Kategorier
Naturbilder

VI SOM HAR PRIVILEGIET ATT BO VID KUSTEN…

 

 

 

 

 

 

…vi njuter bara av att finnas, då vi är vid stranden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det blåste frisk ostlig vind i går, vilket i stort omintetgjorde
möjligheterna att hangflyga, eller för den delen termikflyga.

Om jag ska ut med en termikmodell, vill jag inte ha mer än
max 5 m/sek, ty annars driver modellen bort snabbt,  då jag
kurvar.  En minuts kurvning ger en avdrift på 300 m.

Emellertid, solen sken och biltermometern sa det var 21.5 C
ovanför vägbanan. Så vi beslöt att dra till stranden istället.

Stranden vid Tönnersa-Lagaoset vid Laholmsbukten betyder
något särskilt för mig och oss.  Jag har varit här flera hundra
gånger och flugit med mina hangmodeller. Vi brukar ofta
promenera och vidga vyerna här.

Hanget har efter stormar blivit högre och bättre, varför det
vid lagom vind, 3-8 m/sek väst, alltid är flygbart antingen
med modell eller skärm. Sen är det ingen nackdel,
att det 20 km långt…

Kör du förbi på E6 och du är hangflygare så ta en avstickare.
Info kan du få av mig: 0706277120.

Vi åkte alltså till Sveriges längsta sandstrand, där det trots
den
friska vinden var helt lugnt nedanför dynkanten.
Vinden blåste
således ut mot havet.

Havet låg som kvicksilver och den enda aktivitet vi kunde erfara,
var flugfiskare  som stod utanför Lagans mynning och försökte
fiskelyckan.

Så inte behövde vi trängas. Medfört var ju grillen med tillbehör.

Under seneftermiddagen passerade sträck med migrerande tranor,
vilka
under sin resa förde ett högt och intensivt resonemang
med
varandra, om det som berör en trana…

Tranor är ett i alla avseenden ett välanpassat djur.
Dessutom är tranan som bekant en mycket god segelflygare.

Grågäss, kanadagäss kom i aldrig upphörande eskadriller
sträckande förbi.

Ute över Laholmsbukten sträckte på låg höjd andfåglar
med sitt snabba energiska flaxande.

Då vi gick till bilen,  passerande dynområdet med sina
sandbunkrar,
tror jag,  vi såg 2 fältpiplärkor.
Min ledsagare hon är mycket duktigare på fågelarter,
än vad jag är, så jag litar på henne.
Det var en snabb observation och det är en liten fågel,
artbestämningen är ju osäker.

Men vi kan hoppas, det var fältpiplärka, som återvänt till
naturskyddsområdet, efter det att
länsstyrelsen återställt
naturen,  till det skicket som den var
för 50 år sedan.

Vi gjorde inget annat än njöt av tillvaron i våra stolar
och det var så varmt, att vi spände upp parasollen mot solskenet.
Ibland njuter vi av livet bara genom att  finnas till eller …

Nere vid havskanten hade bildats en liten vall, ca 0.5 m hög
längs en lång sträcka. Om den kanten finns senare i veckan,
ska jag ta dit en segelmodell och visa, att det går att flyga hang
på en halv meter hög sandkant. Så  hoppas på västlig vind.

Som du säkert märkt, faller mörkret hastigt nu. Därför packade
vi ihop kl 1930 och åkte hem nöjda med, vad naturen gett.

En sak beundrar jag , var gång jag är vid stranden och det är:
Den obrutna horisontlinjen i havet.

Jo, det blev några bilder som illustrerar våra upplevelser.
Bilderna tog jag med min 13 år gamla

Canon PowerShot. S-60

Alltså en kompaktkamera utan större tekniska finesser.
Men det fungerar lika bra i dag,  som den gjorde, då jag köpte
den 2004.
Vad är det man säger…det var bättre förr.

 

 

 

 

Kanadagässen kom i stora eskadrar.

Ser du hur lugnt havet är ? Det skapar ro i sinnet.
Det enda som hördes från havet var småpratet,
från  de små vågorna, som  smygande bröt mot sandkanten.

 

Den ostliga vinden har låtit strået pendlande gräva sin oavslutade
cirkel i sanden.
Det går inte fort, men varför ska man ha så
förtvivlat  brått?
Vad var det Arkimedes sa,  då de romerska soldaterna kom ?
Noli tangere circulos meos.  (Rubba inte mina cirklar.)

Det kom lite illavarslande moln bortom horisonten…

…men inte hindrar det oss från att grilla..
Biltemas portabala grill. Bästa jag använt.

Klart mitt sällskap lyfter på kepsen, om man får en så här fin utflykt…

Här ser du en horisont, skarp som en knivsegg.

Som sagt, det såg lite mörkt ut…

…allt medan gässen passerade.

 

Det var tyvärr halvskymning,  då jag plåtade en liten flock tranor.

Jag vågar säga, att jag tycker, denna bilden
är hyfsad.  Inget Photoshoppande.

Vad vi såg .

Kategorier
Hangflyg modell

VI UPPLEVDE EN HÄRLIG DAG MED EN ANSTRYKNING AV HÖST PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

..å det  lackar ju mot jul…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…för det är väl cirka 100 dagar till Julafton eller  ?

Men än kan vi njuta av fint modellflygväder. Det handlar nog
bara om att klä sig lämpligt och välja rätt flygplan.

Fredagen kl 0900 indikerade vindmätaren på Hovs Hallar
3 m/sek NNO.

Det, tillsammans med en temp på 15 grader och solsken,
avgjorde mitt flygbeslut.

Att åka till HH och få några timmar i luften förhoppningsvis.
För NNO vind brukar garantera fint lyft på Platån.

Så in med grejorna i bilen och iväg 0930.

Vid framkomsten var vädret just som förutspåtts, kanske
lite mer
vind, ungefär 4 m/sek , just då vi anlände och det
var en behaglig temperatur tack vare den relativt svaga
vinden och solskenet.

Som vanligt vid denna tiden på året gott om turister,
främst från Tyskland, 
vilka upplevde vår svenska natur.

Vi lossade bilen och knegade upp till Platån med modell,
radio, kaffe och stol. B
acken upp till Platån är inte vänlig,
att gå i. Efter regn har gruset  eroderat bort
och vägen är
full av sten. Kanske länsstyrelsen i Kristianstad kunde
ordna gången ?

Uppkomna till Platån såg det vädermässigt bra ut och
efter att ha fått svära en
stund över egen glömska, jag
hade glömt min lilla verktygspåse, vilket medförde

jag hade problem med vingfastsättningens nylonskruvar.

Dock kunde jag, genom att använda en elementluftningsnyckels
“Vingar”,
dra åt skruvarna. Du vet, att uppfinningar är
nödens moder…Tur elementnyckeln satt i nyckelknippan…
för då slapp jag knata ner till bilen igen och hämta skruvmejsel.

Efter montering och kontroll förflyttade jag mig österut
på hanget, där det
är fritt från topprotorn och kastade ut
för om inte för kung och fosterland så i alla fall för
mig själv.
Allt för att kunna komma ut i den laminära vinden med
lite överskotts
hastighet. Det ger mig säkerhet under
manövrering i turbulent luft.

Du ska veta en sak, att det kan vara synnerligen
turbulent vid starten på HH under vissa betingelser !

Lyftet var mycket fint. Kyttfritt, utbrett och starkt då
jag kom ut i den stadiga laminära vinden.

Fördelen med att flyga på HH är, att du har nästan
obegränsat luftrum att flyga i.
Lyftet blir mycket utbrett.

Jag fick 2.5 timmar fin och avslappnad flygning i dag.

Vinden minskade något vid 12-tiden, men å andra sidan
vred den upp
och låg rakt in på hanget, vilket medförde,
att lyftet var lika bra som tidigare.

Ingen kan vara mer nöjd, än vad jag var efter sista landningen.

Vi ser mycket mer än modellflygplan , då vi är uppe på Platån
och flyger.
Flyttfåglarna sträckte förbi energiskt i små flockar,
tranorna
kom i imponerande eskadrar längs kusten under högljutt
diskuterande och då de kom till
just över oss, flög de ett par
tumlande varv, innan ledartranan tog ut en ny kurs
åt
sydväst, ca 90  grader avvikande från den ankommande kursen.
Efter en minuts diskuterande drog tranflocken åter iväg
under ordnade former
i en V-formad plog.

Tranor är imponerande fåglar. I alla fall röstmässigt.
Hade vi människor haft en röststyrka med samma förhållande
som tranorna har till
sin storlek, hade vi med våra röster
kunnat rasera Jerikos murar…

Tranan är en fågel med väldigt lite kropp och muskelmassa
i förhållande till vingytan.

En trana i likhet med storkar utnyttjar de termiska uppvindarna.
Ser du på en  gås, så är det ju en genuin muskelmotor,
vilken energiskt och med frenesi  vevar 
fågeln genom luften.

En gås är en stor och tung fågel. Modellflygare brukar säga,
sätt på en stor motor, så flyger vad som helst. Ser du på gåsen
har den mycket muskler och stark ving/fjäderuppbyggnad.
Så den har förmågan att snabbt förflytta sig.

En trana eller stork skulle inte kunna migrera som en
gås under ständigt flaxande.
Det är alltså därför sådana fåglar föredrar termikflygning.

Vill du studera det närmare, rekommenderas att du
åker till
Bosporen och studerar flytten över Europas
södra gräns. Jag tror, du kan finna filmer på YouTube.

Vi hade två tornfalkar,  som flög framför oss på hanget
och ständigt
kom migrerande ormvråkar, som steg på
hanget och
sedan hoppade in i en termikblåsa för att
kunna kurva
upp sig för resan söderut.

Fortfarande, då vi inte haft frost, så fanns det gott om
björnbär och flera
var ute och plockade. Uppe på Platån
växer det gula kantareller, men var säger jag inte…

Efter 4 timmar stapplade vi, nertyngda av våra grejor
och positiva upplevelser ner till bilen,
lastade och vände
nosen mot hemmet och varande mycket nöjda
med
ännu en fin flygdag.

 

De flesta bilderna är klippta ur Mobiusvideo, därav den
sämre kvaliteten.

Åk till Hovs Hallar du också !

 

 

 

 

Start Platån 1015 med min Spirit.

Ser du “strecket” i luften till vänster om modellen ?
Det är spetsvirvlarna från vingarna, från en passerande Airbus,
som låg på lång final till
troligtvis Köpenhamn eller Ängelholm
E
tt resultat av det  inducerade motståndet manifesterat i molnen

Tja…en Spirit Elite med nästan 400 timmar på vingarna.

 

Detta är ett flygplan jag varmt rekommenderar både för termik
och hangflygning. Det flyger rätt trimmat utomordentligt väl.
Planet skapar glädje både för den mer eller mindre erfarne modellflygaren.

Tornfalk plåtat på långt håll.

En typisk silhuett.

Det kom en flock på ca 50 tranor flygande i snöplogsformering…

Framkomna till Hovs Hallar löstes den välordnade plogen upp sig och…

…en viss tveksamhet eller förvirring tycktes råda…

…under vilken tid tranorna högljutt och livligt diskuterade,
vad som borde ske med sina bastubestarka raspiga röster…

…men ledartranan, heter det så, tog ut en ny kurs och startade motorn på nytt…

…genast såg vi hur plogen började danas …

…och transällskapet kom åter i ordning för den långa resan…
Se på vingspetsarna hur fåglarna har arrangerat fjädrarna
för att eliminera det inducerade motståndet. Säkerligen mycket
effektivare  konstruktion än de winglets, som används på flygplan.
Annars hade ju naturen konstruerat de på annat sätt på tranorna eller hur ?

…mot södra Europa och Afrika…

 

 

 

  

Tranorna är vackra djur med lysande färg i fjäderdräkten…

…tyvärr var fåglarna långt ifrån mig och ljuset var uselt…

…vilket gör det så gott som omöjligt att urskilja det röda på huvudet…

Nu börjar det stabilisera sig i gruppresan…

…allt under överinseende av trangeneralen själv i täten.

På väg ut till start igen.

Du ser,  jag laddar ordentligt i utkastet !
Ovanför min modell kan du se vortexen
efter Airbusens vingar som ett snett streck.

Undrar hur många km jag under 44 år har flugit på Hovs hallar ?
Mellan tummen och pekfingret,  200000 km…

Här har du chansen att få spektakulära flygupplevelser !
Även om du inte kan flyga på grund av fel förhållande,
så kan du ta med dig den fina naturupplevelsen hem.

SAR-båten från Båstad ute på uppdrag.
Dock icke för att bärga någon modell.
Peppar, peppar, jag har aldrig trillat i havet med någon modell.

SAR = Search And Rescue

 

En liten videosnutt från sidan…

Landat,  klart och slut !
Jo, stigen du ser är landningsbanan.

 

 Det är ju bara så  makalöst roligt att modellflyga !

 

 

Kategorier
Naturbilder

EN TRANA OCH EN HYPERAVA ÄR NÄSTAN KUSINER…

 

 

 

 

…för de flyger lika bra.

 

 

 

 

 

25-50-_dsc7970

 

 

I onsdags var det indiansommar.
Får man fortfarande säga det i
den politiska korrekthetens förlovade land ?

Ja, det bestämmer jag själv på min blogg. Men hursomhelst var det
ett fint sommarväder med temperatur upp till 25 grader. I skyn seglade
sakta Cu förbi, ungefär med täckningen 5/8. Vinden var mycket svag
och det var termikläge…igen.

Så jag åkte och flög. Fick 2.5 timma i luften tillsammans med flyttande
ormvråkar. Luften var disig, vilket inte är konstigt,  då varm afrikaluft
kolliderar med relativt kallare luft hos oss. Jag startade vid 14-tiden
och landade
nöjd kl 17 framför fötterna.

Men enligt Murphys Lag,  låg det en bit av en trädgren,  just där jag satte
modellen…så sidorodret lossade från sitt fäste.

Inga problem,  jag har lagat och passade på att strippa klädseln på
sidorodret,
eftersom den var aningen raddig. Så nu är det i skick som
nytt eller till och med bättre.

Hemfärden gick via Öringe- Stjärnarp,  där  jag såg en flock tranor
komma
sträckande och landade för att vila över natten. Antalet var ca 50.

Då jag flög min modell,  hade jag sett två formationer tranor komma
flygande och kurva termik på sin resa mot södern.

En trana är ju i princip 2 vingar, en lång hals och två långa ben…
Den är inte uppbyggd,  att till exempel som en gås aktivt muskla sig
fram genom luften genom ren power.

Nej, en trana besitter inte  de muskler,  som krävs för detta sätt att
transportera
sig under sina flyttningar. En trana måste i likhet med
storkar utnyttja
de vertikala luftströmmarna, även kallade termik,
för att vinna höjd.

Tranan är en utmärkt termikflygare och att se 100 tranor ta en blåsa
och kurva upp sig under ivrigt diskuterande,  är en upplevelse.

Tranor är utrustade med mycket kraftig och trumpetande röst och du
kan hör de på kilometerlångt avstånd, 
då de högljutt diskuterar ditt
och datt.

Jag stannade bilen och tog lite bilder på de vackra fåglarna. Det fanns
både vuxna
och årsungar i flocken med sina föräldrar, vilket du ser
på mina bilder.

Tranan har ett för oss svenskar märkligt latinskt namn, Grus Grus…
men grus betyder helt enkelt trana.

Fåglarna häckar i Skandinavien och det inkluderar även platser i Halland.

På vintern migrerar tranorna till Spanien, Portugal, Östafrika, Indien och
Pakistan.

Så det är  en rejäl flygtur. Vill du se mycket tranor åk till Turkiet vid
Bosporen,  då det är
flyttider.

Trana heter Crane på engelska och Kranich på tyska.

Kranich är en känd segelflygkonstruktion från 30-talet i Tyskland avsedd
för dk-skolning.

OK, här kommer tranbilder, som är tagna på 200 m avstånd i skymningsljus !

01-14-_dsc7849

En vuxen trana med sina ätteläggar.

02-15-_dsc7858

Proviantering på en nytröskad åker.

06-23-_dsc7883

Vuxna fåglar

06-24-_dsc7887

07-27-_dsc7903-001

Framåt marsch !
Har ni sett,  de går i takt…nästan ?

11-32-_dsc7928

En glada slog sin lovar i luften ovanför tranorna och orsakade lite oro.

10-31-_dsc7925

                                                                                              Tranorna är gracila fåglar i luften och välanpassade.

09-30-_dsc7924

13-34-_dsc7933

SONY DSC

         Också en trana. En DFS Kranich från 30-talet på Ållebergs Veteransegelflygdag.

24-49-_dsc7969

 

23-47-_dsc7967

Fundera över hur naturen och evolutionen har kunnat utforma
vingspetsarna med
de yttre vingpennorna, vilka alla har olika
anfallsvinklar på tranan ,
allt för att minska det inducerade motståndet…

21-45-_dsc7962

 

Kategorier
Segelflyg

MODELLFLYGFILOSOFI…

 

 

 

 

 

…som jag ser det.

 

 

 

 

DCIM120GOPRO

 

 

 

En fråga som jag får ibland är “Hur kan du flyga så mycket” ?

Svaret från min sida är enkelt: Det är en av de mest givande
sysselsättningarna,  jag kan uppleva.

Jag tycker aldrig någonsin,  det är tråkigt att flyga mina modeller !

Tycker du,  det känns som ett tvång,  att ge dig ut med dina modeller,
eller om du letar efter skäl för att slippa flyga…
då är det bättre
att börja virka grytlappar.

Modellflyg är för mig,  inte bara det rena flygandet. Det är
planering såsom  koll av väder, flygställen och modeller.

När du är på plats,  möts  du ofta av en storslagen natur
och positiva människor, vilka tillsammans skapar nya
impulser för mig 
genom deras  bestående  avtryck i mitt minne.

Det blir något,  som stannar kvar hos mig, vilket ger inspiration
och vidare idéer.

Man får heller  inte förglömma, att om jag flyger på olika hang,
möter jag  ofta nyfikna människor, som gärna
vill veta…
hur det fungerar,  både själva planet och hur det här med radion
hänger ihop. Jag delar  hjärtans gärna med mig av
min ringa
kunskap och erfarenhet.

Det blir, vågar jag påstå,  alltid väl emottaget av dem jag möter.

Jag tror det är viktigt,   vi försöker visa vår hobbys möjligheter,
för de
som inte vet. Kanske,  vi kan rekrytera fler  som blir aktiva
FLYGARE och inte bara pratare.

Jag vet inte,  hur många nya modellflygare som blivit rekryterade
genom testuggande på olika fora, som i stort sett leder till inget,
NADA !

Mycket bättre att  ge sig ut och utöva sin hobby och visa,
ska vi kalla
det allmänheten, vad det innebär,
att vara modellflygare.

Alltså,  jag vill vara en,  låt oss kalla det ambassadör eller pr-man
för
den hobby,  som ger mig så mycket, modellflygandet och
allt vad
som är förknippat med det.

För mig är det viktigt att förmedla en positiv bild
av vår fina hobby !

Jag vill framhäva,  ska vi kalla det, allt det
goda med modellflygning.

Jag vill  inte framställa vår hobby som raketforskning,
eller som något så 
komplicerat , vilket kräver doktorsexamen,
utan jag talar om något, vilket
vem som helst med intresse kan
ägna sig åt med framgång.

Jag kanske  inte är representativ för modellflygarskrået,
eftersom  jag  är  aktiv, nästan så fort det är lämpliga
förhållanden.

Alla har inte den friheten, vilken man har som pensionär, men
man har alltid möjligheten att göra ett val.

För det är så,  att om man låser dörren och kastar bort nyckeln,
hur ska man kunna komma ut eller in ? ?

Byt ut ” dörren” mot förberedelser för flygning och
ersätt “nyckeln” med inspiration.

Tiden kan man inte vrida bakåt eller ens stanna,  så en missad
chans är borta evigt.
I alla fall tills man lyckats samordna
kvantmekaniken med
Einsteins tidsteorier till en helhet .

En sak till, jag åker aldrig ut,  utan att ha ett mål med min flygning.
Det ökar motivationen att vara aktiv. Jag lär mig något vid varenda
flygtillfälle. Erfarenheten bättras på, vilket jag utnyttjar för
framtida flygningar.

Själv försöker jag kombinera mitt flygande,  med de tekniska
möjligheter
vad telemetri- och fototekniken av i dag erbjuder.
Jag tar alltid med någon av mina
GoProkameror och i alla fall
en liten kompakt kamera om utifall att…

Telemetrin finns alltid i modellen och dess funktioner har gjort
segelflyg
i termik mycket roligare och bättre för mig.

Min absoluta övertygelse är,  att en vario/höjdmätare hjälper
dig
att förstå, hur en termikblåsa,  enkelt uttryckt,  fungerar
och hur du ska
flyga,  för att utnyttja din modells kapacitet,
eftersom du med telemetri
får en omedelbar feedback.

Man  inte ska vara  teknikfientlig,  utan man
ska utnyttja,
det man har nytta av,  som kan  förbättra
flygupplevelsen.

Bilderna jag tar,  de  editeras vid hemkomsten och läggs i
album
som en dagboksanteckning beskrivande mitt flygande.

Med dokumenterad flygning med foto eller video,  kan jag fly
verkligheten vintertid,  om
det är +2 grader, regnblandad snö
och 13 m/sek SV  ute i mörkret och drömma mig tillbaka till
upplevelser,  då vädret var angenämare.

Hur mycket tid jag har  i luften med mina modeller i år hittills ?

Mycket , mycket….mest flugna sommarsäsongen under min
tid som aktiv flygare.

Ja, det var lite hastiga tankar om min filosofi eller inställning till
mitt sätt att utöva och visa  flyghobbyn för nyfikna.

Bilderna nedan  beskriver en krokig resa från hav till luft ,
omslutande olika ämnen, som företogs häromdagen
innan jag åkte till träningslokalen och lyfte den dagliga
dosen skrot.

                                                                     Häng med !

_DSC1980

Vid Oceanhamnen i Halmstad hade “Victoria” anlöpt efter en
grundstötning i Kattegatt, på väg från Rostock till Conacry  i Afrika.

_DSC1991Man höll på att läktra vete från ett mindre fartyg med egna kranar.
Det ser jag som en indikation,  att skrovet är tätt.
Hade det varit läck,  skulle man inte tagit in mer last av vete.
När jag såg kranarna flytta lasten mellan fartygen drog jag
först slutsatsen,  att man flyttade lasten från Victoria till Transforza.
Vilket alltså visade sig vara tvärtom.

Jag talade med två surveyors från försäkringsbolaget i Danmark,
som anlänt för en inspektion och de sade,  att hon hade erhållit
vissa skador i botten efter grundstötningen. Det behöver inte vara
upprivna plåtar, utan det vara intryckt botten, demolerad bulb
eller skador på roder eller propeller.

_DSC6059

Fartygskranarna på Victoria läktrar över vetet.

_DSC2026

Fritidsfiskare orkar inte ta hand om sitt skräp.
Den nya spännande… sättet att umgås med naturen.

Släng skräpet där du står,  för det finns ju ett begrepp
i de latas värld, som heter:
“Nån annan får ta det”..

Sätta upp sopsäckar…tror ni på jultomten ?

_DSC5888

En teknikens spjutspets mot en blå sky.

_DSC5894

Jag har bara sett små mängder tranor flytta i September.

_DSC5898

Dessa fotograferade jag på 500 m avstånd…

_DSC5902

…letande termik för att kunna fara …

Förresten, ser ni att gruppen här flyger i formationen “Finger Four“,
vilket var den gruppering  i luften,  de tyska jaktpiloterna använde sig
av under WWII, vilket gav dem ett tekniskt och taktiskt övertag över
de allierade, då de flög med två rotar eller 2 Rotten, som det heter
på tyska.

_DSC5908

…kurs söderut för en behaglig vintervistelse.

_DSC5918

Mitt depåbord,  vågar jag påstå,   tillhör  de mera stadigare i Sverige…

_DSC5943

Pickaboo !!
….ett får och i bakgrunden en träbock av ansenligt mått…

_DSC5952

Får…ser fåraktiga ut på nåt sätt eller …
…men de tycker nog,  fotografen också är något märkligt väsen…

_DSC5989

Sångsvanar. Mer och mer förekommande nu tycker jag.
Säker plats att observera är Klerekull.

Jag tog bilden på 250 m avstånd.

_DSC6020

En liten rådjursget ligger ner och  trycker i vallen.
Hon har intensiv  koll på betraktaren. Rådjuren har mycket bra syn till
skillnad mot älgen, som är närsynt. Dessutom har de väldigt  bra hörsel.
Man brukar säga att ögonen väcker deras intresse, hörseln bevakar
och deras luktsinne alarmerar.

Jag tog bilden på 200 m avstånd utan stöd.

_DSC6096

En vuxen ejderhane i eklipsdräkt.

Eklipsdräkt anlägger fåglarna i samband med ruggning av vingpennor
som ett skydd mot fiender,  då den är mera diskret och inte så iögonfallande
som praktdräkten är.

 

     Jo, jag flög också…

DCIM120GOPRO

Spiriten på hangkanten Tönnersa Strand.
Promenerande i strandbrynet en fritidsfiskare,
som fick gott om sandskädda.

DCIM121GOPRO

Vinden 4 m/sek väst med dragning lite åt nord.

DCIM121GOPRO

          Objektet tycks längre bort,  än vad det i verklighet är.

DCIM121GOPRO

Ingen trängsel på stranden…som vanligt.

DCIM121GOPRO

Full klaff ca 90 grader och modellen står i stort sett stilla i förhållande till marken.

DCIM121GOPRO

Jo, hösten kommer. Grått och sämre ljus.
men flyga kan man i alla fall !

DCIM122GOPRO

Människa och maskin

DCIM122GOPRO

Min Spirit Elite har givit mig många fina upplevelser på en rad olika ställen.

DCIM122GOPRO

Pensionären på sitt hang.

DCIM123GOPRO

Min Spirit ser ensam ut efter landningen på en tom strand.

DCIM123GOPRO

Ett mycket användbart plan.

DCIM123GOPRO

En ört som har makalös växtkraft med tanke på omständigheterna.
Den heter Saltarv och blommar med vita blommor.

Bladen kan ätas och innehåller mycket A-vitamin, som är viktig för synen,
huden, slemhinnorna, immunförsvaret, tillväxten och skelettet.

DCIM123GOPRO

Reminiscenser av gångbrädor  som skulle göra nedvägen till stranden enkel.

Till skillnad mot allt plastskräp man hittar på stranden, så är ju detta nedbrytbart
och skadar inte naturen
.Läste just om drivande plast i haven
. Skrämmande.
Förbjud plastemballage som riskerar att hamna i haven.
Som utgör 70 % av vår jords yta.
Varför inte göra som Californien, USA, där man
kommer att förbjuda engångsplastpåsarna i köpcentra.

DCIM124GOPRO

Det känns som att gå genom en grön tunnel på väg till parkeringen.

En lämplig sortiväg  från en fin flygdag.