsvirvlarna från vingarna, från en passerande Airbus,
som låg på lång final till
troligtvis Köpenhamn eller Ängelholm
E
tt resultat av det  inducerade motståndet manifesterat i molnen

Tja…en Spirit Elite med nästan 400 timmar på vingarna.

 

Detta är ett flygplan jag varmt rekommenderar både för termik
och hangflygning. Det flyger rätt trimmat utomordentligt väl.
Planet skapar glädje både för den mer eller mindre erfarne modellflygaren.

Tornfalk plåtat på långt håll.

En typisk silhuett.

Det kom en flock på ca 50 tranor flygande i snöplogsformering…

Framkomna till Hovs Hallar löstes den välordnade plogen upp sig och…

…en viss tveksamhet eller förvirring tycktes råda…

…under vilken tid tranorna högljutt och livligt diskuterade,
vad som borde ske med sina bastubestarka raspiga röster…

…men ledartranan, heter det så, tog ut en ny kurs och startade motorn på nytt…

…genast såg vi hur plogen började danas …

…och transällskapet kom åter i ordning för den långa resan…
Se på vingspetsarna hur fåglarna har arrangerat fjädrarna
för att eliminera det inducerade motståndet. Säkerligen mycket
effektivare  konstruktion än de winglets, som används på flygplan.
Annars hade ju naturen konstruerat de på annat sätt på tranorna eller hur ?

…mot södra Europa och Afrika…

 

 

 

  

Tranorna är vackra djur med lysande färg i fjäderdräkten…

…tyvärr var fåglarna långt ifrån mig och ljuset var uselt…

…vilket gör det så gott som omöjligt att urskilja det röda på huvudet…

Nu börjar det stabilisera sig i gruppresan…

…allt under överinseende av trangeneralen själv i täten.

På väg ut till start igen.

Du ser,  jag laddar ordentligt i utkastet !
Ovanför min modell kan du se vortexen
efter Airbusens vingar som ett snett streck.

Undrar hur många km jag under 44 år har flugit på Hovs hallar ?
Mellan tummen och pekfingret,  200000 km…

Här har du chansen att få spektakulära flygupplevelser !
Även om du inte kan flyga på grund av fel förhållande,
så kan du ta med dig den fina naturupplevelsen hem.

SAR-båten från Båstad ute på uppdrag.
Dock icke för att bärga någon modell.
Peppar, peppar, jag har aldrig trillat i havet med någon modell.

SAR = Search And Rescue

 

En liten videosnutt från sidan…

Landat,  klart och slut !
Jo, stigen du ser är landningsbanan.

 

 Det är ju bara så  makalöst roligt att modellflyga !

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER 2017 I BOLLERUP

 

 

 

 

Tack å ajö från Bollerup !

 

 

 

 

 

 

Här får du de sista planerade bilderna från Bollerup och
det Svenska Mästerskapet för Friflygande OldTimermodeller.

Hoppas mina inlägg har gett dig en känsla för vad friflyg
med modeller konstruerade för 50-80 år sedan innebär.

Själv var jag tvungen att lämna tävlingen kl 1300 på lördagen,
så vad som hände därefter, har jag inte dokumenterat.
Vi ses vid  nästa  års SM, om allt är med oss !

Det kan hända fler bilder kommer…

 

RESULTAT FRÅN TÄVLINGEN FINNER DU HÄR.

 

 

 

Freddes trogna Carioca kråka.

as said…

Andreas modell ?

Det sällsynta fenomenet ” sol” visade sig som en glimt på vänster vingspets i Bollerup.

Om regnet är ett aber för modellflygare, så gynnar det tillväxten hos bondens betor i alla fall.

Matti förbereder.

En vass glödmotor drar upp Stardustern.

Elstart. Inget självplågeri med fingerflip.

 

 

 

Team Borglund

 

 

 

 

Andrea med en Broman A2

 

 

 

Kategorier
Modeller värda att se på

SLÅ IHJÄL NÅGRA…

 

 

 

 

 

…minuter framför din skärm.

 

 

 

 

Det kan vara dyrt att flyga.

 

 

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER I BOLLERUP 2017 DEL 7

 

 

 

 

 

Här kommer näst sista inlägget från Bollerup

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta är bilder från lördagens tävling.
Blåsigt och lite
regn då och då.

Svårt att fotografera men lite bilder blev det.
Ånyo är bilderna tagna med en systemkamera,
men flera bilder är från min Mobius “Kepskamera”
därav grynigheten.

Det kommer en mindre post med bilder till så håll ut !

 

 

Bilder och text (C) hangflygning.se

 

 

 

Modell, regnställ och stövlar. Standardutrustning SM i OT-friflyg 2017

Ser ut som en paradox, att man flyger med OT-Modeller på ett fält,
som ser ut att var planterat med vassa pinnar…

 

 

 

 

Markku startar

Hur många av oss springer på en leråker då vi är 92 ?

Det var frisk vind, vilket frestade modellen…

…vilket Markku försökte lösa genom att spring med vinden…

…och försöka koppla ur…

…för att rädda sin modell…

..men det är svårt…

…och vingen lossade varvid…

…Markku kunde bara åse hur delarna…

…singlade ner som konfetti…

…här syns kroppen på väg ner i marken…
Dock detta haveri visade på ett utmärkt sätt,  vad
begreppet “rotation” runt en bäryta innebär,
då vingarna roterade sig fram i en cirkel i luften.
Om du är intresserad läs här och förstå.

…och piloten kan bara stå och se på…

Men som du ser blev det inga större skador på modellen.

                                                   Hämeenlinna modellflygklubb

 

Pär Q

Helkoncentration från Pär.

 

Aurikel…ett säkert kort.

 

 

 

 

 

 

 

En modellflygdag i Skåne.

 

 

 

 

Lars modell på väg mot marken.

Svåra skador, men lagades i bilen för att åter kunna flyga.       

 

 

 

Martin, Fredde och Lars-Erik.

I väntan på termik ?

 

På vårt boende Österlens Gästhärbärge.
Floda, Martin och Fredde.

 

 

Bilder och text (C) hangflygning.se

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER I BOLLERUP 2017 DEL 6.

 

 

 

 

 

Vi kör vidare i regnet och blåsten med bilder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om vi inte hade bra väder, så hade vi som bodde  hos Henry
på Österlens Gästhärbärge ett mysigt boende med en utmärkt
frukost,  som sörjde för vårt energibehov långt fram på dagen.

Söker ni en plats att bo så kolla på Österlens Gästhärbärge.

Ni kommer att få en fläkt av tidigt 60-tal…

Tävlingen fortsatte avbruten eller störd av intermittent nederbörd.
Men som tidigare sagts, dåligt väder stoppar inte en sann modellflygare.

Vi körde på och vi genomförde tävlingen även om vissa betingelser
var emot oss.

Nu blir det bilder. Tagna med min systemkamera och min “Kepskamera”
en Mobius.

Jag ville visa att flyga en canard inte är enkelt…

 

 

Fena och sidoroder på en av Markkus canarder.
Det som syns just framför fenan är…vingen.

Är stabbens tiltning…för modellen ska kurva…

..nja, tiltningen är nog i häftigaste laget.

Så Ove från Danmark och Andrea rättar till det.

En Kalle Anka klar för start.

Sammanlagt 140 års modellflygerfarenhet !
Respekt

Markku ska släppa Mattis “Bernfest”.

Bernfest, en mycket välflygande modell…

Jag har sett och dokumenterat flera sådan modeller
och de flyger alla mycket bra.

Ska jag ha en teori varför den har så fin flygkaraktär, vill jag peka på V-stabben.
En optimal V-form, rätt stabbprofil och hyfsat Re-tal.
Man kanske inte väger in Re-talet på stabben alltför ofta…kanske man bör göra.

Jag tycker med min erfarenhet, att en V-stabbe med mindre V-form
flyger bättre. Detta gäller rc-modeller avsedda för termik.
En stabbe med moderat V-form borde även  gynna en friflygande modell.

 

 

 

Markku drar upp Kalle Anka, en av sina canarder.

Det ser märkligt ut med en modell,
som tycks flyga baklänges på linan…

Än så länge allt under kontroll…

…men börjar inte stabben ändra anfallsvinkel nu ?

Jag med min dåliga kunskaper i friflyg tycker,
att modellen fusar på linan ?

Kolla stabben…

Kalle Anka fusar ner eller snurrar ned av annan orsak.

Linan sitter ännu fast i kroken.

..och Kalle Anka närmar sig Terra Firma.

Där släppte linan.

Modellens beteende efter den hade släppt linan var väl som då den fusar.

En märklig modell, canarden. Canard betyder anka på franska.

Snart nog…

…landar den oskadd.

Bo-Eskil ordförande SMOS Sverige.

En vacker modell med klassiska kännetecken för sin epok.

 

 

 

 

koppling

En modell ur Markkus och Mattis hangar.

 

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER I BOLLERUP 2017 DEL 5.

 

 

 

 

 

 

Nu kommer det bilder…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…på flygare och plan från tävlingen vid Bollerup.

Som vanligt behöver jag inte kommentera så mycket,
utan mina besökare säger säkert: “Fram med bilderna “

Här kommer de.

 

 

 

 

 

Markku vid den finska lastbilen, som är full med modeller…

Anders And = Kalle Anka

En Canard ser lite osannolik ut…

Stabben sitter på nosen…kolla fusemekaniken.

Oscar Wang konstruerade en annan canard i Markkus hangar.

Med min ringa erfarenhet av canarder…svåra att trimma.

Här fusade Markkus canard för tidigt och…

…spann på ett för ögat ovant sätt till marken.

Kanske tävlingens vackraste modell.
En “Torontonian” byggd och flugen av Per Qvarnström.

 

 

 

Team Borglund startar …

…men får lite problem…

…som piloten försöker…

…korrigera genom att släppa efter…

…eller dra på linan…

..genom att till exempel springa mot…

…modellen för att…

…om möjligt rädda starten…

…men vi ser på kroppspråket att det inte gick.

Söndagspromenerande på den skånska åkerjorden
…för att återbörda sina modeller.

 

Per Q

Fokuserad

Blicken säger allt.

 

 

 

 

 

Ove släpper en modell.

Som skär ut…

 

…och landade nära Andrea…

Ingvar med modell och husvagn. Båda under utprovning.

Lasse hjälper Ingvar vid starten.

 

 

Här går det lite snett…

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER I BOLLERUP 2017 DEL 4

 

 

 

 

 

mera…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tävlingen malde på trots väderbekymmer.

Genom att inte vara formalister,  utan då  vi var
flexibla då de olika klasserna  skulle flygas, fick vi möjlighet
att genomföra det vi förutsatt oss.

Allt gick med lite god vilja och gummistövlar…

Bilder. Tagna med min Sony och min “Kepskamera”.
Kanske jag presenterat någon bild förut, men det får gå…

 

 

 

 

 

En modell där tävlingsreglerna starkt påverkat konstruktionen. Naturligtvis.

På sitt sätt en vacker modell.

Att få lateralcentrum rätt kräver stor fena.

Bernfest kurvroder på Mattis maskin.

 

Markku ja Matti, kaksi suomalaista poikaa.

Per Qvarnström checkar upp sin timer.

En stabbe i fuseläget.

Mycket ska klaffa.

Pianotrådar, linor och krokar. Allt behövs,
för en friflygande modell ska uppföra sig,
som man önskar.

Upprättande av startplats lördag.

Den norska modellen sticker till väders.

Friflyg par essence

Kan det bliva mer klassiskt ?

 

 

 

 

Ännu mera Aurikel

Aurikel = Aurikel (Primula auricula), även vildaurikel,[1] är en art inom vivesläktet.
Namnet auricula betyder litet öra
[

 

Lars-Erik ställer in motorn på sin trogna Slicker 50.

 

Jag har aldrig sett Lars-Eriks Slicker göra en dålig start.

Här knarrar den runt…

 

 

 

 

 

Är detta en tailtwister ?

 

Startlinan har vikt sig över kroppen…

 

…och det bär av nedåt…

Lite burdus landning.

 

Ove, en av våra danska vänner. Alltid glad och hjälpsam.

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER I BOLLERUP 2017 DEL 3

 

 

 

 

…å här kommer det mer !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här redovisar jag lite sekventiella bilder, för att ge
dig en annan infallsvinkel.

Det finns också  lågupplösta bilder tagna med min
“kepskamera”, vilket är min Mobius som är fäst med
kardborreband på ovansidan av skärmen på min mössa.

De lågupplösta  bilderna är på ca 300 kB jämfört med
de andras 5-10 mB.

Kameran inställd på att ta 4 bilder/sekunden. Jag kan
kontinuerligt plåta i 90 minuter.

Ett bra hjälpmedel om man ska följa ett pågående event,
där du inte vill missa för mycket.
Visserligen med låg upplösning men man ser,  vad det föreställer
i alla full fall  !

Luta dig bakåt, här kommer ögonblicken från Bollerup.

 

 

 

 

 

 

 

Översikt

Lars-Erik, Per och Lasse vid ankomst till fältet lördag förmiddag.

Det såg inte välvilligt inställt ut mot pappersklädda vingar,
men det visade sig, att stjälkarna var relativt mjuka.

Pär Qvarnström filosoferar inför lördagens starter…

Karavanen som irrade omkring som en färglad kålmask i det sydskånska odlingslandskapet.

Söndagspromenader ? Nä, men friflygare som ska hämta sina
modeller efter flygning på torsdag/fredag.

Jo, i Skåne campar OT-flygare mitt ute på en lerig åker…

smooooth…

Carioca

Markägaren som lät oss låna sin åker, så vi kunde
genomföra delar av tävlingen.

En jordbrukare med sina barn.
Tack vare vår ordförande Bo-Eskils kontakter
löste det sig med tävlingsplatser på bygden.

Martin assisterar Fredde med sin Carioca.

Lite teknik på Freddes maskin.

Ok, nu kör vi !

 

 

 

Ser bra ut. Det blev också en max.

 

Bernfest… bergfast.
Matti Pyykkö med sin framgångsrika och välflygande modell.

 

 

 

 

 

Kvinnan i ett väl samarbetande familjeteam.

Fly baby !

 

 

 

 

 

 

 

 

Bo-Eskil förbereder och gör en start.

Men man har ju alltid tid för lite prat…

Klart att Bo-Eskil är glad…fin modell och härligt väder …

 

 

Det finns något vädjande i Bo-Eskils blick eller ?

 

 

Det kommer mera

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OT-MODELLER 2017 DEL 2.

 

 

 

 

 

 

Regn och blåst…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…men det hindrar inte modellflygare att genomföra sin tävling.

Jag vet, de flesta är intresserade av bilder från tävlingen.
Som jag tidigare sagt, var det dåligt ljus, vilket påverkade
möjligheterna att få till bra bilder. Det gäller i alla fall med min
enkla utrustning. Men det blev som det är.
Flera av bilderna är tagna med min Mobius kepskamera,
som ger bilder som storleksmässigt bara är på ca 250-300 kB.
Detta kan förklara “grynigheten” hos en del bilder.

Bilderna är ordnade i tidsföljd något så när. Mina kommentarer
håller jag sparsamt, då jag vet mina besökare har mycket mer kunskap
om friflyg,  än vad jag har.

Här kommer lite bilder från trakterna av Bollerup.

Ett bestående minne från torsdagens och fredagens flygningar,
om inte man hade något annat, så var det  leran under stövlarna,
som gjorde att fotbeklädnaden kändes viktmässigt,
som om vore
de dykarskor.

 

 

Fältet på torsdagen. Hade det inte varit för vädret så…

Anders Sellman…

…startar.

Lars-Erik Fridström på finalen…

Lars som alltid har trim och ordning på sina modeller för en tävling.

 

 

 

Ingvar Nilsson från Brämhult hade med sin husvagn,
som undergick en pågående ombyggnad.

Sekretariatet inhystes  i ett hästtransportsläp.
En innovativ idé !

Campare på den skånska bygden ?

 

Ja, du ser vad modellen heter.

 

Göran

Startsekvens

 

 

 

 

 

 

Gudarna ska veta,  det var svårt att plåta i det dåliga ljuset, om objekten rörde sig,
vilket kräver kortare slutartider,  för det ska bli hyfsat skarpt…

 

 

 

 

 

En OT pilots fighting face

Ryggen tillhör Lars-Erik från den småländska metropolen Anderstorp.

 

Hasse Bengtsson Halmstad med medhjälpare i duggregnet…

Hasses modell som flög utmärkt.

Det enkla är det bästa och lättaste.

En av våra norska vänner förbereder en start.

 

 

 

 

 

Kanske jag haft med denna bilden förut, men den får åka ett varv till.

 

 

 

 

 

 

 

I stolen Bo-Eskil tagande skyl i sekretariatskärran.
Utanför alltid glade Fredde Dalstrand från Alingsås.

 

 

Det kommer mycket mer bilder, så stay tuned !

 

 

Kategorier
Old Timer flyg

SM FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMER MODELLER I BOLLERUP 2017

 

 

 

 

 

 

Som vanligt hade vi 24 grader varmt,

solsken och stadig termik på vårt SM…

 

 

…fast sanningen var,  att vi hade regn, regn och regn. Kryddat med
byiga vindar
toppade med turbulens efter sin färd över det skånska
jordbrukslandskapet.

Oldtimerflygare är dock ett segt släkte och låter sig inte hindras av
tråkiga
väderförhållanden. Det går att flyga, även om det driver lite regn.
Bara
man har viljan.

Vi hade tävlingen på marker runt Jordbruksgymnsiet  Bollerup
utanför Tomelilla.

Vår ordförande, Bo-Eskil,  har tidigare arbetat vid lantbruksgymnasiet
som lärare och har värdefulla
kontakter med jordbrukarna i omgivningen,
vilket naturligtvis underlättade för
oss, då det gällde att hitta lämpliga
fält för friflygande modeller.

Att anordna ett SM för friflyg är inte enkelt. Vi måste för det första
ha ytor att flyga på, vilket
vi förr hade,  då vi kunde vara på övningsfältet
vid Rinkaby, men det är stäckat nu, 
tack vare ett riksdagsbeslut,
som tycks vara grundat på ett svart hål av okunskap.

Bo-Eskil med sina kontakter har lyckats ordna platser,
där vi kan vistas med
vår flygaktivitet.

Vi kan alltså inte ha SM förrän grödorna är tagna, så vi kan
vistas på markerna.
Det gör att vi tidsmässigt hamnar i början av September,
vilket medför risk för
dåligt väder.

Naturligtvis hade jetströmmen över norra Europa tagit en annan
bana nu och lågtrycken kom över södra
Sverige som på ett
pärlband bogserande sina tillhörande  nederbördsområden.

Det tredje som måste tillgodoses,  är möjlighet till boende och
det löstes genom att vi bodde
hos Henry på Österlens Gästhärbärge
i Glemmingebro. Det kan jag rekommendera,
då det är ett billigt
och bra boende med en anstrykning av sent 50-tal och tidigt 60-tal.

Så tre olika kriteria måste uppfyllas,  för att vi ska  kunna genomföra
en friflygtävling. Rätt plats, rätt tid och bra logi.

Inte lätt att tillfredsställa alla deltagares alla önskningar.

Men tävlingen genomfördes med hjälp av regnkläder, gott humör
och lite djefvlaranamma !

Att fotografera dessa tre disiga och regniga dagar var inte lätt.
Det var  dåligt ljus, 
vilket naturligtvis påverkade bildernas
kvalitet, i synnerhet då jag använde zoomobjektiv.

Men bilder i någon form blev det och jag kommer att redovisa de i
något så när tidsföljd  med kommentarer, där jag kan
lämna det.

Bilderna tagna med systemkamera och min kepskamera,
en Mobius som tar 4 bilder/sekunden i Hd.

Vi flög torsdag-fredag-lördag. På lördagen var jag tvungen
att köra hem kl 1230,
så vad som skedde efter denna tidpunkt,
har jag inte dokumenterat på bild.

Resultatlistor kan ni så småningom läsa på SMOS hemsida
och kanske jag får de 
skickade till mig, så jag kan publicera de
på min blogg.

Ok, upp med paraplyerna, luta dig bakåt så kommer det lite
inledande bilder på SM för friflygande OldTimerModeller 2017
tagna av en fotograf som inte själv är friflygare, utan som bara är
intresserad av OT friflyg, vilket naturligtvis styr mitt sätt att välja
motiven !

 

 

Bollerup med eller utan modellflyg, det är värt ett besök.

Bollerup var privatägt men donerades till staten under vissa betingelser.
Är nu lantbruks- och hästgymnasium.

Hela anläggningen i mycket fint skick.

Med flera historiska byggnader.

Vad tror du utbyggnaden är ? Just precis, så såg det ut förr i tiden innan man drog i ett snöre…

 

OT karavanen börjar anlända.

Briefing av Lasse och Anders.

Tycho, Lasse och Anders

Modellflygnestorn i Norden, Markku Tähkäpää 92 år ung !
I bakgrunden Matti Pyykkö.

Förste man ut Lars-Erik Fridström från Anderstorp

 

 

En innovation för 2017: Sekretariatet rymdes i ett hästtransportsläp.
Praktiskt och enkelt med tanke på vädret !

Kanske de lokalt boende undrade, vad det var för galningar,
som skulle tälta på en lerig åker nu ???

…men det är friflygarvindskydd.

Denna bilden visar lite grand,  hur bedrövligt ljus det var i det skånska diset och regnet.

Inte direkt kristallklar sikt…

Men vi flög så färgen inte hängde med…

 

 

 

Allting sägs gå med elektricitet, men här går det i alla fall med gummiband.

 

 

Det kommer mycket mer bilder. Ge mig lite tid bara.

Kategorier
Termikflyg

EN NY AVAIST…

 

 

 

 

 

…hälsar vi välkommen i gänget.

 

 

 

 

 

 

Peter skickade ett par bilder på sin nya Ava, som jag
är övertygad om kommer att ge sin ägare många
fina upplevelser i luften.

Det är svårt att inte lyckas med Avan !

Keep it up Peter !

 

 

 

Så här fin var min Ava oxå, då den var ny ur kartongen…
Nu efter 802.5 timmar i termik…något mera ärrad.

Kategorier
Flyghistoria Old Timer flyg

SVENSKT MÄSTERSKAP FÖR FRIFLYGANDE OLDTIMERMODELLER

 

 

 

 

 

 

Tävlingen går av stapeln 7-8-9 September vid Bollerup utanför Ystad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag vill bara påminna om ovanstående tävling.

Även om vädret inte ser 100% ut i prognosen onsdag morgon,
ska vi komma ihåg,  att friflygare med  OT-modeller brukar ha
sagolik tur med vädret !

Så det är inget att tveka på, häng med !

 

Information om tävlingen hittar du genom att klicka här.

Kategorier
Termikflyg

LUNDQVIST JUNIOR OCH SENIOR

 

 

 

 

 

 

Jag flög termik och mötte människor vid Tjärby.

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördagen bjöd oss fin termik med solsken, nästan ingen vind och
en atmosfär som var
synnerligen labilt skiktad.

Alltså upplagt för flyg. Så iväg till min vanliga
termikflygplats med mina vanliga
modeller.

Det gäller,  för mig i alla fall,  att utnyttja de tillfällen
som finns under den varmare årstiden, vilka har goda
betingelser för termikflyg. Höst och vinter
nalkas med
mindre angenämt väder…

Termik fanns det redan 0930 i rikt mått. Som vanligt, väl uppe på
150 m,  behövde jag inte kämpa om höjden.

Snarare tvärtom. Hur ska jag undvika att komma för högt…

Som alla aktiva termikflygare vet vi som flyger just for the fun of it,
att vi när en önskan att komma högre och högre …vilket innebär
en viss risk.
Inte så att Ikarus öde skulle drabba oss om vi flyger för högt,
utan vi kan tappa modellen ur sikte.

Oavsett hur innovativt  du målar din modell, med streck,  fluoriserande
färger eller andra fantastiska färgkombinationer,
så blir det så, att på 600 m är alla modeller grå.

En sky med gråa moln, eller en sky med skarp sol som
reflekterar i modellen gör, att vi som  flyger högt och långt
ifrån 0ss, vi har problemet att kunna se modellen säkert under
flygningen.

Vänder du bort blicken i 2 sekunder eller är ouppmärksam,
kan du tappa bort ögonkontakten med din modell.
Då kan det vara  kört.

Enda räddningen  för mig,  om jag misslyckas att få
syn på den , är att dra i nödbromsen.

Det vill säga,  jag slår av sändaren, därmed initierande
så modellen går in i
förprogrammerat failsafe-läge.

Min Avas FailSafe är:

Full aerodynamisk broms, stängd motor,
en aning höjdroder och ytterst lite sidoroder.

Då går modellen i en sjunkande kontrollerad
cirkel snabbt mot marken. Allt syftande till att
skaffa mig tid.
Detta läget har jag noga provat ut och jag testar
alltid att mitt Fail-Safeläge  är aktiverat före start.

Ibland hade jag önskat, man kunde lösa ut en rökpatron i
en modell,
om man tappar kontakten. Finns att köpa.
Det hade givit mig en möjlighet att finna en mer eller
mindre friflygande modell som är på rymmen.

Min erfarenhet då jag tappat modellen är att försöka känna
igen molnformationen,  där jag sist flög. Spana av den ytan.
Får jag inget napp,  så spanar jag längs en tänkt flygbana
med vinden.

En Ava flyger fort och flyttar sig långt på 10 sekunder.
Flyger du med ca 60 km/timman flyttar du dig 225 m
inräknat avdriften med 5 m/sek vind.

Under letandet efter modellen är jag hjälpt  av telemetridata
från ljudet från variometern och höjdmätaren. Det ger mig
en anvisning om hur min modell beter sig, även om jag inte
kan se den

Förra sommaren blev en räddning för mig, då jag tappade
modellen, 
att jag hörde det laminära suset över vingprofilen.
På en Ava hörs det långt. Med långt håll  menar jag
från 250 m höjd plus horisontellt avstånd till modell.

Det viktigaste vid ett tapp är att ha nerverna under
kontroll och att  jag agerar efter en plan.
Irra inte planlöst  med blicken. Din modell finns i regel
aldrig, där du tror den finns, för då hade du ju funnit
den med en gång.
Nej, man blir alltid överraskad att finna den i regel
långt bort från det förmodade området.

Flyger du bort din modell,  så markera riktningen i
marken, genom att skrapa ett streck i marken i den
riktning,
där du sist såg modellen.
Kolla sen vindriktning och vindhastighet och försök
uppskatta
med ledning av höjden,  hur långt modellen
kan ha drivit iväg.

Sen tar du fram kartan, som du naturligtvis alltid har
med dig och din syftkompass, för att rita in bäringen,
där du sist såg modellen och den bäring du uppskattar
den har efter landning och avdrift med vinden.

Ja, sen är det bara att leta…

Jag höll mig i dag innanför ramarna och hade koll på
min modell.
Inte bara höll jag tillbaka på höjden
för avståndets
skull, jag hade lyckats smeta solskyddssalva ? på
min ena  kontaktlins , vilket gjorde,  att synen på
ena ögat
var suddig.

Hur som helst, efter 1 timma i luften skulle jag landa
och byta batteri i min Gopro. Min modell landade
framför två personer, som kom spankulerande med
sin hund och det visade sig var Sam Lundqvist,
Pärs ättelägg
med sin hund i koppel och sin kvinna lösgående…

Ett roligt återseende då vi inte träffats på 20 år.

Sedermera dök även Lundqvist Sr upp för att flyga sin ASW-15.

Jag bytte mitt batteri i kameran och startade på nytt.
Runt  1330-tiden var jag nöjd, packade ihop och åkte hem.

Dessutom gjorde sig sjöbrisen påmind genom att sopa
bort termiken.
Det var första gången i år, som sjöbrisen gjort
sig
märkbar här, så det påverkade min flygning på ett
avgörande sätt.

Men jag var nöjd, med de 2,5 timmar jag fick i termiken.
Min totala flygtid med min HyperAva i termik är nu
802.5 timmar.
Minst.

Jag plåtade med olika kameror och här kommer min
story från i lördags. Den kameran jag får bäst bilder med
och jag menar då, inte tekniskt utan händelsemässigt,
det är min Mobius, som jag har på mösskärmen fäst
med kardborreband.

Med kameran på mösskärmen är jag ständigt med i
händelserna,
för sker något, då ser jag åt det hållet
och då är ju kameran
med och alert.

Mobiusen tar oväntat bra bilder. Jag har ställt in
4 bilder/sekunden tagning då jag har 32 Gb minneskort
och utbytt batteri med dubbla kapaciteten mot originalet.
Finns att köpa nå nätet i England.

Det ger mig möjlighet att ta ca 10K  bilder. Som i sin
tur medger
ca 60-70 minuters kontinuerlig fotografering.

Du kan också videofilma i Hd och sen klippa stillbilder
ur videon.
Med video får man större valfrihet på bekostnad
av kvaliteten. Jag föredrar utifrån min erfarenhet
stillbildstagning.

 

 

 

Vad flög du i lördags?

 

Take-off med Avan.

 

Jo, det var bra termik.

…för jag fick en blåsa på 75 m höjd.

Dags för landning nummer 1.

Ser ju bra ut…

Halv broms 2 dm upp…

…då är det klart för sättning…

…stabben i marken i alla fall…

Ett par hoppade för säkerhets skull åt sidan…

…vilket visade sig vara Pärs son Sam med dam och hund.

Jag ser,  att tiden hade gått sen vi sist sågs…

Godda !

Kommer du ihåg 1974 då jag…

Lite avklätt…

Efter regnskvättarna har växtligheten tagit ny sats.

Fibblorna fäller ut sin vackra kronblad…

…och Pär fäller ut sina vingar på sin ASW-15

 

Nu blir det en start.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var just vid Pärs start dåligt lyft med turbulens…
…med vinden kommande snett från höger, så det blev
en medvindssväng här, vilket inte gör flygningen enklare.

…och här blev det en landning efter att modellen gjort touch-and go på buskarna…