Kategorier
Hangflyg modell

LUFTEN KÄNDES SOM GRÄDDE VID SEGELTORP…

 

 

 

 

 

…då jag fick 2 timmar i luften med min modell.

 

 

 

 

 

 

 

Förutsättningar för hangflyg i dess olika former
var enligt yr.no goda i torsdags.

Nordväst 2-5 m/sek, under dagen ökande.

Alltså packning av bil med  min moderniserade
Spirit. Jag har  bytt alla 6 servona till servo med
kraftigare drag och starkare växellådor.

Servo är ju i dag relativt billiga jämfört med då vi
flög 1972…I dag lagar man inte servo…de åker i skroten,
om man är osäker på funktionen.

Jag vill inte riskera en modell,  därför ett servo som kostar
200 kr krånglar.

Nere vid Hovs Hallars parkering träffade jag en skärmflygare,
Jan från Eslöv, som är en flitig besökare här.

Vinden var ca 2 m sekund NV varierande.

Vi gick ner till Segeltorpshanget och jag monterade
modellen och efter lite övervägande,  startade jag.

Vinden var svag, bara ca 1.5 m/sek och varierande.

Det var inga problem att flyga emellertid, utan jag
kunde glida lugnt och majestätiskt med min Spirit
på hanget.

Solen sken och det kunde inte bli bättre. Mer än att
skärmflygare Jan ville ha mer vind.

Efter 30 minuter ökade vinden ganska snabbt upp till
ca 5/7 m/sek, vilket man kunde se på havet, eftersom
vågorna började bryta och skapa vita små mustascher.

Jan drog upp skärmen och startade och märkte genast
att lyftet var bra.

Själv fortsatte jag att flyga med olika kameraalternativ
på modellen.

Jag tog några bilder, då jag i stort flög bland bärlinorna
i Jannes skärm. Tur jag inte trasslade i mig.

Det blev en härlig dag och jag fick ett par timmar i luften
i det vackra vädret.

Senare kom ännu en skärmflygare, men jag vet inte, om han
fick flyga, eftersom vinden ökat. Mer än 8-9 m/sek ska det
inte blåsa för skärmflyg på Segeltorp, om det ska vara
behagligt i luften och bekvämt att landa.

Runt Hovs Hallar var jordbrukarna i full fart med att
sätta potatis att odla under plast.

På Bjärehalvön brukar man vara först med att skörda
nypotatis i Sverige.

Kl 15 vände jag bilen hemåt mycket nöjd med dagens
upplevelser.

Trots Covid-19 restriktioner, vill jag uppleva så mycket
som möjligt, vilket inspirerar mig i mitt liv.

Jag vill inte ligga i dvala framför en tv och vänta på
något,  som aldrig kommer att hända.

Det blev en liten video och ett bildspel…om du orkar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JA…VAD SKA MAN GÖRA I DESSA TIDER MED CORONAVIRUS ?

 

 

 

 

Vi kan ju alltid flyga…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…det kräver ju ingen större ansträngning.

Annars tycker jag,  att det är ganska veset just nu,
med hur allt har gått i stå,  vad gäller samfällda
aktiviteter.

Mycket av det vi vill deltaga i,  är det restriktioner på.

Jag personligen iakttar reglerna noga, då jag enligt
myndigheterna är en person,  som tillhör en riskgrupp.

De har klassificerat mig som en åldring…

Att åka och flyga innebär ingen riskökning för
smitta,  om vi iakttar reglerna. Vi håller alltså
kontakt och avstånd.

Ok, mina inlägg blir lite enahanda,  eftersom jag just
nu är inne i en hangperiod. Det betyder mycket
material från
Hovs Hallar.

Dock ska jag i dag torsdag åka ut och flyga  termik
med mina modeller. Det är svag vind och solsken.

I början av veckan var det fint hangväder på HH.

Solsken och ca 5 m/sek rakt på med laminär havsvind.

Naturligtvis sög HH och jag gav mig iväg, där jag vid
framkomsten såg,  att Jan från Eslöv hängde under sin
skärm framför restaurangen på Hovs Hallar.

Jag tog mig ner till pilotplatsen med min modell,
monterade och startade ut i ett underbart lyft.
 Det var en helt bekymmersfri flygning med massor
av öveflödslyft. Jag kunde stiga till nästan 100 m
nere vid Segeltorpshanget.

Samtidigt med mig anlände Sven “Pennan” med
bilen lastad med skärm och dam.

För skärmflygarna var det lite problem,  då vinden
för dessa var i klenaste laget. Men med hjälp av
böner och skicklighet gick det att studsa fram över
Segeltorps skrovliga kant.

Således flög jag, filmade lite och hade en riktigt
fin dag. Min modell, en Spirit är ett utmärkt allroundplan,
som för det mesta är flygbart.

Jo,  jag har fina F3F modeller, men varför ska det gå 
så fort ?

Det är faktiskt en konst att kunna landa sin modell vid
Hovs Hallar med tanke på alla hinder, både terräng-
och mänskliga,  som finns i landningsområdena.

Inget oväntat skedde, vilket är ovanligt för mig,
utan efter 3 timmar i luften packade jag ihop
och knegade upp till bilen på parkeringen nöjd
och glad efter dagens flygning.

Som vanligt dokumenterade jag dagen med min
Mobiuskamera.

Orkar du så hoppa upp och häng med !

 

 

 

Jan flyger med sedvanliga lätthet och elegans.

Sven tyckte han var lite tung för skärmens storlek…

..men visst gick det att flyga.

Sven viktstyr vid Segeltorpshanget.

Start för min modell.

Sven kallad “Pennan”, en erfaren skärm och paramotorflygare från norr om Halmstad.

Jan, en pigg yngling från Eslöv.

Hur många mil har min Spirit glidit på hangen ???

Här är vackert att vistas.

Flygare från Ängelholm, Eslöv och Halmstad i luften.

 

Landning

Just i sättningen.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ATT FAIL – SAFE…ÄR EN BILLIG LIVFÖRSÄKRING FÖR DIN MODELL…

 

 

 

 

 

 

…det fick jag en påminnelse om häromdagen.

 

 

 

 

 

 

 

I veckan hade vi fint väder för hangflyg på Hovs Hallar.

Nordväst 3-6 m/sek, vilket är rakt på Segeltorpskanten.

Förutom jag, fanns en skärmflygare från Halmstad på plats.
Då jag anlände,  låg vinden på ca 3-4 m/sek, varför skärmflygaren
fick avvakta starkare vind, vilket kunde  möjliggöra flygning.

Jag,  som modellflygare,  monterade modellen snabbt och
var beredd att starta.
Allt såg bra ut…och jag kastade ut, efter att jag kollat som vanligt
fulla roderrörelser och åt rätt håll.

Utkastet perfekt rakt mot den laminära vinden och omedelbart
efter utkastet,  skulle jag trimma upp nosen lite.

Jag gjorde det, trodde jag, men det jag egentligen gjorde…
jag stängde av min sändare ! 
Ett generalfel, men inte så otroligt som det låter. Knapparna
sitter jämte varandra.

Vad hände ? Modellen flög åt vänster, men jag kunde inte korrigera.
Vid sådana här tillfällen får jag möjliga och omöjliga scenerier i min
hjärna, vad som bör göras.

Dock slog mig tanken att kolla sändaren. Den var avslagen.

Nu var modellen 150 bort till vänster och började svänga in
mot den bakomliggande potatisåkern.

Jag slog på sändaren in a blink of an eye för att knyta ihop 
förbindelse mellan man och maskin.

Just som modellen vek sig på 10 m höjd över åkern,  fick jag
bindning och jag lyckades hjälpligt räta upp modellen för
en någotsånär kontrollerad landning.

Du ska veta,  att tidsförloppet från start till landning i åkern
var ca 6 sekunder.

På den tiden skulle jag komma på feleträtta till det,
få mottagaren att binda till sändaren och få kontroll på
modellen.

Men rutinerna, vågar jag påstå, sitter i ryggmärgen efter
47 års hangflyg på Hovs Hallar.

Framkommen till modellen såg jag den var oskadd och det
var bara att gå till kanten och starta igen.

Tack vare modellen gick i Fail-Safe, då jag slog av sändaren,
flög den tills jag lyckades
binda igen !

Dagen förlöp snabbt och jag fick ett par timmar i luften,
som också blev skärmflygaren förunnat.

Då vi flög samtidigt,  försökte jag plåta honom från modellen
i luften och jag var övertygad om, att bilderna var bra.

Dock sprack den illusionen, då jag hemkommen kollade
bilder och video från min Mobius.

Inget..nada…filerna var korrupta på kortet och gick inte
att rädda. Varför det blev så  ? Bra fråga.

Men sensmoralen av dagens flygning måste ju vara, att
inte stänga avsändaren under flygning, formatera ditt
minneskort rätt i kameran och kolla att du har ställt in
Fail-Safe på din modell !

Annars var allt jättefint.

Lite bilder blev det ju…och allt taget med min Mobius.

Häng med  men håll avståndet!

 

 

 

Detta foto just efter start .

Här ser du att nosen pekar lite ner.
Jag ville alltså trimma upp den lite.

Nu har  jag justerat höjden…trodde jag.
I realiteten hade jag stängt av sändaren !

Modellen gled åt vänster och mottagaren hade gått i Fail-Safe…

…vilket innebar, lite höjd och lite sidoroder åt vänster…
som du kan se,  så är modellen efter en mindre vikning på väg
att blåsa in över potatisåkern…just i detta ögonblicket hade jag
slagit på sändaren igen…

…vilket möjliggjorde en något så när kontrollerad landning
utan skador på modellen.

Sen var det bara att starta igen…med sändaren påslagen.

Jag fick en underbar flygdag vid Segeltorp…
Jag påpekar än en gång; Ser du så skarp horisonten är ?
Det är oss förunnat, som bor vid havet att få uppleva.

Naturen är vacker här…

Mannen på stigen är en skärmflygare på väg upp
till starten med sin sele och skärmsäck.

Det är fult att peka 1.

Fult at peka 2.

Uppdragning skärm.

Volare !

Vi som hangflyger , vi flyger  miljövänligt.

Här trodde jag att jag fick fina bilder på skärmflygaren…

Kan inte bli bättre !

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ANDERS PREMIÄRFLYG PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

Någon gång ska vara den första…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders är en modellflygare som efter 30 års
uppehåll har återupptagit modellflyghobbyn.

Han är främst intresserad av segelflyg och jag träffade
honom för första gången vid Tjärby-hanget.

Nu har han skaffat fler modeller och ville prova på 
att flyga vid Hovs Hallar.

Vilket naturligtvis gläder en gammal hanguv som mig.

I söndags var det utlovat 2-4 m/sek nordväst, varför vi
bestämde attvi ses vid parkeringen på HH.

Förhållandena då vi kom var ca 1 m/sek nordvästlig
vind, varför vi gick till Segeltorpshanget.

Vinden var svag, men eftersom Anders modell var lätt
och försedd med motor startade han.

Om man flög noga och försiktigt gick det att hålla
sig uppe.

Det var mycket människor ute och promenerade
och till min förvåning fanns det fullt med folk i restaurangen…

Med tanke på Covid-19 viruset är det något, som jag aldrig
skulle ge mig in på.

Under eftermiddagen kom ett stort gäng skärmflygare
från Göteborg som fick konstatera att man eventuellt
kört 36 mil i onödan…

Men vid 14-tiden kom det lite sjöbris och en av 
skärmflygarna startade, kanade ett par vändor innan
han i brist på vind var tvungen att landa.

Anders drog fördel av den ökande vinden och kunde,
tror jag , riktigt njuta av sin premiärdag på Hovs Hallar.

Så småningom var vi nöjda och gick upp på Platån,
där jag visade,  vad man ska ta hänsyn till,  om man
flyger där.

Sen gick färden i skilda bilar tillbaka till Halmstad
och med som jag hoppas positiva och ljusa minnen
av den första flygningen för Anders på Hovs Hallar.

Här en liten fotostory och en snutt från en ombordkamera
på Anders kärra.

Häng med !

 

 

 

Första starten Hovs Hallar…

Efter första landningen.

 

 

Liten FotoStory

 

 

Ombordkamera i Anders modell.

 

 

 

Kategorier
Skärmflygeri

SKÄRMARNA I LUFTEN, HOVS HALLAR.

 

 

 

 

 

 

Så fort förhållandena tillåter ..

 kommer det skärmflygare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom det var lovat fina förutsättningar för hangflyg
på Hovs Hallar i lördags, for jag dit med mina modeller.

Perfekt väder med en relativt frisk vind från NNV.
Jag fick mina stunder i luften med min modell,
där flygtrafiken var
intensiv.

Våra vänner skärmflygarna, som också har stenkoll
på väder och vindar, hade samlats för att flyga.

Jag räknade till mest som 12 skärmar i luften samtidigt.

Det gäller att fånga ögonblicken ! Du får aldrig en chans
till…

För skärmflygarna var förhållandena mycket bra, även
om jag vid 12-tiden trodde vinden skulle friska i väl mycket.

Nu skedde inte detta utan den låg stabilt på 5-8 m/sek NNV.

Det var mycket människor på HH. Parkeringen välfylld
med bilar. Fast med hänsyn till viruspandemin undrar
jag,  om restaurang och cafeteria var lika välfyllda ?

Under min hemresa, som jag lade om Hjärnarp för
att slippa trafikproblemen i Båstad, där det pågår
gatuarbeten, vilket kräver reglering av trafiken med
hjälp av trafiksignaler och som medför, att trafikströmmen
rinner på ytterligt sakta, såg jag årets första tofsvipor
långt ute på en åker.

Jo , våren är på gång,  vilket känns inspirerande och
som  ökar framtidstron i dessa tider.

Häng med på min utflykt !

 

 

Höger broms…ser du ?

Centrifugalkraften tvingar ut piloten mot svängens periferi.

Tripp-trapp-trull

Snyggt färgmönster på trasan…

I den friska vinden kanske det krävs lite tryck på speeden…

I horisonten till vänster ett Ro-RO fartyg och till höger ett torrlastfartyg.

Segeltorpshanget

 

 

 

Le pilote solitaire...                               

Du se själv…mycket folk.

 

 

Tofsviporna anlänt. Foto tagna på mycket långt håll.

 

Kategorier
Hangflyg modell

INGET KAN HÅLLA MIG FRÅN STRANDEN…

 

 

 

 

…nästan !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I torsdags var det en av  de sällsynta dagarna,  under denna
årstiden, som bjöd
på västlig eller nordvästlig vind.

Det borde alltså vara lite upplagt för  hangflyg vid
Tönnersa Strand.

Solen sken och vindens styrka var 3-5 m /sek, vilket
kunde
skapa goda förhållanden dels för flygandet och
dels att
kunna stå ute i det vackra vädret utan att bli
genomblåst
och genomfrusen.

Nåväl, jag var på plats 1230 och beredd att starta med min,
nästan  under alla omständigheter,  flygbara Blue Phoenix.

Varför jag inte skulle flyga någon av mina snabba F3F
modeller ?
Jo för en Blue Phoenix klara de flesta väder. Från mycket
svaga till starkare vindar.

Jag har ju modifierat profilen för att på en bättre polarkurva,
varför den penetrerar hyfsat. Dessutom är en Blue Phoenix
en enkel modell, som man monterar snabbt. Fyra gummiband,
sen är den flygklar.

Jag är främst ute efter en flygupplevelse, inte att jag ska flyga
som en skållad råtta 10 cm över kanten.

Flygglädjen är det väsentliga för mig.

Med var också dels min nya Mobiuskamera, dels min gamla
Mobius nu försedd med nytt pc-board.

Jag ville se,  att båda fungerade. En kamera hade jag tejpat
på min glasögonskalm som vanligt. Detta är ett mycket fint
sätt att filma/fotografera,  om du vill dokumentera skeendet.

Det du ser, det är det du fotograferar. Det bästa av allt är,
att
Mobiusen tar så bra bilder, med hänsyn till pris och storlek.

Då jag kom fram till min vanliga pilotplats, såg jag att
länsstyrelsen gjort ett hack i den främre dynkanten.
Varför ?

Bra fråga. Kanske för att underlätta för eventuell häckning
av fältpiplärkan.

Dock kan jag garantera att naturen med vindens hjälp
inom ett par år har återuppbyggt dynkanten igen.

De som planerat detta borde gå en kurs i grundläggande
(sand)dynamik.

Ok nog klagat. Jag var absolut ensam på stranden, så
när
som på en Golden Retriever,  vilken vallade sin
husse långt borta på den öde sandstranden.

Start och ut med min Blue Phoenix i det laminära härliga
lyftet. Det bar perfekt och det var mycket goda förhållanden.

Hanget har ju blivit högre, vilket inte minst skärmflygarna
erfarit,  då de nu kan flyga på Sveriges längsta kusthang.

Med den vinden vi hade i dag,  bar det upp till ca 50 meter
just över strandkanten.

En tjusning med att flyga vid detta kusthang är att jag har
min modell mycket nära mig. Det skapar en speciell känsla.

Att landa kan var besvärligt, eftersom det bakom hanget är
turbulent, vilket ställer krav på reaktionsförmåga  och                                                                                                            och förmågan att förutse skeenden,  men som du kan se på
videon,  så gick det att komma ner under relativt
kontrollerade former.     
                                                                                                              

Två timmar i luften fick jag med min kära Blå Fenix
och jag njöt varje sekund.

Sedan var mina inre batterier laddade och jag var
beredd att
möta världen med öppna ögon och friska
tag igen.

Än en gång; Tack gode Gud att jag är förunnad att få
bo vid en
kust och där kunna fånga en fri horisont med
min blick !

Innan jag gick till bilen,  tog jag en promenad på stranden
för att kolla,  om jag kunde hitta lite bärnsten.

Det blev noll i dag, men jag har förhoppningar,  att på
måndag finna strandfynd, då vi kommer att få 10 – 13 m/sek
vind på söndag, vilket kan föra iland
gods från havets botten.

Kvällstidningsträsket utlovar  som vanligt världens
undergång på söndag då de säger det blir orkanvindar med
det  annalkande lågtrycket.

                                                                                          Vi får väl se,  om boulevardpressen eller yr.no har rätt.

Den norska vädertjänsten har förutsett 12-14 m/sek
på söndag kväll.

SÅ var min dag på hanget och jag dokumenterade mitt
görande med mina Mobiuskameror.

Stillbilderna klippta ur videon.

Jump into the seat, buckle up and hitch a ride with me !

Undrar du,  varför jag är ute och flyger,  så fort tillfälle ges ?
Mycket enkelt: Det är det roligaste jag vet och det ger mig
oändligt med upplevelser !

Sådant du aldrig får framför din tv.

 

 

 

 

 

 

 

Sanden pudrad med frost. Det närmaste
vi varit vintern i Halland hittills i år.

Den fula stövelknekten låg och tjurade

Vintern 2020 Tönnersa. Härligt !

Naturen där jag flyger. Härligt ljus.

Kattegatt med sin horisont. Inga granar här…

En Blue Phoenix gör det den ska…flyger.

Enda nackdelen vintertid vid 13-tiden är att solen står lågt.

Snart start. Vingen sitter med 4 gummiband.
Enkelt. Varför klabba med skruvar ?

Man måste använda sidorodret ordentligt på en Blå Fenix…

En klassisk modell

En jetkärra ritar sitt skarpa spår i skyn och min modell glider på…

Efter landningen. Allt under kontroll.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanske det som kan dra lika mycket som hangflygning...

Kategorier
Hangflyg modell

EFTER 6 VECKORS VÄNTAN…

 

 

 

 

 

…fick jag äntligen chansen för lite  hangflyg !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi har haft envisa vindar från den  3. och 4. kvadranten under
två månader,
vilket effektivt släckte hoppet om hangflygning
på Hovs Hallar.

HH kräver NV-NO vind.

Dock visade långtidsprognosen hos yr.no,  att onsdagen kunde
bli en
klämdag med bra hangvindar.

Meteorologen förutsåg ca 5 m/sek NNV. Perfekt för mig och
en hangmodell.

Klockan 1030 anlände jag till parkeringen på HH och konstaterade,
att vinden
nu var NNV.

Alltså tog jag mitt pick och pack och stretade uppför kanten till
Platån, eftersom vid NV vind vinden ligger på den södra delen
av Platån.

Uppkommen mätte jag vinden och den var 7 m/sek och byig
från NNV.

Det var lovat,  att vinden kunde dra mot nordväst,  så jag beslöt,
med hänsyn till den friska vinden, att
knalla ner till Segeltorpshanget,
vars kant passar nordvästliga vindar.

En ny promenad ner Segeltorpskanten till min pilotplats.
Ny vindmätning och den sa
7-8 m/sek rakt på och byigt.

Nedanför på gräset höll Jan från Eslöv på att förbereda start med
sin skärm
i den något besvärliga vinden.

Han drog upp skärmen nedanför hanget, backade upp i kanten
och startade.

Sen försvann han i riktning Norrehamn, där vindmätaren sitter.

Jag satte ihop min Spirit satte fast min Mobiuskamera på mina
solglasögon
och startade videon…bara för att komma på,
då jag landat,  att kameran inte
funkat…

Försökte fixa det,  då jag kom hem, genom att vidta de åtgärder
som kunde 
behövas,  men kameran vägrar videofilma.
Den tar stillbilder men ingen video.

Jag fann nya kameror på nätet till hyfsat pris i England och
beställde två nya.

Lyftet var i den friska vinden kraftigt och det bar både högt
och långt framför
kanten.
Så att flyga var enkelt.

Jag hade startat kl 11 och med ett par avbrott, landade jag
slutligen kl 1430.

Landningarna mycket underlättade av min effektiva klaff
, som möjliggör i 
stort sett helikopterlandningar. 


Jag märker, det är den kalla årstiden, eftersom strömmen
av turister har nästan sinat.

Men nästan som vanligt, de som kom förbi stannade och
var nyfikna, varför jag gjorde skamlöst propaganda för
modellflyg och då i synnerhet i konsten att flyga på ett
hang.

Efter landningen kände jag,  att jag  var jag genomblåst
försiktigt uttryckt.
Jag borde haft min overall, men
jag felbedömde väderläget
hemma.
Nu vet jag.

Ytterligare skärmflygare kom i form av Anders, som startade
nere på
Segeltorp och omedelbart gled iväg mot Platån,
där jag, då jag var på väg 
till bilen,  såg honom hänga på bra
höjd över Hovs Hallar njutande sin flykt.

Jag tog stillbilder med min lilla Mobius och jag publicerar
några här,
så du ser, vad jag sysslat med.

Men det kändes härligt att ha fått ett par timmar i luften igen
efter ett så långt uppehåll. Hoppas jetströmmen flyttar på sig,
så vi får lite nordliga vindar !

Som sagt alla bilder min lilla Mobius.

 

 

Startberett.

Havet bröt med ovanligt kraftiga vågor…

Segeltorpshanget med en skärmflygare i bakgrunden.

Segeltorpshanget nordost ut mot Platån.

Den gamle hangflygaren njuter

Jan från Eslöv njuter i sin skärm.

Stratitec

Vänster fot på speedpedalen för att kunna moderera hastigheten vid landning.

Jan flyter över sin landningsplats.

Touchdown

Nu ska bara skärmen ner.

Anders skärm.

Anders har tagit steget ut i friheten.

 

Kategorier
Segelflyg

IGG-TRÄFFEN 2019 ÅLLEBERG DEL IV

 

 

 

 

 

“Gå upp och pröva din vingar…”

 

 

 

 

 

…som den på 40-talet kände artisten Lasse Dahlqvist
sjöng
i  det gigantiska pekoralet “Örnungar”.

Om du klickar på länken i ingresstexten ovanför
bilden ,  så får du se den gamle idolen sjunga och
låtsas spela dragspel.

Vad är väl Melodifestivalen mot detta ?

Har du sett filmen ? Inte för skådespelarprestationerna,
utan
därför filmen innehåller mycket flygscener med
segelkärror, 
som de såg ut 1943-1944.

Mycket av filmen spelades  in just på Ålleberg.
Om du googlar på min blogg “Örnungar”, så
kan du
läsa och se  bilder från Ålleberg vid denna tid.

Filmen går att få tag i om man vill köpa den. Vill du inte
betala,  så kan du faktiskt, tror jag, dra ner den på
Pirate Bay,
om ditt samvete klarar det…

Om du köper videon, snabbspola fram till 50% av
videon,
så slipper du hör moralpredikningarna,
om hur ungdomen
bör uppträda. (Alltså under
40-talet).

Tillbaka till denna posten som innehåller bilder,
jag tagit på modellerna
i luften.
Ofta på 2-300 m höjd i motljus, vilket naturligtvis

medför komplikationer för fotograferandet.

Men flygbilder blev det och de blev vad de blev
med hänsyn
till mina tekniska förutsättningar på
min fotoutrustning.

Man gör så gött en kan…

Ihop med flygbilder kommer det några bilder av
naturen
vid Ålleberg och i närheten.
Det är ett vackert landskap
Västergötland.
Speciellt nu , då allt är intensivt grönt
i naturen.

Nästa post kommer att innehålla bilder på YAK-55,
som flög en liten display för oss.

Häng på låset tills sista? posten kommer !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lite Västgötanatur i under högsommaren.

 

Jag trivs också bra i naturen…

 

 

 

Osthanget som är restaurerat…

Hur många hangvarv tror du är gjorda här med dåtidens plan; Baby, Olympia,
Kranich och kanske SG-38 ?
Tänk så många plan som blev uppvinschade för branten,
efter att piloten landat i bondens åker…
Dessutom…undrar hur många torsionsnäsor
som smälldes här vid elevlandningar ?
Kolla på museets plan så lär du dig,
hur man laskar plywood.

 

                                                                                                                                      Jag satt och plåtade mitt i härlig grönska !

 

 

 

Det kommer mera !

Kategorier
Segelflyg

IGG-TRÄFFEN ÅLLEBERG 2019 DEL III

 

 

 

 

Här blir det starter,  landningar och…

 

 

 

 

 

                                                                                               …lite annat av mina bilder. Du ser naturligtvis vad det föreställer                                                                                                                så jag låter bli att avslöja min okunnighet.

Det kommer två poster till minst om IGG-Ålleberg.
Så häng med !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag flyger också..då jag springer !

 

Så här flygs det på Wasserkuppe…

 

 

Kategorier
Termikflyg

IGG-TRÄFFEN ÅLLEBERG 2019 DEL II.

 

 

 

 

 

Här kommer andra delen av flera från storsegelträffen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna post innehåller “Allmänna markbilder” och bilder på
start och landningar.

Att fotografera start och landning med stora segelmodeller
är tacksamt, eftersom man har något att jämföra modellen
med. Alltså människor och mark. Att bara plåta ett plan
i tom luft, det tycker jag är att som trampa vatten…

Jag vill ha referensobjekt för att hjärnan ska kunna skapa
en känsla för sceneriet.

Att fotografera en modell på hög höjd ställer krav på
kamera och objektiv. En modell högt upp blir en prick.
Ska jag sedan dra upp objektet, blir det oskarp och grynigt.

Därför föredrar jag luftbilder där jag har någon typ av
referens. Det kan vara väldefinierade moln eller andra
modeller.

Ville jag ha superskarpa bilder på en modell i luften,
då hade jag hängt upp modellen i ett snöre i träd eller
liknande
och tagit bilderna på 10 m avstånd utan stress.
Linan hade varit lätt att trolla bort och voila, en knivskarp
bild på en 8 m segelmodell…

Men vem vill fuska ? Jag gillar inte manipulerade bilder.
Fråga den prisbelönade svenska naturfotografen, som vann
en internationell tävling. Surt sa räven, han blev fråntaget
priset, då han fotoshoppat bilderna…

Det blir en rejäl laddning bilder här nu, så håll tillgodo !

Men det kommer mera bilder på start och landning så
håll ut till nästa post !

 

 

 

 

 

 

 

Rejäla fastsättningsskruv för roderhornen…?

Som jag sagt flera gånger; Den vackraste segelmodellen, Minimoa.

 

FliteLine

Vy Ållebergs stråk mot norr.

Vy stråket söderut.y

 

Liten detalj som  skyddar winglets vid landning.

Arne “Stepsons” Ka-8

Arne “Stepson” Johansson

 

Grafas Maxi en mycket välflygande modell.

 

Märkligt man ansluter linkage på ovansidan…?

Hej !

 

 

 

Männen med erfarenhet.

Snyggt sidoförållande på en vinge. Ger ett bra Re-tal och optimal funktion.

 

 

 

Stepson kollar läget.

Du ser att det börja blomma Cu mot eftermiddagen på lördagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

IGG-TRÄFFEN PÅ ÅLLEBERG 2019 DEL 1.

 

 

 

 

 

Stora segelmodeller…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…fanns det att se i luften och på marken under helgen
på Ålleberg, Falköping.

Meetinget arrangeras av IGG-Sverige och du kommer till
deras hemsida, om du klickar HÄR.

General för träffen var Arne “Stepson” Johansson,
om jag förstått det rätt.

Du kan ha vilken åsikt du vill om stora modeller, men
de flyger skalenligt och bra.

De är majestätiska mot skyn. Om det är dyrt ?
Visst, prislapparna kan för en 8 m modell ligga
150000 med allt inklusive.
Verkligheten är ju sådan
som den är. Alla kan inte
köpa modeller för så mycket pengar,
på samma sätt
som alla inte kan ringa till Königsegg i Ängelholm

och beställa en sportbil för 15 eller 30 mille….

Men du kan drömma om stora modeller och se dem
i luften,
det är gratis.

Dessa stora modeller är mycket fint tillverkade och
piloten
måste lägga ner mycket tid och pengar på
att installera all
hårdvara som behövs.
Det är inte lite som finns i en storseglare…

Variometer, totalkompenserad hastighetsmätare,
höjdmätare
gps, i många fall kamera ombord osv.

Därtill en avancerad installation av radiosystemet.

Är man den lycklige ägaren till storseglare då kan
man inte
fuska…ty, om man smäller…då kostar det,
varför alla installationer måste göras säkra.

Ålleberg, en klassisk plats att segelflyga på sen 1940.
1943-1944 tog KSAK över förvaltningen av anläggningen
och
är, tror jag, huvudman fortfarande.

En idealisk plats för modellsegelflyg. För det första
ligger det
i inlandet, varför man i stort är förskonad
från sjöbrisen, vilken
kan omöjliggöra termikbildningen.

På Ålleberg har modellpiloterna fritt luftrum och inga
höjdrestriktioner.

Det finns ett bra grässtråk som användes vid bogseringarna.

Sist men inte minst, där är vackert.

Väderläget var då jag var där på söndagen stabilt med
till en början
torrtermik vilket under eftermiddagens
gång gick över i molntermik
då det blev svag
altocumulusbildning som drog.
Vinden SV 4-6 m/sek. Temperaturen ca 25 C.

Flygarna kom snabbt upp i termiken med hjälp av
duktiga
bogserpiloter med rejäla kärror. Det tog max
en minut upp
till kopplingshöjd.

Jag tror alla var nöjda med lördagens flygningar,
vilka
för det mesta infriade pilotens önskningar.

Under dagen kom en lokal fullskalapilot, heter han
Anders Trygg från Falköping,… med sin YAK-55
och visade delar av sitt program.

Det som imponerade på mig, som blvit lite blasé
på aerobatik,
det var då han tryckte ordentligt två
gånger längs banan på
låg höjd.

Det dånade i alla fall. 9-cylindrig radialmotor 360 bHp.

Jag tog massor avbilder och de blir redovisade i
ert par poster
här på bloggen.

Dessutom videofilmade jag, men den redigeringen
får vänta;
då det tar tid att editera en video.

Bilderna tagna med en enkel systemkamera med
normaloptik
och med en annan systemkamera med
ett billigt 300mm zoom.

Så kvaliteten….duger för mig i alla fall !
Avsikten med bilderna är ju,  att de ska skapa en
känsla,  för vad det innebär att flyga storseglare !

Första posten är markrelaterade bilder.
Vidare bilder på bogserkärror och en Pitts.
Det är 50 bilder cirka.

Det kommer flygande modeller sen, så håll ut !

Jag kommenterar bilderna sparsamt, för du
kunniga besökare,
du ser ju vad det föreställer…

Önskar du en full sizebild,  kan du maila mig,
så skickar jag. Min adress hittar du HÄR

 

 

 

Bergfalke-1 ?

 

Klart piloten är glad ! Med en så fin modell

 

Undrar vad herrarna så intensivt spanar på …

Preflight check

En pigg veteran Kjell-Åke Elofsson Tibro.

Minimoa…den vackraste modellen eller ?

 

Ka-6 E, som jag rattat fullsize mycket i forntiden…alltså sent 60- 0ch tidigt 70-tal.

 

En norsk Wilga som presterat mer än 4000 släp…
Den har  varit totalhavererad 2 gånger enligt ägaren.

 

 

Vi förstår det kostar pengar..

Allt är inte jättestort…det hänger på vad du jämför med.

Dags att flyga nu.

 

 

En norsk gutt som också ägde Wilgan.

Instrumenteringen; Överst från vänster: höjdmätare, variometer,
andra raden; hastighetsmätare, navigation, kompass och undertill
kula/spade och kommunikationsradio.

 

Hade jag ägt en sådan modell…..hade jag varit lika glad.

Finaste planet på Ålleberg; SE-ALM världens äldsta flygande Moth.
Här står den nymålad, omdukad ? och fin. Mer än 85 år gammal…

 

Nu blir det aerobatik

 

 

 

 

 

Modellen flög av en pilot,  som kunde det han ville…

 

 

 

 

 

 

 

Lite bilder på bogserkärrorna.

 

 

 

 

 

Denna modell är mycket bra att bogsera med.

 

power

Benny Kjellgrens fina motorkärra.

Detalj av nosstället.

Det sitter  rejält  med hästar under huven.

Ska väl vara en Pa-18…

 

Ännu en bogsermodell av lite ovanligare konfiguration.

 

 

Stay tuned, det kommer massor med mer bilder !

Kategorier
Flyghistoria

BARA LITE FUNDERINGAR…

 

 

 

 

…efter genomförd hangträff i Ystad 2019

 

 

 

 

 

 

 

Ålleberg Modellflygklubbs Hangträff i Ystad genomfördes
för,
rätta mig om jag ha fel, 17. gången.

Jag kan gott erinra mig, hur det såg ut de första
gångerna,
då vi kunde vara 25 deltagare.

Årets hangträff var de sista entusiasternas möte och
vi var
7 stycken.

Ganska tråkigt tycker vi och naturligtvis undrar vi
varför.

Träffen är känd och praktiska problem som inkvartering
är inget problem.

Problemet har varit som nummer ett, vädret.

Vi som hangflyger vet,  att vi måste ha vind och vind från
rätt riktning, för att vi ska kunna flyga våra modeller.

I trakten av Ystad-Ravlunda finns ett flertal hang som
passar någon riktning.

Vi kan inte påverka vårt väder, utan vad vi kan göra är
att kolla prognoserna på olika fora.

Det institut som jag (vi) litar mest på är yr.no.

Deras prognos sade, att vi kunde räkna med flygbart 2 av
4 dagar. Att blåsa av träffen är svårt med tanke på bokat
boende, hänsyn till arbete, familj, så det var bara att köra.

På lördagen förstod vi att vinden på söndagen -måndagen
skulle bli Nord till NordVäst vilket i stort omöjliggör
vettigt hangflyg och vi tog beslutet att vi drar hem på
söndagen.

Att det blev nord till nordväst passade mig, för jag
var på
Hovs Hallar både måndag och tisdag i perfekt
hangväder !

Alltså vädret bestämmer verksamheten. Har vi gjort
nog
reklam för träffen ? Ja, allt kan göras bättre,
men de som är intresserade
vet om vad som sker.

Kanske den beska sanningen är,  att modellflygare
inte tycker
att hangflyg är intressant ?

Det kanske upplevs som alltför besvärligt ?
Man måste ju trava iväg uppför kullar och kanter,
innan man kan flyga.

Hangflyg är kanske ett passerat kapitel för yngre
modellflygare.
Det ligger inte i tidens anda, då allt ska vara lätt och
färdigt ??

Nu ska man flyga drönare och turbinmodeller,
om vi kollar
i MFN och det som finns i tidningen är
väl…det som representerar modellflyget i Sverige.

Vi som hänger oss klamrande kvar på hangen,
vi är fornminnen från en tid som varit..
Vi är artefakter eller ?

Jag har hangflugit i 46 år, har jag verkligen blivit
så gammal  och flugit så mycket utan att tycka det
är tråkigt ?

Mot alla besvärligheter med hangflyg kan du ställa
upplevelsern,
då du kan flyga din modell utan gränser.

Du kan flyga plan,  som har världsrekord i hastighet
för modeller, vilket är mer än 800 km/timmen
i
dynamic soaring.

Du flyger modeller,  som ligger i spetsen av teknik
och innovationer.

Men du kan också flyga det enklaste enkla på ett hang.

Om vi ser, hur många som deltar i exempelvis F4C på SM…
Kan man räkna deltagarna på ena handens fingrar ?
Men ger deltagarna
upp ? Nej och det gör inte vi hangflygare
heller.

Glöm inte heller alla naturupplevelser du får.

Vi kommer att köra på tills vi tar slut på barrikaderna !

Vi tänker inte ge upp och sluta. Att tänka på är den sociala
samvaron, då man utbyter ideer och tankar, som kan främja
vars och ens modellflyg.

Att träffas är viktigt. Mycket  viktigare än att ligga i dvala
framför en tv eller fippla fingrarna krulliga på en IFåne.

Så vi kommer att ses på hangen i framtiden också.
Var övertygade om det !

Vi fick uppleva så mycket positivt  i Ystad, som vi bär
med hos
hem i våra minnen !

Här kommer en laddning avslutande bilder, som beskriver våra
flygningar under de 2 dagar vi kunde flyga av planerade 4.

 

 

Vi ses nästa år ! Välkommen du oxå !

 

 

 

 

 

Boendet hos Henry på Österlens Gästhärbärge.

 

 

Vårt boende är ett före detta ålderdomshem, som väl är ett  passande ställe
för oss gamlingar, som dock  inte vill lägga oss ner att dö och som vägrar
sluta flyga. Dessutom ligger det granne med kyrkogården…

 

Tumflygare

Fast jag föredrar detta  sättet. Mer stabilitet, lugnare rörelser.

REB

                   Löderupshanget – Ålleberg Modellflygklubbs hushang vid Ystad.

Pilotplatsen från min selfie-stick.

 

Mot Kåseberga. 
Kåsebergas affärer och restaurangers policy är att skinna turister på så mycket pengar som möjligt.
En stekt strömming med en klick potatismos 130 kronor…Dessutom, parkeringen kostar 14 spänn/timman.
Hur många vänder, då de ser parkeringsavgiften ?
Troligtvis hade det för handlarna varit
bättre med fri parkering. Jag träffade en tysk, som skakade på
huvudet åt parkeringsavgiften.
Men det är klart, kan Ystad Kommun tjäna ett par spänn så…

Vågornas  mönster återspeglas  på sluttningarna, på vilka
kreaturen betat  och skapat de terrasserande stigarna.

Det är detta vi gör då vi flyger…Främst Andreas och bakom en åldring…

En kärra ger horisonten ett nålstick

                                                                                                     Östersjön, med en yta som smält bly i solskenet.

Roffes Grafas över Fredens Hav som Sovjetunionen kallade det…

... comme un mirage

Svårt att ta denna bild med en selfiestick…

Här ser du förutom en modell, de terrasser som kreaturen
, får och kvigor åstadkommit då de betar sluttningarna.

På baksidan av kanten mot den skånska slätten kan du flyga vid nordlig vind.

Hangflyg den bästa upplevelsen !

Japp, det blåser på hanget.

Rolf planerar…

 

Taggtrådsstaketet…jodå, det hade påhälsning av en modell i år oxå !

REB:s pokerface.

Tjänix, Blue Phoenix.

Andreas passerade i all hast…

 

Tänk om jag hade haft en modell som denna 1975 ??

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

LÖRDAGEN SÅG UT ATT BLI OK FÖR HANGFLYG

 

 

 

 

 

Vilket naturligtvis fick fart på livsandarna

hos suktande piloter…

 

 

 

 

 

 

Väderprognosen från yr.no lovade sydväst på lördagen
med styrka 4-7 m/sek.

Lät ju för bra för att vara sant i våra öron.
Men alltnog,  vi for iväg till Löderup i solsken utan dimma.

Framkomna möts vi av strålande väder…och västlig vind.

Det betydde att vinden låg snett på hanget, men vi vet att
kanten vrider upp vinden och då första modellen åkte
ut över kanten, såg vi att med noggrann flygning kan
man få sig en tur.

Alla startade och vi märkte att det var skärmflygare vid
Ales Stenar, vilket indikerade väst.

Vi höll oss emellertid vi Löderup, som blivit ÅMFK hushang.
Genom att flyga på kanten mot Kåseberga fick vi finfint lyft
och kunde göra det vi avsett med vår resa söderut och det
är att kunna flyga våra modeler på hanget utan att tänka på
att hålla oss i lyftet, eftersom på denna västkant var lyftet
mycket starkt.

Alltså inget att klaga på, bara att flyga, fika och njuta av
naturen och vyerna.

Vid lunchdags kom Andreas med sina fina modeller och
anslöt.

Andreas en ambitiös och hängiven hangflygare med en positiv
inställning till sin hobby. Här hans YouTubeadress.

Dagen fortgick och då det gick mot kväll drog vi till vårt boende,
genomblåsta och solbrända, med flera timmar i luften för
våra modeller.

Skåneleden passerar vår pilotplats och de flesta som passerade
ville ha en förklaring hur detta med hang- och modellflyg fungerar.
Det är alltid positivt att fä göra ohöljd propaganda för vår hobby !

På kvällen kollade vi cruising som jag beskrev i tidigare post.

Nu hoppades vi på bra prognos för söndag-måndag.

Men det var  en annan historia…

Här kommer lördagsbilder utan kommentarer, för du ser vad det är.
Bilderna tagna från den höga västkanten vid Löderup.


På grund av min höga ålder ?? hade jag glömt mina
systemkameror på boendet i morgonstressen.
Så bilderna tog jag med en enkel compact kamera,
vilket naturligtvis sänker kvaliteten och bildmöjligheterna.

Det kommer en drös bilder snart igen.

 

Just ankomna till Löderup.

En startbild säger mycket i sin expressivitet och man
kan nästan se pilotens förväntningar på flygningen.

Modellhangflyg hävdar jag är en estetisk upplevelse.

Intresserade flanörer vilka var hos oss en god stund.
Blivande hangflygare kanske ?

Sångsvanar sträckte ljudlöst förbi i fjärran.

En av mina favoriter, alltid flygbar, Blue Phoenix konstruerad av Leif Eriksson.

Kan jag inte flyga med något annat kan jag alltid flyga med min Blue Phoenix.

Roffe, Andreas och Karl Henrik djupt koncentrerade på sin flygning.

I bakgrunden Ales Stenar.

Häng med i bankningen !

Ett utomordentligt hang för modellflyg.
Ser du att vågornas mönster fortsätter på sluttningarna ??

Några av de sista entusiasterna…

Andreas kärra. Tror jag ?

 

Gött i solen !

Vingar över Östersjön.

Kalle smyger ner sin modell. Här är lätt att landa…dock se upp för taggtrådsstaketet.

F3 modell. Betänk utvecklingen från låt oss säga 1975 fram till i dag.
Att man inte använde fenor/sidoroder/stabbe/höjdroder med stort
sidoförhållande redan för 40 år sen märkligt. Det är ju gammal känd
fakta att ett stort sidoförhållande ger ett högre Re-tal och en effektivare
bär- eller roderyta.

Andreas och Kalle njuter av sin flygning.

Andreas lätta polska modell 775 gram mellan staketbräderna.

Ytterligt agil och rörlig.

Här är Andreas lågt inför en förbiflygning. Men genom
att glida in mot kanten
kunde han hämta hem höjd.

Klaff och lite uppfällda skevroder för att få ner hastigheten
så jag kunde plåta med min enkla kamera.

En modell som är väl optimerad. Fast jag tror
den är ganska spröd, så man måste vara
försiktig vid landningarna…

En av de stora vattendelarna inom modellfluyget är elmotorn och ackarnas utveckling.
Det har givit modellflygarna nästan oändliga möjligheter.
Tänk att slippa gummirep eller vinschar då man idkar allmän flygträning.
De andra nya innovationerna som revolutionerat
modellflyget är CA-limmet,
nya radioapparater med obegränsade, nästan, programmeringsmöjligheter och
tillgången till kompositmaterial.

Naturen hälsade oss med de vårtidiga örternas blom. Klart vi blir på gott humör !

Kategorier
Hangflyg modell

HANGTRÄFFEN 2019 YSTAD

 

 

 

 

Vi flög in i dimman…

 

 

 

 

 

 

 

…som var tät som vid Lützen 1632 under 30-åriga kriget.

Att åka för att flyga hang, det är ett vågspel. Vi är utlämnade
till vädrets makter och har bara att anpassa oss.

Egentligen skulle vi inte bestämma exakt datum, utan vi
skulle haft en period, där vi kunde hållit träffen.
Men det är svårt,  för du ska lösa det med ledighet, transport
och boende. Man måste boka i god tid.

Så inte lätt att få ihop det. Men vi skulle försöka.
Vinden var under 5 dagar lovad att bli sydväst under två
och annan riktning under tre. Inga lysande utsikter, men
vi är vana vid det och brukar alltid finna en plats att
flyga på.

På torsdagen hade vi V vind, vilket skickade oss till Löderup
där kanten svänger och ger lite olika möjligheter.

Vad som inte var bra, var att det var dimmigt. Lite dimma
gnäller vi inte över, men i dag var det tätt.

Jag kom till platsen vid 12-tiden och efter viss tvekan
hivade jag ut min Spirit. Jo, det lyfte i den bitvis friska
vinden, men det gällde att hålla modellen inom synhåll.

Efter hand som eftermiddagen gick,  anlände de andra som
aviserat ankomst. De möttes i alla fall av en flygande
pilot med modellen på hanget.

Efter hand kom de andra i luften och vi flög till kvällningen.

Vårt boende var hos Henry på Österlens Gästhärbärge
, vilket
är ett trivsamt ställe i Glemmingebro ca 5 km från
hangen.

Dag 2, fredag var dimman ännu tätare och vi ställde in
flygeriet
trots många flygförsök. Det var alltför osäkert.

I stället blev det sightseeing i trakten.

Lördagen hade dimman lättat och möjliggjorde flygning
Löderupshanget.

Vi hade kunnat flyga vid Kåseberga, men där var det
skärmaktivitet så vi stannade vid vårt hushang.

Vinden var sned med dt var flygbart och gick vi till
kanten
riktning Kåseberga, fick vi starkt lyft och vi kunde
flyga som
vi ville.

Andreas kom med sina fina modeller och speciellt hans
polska
lätta modell imponerade. Utbudet av hangmodeller
är stort
och de presterar oxå !

På kvällen kollade vi Cruisingen i Ystad med amerikanska bilar.
Jag beundrar de som håller dessa bilar i så fint skick.
Det var en familjeföreställning så epitetet ” Raggare” hade inte
stor relevans här. Alla var glada och vinkade åt fotografen.

Söndagen och måndagen var utlovad med nordlig till
nordvästlig
vind, varför vi på söndagen tog beslutet att
vi bryter här.

Vi hade fått två flygdagar och vi hade att vara nöjda med det.

Så vi kvistade hemåt, var och en på sitt håll. Nöjda och glada…
ja om vi hade kunnat flyga i 4 dagar, då hade allt varit ok,
men vi var ändå tillfreds, för hangflyg är inte bara flyg, det
är också social samvaro.

Frågan som väcktes hos mig är varför inte fler är intresserade
av hangflygning ? Är det för obekvämt ? Vi har gemensamt
försökt göra så mycket positiv reklam vi kan för hangflyg, men
det tycks inte ha påverkat modellflygare.

Men skit samma, det viktiga är,  att vi som håller  på,
tycker det
är roligt och berikande.

Därför ses vi här nästa år igen !

Här kommer bilder med och utan kommentarer.
Bilderna är från torsdagen, första dagen.

 

Bilderna tagna med olika sorters kameror så håll tillgodo !

 

 

Rolf-Erik

Du kan själv se, hur Rolf-Erik står i dimman…

Wings over Löderup…

Kent startar…

Kalle Thorsell programmerar.

 

 

 

RE startar Rolf Maiers Grafas

En mycket välflygande modell.

Fighting face…Roffe.

I dimman…

Löderup kan vi kalla ÅMFK:s hushang vid Ystad.

 

Tucano…som är namnet på en sydamerikansk fågel med lång näbb.

Jag har funderat på en sådan modell.

F3B eller F3J-modeller funkar bra på ett hang.

 

Klaff, skev sida och höjd…det tar en stund att programmera upp allt.

Landning underlättas med klaff.

 

 

 

 

Så här var väderläget på torsdagen.

 

 

En matpaus sitter bra säger Kalle, Kent, Roffe och RE Blomdahl.

Man behöver en del…

 

Solen sken igenom under korta minuter på torsdagen.

 

Det kommer mycket mer bilder i kommande poster så häng på !

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JAG HAR SVÅRT ATT MOTSTÅ EN VÄDERUTSIKT SOM SÄGER…

 

 

 

 

 

…3-4 m/sek nord på Hovs Hallar.

 

 

 

 

 

 

 

 

Egentligen hade vi annat att göra, men med yr.no
rapporten
att det kunde förväntas finfint väder på
Hovs Hallar för
hangflygning, gjorde att jag kastade
om mitt dagsschema.

Fram med min Spirit, kameror och annat jag behöver
för
min flygning och iväg.

Där jag vid framkomsten togs emot av solsken,
11 grader
och nordlig vind med dragning mot ost.

Dragningen mot ost hade  stor påverkan på hangets
funktion, vilken förklaras av en av mina bilder.

Eftersom jag fått min kära GoPro tillbaka efter service,
satte jag den på nosen på Spiriten, där den tog bilder
framåt.
På min glasögonskalm satt min Mobius och tog  sina
vanliga 4 bilder i sekunden.

Alltså jag var uppe på Platån och skulle lura ut,  var jag
skulle kasta ut.
Längst upp blåste vinden mig i nacken,
då jag såg
ut mot havshorisonten. Flyttade jag mig
framåt 5 meter,
var det vindstilla !

Alltså förstod jag, att topprotor och kantrotor var starka
i dagens vind.

Jag beslöt, eftersom vinden var dragen lite åt ost, att
starta vid den högra delen av platån.

Att starta där brukar vid vind rakt på,  vara ett av de
bättre
alternativen och vara relativt säkert.

Alltså check av funktioner, fulla roderrörelser på rätt
håll
och koll av klaff och aerodynamiska bromsar.

Allt var ok och jag satsade ordentligt vid utkastet.
Jag hade trimmat upp nosen en aning innan utkastet,
så jag skulle knipa åt mig lite extra höjd med hjälp
av rörelseenergin från mitt utkast.

Tur var det ! För jag har aldrig…upplevt så kraftig
turbulens
vid kanten någon gång förut !

Min modell kom ut över kanten på 3 m höjd liggande
helt
på sidan, för att sedan fångas av kantrotorn och
där modellen
kastades runt i en virvlande malström !

Vet du, jag fick använda alla mina 45 års erfarenhet
som varande aktiv hangflygare
för att kunna stabilisera
min modell….

Det var inte lätt, trots jag tog mig upp och ut från
kanten.

Jag har som modellflygare ett Damoklessvärd över
mig , om
jag är tvungen att landa vid stranden,
vilket det är små 
möjligheter att lyckas med.

Oftast vill jag säga att flygningen slutar med en krasch
in i bergskanten, på en plats där det
nästan är omöjligt
att hämta modellen.

Således försökte jag ta mig till laminär luft, så modellen
blev stabil i sin flygning. Tursamt nog är min Spirit
ytterst agil, vilket underlättar flygning i turbulens.

Så småningom hade jag tagit mig åt höger, alltså riktning
Båstad och kom ut i det goda lyftet.

Nu var det en barnlek att flyga. Trimma ner nosen rejält
och låt modellen flyga sin egen bana med bra hastighet.

Härligt !

Jag kunde idag troligtvis slå mitt rekord i höjdvinst på HH.

Det lyfte mycket högt och lyftet var starkt.

Efter 45 minuter i luften var det dags att förbereda
landningen.

Att landa på HH-Platån är inte helt enkelt eftersom
enligt
vad jag tidigare beskrivit,  rotorerna ställer till
det.

Dessutom är landningsplatsen full av vresrosbuskar
och
mindre stenar som sticker upp sina huvuden ur
jorden,
där de är beredda att utgöra ett stabilt stopp
för en klen
glasfiberkropp eller vingframkant.

Normalt sett bruka jag landa längs med gångstigen och
använda klaffen för att reducera hastighet och höjd.
Men med tanke på topprotorn beslöt jag att landa rakt
mot vinden.

Så det det blev en vanlig 2 x 90 landning och en kort
klaffad
final.
Mina bromsar är synnerligen effektiva och jag kunde

efter den korta finalen göra en perfekt landning.

Problemet med stora klaffar vi landningen är, att jag
som
pilot vid landningen måste dra in klaffen 10 cm
innan sättning,  för att inte
skada servo eller klaffar
vid markkontakten.

Precis som då man landar en Pa-18.

Dags för en paus och se sig om i naturen. Det var nästan
inga
fåglar i luften mer än de sedvanliga kluckande
korparna, som
bjöd på akrobatisk flygning med sina
snabba halvrollar.

Växtligheten började spira på skyddade ytor, där vit- och
gulsippor
slagit ut lite försynt.

Väderutsikterna sa att vi kunde förvänta en vridning
av vinden
mot NV, vilket skulle kräva en omgruppering
till Segeltorps
hanget, vilket jag ville undvika.

Så jag förberedde nästa flygning med min modell och
tillbehör.

Denna gången startade jag till vänster, just jämte fåran
som finns
i Platån till vänster.

Det var bättre, men ändå svårt. Jag tänkte,  att det är
tur att jag har
2 kameror som dokumenterat problemen
vid starten, så andra
kan få se den kraftiga turbulensens
påverkan på modellen…

Ännu en timma i luften där jag flög så långt mot Båstad
jag kunde,
med hänsyn taget till att jag flög utan glasögon
eller kontaktlinser.

Det gjorde att min ögonskärpa inte var 100 %.

Men långt bort var jag i  riktning mot Knösen och ju
längre bort jag flög,
desto starkare blev lyftet tack vare
vinden var dragen mot ost.

Förr flög vi ibland vid NO vind uppe på knösen, men sista
gången jag var där, det var 1996…

Nåväl, landningen efter sista rundan i luften på HH utförde
jag exakt som min första och det gick picobello.

Sen marsch till bilen, demontera och transport hem
efter två fina flygningar.

Jag startade exakt kl 1000 och landade 1237. Två timmar
i luften
inberäknat en kort paus.

Om jag var nöjd ? Tror jag det !

Hemkommen kollade jag mina bilder vilka var stillbilder
Mobius,
video Mobius, stillbilder GoPro och min
Sonykamera och video
från min GoPro.

Jag hade förväntat fina bilder, men det sket sig….
Batterierna i både GoPron och Mobiusen var urladdade…..
vilket förklarades av att båda kamerorna var påslagna då
jag anlände till HH.

Troligtvis påslagna av misstag då jag hanterade dem
och packa ner de. Det är inte första gången det händer.
Så nu vet jag det…

Så det var en besvikelse, då jag ville illustrera den
kraftig turbulensen
filmat med 2 kameror.
Jag tar den nästa gång i stället!

Lite mesiga bilder, i brist på action,  blev det,
så hoppa ombord och spänn fast dig
för några ögonblick
med den gamle hangflygarens
äventyr på Hovs Hallars Platå.

Alla översiktsbilder naturligtvis tagna med hjälp av  min
väldigt långa selfiepinne…

 

 

 

 

 

 

 Lokala skrönor sägs att smugglare utnyttjade denna naturliga grotta. Men det finns inga historiska belägg för det.

Här se du den utstickande kilen, som skapar den infernaliska
turbulensen,  då vinden kommer lite från höger eller ost.

Så här ser det ut uppifrån kanten

Ser du hur havet ordnar stenarna på stranden ? Detta är en
landningsplats för skärmflygare,  då de har brist på lyft och höjd.

Gångstigen vilken är min normala landningsplats.
Observera hur de talrika turisterna sliter på grässvålen…

Här är det virvlar i luften…

Det gäller att ligga rätt på vingarna.

Landningen skedde mot kanten. Du ser att det finns inga brytande vågor.

Härligt att landa i dessa buskar med en balsamodell klädd med Oralite…
Modellen skulle se ut som klädd med konfetti efteråt !

Spirit Elite

Jag fick inte flyga, eftersom jag busflög förra veckan…

Vitsipporna har slagit ut där det finns bra betingelser.

Många örter är nu på gång.

Gulsippor är talrika och allmänt förekommande på Platån.

En gulsippa tycker jag trumpetar ut begreppet Vår och Nu är det maj ! 

Uppe i bygden, en skogsbrand…trodde jag, men
det var militären som brände av skjutfältet.

Jag är tacksam,  att jag är förunnad att bo vid havet !
Kategorier
Hangflyg modell

NU ÄR TROLLET ELLER PYSSLINGEN I LUFTEN…

 

 

 

 

 

…en Leprachaun gjorde sin luftdebut i söndags !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I söndags var vi välsignade med ett perfekt flygväder i
mina trakter.

Det var 15 grader varmt, vindstilla och cumulusbildning.
Således utmärkta förhållanden för termikflyg.

Självklart åkte vi ut för att flyga termik, Johnny och jag.

Vi drog till inlandshanget vid Tjärby kyrka just norr om
metropolen Laholm, där vi brukar flyga.

Jag startade min HyperAva, vad annars, med vilken jag
nöp en blåsa på 70 m knappt och hjälpt av termiken,
ca 1 m/sek
klättrade jag, till den höjden jag ville ha.

Vi hade lite dis i luften som ett resultat av varmlufts-
inträngningen från sydväst, men det hindrade inte
instrålningen,
som drev på termiken.
Det var riktigt adiabatiskt i dag.

Min Ava gled som vanligt…majestätiskt, trots det
finns
en hel del wear and tear på den efter 823 timmar
i termik.

Eftersom jag medförde min Blue Phoenix med ny
drivacke, 
ville jag testa den oxå. Den nya acken
gjorde att modellen
steg som en raket och en
Blå Fenix är ju alltid en Blå Fenix,
vilket står som
en garanti för en välflygande modell.

Johnny hade med en av sina nybyggda “Leprachaun”
segelmodeller.
Leprachaun betyder “Troll” eller “Pyssling”och
begreppet härstammar från Irland, därav deras
gröna färg. Irland, Den Gröna Ön.
“leprachaun”  uttalas; (leprakån med långty “å”)

Inte för jag tycker modellen ser ut som ett troll i sin
oldtimerstuk…kanske som en pyssling…

Modellen var aldrig flugen och dess vikt var 300 gram.
Han handkastade modellen ett par gånger för att kolla
trimmen och slog fast,  att 15 gram bly i nosen skulle
göra den bättre.

Leprachaunen kastade jag ut för Johnnys första start
på hanget.

Det blåste vid 14-tiden ca 1.5 m/sek, då vi bedömde
vinden tillräcklig, för att lyftet skulle hålla en sådan
modell i luften.

Det var också tillräcklig vind, för det var inga problem
att hålla sig uppe, om man flög noga och utan att veva
med spakarna.

Ju mindre utslag du gör, desto mindre skadligt motstånd
och ju bättre glidtal.

Modellen flög oväntat bra manövrerad av sida och höjd.
Enda justeringen var att Johnny ökade sidoroderutslaget.

Denna modelltyp, lätt med ganska mycket V-form och
endast
med sida/höjd har en tendens att bli “gungig”
i luften i
rollplanet.
Men inte denna modellen och det beror på
dess
elliptiska vingspetsar.

Vingspetsarnas utformning minskar det inducerade
motståndet på vingen, vilken
har ett lågt Re-tal
beroende på förhållandet mellan
spännvidd och korda.

En rak vinge hade skapat mycket mer spetsvirvlar och
därmed lättare inducerat gungning
i en nästan självskapad
och självunderhållande rörelse.

Johnny har byggt en stor Leprachaun också, vars kropp
är 210cm lång…Vingens korda är vid roten 50 cm
spännvidd 275 cm.

Vingbelastning på båda versionerna är 16 gram
per kvadratdecimeter !  Så det är garanterat lätt !

Ska bli utomordentligt  spännande att få se den flyga
antingen i 2 m/sek  vind på Hovs Hallar en fin sommar-
kväll. Eller få se den på Tjärbyhanget,  där man hakar
på termikblåsorna, då de släpper vid hangkanten.

Efter  4 timmar på flygstället packade vi ihop med
våra modeller flugna och hela i bilarna.

Vi såg förvånansvärt lite fåglar. Enstaka lärkor flög förbi,
men inga drilla hördes. Bofinkarna spelade försynt inne
bland träden mellan provianteringarna på de nysådda
fälten. Två glador kom förbi och en tornfalk.

Det som dock talade om,  att det är vår, var den bedövande
gödseldoften från åkrarna. Det var en stark ammoniakdoft
över nejden, så man nästan kippade efter andan.

Fast inte tycker jag,  att det luktade illa ! Det är ju en
budbärare med det glad budskapet,  om att  varmare
tider är på gång.

Fast nu har  yr.no  lovat kallare väder i form av nordvästliga
vindar. Men sen…om 10 dagar…

Jag tog som vanligt massor av bilder och om du orkar se
på resultatet, kommer de här.

Häng på !

Har du frågor om modellen, ritningar eller byggsatser
till Johnny, kan du maila  mig, så ska jag vidarebefordra.

 

 

 

 

 

Då är det dags…

Pinnar och balsa

Stolt byggare och pilot.

Ser du så harmonisk formgivningen på kroppen är ?

Spännande nu för piloten…

Sidoroder manövrerat av linor.

Nu !

 

Första starten.

Flyg nu !

Den glider i alla fall.

 

Test på hanget där vinden var ca 1.5 m/sek…

Jovisst, den flög på den svaga vinden.  

Jag tycker ett troll kan vara vackert i luften !

Här ser du de elliptiskt utformade vingspetsarna som medför en del goda egenskaper.

Minns att Spitfire också hade elliptiska vingar.

Det var fantastiskt att se Leprachaunen glida på den nästan obefintliga vinden…

…men väger en modell 300 gram så…

En vacker modell.

 

Man måste flyga noga och effektivt under förhållanden med svag vind.

Landning i kanten.

Den gamle hangflygaren när han njuter mest !

Jag kommer att flyga precis så länge jag rent fysiskt kan !

En sådan sele med tömmar  hade jag,  då jag var 2 år och min mor
skulle hålla styr på mig efter att ha tagit bort min barnvagn och
satt den på vinden till ett eventuellt kommande syskon.

Nu sitter barnen i barnvagn tills de är 5-7 år….säkert nyttigt för deras
motorik,  koordinationsförmåga, muskelbildning och balansförmåga…

823 timmar i termik nu !

Jag undrar hur länge den hänger med ? Den flyger
ju bara exakt som jag vill, så varför ändra något ?

        Depån Tjärby, där vi inte har ordningsvakter.

Landnings sekvens med min Ava

 

 

Klart

En plats med anor sen 1000 år tillbaka.

 

Kategorier
Hangflyg modell

HANGTRÄFFEN I YSTAD 2019

 

 

 

 

 

Nu är tidpunkten preliminärt fastlagd till 4.5.6.7. Maj.

 

 

 

 

 

 

Tiden kan justeras med hänsyn till väder
enligt Rolf-Erik Blomdahl Herrljunga.

Det är 17 året som ÅMFK drar till Ystad,
för att  få uppleva förhoppningsvis fina
flygningar på hangen.

Som vanligt bor vi hos Henry på

Österlens Gästhärbärge,

vilket nu drivs av Linda..

 

                                                           UPPDATERING DATUM

Ankomst Ystad den 4. Maj lördag.
Avresa preliminärt tisdag 7. Maj.

                                                                                   Det blir 3 övernattningar hos Henry
                                                                               på Österlens Gästhärbärge.

Alla flygintresserade välkomna med eller
utan plan.

Info kan ni få av mig. Maila eller ring. Du hittar
min adress och telefonnummer under
“Välkommen till min blogg ” längst upp till vänster.

Hoppas vi ses !

 

                            Jag kommer i alla fall !

Kategorier
Hangflyg modell

ASW PÅ SEGELTORPSHANGET

 

 

 

Det var kyligt på hanget…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Johnny och jag körde till HH, eftersom väderutsikterna
såg bra ut
med 3-4 m/sek nordväst.

Vi var på plats vid 1230,  monterade och startade.
Fast jag hade
problem med min ena klaff, där servots
växellåda skadats.

Jag smällde i vingen,  då jag lastade i min bil…men
det går att
flyga utan klaff, även om landningen blir
problematisk.

Det blir svårt att komma ner under full kontroll på
den ganska
snålt tilltagna landningsytan.

Dock kom jag ner hel,  vid de tre landningarna jag
gjorde.

Johnnys modell bröt ner åt vänster efter en start
till synes utan
anledning och landade i buskarna
oskadad.

Vi kom på felet. Hans sidoroder hade låst sig fullt
vänster, vilket
naturligtvis medförde,  att modellen
överraskande svängde vänster.

Efter 3 timmar vid Segeltorp var vi milt sagt avkylda…
så vi avslutade och drog oss hemåt.

Att vi åkte hem berodde också på att vinden tvärtemot
prognosen
ökade upp till 7-8 m/sek. Det ska vara
behagligt och njutbart att
flyga.

Vi ägnar oss inte åt något kvalificerat självplågeri !

Lite onödigt vetande: Min modell drog 418 mA för
varje timma
jag flög. Min acke är en 2-cells lipo på
2.6 Ah.

Kanske vän av ordning undrar varför jag kanar
runt med min Spirit i bra lyft ?

Det beror på att om jag flyger med någon av min
snabba F3F-modeller här, kan jag inte komma ner
säkert.

Ytorna är för små. Snabba modeller flyger jag uppe
på Platån.
Jag är inte intresserad att alltid flyga fort, jag flyger,
så det känns komfortabelt med en välflygande modell
som Spiriten.

 

 

Johnny med sin ASW. En termikmodell som betingar ett lågt pris.

Min Spirit vilar på sin vanliga plats innan start.

Jaha, då ska det flygas…

Johnny har motor i nosen…vilket idag var en överloppsgärning att använda,
eftersom lyftet på hanget var starkt. Dock var det turbulent.

Johnnys modell efter släppet just…

Även “Frigolitmodeller” kan vara vackra i luften.

Lite skalavibbar får betraktaren.

Johnny, en nygammal modellflygare.

Reach for the sky !

 

En skalalik pilot gör mycket på intrycket.

Vår högteknologiska vindsensor…

Ny start.

En koncentrerad hangflygare.

Propellern frihjulade under flygningen.

 

Buskarna där Johnnys ASW dök ner omedelbart efter utkastet.

Landningen ok.

Alltid skönt att komma ner hel…i alla fall
där det är trångt och fullt med hinder runt landningsytan.

  En skärmflygare slogs med sin skärm då han försökte balansera.
Han hamnade i buskarna bakom hanget.

Färdigt för idag.

Packa ihop, gå upp till bilen och åka hem

 

 

Kategorier
Naturbilder

ETT STRÖVTÅG LÄNGS EN STRAND..

 

 

 

 

 

…uppenbarade en märklig fågel.

 

 

 

 

 

 

Solsken och nästan ingen vind..vi känner en föraning
om vår och med den dess löften om ljus och värme.

Kan jag önska mig mer,  för att njuta mitt flanerande
på en strand ?

Nä, jag kan tänka det. Allt var så inbjudande i dag.

Det  är en själslig befrielse att kunna gå utan mål på
en fridsam strand, ty du känner,  hur
du får ett sinne,
som blir lättat på eventuella knutar, trassel och besvärligheter.

Detta ger dig möjlighet att se framtiden an med tillförsikt,
tycker jag.

Ofta framhåller jag,  att jag träffar engagerade och
intressanta
människor.

Mötande människor,  vilka i likhet med mig,  använder
en
strand med dess miljö  att  tanka psykisk energi och
få förutsättningar för att kunna  fullfölja de funderingar,
som jag lagrat i min hjärnas ramminne i väntan på
bearbetning.

Så skedde också i dag.

Jag mötte ett par i min ålder och naturligtvis pratas
man vid, ty det gör man, då  man möts på en strand.

De hade som rutin att alltid bära med varsin stor
plastpåse för att kunna
plocka plast, som drivit iland på
stranden.

De gjorde detta varje dag. Det kallar jag miljövårdsarbete
och ansvarstagande.

Framför allt är det en fin beskrivning av handlingssättet
av “Doers” gentemot  “Slackers” ! 

Alltså människor vilka utför miljövårdsarbete i verkligheten
och inte sitter och hycklar vid en dator skrivande att
“Det är hemskt vad skräpigt det är”…utan att göra något,
som skulle kunna kosta en personlig uppoffring.

Vi vet sen gammalt…att det kostar inget att sitta vid
en dator och tycka…det som kostar är att själv göra
något produktivt, som ger ett positivt resultat.

En annan sak jag märkt i möten med människor vid
stranden  är,  hur lika
vi är i våra tänkesätt..
Samtalsämnen saknas aldrig i alla fall.

Då  jag träffade två tyska turister häromdagen, vilka gick
och letade efter  bärnstenar,  som kommit iland ,
vilket var  ett resultat av kulingen vi haft,
ville jag också
pröva min bärnstenslycka.

Nä, jag fann ingen bärnsten, men jag deppade inte för det.
Ärligt talat letade jag inte speciellt noga.

Men skulle du få lust att leta, så ge dig iväg till stranden
efter en kuling eller storm från väst till sydväst.

Vinden skapar strömmar som för iland bärnstenen, vilken
du med störst sannolikhet finner i det tångbältet,   just där
vågorna bryter mot stranden.

Man kan ha med sig en metallpinne eller liknande,
som du kan rota med.

Men det är med bärnstensletande som med svampplockande,
du måste ha erfarenhet och blick för det !

Vi befinner oss ofta vid vår södra ostkust i trakten av
Ravlunda-Simrishamn, där det är relativt enkelt att
hitta bärnsten.
Så vill jag finna stelnad kåda  passar jag på där.

Då jag fortsatte mitt strövande längs det frasande
vattenbrynet,  fann jag ett  mystiskt träföremål,
som låg rullande fram och tillbaka i vattnet just vid
kanten.

Det såg ut som en död fågel och under ett kort ögonblick
snuddade tanken min hjärna, tänk om den är riktig,
för den såg ytterligt realistisk ut.

Jag vände trästycket,  tog upp det i sanden, fotograferade
det och fann, att det var
en nästan  perfekt modell av
en knipliknande fågel.

Fågeln, eller vetten, syntes inte  vara bearbetad av
mänsklig hand, utan roten hade växt , jag vill inte säga
slumpmässigt för inget i naturen är slumpmässigt,
så det liknade en dykand.

Kanske vågorna hade format den vid dess kontakt med
strand eller annan drivved. Jag kunde inte finna några
märken efter bearbetning på objektet.

Naturligtvis tog jag hem den, tvättade den och har
nu lagt den på tork. Den kommer att
få en hedersplats
i hemmet.

Annars var det tomt på fågel. Havstrut, skrattmås och
förbiflygande småknarrande
grågäss.

Jag hade hoppats på att kanske få se,  en förbiflygande
havsörn, men
det kom ingen…i dag heller.

Min promenad blev 11 km,  dock kändes det,  som jag
bara avverkat 2 km.

Jag blir, för att använda ett fint gammalt uttryck
vederkvickt av att finnas i den avkopplande strandmiljön.

Som du förstår käre besökare på min blogg, råder det
ingen inre konflikt hos mig, huruvida jag ska promenera
vid stranden eller falla i en meningslös dvala framför en tv
…valet är för mig självklart och enkelt.

Efter hemkomsten var jag så upprymd och inspirerad
av de första aningarna om vår, att jag åkte till min
däckfirma och satte på mina sommardäck.

Så nu får sommaren komma,  då den vill. Jag är i alla fall
beredd.

Några  ögonblick från min promenad följer nedan.

Som du ser…det händer alltid något,  om man beger sig ut
och om du är öppen i dina sinnen.

 

 

 

En av entréportarna vilken  släpper ut dig på Tönnersa Strand.

Här flyger jag mina modeller eller skärm.
Troligtvis Sveriges längsta kusthang.

Om du inte märkt det…ser du hur Cumulusmolnen blommar i början av Mars ?
Ett litet löfte om vad som väntar oss.

En strandfnas ligger med halvslutna ögon och lapar B-vitamin.

Det jag ständigt söker; Den fria  horisonten.
Den synes skarp som vore den klippt ur ett pappersark .
Varför kan det tyckas vara så,  att jag är präglad av en fri horisont ?
När jag befinner mig på stranden,  är det  den fria horisonten, som
låser upp och släpper loss mina förväntningar.

Den mystiska fågeln.

Slumpens skördar eller tillfälligheternas spel…

 

Den alltid irriterade tångslusken med 3 huvud
lurar i den ruttnande tången på eventuella byten.

Sanden vid en strand i ständig rörelse.
En kan det tyckas sandkustens Perpetuum Mobile.

Denna tall har givit upp livet efter en livslång kamp mot elementen.
För två år sen fanns det fortfarande kottar och barr på den, men nu
står stammen som ett utropstecken och ropar ut,  att allt världsligt är förgängligt.
Det enda som står emot förgängligheten är tanken den skapat.


Tre tallar har slagit ihop sina kronförsedda huvud,
ivrigt diskuterande det senaste sladdret om vad som hänt i skogen…eller ?

Lagaoset kl 1000De plötsliga och oväntade förändringarnas scen.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

SOM VANLIGT…

 

 

 

 

 

 

 

…bara lite hangflygning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som jag skrev i min förra post, kunde vi förvänta gott
hangväder på Segeltorp i går söndag.

Det blev exakt,  som yr.no hade förutsagt.

Vi möttes av 3-4 m/sek rakt på, 6 C och solsken.

Kan inte bli bättre, om man bara vill glida lite.

Jag hade justerat min modell,  vad gäller utslagen på
skeven. Vilket innebär,  jag hade lagt till exponentiella
utslag för att lugna ner flygningen lite.

Skillnaden var stor och planet flög behagligare.

Synd att inga skärmflygare  kom, för förhållandena
blev perfekta med 5-6 m/sek. Vid 13-tiden gick
vindhastigheten ner till 2-2.5 m/sek, men det innebar,
att hanget ändå bar förträffligt.

Så jag kunde flyga helt relaxad.

Inga speciella händelser att rapportera,  mer än att jag
hade sällskap med den första tornfalken,  jag sett i år
på hanget. Tornfalkarna håller gärna till på stationära
platser,  som passar deras krav.

Tornfalken,  som håller till vid norra kanten av
Segeltorpshanget,
är ganska orädd fram till en viss gräns,
då den försvinner in
i dungen.

Den vackra rovfågeln är en explosion i rött och brunt…har du sett det ?

Ett par försiktigt framklämda frusna drillar hördes från
sånglärkan över fältet
bakom hangkanten.

Jag hade hoppats få se en havsörn, men intet var att skåda.

Min första start var kl 1100 och jag landade 1445 slutligen.
Det blev nästan 3 timmar i luften över Segeltorp och jag
kunde rik på upplevelser lasta bilen och vända den mot
min hemort i den förvissningen, att jag gjort något av
min dag.

Naturligtvis tog jag massor…9000 bilder med min Mobius
vilken klämmer 4 bilder i sekunden

I och med att kameran tar kontinuerligt med 4 bilder i
sekunden blir det det ju mycket material. Men vad gör det ?
Bättre 3000 bilder för mycket än missa en !
Det är ju så enkelt att kasta,  det som inte används.

Olyckligtvis var kameran felinställd, mitt fel, så jag
fick editera om kraftigt,
vilket påverkade kvaliteten.

Nu har jag ändrat inställningarna,  så den ska ta bra
bilder igen.

Mobius är för mig en kamera, som trots sin minimala
storlek tar imponerande bilder på ett enkelt sätt.

Skaffa dig en sån,  om du vill dokumentera din
modellflygverksamhet !

Ett par bilder ut över havet tog jag med min systemkamera.

Hoppa in och häng med på min glada söndag med min Spirit Elite !

Än en gång ursäkta för de usla bilderna…

 

 

Vyn som mötte mig kl 1100. Du ser att vågorna bryter inte,
vilket indikerar mindre än 5 m/sek.

Klart för takeoff, med min Mobius sittande på skalmen till
mina solglasögon. Min pilotplats, upphöjd över omgivningen,
gör att det känns, som jag sitter på något som kännas som en tron…

Du ser i vilket snitt vinden låg i…

…vilket är det ideala för söndagsflygning.
Min vindmätare Silva som hängt med i 15 år nu utan att protestera.
Kan mycket mer än jag vet om…

Jaha, då kör vi väl…Min JR 8GX, som aldrig har svikit mig !

Roderhornen på klaffen stör mitt estetiska öga. Men jag vill ha stabila överföringar,
vilket jag får med ett kort ok på servot och ett långt vid mitt roder.

Då kanar vi på…

Tänk om jag fått 1 kr/flugen meter..då hade jag efter  dessa 45 år varit en rik man…

Att ha modellen nära sig, det ger lite krydda på upplevelsen.

Mina aerodynamiska bromsar innebär 90 grader klaff.
Flyger jag för att öka lyftkraften , sätter jag an 30 grader klaff.

Där vi landar. Tänk om man ägt huset till höger…
För 9 mille är det ditt…med lite övertalning av ägaren.

Stigen är livligt frekventerad av promenerande människor
och ibland av friströvande flygintresserade kvigor och tjurkalvar.

På väg in för en anings medvindslandning.
Jag landade från “fel” håll eftersom vinden
hastigt avtog och för att undvika incidenter
med min nya Spirit, blev det så här.

Strax…med full broms och full kontroll.
Klaffen mycket effektiv, vilket är en välsignelse
vid landning i besvärlig terräng med små ytor.

Tack vare min skruv i botten av kroppen, stoppar modellen fort vid landningen.

Sikta på dig själv, då du ska landa ute i naturen,
det är ett bra tips.

Här har jag promenerat med min modell mot parkeringen,
eftersom jag bitvis är lat…
Min avsikt är att landa på
grusvägen, då gräset misstänktsamt  vaktas av uppstickande stenar…

Ser du vad som finns rakt fram…?

Japp, en vresros, som är specialdesignad att strimla Oralight klädsel
Denna gången klarade jag mig, men det var bara tur. Kolla taggarna…

“Ska man landa i vresrosor”, säger domaren,
som bedömer landningarna med kritisk blick…