Kategorier
Hangflyg modell

SVÅRFLUGET…

 

 

 

 

…men varför ska allt vara lätt ?

 

 

 

 

 

Vi har haft dåligt modellflygväder sista 10 dagarna,
med få undantag.

Torsdagen kunde bli bra, då jetströmmen nu flyttat på sig,
så lågtrycken inte påverkar oss så direkt.

Alltså en väderstabilisering på gång och det kunde  bli
fina förhållanden för hangflyg på Hovs Hallar.

yr.no lovade 2-4 m/sek NordOst på förmiddagen
vridande mot NNV efter 12.

Alltså lastade jag bilen och kom till HH kl 1230.

Hängde på mig det jag behöver för flygningen
och tog mig upp på Platån. Problemet är,  att den
branta stigen nu är svårforcerad. Förut fanns
där en trappa, men den är i småbitar.

Uppe på Platån parkerade jag mig vid min vanliga
tuva, monterade och tänkte flyga.

Men vinden var svag. Dessutom kom den något
från NO.

Då vet jag,  efter min erfarenhet,  att lyftet vid kanten
blir väldigt turbulent.

Men efter att ha gått och vankat fram och tillbaka
i en
halvtimma, beslöt jag mig för att prova att
starta.

Jag gick till högsta delen av Platån, där jag vet från
tidigare flygningar, att där är fördelaktigast att
starta
och kastade ut, om inte för kung och fosterland,
så i alla 
fall så hårt jag kunde.

Jag hamnade i svårigheter direkt. Inget lyft och
turbulent.

Här gällde det att rädda modellen in över kanten,
så den inte
hamnar i bergskanten, för då kan vara
förlorad.

Modellen flög på stallgränsen och den vacklade
just in över kanten
och landade relativt kontrollerat.

Inga skador på modellen, men då jag gick upp till
pilotplatsen igen, insåg jag , vilken tur jag haft.

Du kan se förloppet på videon.

Så jag fick avvakta,  tills vinden vred eller ökade.

Precis som yr.no lovat, vred vinden vid 13-tiden till
Nord.

Nytt startförsök. Om det gick som på räls, det vill jag
inte säga, men ut kom jag,  som du ser på videon.

Väl ute i laminära havsvinden var det en baggis att flyga.

Jag landade och hängde på min Mobius i nosen,
så du kan flyga
med och se,  hur fint denna plats är.

Att köra till Hovs Hallar för att flyga hang, det är ett
vågspel.

Låt mig säga så här: Tack vare vindmätaren vid
Norrehamn
får jag en indikation på vindens
huvudriktning och ofta
är det vindmätaren som
avgör,  om jag ska åka eller inte.

I 80 % av mina besök på HH kan jag flyga omedelbart.

Men det är ju de andra 20 % som är problemet.

Jag hamnar ofta i valsituationer mellan att flyga eller
fara hem.

Då fattar jag mina beslut grundat på min snart 50-åriga
erfarenhet av hangflyg på HH och med vilken modell
jag har med.

Jag har lärt mig hur hanget fungerar under olika
betingelser
och det kan tyckas,  ibland då jag startar,
att detta borde inte gå.

Men det gör det i de flesta fall.

Under sommartid har vi sjöbris, som medför
hangvind vid
det lägre hanget vid Segeltorp nästa
alltid.

Jag flyger mera vid Segeltorp än uppe på Platån än förr
i tiden.

Med erfarenhet lär man sig,  var svårigheterna finns, var jag
kan landa någorlunda under kontroll och var man absolut
aldrig ska landa.

Det värsta som kan ske är att flyga in i bergskanten.

Jag har gjort det två gånger. En gång för många år sedan
och en gång för 3 år sedan, vilket jag beskrivit på min
blogg.

Det är väldigt svårt och framför allt farligt att klättra
upp för bergskanten och rädda en modell.

Första gången jag drog i bergskanten var det en
slutkörd mottagaracke. Andra gången hade skarvdonen
mellan acke och mottagare glidit isär…

Hur som helst så startade jag 1313 och landade 1538.

Det blev  mer än två timmar i luften. Då var jag nöjd.

Jag skulle inte flyga så länge, men det kom två trevliga
människor,  som var verkligen intresserade av hangflyg.

Vi pratade nästan en timma, därför blev det längre tid
i luften,  än vad jag förutsett.

Men nöjd och glad   åkte jag hem, rik på nya upplevelser.

Bilderna klippta ur video från min Mobius.

 

 

 

CB-molnen följer kusten och avlevererar sin nederbörd.

Du ser…havet stormar inte speciellt…

 

Blåbärsodling. Första steget i exploatering av åtråvärd mark…?

Landa in i bergkanten…inge vidare !

Tur inte detta kom till HH

Ut mot ovisst…

Landning med klaff. Klaff är nödvändigt, om du ska komma ner med full kontroll.

De som flög, då jag gick…Hovs Hallars herrar, korparna.

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

HAR DU OCKSÅ VARIT UT FÖR DET ?

 

 

 

 

 

Att det skiter sig,  då man ska visa,

hur enkelt det är att flyga…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I torsdags ville jag som vanligt flyga, vilket jag gör
varje dag,  det är hyfsat väder.

For till Hovs Hallar därför det var lovat Nord, som
skulle vrida till NV.

Allt bra för hangflyg på Segeltorpshanget.

Möttes av NNV, men jag gick ner till det låga i alla fall.

Vinden ca 5-6 m/sek lite snett på från norr.

Dock lyftet mycket bra.

Jag lade märke till,  att vinden var termisk, det vill säga
det kom blåsor med varm luft från havet och störde
hangets funktion. Detta är inte ovanligt.

Då det kom varmluft försvann lyftet, eftersom den
laminära havsvinden stördes av varmluften.

Det kom två pensionärer,  som var inresserade av
vad jag gjorde och jag utlovade en demonstration.

Stående på pilotplatsen var det bra vind, så jag
startade min modell rakt ut.

Bara för att erfara att det fanns inget lyft !

En varmluftsbubbla hade parkerat och stängt av
lyftet…

Kvinnan stod nedanför och min modell for emot henne.

Med tur lyckades jag undvika damen och fick ner
min modell i diket.

Jo damen var lite skakad, men hon frågade: Gör det alltid så ?

Tja vad säger man ?

Men det är sådant som händer, då man ska visa sig på
styva linan…

5 minuter senare var jag åter luften med min kameraförsedda
model.

..synd inte kameran fungerade bara…

Två skärmflygare anlände fulla av förväntan.
Men de fick erfara,  hur hanget beter sig,  då det är termiskt.

De packade ihop efter en kort stund. 

Även för min lätta modell var det svårt att hålla sig uppe.

Men trots allt blev det en fin dag på Hovs Hallar.

…även om modellflygaregot fick sig en törn…

 

Men käre besökare, du ser att det händer alltid något
oväntat, då jag är ute med mina modeller.

Det gör det aldrig framför en tv i dvala eller om man
knappar frenetiskt på en Iphåne…

 

 

 

Här ser du, 4-6 m/sek lite från Nord.

Släppet första starten utan kamera i modellen…

                                                                                                    …sen skulle jag visa mig på styva linan för pensionärerna…

Inget lyft…

Rakt mot damen…

Jag lyckades svänga bort…

…och landa lite kontrollerat i diket..

…modellen var oskadad.

En pilots uppgivenhets gest efter fiaskot.

Men fem minuter senare var jag i luften igen.

Nu med GoPro i nosen.

                                                                                                                 Skärmflygarna kämpade på i dåligt lyft.
                                                                                                                                       Ser ut som verklig piggy-backing här…

Landningssekvens…

…ser du slyet…

…här glider jag bakom…

..nu är jag nere bland kvistarna och studsar…
…men det gick bra med landningen.

“Nu är det jag som ska flyga skärm” !!

“Fram med min skärmsele” !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

FIN DAG FÖR ALLA HANGFLYGARE…

 

 

 

 

 

…vid Segeltorp Hovs Hallar på Valborgsmässoafton.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag åkte för att få mig några vändor i luften i går.

Vindutsikt för Hovs Hallar var på morgonen ONO
och under dagen vridande till VNV med styrkan 5-7 m/sek.

Den prognosen stämde på pricken från bästa vädersiten yr.no.
Jag kom ner till Segeltorp kl 14 och då hade vi NV til NNV
5 m/sek. Alltså perfekt vind.

På väg till hanget såg jag en modell i luften, vilket är ovanligt
och det visade sig vara en bekant från Västergötland, Stefan
med hustru Elisabeth.

De hade tagit en liten semester och bodde i Hallavara över helgen.
Alltid roligt om man slipper flyga ensam, vilket jag är van vid,
men flera är bättre.

Vi fick fina flygningar och kunde inte klaga på något. Jo…
det kunde varit varmare,  för vi hade bara 11 grader.

Vid 1530-tiden gick Stefan med fru, men i gengäld kom två
skärmflygare.

De fick oxå fina flygningar och då jag gick hem vid 16-tiden,
såg jag en av dem hängande under sin trasa högt över Platån
på Hovs Hallar.

Jag är säker på att han njöt…som jag, då jag flög min modell.

Bilder klippta ur video tagen med min Mobius.

Såvardetmede !

 

 

 

 

Stefan och Elisabeth

Start av min Spirit

Den börjar bli lite ärrad nu, min Spirit Elite…

 

 

 

Start

 

Kroppsspråket…

 

Klart man är glad, när modellen är i luften på ett fint hang.

Landningssekvens av Stefans modell.

…det går lite för fort…

…landning i buske…

allt ok

Stefans lilla Taranissändare

Dags att åka hem...

…sen kom skärmflygare…

…som fick luft under vingarna…eller i alla fall fick fyllda skärmar.

 

Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

IBLAND VÄNTAR VI…

 

 

 

 

 

…förgäves.

 

 

 

 

 

 

 

 

När det är lovat bra förhållanden för hangflygning,
sticker vi iväg förväntansfulla.

Tisdagen var en sådan dag, då allt skulle stämma.

Men…visserligen möttes vi av solsken och värme,
men vinden vid hanget var i stort noll.

Anders startade sin lätta modell, eftersom det är
en elseglare och fann att 20 meter upp och 30 m
ut från hanget,  bar det perfekt.

Det berodde på,   att vid hanget stannade varmluft
upp från klippor och strand, vilket gjorde, att den
laminära svala havsvinden inte kom in till kanten.

Anders kunde njuta sin flygning, men vi andra
vi fick avvakta.

Jag försökte två gånger, men båda starterna
resulterade bara i 20 sekunders flygtid och
landning bland buskarna.

Skärmflyg var inte att tänka på, utan det blev
att beundra utsikten och sträckande ejder.

Vid 15-tiden avbröt modellflygarna och åkte
hem. Dock utan besvikelse eftersom det varit
en avkopplande dag med fina intryck.

Här lite bilder tagna med Mobius och bilderna
är som vanligt klippta ur en video.

We will be back !

 

 

 

 

Nu fattas bara lite vind…

…även för modellflygare…

Anders startar.

Kom man ut och upp funkade allt bra.

På väg att landa

     Lasse från Mellbystrand hälsade på motorcykelburen.

Försök nummer 1.

 

 

…det går vingligt…

…och landning vid stigen…mer eller mindre kontrollerat och överstegrat…

…depå…

Anders med sina modeller…från ArtHobby i Polen.

Vi borde ha en bronsstaty på Hovs Hallar som manifesterar 50 års hangflyg där…

Jan från Eslöv, skärmflygare av hög kvalitet.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ORKAR DU MED…

 

 

 

 

…mera hangflygning från mitt hushang ?

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag vill inte trötta ut mina kära besökare, men med hänsyn
till väderläget har jag inte så många options just nu.

Alternativet att ligga i dvala framför en tv och se på “Ullared”
föresvävar mig inte en sekund.

Då packar  jag hellre mina flygattiraljer och far till ett hang,
även om jag varit där 1000 gånger under årens lopp.

Jag måste ju göra något i dessa Covid-tider eller ?

Lyckligtvis fick jag min första  vaccination för
12 dagar sen, vilken
kommer att följas av ytterligare en
om 2 veckor.

På radion meddelade en “forskare” att hyfsad immunitet
uppnås  14 dagar efter första sprutan.

Jaha, då kan ju livet börja igen lite smått…kan man ju säga.

Förresten, har du sett så mycket “Forskare” som plötsligt
blivit immunologer nu ? Vad krävs för att kalla sig “Forskare” ?

Om jag skickar upp en raket på nyårsafton…är jag då en
rymdforskare ?

Jaja, det löser väl sig med tiden…

Väderläget var ca 5 m/sek VNV, vilket sade , att nu gäller
Segeltorpshanget.

Så promenad 1.2 km med modell och tillbehör ner till
kanten.

Ja…sen var det bara att flyga. Jag tog lite video med
min Mobius och kom på att kolfiberstaven och furustaven
som jag laminerat, de räckte inte att hålla kameran stabilt.

Men bättring är på gång. Hav tålmod…

Ett par från Torekovs som är skärmflygare anlände
senare och de fick en fin flygning i den för skärmflyg
perfekta vinden.

Tyvärr glömde jag namnen.  Mannen hette han…Niklas ?
Men om han läser detta,  kan han be- eller avkräfta namnen.

Min första start skedde kl 1200 och jag gjorde dagens sista
landning 1500.

Förresten,  det enda som bröt mönstret för min dag vid
Segeltorp var, då jag skulle landa.

För att slippa bära modellen beslöt jag att hänga på mig
min flygväska, mitt modellplan fodral och starta modellen
för att sen kunna gå upp till parkeringen och landa där.

Jovisst, jag startade nere vid hanget och modellen for upp
och iväg helt problemlöst.

Sen började jag min promenad uppför backen till parkeringen.
En promenad som avbröts av promenerande, vilka var
intresserade av”Hur det funkar egentligen med hangflyg”.

Ok allt gott och väl. Jag landade just söder om parkeringen
bara för att märka att mitt fodral till modellen saknades…

Det var bara att gå fram och tillbaka ännu en gång. Ca 2.5 km
på ganska styva ben, eftersom jag gått omkring halva dagen.

Jovisst, fodralet låg vid min startplats, där det fallit ur min väska
utan min vetskap.

Det man inte har i skallen, det får jag ha i benen.

Hur som helst ännu en härlig dag på Hovs Hallar med
en ytterligt välflygande modell !

Alla bilder är från min Mobius. Stillbilderna är klippta
ur videosnuttarna.

Häng med !

 

 

Skärmflygare från Torekov.

Bitvis sandbotten som nästan har en fluorescerande grön färg.

Parkering och värdshus och i bakgrunden Platån.

Den gamle… 

Startplatsen

Modell och skärm.

Tänk vad mycket goda upplevelser denna kant har
skapat för olika flygare under de senaste 50 åren…

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

FAIL-SAFE…

 

 

 

 

 

…kan vara bra att ha inställt på modellen…

 

 

 

 

 

…för man kan ju aldrig veta.

Att jag hade ställt in Fail-Safe på min Spirit noga,
räddade min modell från haveri i går.

Jag var nere vid Segeltorp för att flyga hang,
då vädret
tycktes kunna bli, enligt yr.no, mycket
bra.

Det norska väderinstitutet lovade nordligt till kl 12
och sedan vridning till nordväst sakta ökande till
ca 5 m/sek.

När jag anlände 1030,  var det mycket svag nordväst,
men
jag vet, efter 50 års erfarenhet från HH, att
sjöbrisen tar sig runt 12-tiden.

Med modellen monterad, svassade jag runt på
hanget som en
äggasjuk höna och överlade med mig
själv,  om den svaga
vinden skulle bära min modell.

Till slut klarade jag inte väntan mer, så jag startade i
en vindstyrka på ca 1.5 m/sek.

Jag vet, min Spirit klarar mycket svagt lyft och
det finns
möjligheter till en forcerad landning,
om så krävs.

Vilket jag fick erfara lite brutalt senare…

Hanget fungerade och det lyfte svagt.
Under marginella förhållanden är det viktigt att
flyga rent.

Alltså inte kana eller glida i svängarna,
använda i huvudsak sidoroder
därför om du
flyger enbart med skevroder i svängarna,
då modellen ligger just över viknngsgränsen i hastighet,
då är risken att det nedfällda skevrodret överstegrar
vingen och du får en snaproll…

Du ska inte heller veva med spakarna i onödan.
Om du flyger med spakarna så de går som
gräddvispar skapar du motstånd, som naturligtvis
du få betala med din flyghastighet.

Ja, du förstår säkert mitt resonemang.

När modellen var perfekt intrimmad, var det en
njutning
att flyga.

Jag tröttnar aldrig på att hangflyga. Hangflyg är
för mig
essensen av det magiska begreppet
” att kunna flyga”.

Efter en timme i luften landade jag,  då vi skulle
intaga 
fika.

Eter pausen monerade jag på en ombordkamera
som
filmar snett nedåt,  bakåt.

Vinden hade tagit sig lite, så det blåste ca 3 m/sek.

Så start med mycket  förväntan och laddad Mobius
i hopp
om fina bilder…

Sekunder efter starten märkte jag,  att roderna
“frusit”.
Jag kunde inte svänga in på kanten, som jag ville,
utan modellen flög sin egen bana.

Inget gick att röra, utan jag såg som passagerare
på,  hur min Spirit följde kanten och sakta svängde
över kanten in till vänster 
mot en nysatt potatisåker.

Ingenting kunde jag göra, men nödläget löste
ut en gammal betingad reflex hos mig. Just
som hos Pavlows hundar…

Jag lyfte upp sändaren och vred den,  så antennen
kom i annan polarisation.

Det var ju så vi gjorde,  då vi körde AM på 27 mHz.

Dock inget hjälpte, utan modellen försvann i ett
mindre rökmoln av jord från potatisåkern.

Landningen…såg bra ut…inga delar  som flög i luften,
utan modellen låg snyggt i potatisåkerns tiltor.

Problemet är snarast att ta sig över gärdsgården
och  elstaketen.

Men det lyckades utan benbrott, modellen hämtades
och jag felsökte.

Felet som orsakade FailSafen,  var att kopplingen
mellan rx och satellit-rx var glapp.

Jag fixade problemet, provade att failsafen var ok
och startade
på nytt.

Allt fungerade,  som det skulle. Jag kollade om allt ,
då jag kom hem och nu är allt ok.

Jag startade kl 1055, landade två gånger varvid
den sista kl 1433.

Då kan du räkna ut ungefär, hur mycket jag flög.

Hemkommen laddade jag min mottagaracke, vilket
är 5 celler av BilTemas Mh-batterier av nya sorten.

Jag fick i 1255 mA.

Vilket ger mig en tanke då vi flög på 70-talet med
Deac-DKZ-celler på 350 mA….

Nu flyger vi med Mh 2700 mA!

Japp, jag tog bilder endast med min Mobius.

Stillbilderna är klippta ur videon från Mobiuskameran.
Denna lilla eminenta kamera har tagit större del
av mitt fotoliv, då den levererar bilder av hög kvalitet
, enligt mitt sätt att se det.
Jag använder min Mobius ofta som en “Fångare av ögonblick”
om jag är ute på något. Enkel och bekvämt.

Med minneskort på 64 Gb kan jag låta kameran
tugga på med 4 bilder/sek en halv dag
Allt hänger på ackens kapacitet i kameran.

Så här kommer resultatet av min dag på Segeltorp,
vilket blev
en av de finaste flygdagar,  jag någonsin haft
å Hovs Hallar.

Börja med hangflyg, du kommer att  få ett rikare liv !

 

Start med kamera på nosen

 

Nu har mottagaren gått i FailSafeläget.

Modellen svänger sakta åt vänster…hur mycket jag än håller emot…

Obönhörligt mot åkern..

Du ser att sidorodret står stilla…

…nära…

Här kör vi,  så det ryker i den skånska potatisåkern…

…det gick nog bra…

Potatisåker som är nysådd = skitiga fötter om man har lågskor

Inte lätta hoppa över en gärdsgård…

Bärgat och klart.

Du ser att havets yta är nästan blank…se den knivskarpa horisonten !

Första starten…med funderingen; Ska det bära ?

Det bär…härligt !

Lyftet var som sakta stigande grädde i en gryta…

En man som njuter av modellflyglivet !

Det är ett privilegium att vara förunnad att
bo vid kusten och ha tillgång till de fina hangen.

Förbi Segeltorp går en mycket utnyttjad promenadväg.
Fortsätter man söderut kommer man till
den lilla “Norrehamn”, där oxå vindmätaren sitter.

                   “I am Chief Inspector at The Royal Pugs Airforce” !

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

LUFTEN KÄNDES SOM GRÄDDE VID SEGELTORP…

 

 

 

 

 

…då jag fick 2 timmar i luften med min modell.

 

 

 

 

 

 

 

Förutsättningar för hangflyg i dess olika former
var enligt yr.no goda i torsdags.

Nordväst 2-5 m/sek, under dagen ökande.

Alltså packning av bil med  min moderniserade
Spirit. Jag har  bytt alla 6 servona till servo med
kraftigare drag och starkare växellådor.

Servo är ju i dag relativt billiga jämfört med då vi
flög 1972…I dag lagar man inte servo…de åker i skroten,
om man är osäker på funktionen.

Jag vill inte riskera en modell,  därför ett servo som kostar
200 kr krånglar.

Nere vid Hovs Hallars parkering träffade jag en skärmflygare,
Jan från Eslöv, som är en flitig besökare här.

Vinden var ca 2 m sekund NV varierande.

Vi gick ner till Segeltorpshanget och jag monterade
modellen och efter lite övervägande,  startade jag.

Vinden var svag, bara ca 1.5 m/sek och varierande.

Det var inga problem att flyga emellertid, utan jag
kunde glida lugnt och majestätiskt med min Spirit
på hanget.

Solen sken och det kunde inte bli bättre. Mer än att
skärmflygare Jan ville ha mer vind.

Efter 30 minuter ökade vinden ganska snabbt upp till
ca 5/7 m/sek, vilket man kunde se på havet, eftersom
vågorna började bryta och skapa vita små mustascher.

Jan drog upp skärmen och startade och märkte genast
att lyftet var bra.

Själv fortsatte jag att flyga med olika kameraalternativ
på modellen.

Jag tog några bilder, då jag i stort flög bland bärlinorna
i Jannes skärm. Tur jag inte trasslade i mig.

Det blev en härlig dag och jag fick ett par timmar i luften
i det vackra vädret.

Senare kom ännu en skärmflygare, men jag vet inte, om han
fick flyga, eftersom vinden ökat. Mer än 8-9 m/sek ska det
inte blåsa för skärmflyg på Segeltorp, om det ska vara
behagligt i luften och bekvämt att landa.

Runt Hovs Hallar var jordbrukarna i full fart med att
sätta potatis att odla under plast.

På Bjärehalvön brukar man vara först med att skörda
nypotatis i Sverige.

Kl 15 vände jag bilen hemåt mycket nöjd med dagens
upplevelser.

Trots Covid-19 restriktioner, vill jag uppleva så mycket
som möjligt, vilket inspirerar mig i mitt liv.

Jag vill inte ligga i dvala framför en tv och vänta på
något,  som aldrig kommer att hända.

Det blev en liten video och ett bildspel…om du orkar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

EN HALVLJUMMEN ÅRSPREMIÄR FÖR HANGFLYG PÅ…

 

 

 

 

 

…Hovs Hallars Platå.

 

 

 

 

 

 

Jag var väldigt laddad för hangflyg på Hovs Hallar tisdag.

Väderutsikterna, yr.no, lovade NNO 3-5 m/sek vridande
till NNV.

Det kunde inte vara bättre.

Klockan 0900 anlände jag till HH, tog mitt pick och pack
och monterade modellen vid min flygtuva längst upp på
Platån.

Det var helt tomt på turister…de enda som gjorde mig sällskap
var korparna, som tumlade omkring på hanget kraxande
med hög röst.

Vinden var vid framkomsten NNO ca 1.5 m/sek.

Inte helt bra. Min modell,  min Spirit Elite,
var en  som klarar svaga vindar och som har åtskilliga
timmar i luften.

Jag gick fram och tillbaka och samlade mod och kollade
vinden och slutligen provade jag.

Men jag fick avbryta,  då jag var väldigt lågt just i kantrotorn.
Det är ett läge,  man inte vill vara i,  då modellen då man
gnetar riskerar att hamna i oflygbart läge i turbulensen.

Så jag avbröt och lyckades landa kontrollerat på kanten.

Ånyo väntan på vind. Vinden kom i pustar och jag förstod,
att det gällde att utnyttja dessa pustar för att kunna
starta, komma igenom kantturbulensen och komma in i
den laminära havsvinden.

Jag gjorde så. Då vinden tillfälligtvis friskade i, väntade jag
tills lyftet byggts ut för att kunna kasta ut.

Det gick vägen och jag kom upp i det riktiga lyftet.

Är man väl förbi turbulensen vid kanten,  är det enkelt
att flyga.

Trots den svaga medelvinden, inte över 2 m/sek NNO,
kunde jag klättra,  så högt jag ville.

Det var solsken,  men det var kallt och som vanligt…
låg mina flygvantar i bilen…det var 1.5 C bara.

Efter två flygningar på 1.5 timma var jag nöjd och landade
på en fri yta.

Kändes härligt att premiärflyga på Platån. Efter att ha gått
suktat en vinter med dåligt väder, var detta en befrielse.

Då jag gick till bilen,  såg jag en man med en spade ute i
området, där man banat av jorden. Jag hade ju undrat ,
vad som var på  gång.

Mannen förklarade, att han ägde jordbruksmarken och
han höll på att plantera blåbärsbuskar på de ca 7 tunnlanden,
för att utnyttja resurserna.

Så inget ska byggas där, eftersom det är klassat som jordbruksmark.

Då vet vi det.

Nu hoppas jag på vidare bra hangväder,  så jag kan få mig lite
flygtid på mitt favorithang. Där jag modellflugit i 49 år…

 

 

Du ser att havet ligger i stort blankt.

Här ska det bli blåbärsskog…

Skörden sker med tröskor som skiljer ut bären.

Min pilotplats på toppen av Platån.

Landningsstrippen som vi håller tillgodo med.

Tuvan där jag suttit under många säsonger och flugit.

Här kan du se hur jag fäster en Mobiuskamera för få lite annorlunda bildvinkel.

Kameran sitter på ett kolfiberrör och fästs på vingen med två gummiband.

 

 

Här vinglar jag fram vid först startförsöket.

Med lite tur kom jag över kanten

…och landade under full kontroll.

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

CHRISTER I LUND HAR BYGGT EN…

 

 

 

 

Lazy Bee…

 

 

 

 

…troligtvis inspirerad av John Woodfields bygge.

Christer är en flitig byggare som alltid har  projekt
på gång.

Med jämna mellanrum kommer en modell av från
byggbandet i Christers modellplansfabrik

Han senaste modell är en Lazy Be,  som är en
ganska osannolik modell, vad gäller utseendet.

Frågan man ställer sig är ju: “Kan den flyga och
om den gör det, flyger en bra”?

Jo den flyger bra. Det kan du se på filmen längst
ner, där John flyger sin modell vid kusten av
Cornwall.

Hoppas Christer modell flyger lika bra !

Det ska bli spännande att få se den i luften !

 

 

Här kommer lite bilder på Christers modell.

 

Vingkonstruktionen på Christers modell.

Träfärdig

Klädd

Ser lite osannolik ut…

Nosen med bogserkopplingen

Hålet i kroppen för bogserlinan och mekaniken.

Jag tror en Lazy Bee skulle passa mig…
eftersom jag tillhör MopsFlygVapnet …

 

Så här ser John Woodfields modell ut i luften:

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ÄR ALLT ELÄNDE NU…

 

 

 

 

…jag menar covid 19, uselt modellflygväder …

 

 

 

 

 

Det känns segt nu…

Ett virus som förändrat verkligheten för de flesta på
ett avgörande sätt.

Jag menar kraven som viruset ställer på individen drabbar
olika människor  olika hårt.

Har man vankat  hemma i bostaden innanför dess
väggar i stort i 10 månader, då kryper det i individen

Vi har kört ut och besökt platser vi sällan eller aldrig
varit vid. Men vi längtar att åka längre bort.

Nu ? Det är en omöjlighet, då risken för smitta är stor.

                                                               Vi som är äldre,  är en riskgrupp och jag vill inte chansa.

Verklighetsflykt nummer ett för mig har alltid varit mitt
modellflygande. Varje dag det är flygbart, har jag praktiserat
min hobby.

Men nu…Mycket blåst och för hangflyg från fel riktning.
Regn eller dimma.
Jag kollade yr.no:s långtidsprognos och finner icke en
dag med nordlig eller nordvästlig vind !

Det sägs,  att alla talar om vädret, men att man icke kan
göra något åt det…Synd, för det hade jag velat kunna
just nu.

Kan jag inte modellflyga,  kan jag bygga. Men vad gör jag,
då jag byggt färdigt mina modeller ?

Ja, då kör jag en batteriseans. Jag kör igenom alla ackar,
av vilket slag det än må vara, laddar ur och laddar upp
för att förvissa mig om,  de har den kapacitet, som krävs
och för att skaffa mig meningsfull sysselsättning med
någon association till modellflygeriet.

Vi får bida vår tid och hoppas det parkerar sig ett högtryck
på lämplig plats norr om Skandinavien, vilket kan ge
nordliga vindar, så jag kan dra till Hovs Hallar.

Skam till sägandes…jag har inte inte modellfluget på
en månad nu…Det har aldrig hänt mig förut.

Jag lovar jag ska ta igen den förlorade flygtiden, så fort
omständigheterna medger det !

Eftersom jag inte varit ute  på så lång tid, så har jag
ju inte nya bilder att redovisa.

Men vi kan kör en film i repris, som jag tog på
Hovs Hallar för nästan 2 år  sedan.

Jag höll min lilla goda Mobius i vänsterhanden, då jag
flög med min vackra Gillette. Detta är en av de elegantaste
F3F- modellerna jag sett.

Synd,  att FVK inte tillverkar den längre. Jag kontaktade
firman och frågade om de hade fler, men fick svaret att
deras form för kroppen gått sönder…

Den är snabb och vändbar, men inte helt enkel att flyga.
Då man tar ut max ur modellen, alltså då jag flyger med
max belastning, (många G) känns den lite som att balansera
något på en knivspets.

Men det är en erfarenhetssak,  som löser sig,  då flygtiden
av modellen växer.

Här kommer videon

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

VINDMÄTARE VID LÖDERUP

 

 

 

 

Det sitter nu en vindmätare vid Löderuphanget.

 

 

 

 

Vid Löderup, som ligger söder om Kåseberga,
har det sen en tid funnits en automatisk väder-
station.

Data du får online är vindriktning, styrka och
temperaturen i realtid.

Detta är ju viktig information för oss flygare,
både skärmflygare och modellflygare, vilka
utnyttjar vinden som motor.

Väderstationer, som de ser ut idag, har blivit
enklare, kan ge mera data och framför allt har
de blivit billigare och lättare att hantera.

Vindmätaren strömförsörjs med solceller och
fungerar även vintertid, om det inte är extremt
mörkt eller snörikt.

Jag antar,  det är Club Parapente, som ombesörjt
mätaren.

Låt mig framföra ett varmt  tack från modellflygarna !

Här är länken till väderstationen: Väder Löderup.

När vi modellflygare är och flyger i Ystad, då
är vårt “Hushang” just Löderup.

Så att det kommit dit en väderstation är för oss
som en gåva från himmeln.

Häromdagen gjorde vi en tripp runt Österlen
för att komma ut lite under Covidisoleringen.

Lunch på Ingelstad Kalkon, vilket smakade
perfekt, så det kan vi rekommendera.

Med på trippen var Silvio, en ung mopspojke,
som sa han ville åka med.

Det händer alltid något roligt,  om man har med
en mops…

Silvio är en mycket fin representant för mopsrasen.
Kommer att bli en topphund, då
han är fullvuxen.

Och…vem faller inte för ett mopsansikte ?

 

 

Vindmätaren. Vy mot Kåseberga med radartornet.

Vy mot söder med ett torrlastfartyg i horisontens dis.

En arbetsbåt kryper förbi Löderup

Bulkfartyg  stävar långt bort precis på horisonten…

Jag heter Silvio !

“Denna bilden brukar jag skicka till mina dambekanta…”

Nä…nu sticker jag

Ales stenar…vad det nu är, skapar en taggig horisont 6 km bort.

Östersjön med solblänk kl 1500, då solen är på väg ner.

Kategorier
Hangflyg modell

MIN “ARROW” FICK SIG EN GENOMKÖRARE

 

 

 

 

 

Hanget vid Tönnersa Strand lockade …

 

 

 

 

 

 

Vinden var västlig med dragning på nord, vilket
kunde resultera i fint väder vid vårt kusthang
vid Tönnersa Strand.

Normalt sett hade jag åkt till Hovs Hallar med en
prognos, som lovar nordväst.

Men jag vet, att nu i Covid-19 tider kommer HH att
vara packat med människor. Är det något jag försöker
undvika, så är det folk…med tanke på smittorisken.

Jo, det är  tråkigt, men vad är alternativet ? Köra  på
som om vi inte hade en pandemi ? Detta kommer vi att
få dras med länge ! Oavsett om vi får vaccin.

Så jag drog till Laholmsbukten med min Arrow.
Min Arrow som jag ägt i 12 år och är i skick som ny.
Därför jag har inte flugit den speciellt mycket, då den
kräver rätta förutsättningar.

Spännvidden 150 cm och vikten under kilot. Den har
kort kropp, vilket är negativt på ett litet hang som
Tönnersa. Min Arrow behöver ett relativt stort hang,
där man kan använda modellens fartresurser som en
stabiliserande faktor.

Men min Arrow fick åka med.

Framkommen möttes jag av ca 6 m/sek med vind
som kom från NV. Alltså låg vinden snett i förhållande
till kanten ca 30 grader.

Min bedömning var, att det skulle nog gå att flyga,
med det jag hade med.

Iväg och jag märkte omedelbart, att lyftet trots
snedanblåsningen var bra.

Jag fick bra höjd i lovartssvängen och fick bra hastighet
på den följande rakan.

Sträckan i motvind var seg. Jag hade något hastigt
programmerat min sändare till modellen och hade inte
finjusterat utslag, differentieringar osv.

Mina utslag på skeven var alldeles för kraftiga, vilket
gjorde det svårt att ligga rätt på vingarna på rakan.

Men alla justeringarna kan jag göra nu hemma,
då jag vet, vad som krävs.

Sen kommer min Arrow åter att bli harmonisk och
agil i luften för piloten. På Hovs Hallar har jag haft
mycket fina flygningar med modellen.

Den är snabb och kan matcha modeller som är 10
gånger dyrare. Allt under rätt omständigheter.

Om den är lättflugen ? Nä, eftersom den är byggd
för att prestera, är gränserna tänjda, vilket gör att
du måste ha styr på dina fingrar, då du styr…

Landningen funderade jag över…Skulle jag landa
på toppen, eller skulle jag ta det säkra före det osäkra
och landa på stranden ?

Jag landade på stranden, vilket var knepigt,
då vi hade högvatten och stranden
hade krympt.
Det tvingade mig att flyga finalen nära

kanten och då fick jag lyft, jag inte ville ha.

Andra försöket lyckades och jag kom lyckligt ner.

Förutom jag och min modell var jag totalt ensam
på den långa sandstranden…

Här brukar var fullt med folk.

Här kommer lite bilder och en videosnutt.
Allt gjort i hast…

Kameran är en Mobius. Bilderna klippta ur video.

Hoppa in och häng med...

 

 

Sista minutenprogrammering.

Härligt sommarväder.

Knölen på nosen är min Mobius onboardcam.

Mycket vita mustascher på Laholmsbukten i dag.

Hanget är lång…

Ser du piloten till höger ?

Inga badgäster.

Här är riktning söderut…och du ser att vinden ruskar om växtligheten på kanten.

 

Efter landningen

Skuggspel

Sista dynbestigningen innan stigen till parkeringen.

 

 

Kategorier
Hangflyg modell Skärmflygeri

EN FIN DAG PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

För oss hangflygare

stämde allt i torsdags

på Hovs Hallar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Torsdagen grydde med nordlig vind på HH. Styrkan
kl 0900
var ca 3-4 m/sek och yr.no hade lovat ökande
till 6-7 under
dagen och vridande mot väst.

Detta lovade gott,  så jag troppade iväg till mitt
favoritflygställe.

Med i bagaget min något bedagade Spirit Elite.
Inte konstigt min
Spirit bär spår av flygning och
hantering…så mycket som jag flyger.

Som jag alltid hävdat, de med blankast modeller
flyger minst….

Jag möttes av en parkering vid värdshuset, vilken
var nästan
fullpackad kl 1000.

Upp till Platåns högsta punkt med modell och de
saker, jag
jag brukar behöva.

Uppe på Platån möttes jag  av nordlig vind
ca 2-3 m/sek.

Dessutom, var vi förunnade med en stark och
stabil topprotor,
som kan göra livet surt för en
modellflygare.

Läs om topprotorn här.

Rotorn roterar medsols på toppen,  vilket innebär,
att står du
med näsan mot havet, känner du,
hur det blåser i nacken…

Just under vindstyrkor mellan 3-7 m/sek snurrar
rotorn
stadigt på som en tivolikarusell , om vinden
ligger rakt på kanten.

Om vinden vrider mot väst,  försvinner rotorn.

Jag startade, med viss vånda med tanke jag hade
nackvind,
men jag vet,  att kommer jag bara ut
över kanten, kommer jag att
möta lyftet i den
laminära havsvinden.

Att du plötsligt träffar på kraftigt laminärt lyft
är en risk,  om du flyger skärm.

Det plötsliga lyftet träffar ju skärmen med mycket
hög anfallsvinkel, vilken kan vara en risk för stall
och inslag.
Då gäller det,  man har en plan i
förlängda märgen, 
hur man ska reagera för att
lösa problemet.

Jag fick fint lyft och det  var starkt och turbulensfritt
ute i den laminära tryckvinden.

Flyga det fick jag, så mycket jag ville.

Vid lunchdags kom en karavan med glada
Fenix skärmflygare
från vår huvudstad på besök.

De var fulla av förväntan och uppfyllda av förväntan om
det perfekta flyget…

Vi talades vid en stund och jag berättade om de
erfarenheter 
jag fått under min 47 år som pilot av
modell- och skärmflygning
på Hovs Hallar.

Efter diverse turer kom skärmflygarna i luften
och fick uppleva den
vilda och ibland brutala
naturen vid Hovs Hallar.

Jag är övertygad,  de fick sina önskningar uppfyllda.

Mina önskningar uppfylldes i alla fall.

Fredagen skulle bjuda på NordVästlig vind 5-7 m/sek,
vilket
skulle gör flygning på det låga hanget vid Segeltorp
möjlig.

Hoppas ni kommer fler gånger från Stockholm !

Här kommer lite bilder med kommentarer.

Mer eller mindre vettiga…

Kamera är GoPro och Mobius. Bilderna är i regel
kraftigt uppdragna,  vilket påverkar kvaliteten.

Fly low and slow…

Vill du kommentera något gå längst ner på sidan,
där det står “Leave a comment”.

 

En glatt gäng skärmflygare på ingång…

Förväntansfullt

Skärmflyg…ingen billig sport.

“Upp och pröva dina vingar”…

Inte så enkelt att dra upp vid en topprotor

…men det ska gå…

…bara man klarar buskarna…

…detta är inget idealiskt läge för en skärmflygare…

…chansen för frontinslag är relativt hög här…
eftersom skärmen möter laminärt lyft plötsligt
med tillhörande ökning av alfa och risk för stall.
Se hur mycket broms piloten försiktigtvis  flyget med.

Up up and away…

Startplats rekas.

Vi har redan flugit säger kvigorna…så vi parawaitar…

Ånyo vill topprotorn bestämma…

…och den vinner ofta…

Treenighet

I bakgrunden Hallands Väderö

Nordosthanget vid Platån. Nödlandningsyta nere vid stranden rakt fram.
Men bered dig på en jobbig promenad.

Platån Hovs Hallar.

Hur det är att landa i buskarna med skärm ?
Fråga mig…

Stockholmarna kommer !
Den gamle modellflygaren sitter på sin tuva…och flyger.
Jag började flyga mina modeller här 1973…det är 47 år sen…
så tuvan bör vara insutten nu…

Uppdragning vid fortet och beundrande åskådarskara.

Alltid roligt att ha en fanclub…

Snart nog…

Spendid isolation.

 

                                                                                                                                                 Hoppas det bär…

En sextett över Platån. 

Jaha, då återstår bara flygningen…

Min depåplats på Platån och den väl insuttna tuvan…

Släppet..GoPron på nosen…som alltid.

Ut genom topprotorn…

Hoppas höjden och energin räcker…

…därför det är kyttigt och besvärligt…

…men det funkade denna gången oxå.

Nu blir det botanik…

 

Åkertistel

 

 

 

Mannen på tuvan.

Slit och släp…

 

En Photostory hopsatt i synnerlig all hast…

 

Kategorier
Hangflyg modell

FÖRSTA FLYGNINGEN MED “TIGRA 1.4” AV ANDERS.

 

 

 

En flygande vinge från Polen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders från Halmstad ringde mig i dag och frågade,
om jag ville hänga med, då han skulle testflyga sin
nya
modell, Tigra, vilken är en flygande  vinge tillverkad
i Polen.

Jag märkte, att Anders var mycket  sugen att komma
ut och flyga
och den känslan känner jag av egen erfarenhet
väl till,  så jag
hängde med.

Vinden var västlig och framme vid hanget, vilket var
Tönnersa
vid Laholmsbukten, märket vi,  att vinden
var ca 4 m/sek rakt på.

Inte var vinden bara rakt på, den var också helt laminär,
vilket
innebar turbulensfritt lyft.

Modellen är en flygande vinge med attraktivt utseende
och snygga
linjer. Det finns en dimunitiv stjärt med
en fena för stabilitetens skull.

Kroppen i glasfiber snyggt gjuten och vingarna utskurna
kärnor
plankade med 0.4 poppelfanér.

Poppelfaner är ett klassiskt material för flygplansbygge
och det användes mycket vid bygget av fullskalaplan
före, under och efter Världskriget.

Även för modellflyg var poppelfaner ett viktigt material,
eftesom modellflygarna  under kriget var avhända från
balsan och fick använda det som fanns till hands.

Första starten gick perfekt, men efter en stunds flygning
konstaterade Anders,  att tyngdpunkten låg aningen för
långt
fram, varför det blev landning och tillbakaflyttning
av acken.

Sen flög den mer harmoniskt. Inga konstigheter och
framför 
allt svängarna fungerade bra.

Modellen lagom snabb för den inte så väldigt  erfarne,
men efter vidare trimning och försedd med ballast i
tyngdpunkten,  tror jag att den blir riktigt snabb.
dessutom väldigt agil, följsam i luften. Ska den flyga
bra så kräver modellen hastighet. Alltså inte en modell
som du ska ligga och gneta med.

Naturligtvis inte så snabb som en riktig F3F-modell,
men tillräckligt bra  ändå.

Skevroder/höjdroder finurligt upphängda i inbyggda
gångjärn.

Jag fick tillfälle att flyga modellen och ska jag jämföra
med exempelvis en Gryphone från 1970,  var detta 10
gånger
bättre.

Modellen hade ett fint glid, vilket Anders märkte,
då han skulle landa
på stranden.
Den ville inte ner…

Men han kom ner och modellen var efter dagens
flygning hel.

Jag tror Anders ska vara nöjd med det Tigran presterade.

Ska jag vara kritisk…så hade jag minskat kordan
på vingen med 20%
och ökat spännvidden från 140 till
175 cm för att få upp Re-talet.

Den hade blivit snabbare. En flygande vinge bör ha
en tryckcentrum
stabil profil och stabilitet kostar motstånd.

Det är bara att acceptera.
Det är därför,  en flygande vinge inte har en chans i
en F3F-tävling.

Värt att veta om flygande vingar är,  att föregångsmännen
bak
flygande fullskalalvingar, bröderna Horten från
Tyskland, redan 1942
konstruerade en flygande vinge
med mycket goda flygegenskaper ,
som hade glidtalet (fluget) 1:34.
Dessa glidtal blev allmänna inom
fullskalasegelflyget först
i början under 60-talet.

1945 konstruerade och byggde bröderna sin Horten VI,
vilken hade beräknat glidtal av 1:43. Man byggde
två prototyper,  som togs som någon form av krigsbyte
av amerikanarna och transporterades till USA.

Tigra 1.4 en vacker och bra flygande modell,  som attraherar
ögat och lusten att flyga.

                           Här lite bilder och en videosnutt i all hast.

 

 

Stolt ägare av en ny “Tigra 1.4”.

Bäst ta en bild på modellen före provflygning…

På väg till hanget i längs den efter regnet intensivt gröna lövsalen.

Trångt. Mottagare med telemetri väger 2.4 gram…
kolla säkringen av huven med en bit persiennlina.
En kolfiberhuv ligger på ett par hundra kronor med frakt.

Första starten.

Gick rakt och fint.

I bakgrunden Hovs Hallar…vad annars.

Vid vingspetsen strandens enda badgäster.

Som alla flygplan…den gör sig bäst i luften.

Kanske om jag ägt modellen, skulle jag målat ett mörkt band på en vingen.

Tigra 1.4

Det går inte åt många servon. Två styck.

Anders djupt fokuserad på att flyga sin modell.

Under ett av landningsförsöken.

Jag fick testflyga Anders modell…

Den gamle hangflygarens baksida…

Landning på gång.

Tigran med bakgrunden Halmstad och dess silos. 

Terrängen bakom hanget. Det går att landa här, om man är rutinerad.

Anders med modell efter fullgjord testflite.

Esteteiskt tilltalande modell.

En belåten pilot…tror jag.

På väg till parkeringen.

…där Anders bil kan hysa Tigran i monterat skick utan problem.

 

 

 

 

Horten VI

 

Kategorier
Hangflyg modell

VULCAN

 

 

 

 

 

Ännu en hangmodell från John Woodfields modellplansfabrik.

 

 

 

 

Jo, jag skriver fabrik, ty John tycks producera på löpande band.

Ska jag döma efter vad han publicerar bygger han en modell
var 20/dag…Beundrandsvärt. Kostar  tid och pengar.

Denna modell är en Vulcan som du kan läsa om här.

Jag tycker han flyger den skalenligt och verklighetstroget.
Dessutom är han en duktig pilot i sig.

Hans hang är det perfekta med en rundad kant som minskar
kantrotorns effekt och kraft.

Ibland blir jag avundsjuk på hans hushang.

Videon publicerade han på YouTube och jag bäddar in den
nedan. Dessutom har jag klippt lite bilder ur hans video.

All copyright tillhör John Woodfield.

Luta dig bakåt och njut av hans modell i luften !

Jag tröttnar aldrig att se på hans modeller !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JA…VAD SKA MAN GÖRA I DESSA TIDER MED CORONAVIRUS ?

 

 

 

 

Vi kan ju alltid flyga…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…det kräver ju ingen större ansträngning.

Annars tycker jag,  att det är ganska veset just nu,
med hur allt har gått i stå,  vad gäller samfällda
aktiviteter.

Mycket av det vi vill deltaga i,  är det restriktioner på.

Jag personligen iakttar reglerna noga, då jag enligt
myndigheterna är en person,  som tillhör en riskgrupp.

De har klassificerat mig som en åldring…

Att åka och flyga innebär ingen riskökning för
smitta,  om vi iakttar reglerna. Vi håller alltså
kontakt och avstånd.

Ok, mina inlägg blir lite enahanda,  eftersom jag just
nu är inne i en hangperiod. Det betyder mycket
material från
Hovs Hallar.

Dock ska jag i dag torsdag åka ut och flyga  termik
med mina modeller. Det är svag vind och solsken.

I början av veckan var det fint hangväder på HH.

Solsken och ca 5 m/sek rakt på med laminär havsvind.

Naturligtvis sög HH och jag gav mig iväg, där jag vid
framkomsten såg,  att Jan från Eslöv hängde under sin
skärm framför restaurangen på Hovs Hallar.

Jag tog mig ner till pilotplatsen med min modell,
monterade och startade ut i ett underbart lyft.
 Det var en helt bekymmersfri flygning med massor
av öveflödslyft. Jag kunde stiga till nästan 100 m
nere vid Segeltorpshanget.

Samtidigt med mig anlände Sven “Pennan” med
bilen lastad med skärm och dam.

För skärmflygarna var det lite problem,  då vinden
för dessa var i klenaste laget. Men med hjälp av
böner och skicklighet gick det att studsa fram över
Segeltorps skrovliga kant.

Således flög jag, filmade lite och hade en riktigt
fin dag. Min modell, en Spirit är ett utmärkt allroundplan,
som för det mesta är flygbart.

Jo,  jag har fina F3F modeller, men varför ska det gå 
så fort ?

Det är faktiskt en konst att kunna landa sin modell vid
Hovs Hallar med tanke på alla hinder, både terräng-
och mänskliga,  som finns i landningsområdena.

Inget oväntat skedde, vilket är ovanligt för mig,
utan efter 3 timmar i luften packade jag ihop
och knegade upp till bilen på parkeringen nöjd
och glad efter dagens flygning.

Som vanligt dokumenterade jag dagen med min
Mobiuskamera.

Orkar du så hoppa upp och häng med !

 

 

 

Jan flyger med sedvanliga lätthet och elegans.

Sven tyckte han var lite tung för skärmens storlek…

..men visst gick det att flyga.

Sven viktstyr vid Segeltorpshanget.

Start för min modell.

Sven kallad “Pennan”, en erfaren skärm och paramotorflygare från norr om Halmstad.

Jan, en pigg yngling från Eslöv.

Hur många mil har min Spirit glidit på hangen ???

Här är vackert att vistas.

Flygare från Ängelholm, Eslöv och Halmstad i luften.

 

Landning

Just i sättningen.

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

STUDSA PÅ KANTEN…

 

 

 

 

…kan bli resultatet om vinden är svag…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…då man beger sig ut för att få en stund på hanget.

Lördagen bjöd på svag västlig vind och solsken.
Som upplagt för att glida på hanget vid stranden i 
Tönnersa.

Jag var startklar kl 1000 och skickade ut min Spirit
i den svaga vinden, som enligt min Stiga vindmätare,
var 1.5 m/sekund. 

Inte mycket att hänga i granen,  men eftersom havsvinden
är laminär, modellen lätt och hanget fint utformat, förutsatte
jag,  det skulle bära modellen.

Vilket det gjorde. Men nu är det ju så att vinden är inte 
konstant, utan den varierar uppåt och nedåt, som
medförde,  att lyftet bitvis var dåligt.

Dock, hur dåligt eller bra vinden var, blev det 2.5 timma 
i luften för mig och jag njöt varje sekund av det.

Det var härlig flygning i fint väder och vacker natur.

Som vanligt lite bilder och en videosnutt.
Allt taget med min Mobius.

Sedermera kom Anders ner med sin modell och
han var i luften då jag var på väg hem.

Häng med på min utflykt om du orkar…

 

 

Spiriten med anordning för att filma framifrån-nedåt.

Flygegenskaperna försämras inte i någon högre grad
med kameran på en pinne…

Laholmsbuktens båge avspeglas i skyn.

Min framåtfilmande kamera. Enkel fastsättning:
Ett gummiband och ett varv tejp.

start

En och annan promenerade vid stranden.

Min Spirit med vad den gör bäst, flyger !

Lyckligt landat.

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ATT FAIL – SAFE…ÄR EN BILLIG LIVFÖRSÄKRING FÖR DIN MODELL…

 

 

 

 

 

 

…det fick jag en påminnelse om häromdagen.

 

 

 

 

 

 

 

I veckan hade vi fint väder för hangflyg på Hovs Hallar.

Nordväst 3-6 m/sek, vilket är rakt på Segeltorpskanten.

Förutom jag, fanns en skärmflygare från Halmstad på plats.
Då jag anlände,  låg vinden på ca 3-4 m/sek, varför skärmflygaren
fick avvakta starkare vind, vilket kunde  möjliggöra flygning.

Jag,  som modellflygare,  monterade modellen snabbt och
var beredd att starta.
Allt såg bra ut…och jag kastade ut, efter att jag kollat som vanligt
fulla roderrörelser och åt rätt håll.

Utkastet perfekt rakt mot den laminära vinden och omedelbart
efter utkastet,  skulle jag trimma upp nosen lite.

Jag gjorde det, trodde jag, men det jag egentligen gjorde…
jag stängde av min sändare ! 
Ett generalfel, men inte så otroligt som det låter. Knapparna
sitter jämte varandra.

Vad hände ? Modellen flög åt vänster, men jag kunde inte korrigera.
Vid sådana här tillfällen får jag möjliga och omöjliga scenerier i min
hjärna, vad som bör göras.

Dock slog mig tanken att kolla sändaren. Den var avslagen.

Nu var modellen 150 bort till vänster och började svänga in
mot den bakomliggande potatisåkern.

Jag slog på sändaren in a blink of an eye för att knyta ihop 
förbindelse mellan man och maskin.

Just som modellen vek sig på 10 m höjd över åkern,  fick jag
bindning och jag lyckades hjälpligt räta upp modellen för
en någotsånär kontrollerad landning.

Du ska veta,  att tidsförloppet från start till landning i åkern
var ca 6 sekunder.

På den tiden skulle jag komma på feleträtta till det,
få mottagaren att binda till sändaren och få kontroll på
modellen.

Men rutinerna, vågar jag påstå, sitter i ryggmärgen efter
47 års hangflyg på Hovs Hallar.

Framkommen till modellen såg jag den var oskadd och det
var bara att gå till kanten och starta igen.

Tack vare modellen gick i Fail-Safe, då jag slog av sändaren,
flög den tills jag lyckades
binda igen !

Dagen förlöp snabbt och jag fick ett par timmar i luften,
som också blev skärmflygaren förunnat.

Då vi flög samtidigt,  försökte jag plåta honom från modellen
i luften och jag var övertygad om, att bilderna var bra.

Dock sprack den illusionen, då jag hemkommen kollade
bilder och video från min Mobius.

Inget..nada…filerna var korrupta på kortet och gick inte
att rädda. Varför det blev så  ? Bra fråga.

Men sensmoralen av dagens flygning måste ju vara, att
inte stänga avsändaren under flygning, formatera ditt
minneskort rätt i kameran och kolla att du har ställt in
Fail-Safe på din modell !

Annars var allt jättefint.

Lite bilder blev det ju…och allt taget med min Mobius.

Häng med  men håll avståndet!

 

 

 

Detta foto just efter start .

Här ser du att nosen pekar lite ner.
Jag ville alltså trimma upp den lite.

Nu har  jag justerat höjden…trodde jag.
I realiteten hade jag stängt av sändaren !

Modellen gled åt vänster och mottagaren hade gått i Fail-Safe…

…vilket innebar, lite höjd och lite sidoroder åt vänster…
som du kan se,  så är modellen efter en mindre vikning på väg
att blåsa in över potatisåkern…just i detta ögonblicket hade jag
slagit på sändaren igen…

…vilket möjliggjorde en något så när kontrollerad landning
utan skador på modellen.

Sen var det bara att starta igen…med sändaren påslagen.

Jag fick en underbar flygdag vid Segeltorp…
Jag påpekar än en gång; Ser du så skarp horisonten är ?
Det är oss förunnat, som bor vid havet att få uppleva.

Naturen är vacker här…

Mannen på stigen är en skärmflygare på väg upp
till starten med sin sele och skärmsäck.

Det är fult att peka 1.

Fult at peka 2.

Uppdragning skärm.

Volare !

Vi som hangflyger , vi flyger  miljövänligt.

Här trodde jag att jag fick fina bilder på skärmflygaren…

Kan inte bli bättre !

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ANDERS PREMIÄRFLYG PÅ HOVS HALLAR

 

 

 

 

 

Någon gång ska vara den första…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders är en modellflygare som efter 30 års
uppehåll har återupptagit modellflyghobbyn.

Han är främst intresserad av segelflyg och jag träffade
honom för första gången vid Tjärby-hanget.

Nu har han skaffat fler modeller och ville prova på 
att flyga vid Hovs Hallar.

Vilket naturligtvis gläder en gammal hanguv som mig.

I söndags var det utlovat 2-4 m/sek nordväst, varför vi
bestämde attvi ses vid parkeringen på HH.

Förhållandena då vi kom var ca 1 m/sek nordvästlig
vind, varför vi gick till Segeltorpshanget.

Vinden var svag, men eftersom Anders modell var lätt
och försedd med motor startade han.

Om man flög noga och försiktigt gick det att hålla
sig uppe.

Det var mycket människor ute och promenerade
och till min förvåning fanns det fullt med folk i restaurangen…

Med tanke på Covid-19 viruset är det något, som jag aldrig
skulle ge mig in på.

Under eftermiddagen kom ett stort gäng skärmflygare
från Göteborg som fick konstatera att man eventuellt
kört 36 mil i onödan…

Men vid 14-tiden kom det lite sjöbris och en av 
skärmflygarna startade, kanade ett par vändor innan
han i brist på vind var tvungen att landa.

Anders drog fördel av den ökande vinden och kunde,
tror jag , riktigt njuta av sin premiärdag på Hovs Hallar.

Så småningom var vi nöjda och gick upp på Platån,
där jag visade,  vad man ska ta hänsyn till,  om man
flyger där.

Sen gick färden i skilda bilar tillbaka till Halmstad
och med som jag hoppas positiva och ljusa minnen
av den första flygningen för Anders på Hovs Hallar.

Här en liten fotostory och en snutt från en ombordkamera
på Anders kärra.

Häng med !

 

 

 

Första starten Hovs Hallar…

Efter första landningen.

 

 

Liten FotoStory

 

 

Ombordkamera i Anders modell.

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

KARANTÄN…

…hur upplevs det ?

 

 

 

 

 

 

 

Vi är alla medvetna om det som kalla Covis-19.

Ett influensavirus som spridit sig från Kina ut
över världen. Nästan,  för Cook Islands är fritt
från viruset.

Lite långt att åka dit förstås.

Är man som jag fyllda 70,  är man automatiskt
hänförd till en riskgrupp.

För mig har det inneburit en i stort sett självvald
isolation från andra personer. 

Jag vill inte riskera något, om jag kan undvika det.
Således har vi bunkrat upp mat, så svälten ska kunna
undvaras i 30 dagar.

Jag handlar en gång i veckan på Lidl, där man har
öppet för riskgrupper från 0700 onsdagar.

De få gånger jag varit där kl 0700,  har jag varit ensam
kund.

Efter inköp spritar jag händer, MasterCard och plånbok.
Allt för att minska risken för infektion.

Tack och lov att jag är modellflygare, eftersom det inte
kräver andra människor.

Den som har noll intressen,  tror jag har svårt att stå
ut med att göra ingenting.

Jag märker vid samtal med andra att bristen på sociala
kontakter börjar  påverka människorna.
Många, i alla fall äldre, saknar de dagliga kontakterna
med vänner och grannar. Tala i telefon, javisst, men
det är inte samma ska som att träffas personligen.

Vi kan hoppas att vetenskapen kan ta fram ett vaccin
inom ett år i alla fall. Ett vaccin eller fullständig karantän
är enda sättet att få bort viruset i samhället.

Till min förskräckelse läser jag i en ansedd tidning,
att kroppen inte i alla fall bygger upp antikroppar
mot viruset , efter att man drabbats och överlevt.

Låter skrämmande.

FHM har ju inte rosat marknaden eller förmått lugna
allmänheten genom sin virrige  talesman Tegnell.

Varför inte låta en talesman med en naturligt auktoritet
framträda inför allmänheten ?

Vem ? jag skulle föreslå fd chefen för FHM,  Giesecke som
en utmärkt talesman.

Nä, nu ska jag se  till,  att min Spirit är laddad, för i morgon
söndag är det lovat 3 m/sek rakt på på Hovs Hallar.

Jag dyker upp vid 12-tiden,

om någon är intresserad.

Du kan ringa mig och kolla 0706277120.

Så ut i naturen hangburen !