nu går det mot……
………………midsommar !
Så håll ut och njut av att dagarna blir längre och längre.
mats
Kategorier
Författare: Mats
Kategorier
SKÄRMFLYGBRICKAN
……..för 2012 har landat i brevlådan.
Nu går det ett år till…….minst. Skärmflygförbundet har bra ordning på sin administration.
Undrar när medlemskorten från SMFF dyker upp …………..?
mats
Kategorier
STRAX INNAN JUL
tog tag min enkla och välflygande Blue Phoenix,
försedd med en billig kinesmotor ut på ängen nedanför min bostad. Jag var oändligt flygsugen, så det fick bli Blue Phoenixen, för den har aldrig gjort mig besviken.
Flygning är ju mycket mer än att ha en kolfiberkärra med en stjärnmotor för 40000 spänn.
Modellflyg för mig är, att mitt flygande ska skapa en känsla och kanske en flykt från vardagen till en ytterligare dimension. Enkelt uttryckt vill jag uppleva glädje, när jag flyger och att jag kan nå det mål , jag sätter upp för min flygning.
Vädret i dag var 6/8 Cu och Stratus och nästan ingen vind. Min modell försågs med den lilla nyckelringskameran, som numera tar i Hd-format, så jag skulle kunna suga på flygningen efteråt.
Att kunna gå ut med enkla plan och flyga med dessa utan att behöva släpa med en mekanisk verkstad är härligt. Således slängde jag iväg min BF med tillslagen kamera. Klättrade lugnt upp till 300 meter´och slog av motorn. Efter någon minut träffade jag på kraftig termik och jag klättrade så högt jag kunde se modellen. Med det molntäcket det var i dag, vågade jag inte gå högre, då modellen tenderade att försvinna i töcknet.
När man står och flyger sin enkla modell och allt är under kontroll, då känner jag flyglycka och tillfredsställelse. Det jag också känner är ju :Förväntan !
Kommer modellen att bete sig , som är avsett ? Jag vet, att en masonitskiva kan flyga, men när det gäller en modell, så ska den ju flyga , som jag förväntar , den ska flyga. Gör den det, då är dagen räddad.
Efter en timmas flygning landade jag och kollade filmen jag tagit. Men enligt lagen om allts djäklighet, var batteriet nästan urladdat, när jag började, så det blev bara en liten snutt.
I somras, när jag åkte ner till Hovs Hallar sent på eftermiddagen, upplevde jag just en sån dag, jag beskrivit ovan. Perfekt vind och ljummet i solskenet. Eftersom jag kom ner mot kvällningen, stod solen lågt i väster och den färgade ju landskapet i varma färger och jämnade till konturerna.
Inte bara kan man njuta av väder, utan när man sitter i selen och kan koppla av flygandet lite, om det är bra förhållanden, så känner man också dofterna från havet och lukten från strandängarna. En upplevelse jag unnar fler. Känslan när man sitter selen och glider fram över den nordskånska naturen är obeskrivligt. Just det , att det är JAG, som sitter där och flyger och det är jag , som utnyttjar terrängen, naturen och min skärm!
Här är lite bilder, som visar skärmflyg och OT-Friflyg. Jag hoppas bilderna förmedlar en känsla till er och gör er nyfikna !
Skolbacken vid Hammars Backar.
Polenfärjan kryper i horisonten som en skogssnigel.
Ett antal skärmar…..
Att kontrollera sin skärm är en konst bara det.
Endast två piloter kvar i utslagningstävlingen.
Pierre flyger tandem
Lite manipulerad bild, men ger än känsla
Här blommar skärmarna på strandängarna
Gryningsstart i dimman.
Man kan känna lukten av eter.
Trimstart
Det enkla – ofta det roligaste.
60 års erfarenhet av friflyg. Vad han känner ? Jag tror förväntan !
Sten Persson fokuserad
”Hoppas jag hittar termik”!
Luftens och termikens mästare – tranorna som flyttar.
Fly baby fly !
Ja ni ser själva när den konstruerades……….
There is no limit in the sky……….
mats
Kategorier
FLYGANDE VINGAR…
…har alltid intresserat mig…
…därför de avviker från det man normalt ser
som ett flygplan med dess traditionella konfiguration och
aerodynamiska kontrollytor.
Som ni kan se på bilderna, som publiceras med tillstånd av
Dr Reimar Horten, så var kunskapen redan på 30-talet i Tyskland
stor om konceptet flygande vingar.
De två föregångsmännen var ju professor Lippisch och Horten ,
som var för sig experimenterade och löste problemen.
Vill ni veta mera om dessa två så googla.
Problemet med en flygande vinge är, att en ”vanlig” vingprofil
orsakar en oscillation, när vingen flyger. Det vill säga, den vill
öka hastigheten och sänka nosen , tills farten åter ökat så mycket ,
att lyftkraften ånyo lyfter nosen.Detta gör, att vingen får en
sinusformad horisontal flygbana.
Lippisch och Horten var framstående aerodynamiker och hade
vindtunnlar till sitt förfogande, där de kunde utföra mätningar
på de krafter, som påverkar en vinge vid olika hastigheter och
anfallsvinklar.
För att en flygande vinge ska flyga stabilt i huvudsak, måste man
ha en profil som är tryckcentrumsstabil. En vanlig vinge som man
ökar anfallsvinkeln på flyttar resultanterna av vektorerna från
lyftkraften, så att man får en nos-ner rörelse. Denna rörelse
lyckades man häva genom att förändra vingprofilen.
Den vågformade rörelsen i horisontalled hade en frekvens på
cirka 50-60 sekunder, innan man förstod, hur man löste problemet.
Alltså tryckcentrum är den platsen på vingen , där lyftkraften
har sitt angreppscentrum. Flyttar detta centrum sig ,
ändras anfallsvinkeln. Tänk på hur det känns , om ni flyger
ett mindre privatplan och man drar landningsklaff.
Man upplever exakt det, som är beskrivet ovan, därför vid
klaffansättning ökas lyftkraften, tryckcentrum flyttas bakåt
och du upplever ett nos-ner moment. Alltså man känner lyft
när klaffen går ut och därefter, på de flesta mindre plan,
en nosnerrörelse.
Moderna profiler för oss modellflygare som är tryckcentrumstabila
är en del serier av professor Eppler. Dessa profiler använde
vi på snabba hangmodeller under 70- 0ch 80-talen.
Jag tycker bilderna, på speciellt Horten IV och VI , visar hur
man kan bygga en flygande vinge , som är vacker med stort
sidoförhållande och högt glidtal.
Ett problem man upptäckte planet hade var självinducerat
vingfladder vid viss hastighet.
Planet hade bättre glidtal än flaggskeppet D-30 Cirrus/Austria.
Ett välkänd flygplan utan konventionellt höjdstyrverk var
Me163 Komet. Konstruerat av professor Lippisch. Planet var
ju ett raketplan och en av de engelska provflygarna Eric ”Winkle”
Brown, som vågade provflyga planet efter kriget, han sa ,
att Me163 var det mest välflygande plan han någonsin flugit.
Här är några bilder och de visar Horten IV och Horten VI:
En Horten VI. Spännvidd lite mer än 20 meter och glidtal med flugen polar 1:33,5
-34.5. Man ser det stora sidoförhållandet för att erhålla ett högt Re-tal.
Genom att ha ett högt Re-Tal minskar man lyftkraftsmotståndet,
även kallat det inducerade motståndet och det medför att vingen flyger effektivare.
Piloten låg ner på magen och flög dessa plan.
Horten VI hade bättre glidtal och flygegenskaper än D-30
vars avantgardistiska utseende kan beskådas ovan.
En tidigare vinge från Horten. Man kan se att skevroder och höjdroder är separerade.
En tidigare version av en Horten flygande vinge. Medlemmar ur NSDFK runt planet
Ibland försåg man planen med en motor och det gav höga hastigheter
med lite hästkrafter, jämfört med konventionella flygplan
då dessa var tyngre och hade mera frontalmotstånd.
Här en renoverad HORTEN i USA som flyger. Denna bilden är tagen 1959
och just detta planet genomgår i detta nu en grundöversyn för att bli luftvärdigt.
Här ser man den fina aerodynamiska utformningen av en Horten VI.
För att nå termiken behöver man bogsering. Är bogserkärran en Fw 56 eller en 159 ?
i synnerhet när det gäller segelplan.
Jag är glad och stolt ägare till en klassisk bok om segelplan, som skrevs av de främsta företrädarna inom aerodynamik, flygmekanik och konstruktions- och byggteknik i 30-talets Tyskland. Inte bara har konstruktörerna och teoretikerna skrivit, utan också de aktiva tävlingsflygarna har lämnat sina bidrag. Tyskland var världsledande och är det fortfarande inom området högvärdiga segelplan.
Boken trycktes 1942 i Tyskland och jag är omåttligt glad, att jag äger den. Jag vågar påstå , jag läst varje sida noggrant och lärt mycket!
När man läst boken, förstår man att kunskapen inom ämnet segelflyg, redan då var hög. Detta kom som en följd av tyskarnas vilja att utforska och experimentera. På 20- och 30-talen flög man i stort sett bara hang och hang finns det gott om i Tyskland. Speciellt Rhön blev ju berömt. Den mest kända platsen är Wasserkuppe , där man kan säga segelflygets vagga stod.
Det var här man lärde sig att utnyttja de termiska uppvindarna, som gjorde det möjligt att vinna höjd utan att behöva ligga och kana på ett hang.
I och med nazisternas maktövertagande skapades det ekonomiska möjligheter för flygklubbarna att företa experiment. Det var av intresse för regimen ,att fostra blivande militärpiloter, genom att ge dessa möjlighet , att lära sig flyga segelplan. Man kan också säga, att utvecklingen av segelflyget låg i tiden.
Även i Sverige utgick statsbidrag för de som tog segelcert. Jag tog mitt segelcert 1967 och jag tror statsbidrag utgick fortfarande, men jag är inte säker.
Konstruktionerna skedde oftast i anknytning till olika universitet, där man hade en inspiratör och mentor. Kända ställen där man konstruerade segeplan var Berlin, Aachen, Darmstadt, Muenchen, Stuttgart och Göttingen. Dessutom hade man kommersiella tillverkare som Schemp-Hirth, Schleicher, Schneider-Grunau, Jacobs-Schweyer och Weber. Flera av ovanstående företag existerar än i dag.
Jag har fotograferat lite bilder ur boken , vars förlag inte mer finns. Andra bilder har jag fotograferat av från bilder i museét på Wassekuppe. Det stod inget om copyright, därför använder jag de.
Här kommer lite bilder med lite förklaringar. Jag vill bara visa, hur vackert man byggde vid denna tid.
En av de vackraste bilderna.
En konstruktion från sent 30-tal
Gummirepsstart med fyra ”Anfänger”med ”Ägg”, dvs piloten satt i en inklädnad.
Planritning på en övningskärra från mitten 30-talet
Så här kunde det se ut en söndag på Wasserkuppe. Rakt fram Fliegerdenkmahl. När jag var där sist för ett
år sedan såg det likadant ut, med undantag för att inget folk var där i det kalla vädret.
Här ser man den höga aktiviteten på 30-talet på Wasserkuppe i samband med nationella tävlingar.
En känd tysk jaktpilot har flugit en segelkärra.
En högvärdig, glidtal 1:33.5 kärra över Wasserkuppe.
Wasserkuppe
Nästan konfigurerat som den tidens jaktplan
Kanske det mest avancerade planet före kriget. Med flappade vingar och glidtal 1:37
Man experimenterade mycket med flygande vingar och annat. Man hade ju inga andra möjligheter.
De laminära profilerna var inte kända och det dröjde till 50-talet innan man förstod att använda dessa.
En av Hortens flygande vingar. hans mest avancerade vinge hade ett glidtal på 1:35
Efter en gummirepsstart
3 av de 6 gummirepsdragarna just efter start.
Här kopplar piloten loss gummirepen och glider ut till lyftet på hanget.
En Anfänger, som var föregångaren till SG-38 i väntan på start.
Lite högre sen släpper han stället.
Målning M/1938
Reklam för motorer till motorseglare. Denna fabrik låg i Brandenburg i sydöstra Tyskland och var verksam med
motorbyggandet tills kriget slutade.
Tja, en sån skulle jag gärna haft….
Detta ser lite ut som HPD eller …?
mats
………………..på ett hangarfartyg.
Den 18 januari 1911 gjorde man den första landningen på ett hangarfartyg.
Det skedde i USA där man modifierat USS Pennsylvania, som var en kryssare. Fartyget låg ankrat i San Fransico Bay och piloten Eugen Ely landade sitt Curtiss pusher biplan på ett provisoriskt hangardäck.
Här kan ni läsa om det: http://en.wikipedia.org/wiki/File:First_carrier_landing_1911-01-18.jpg
Jag fick mig tillsänd lite bilder och eftersom dessa inte syns varje dag lägger jag de här med korta förklaringar. Ganska fantastiskt, 100 år sen och fortfarande är konceptet gångbart.
På finalen.
Hjälten själv. Kolla hans pressveck på byxorna. Ordning och reda.
På väg att landa. Kolla uppfångningsrepen ,som är ankrade med sandsäckar.
Efter landningen förberedelser för take-off.
Nån som skulle vågat ? Hangardäcket står på de förliga kanonerna.
Ögonblicket då det skrevs historia
Piloten efter landningen med fartygschefen och galanta damer.
Tur man har nedförsbacke sista metrarna. Kanske för att undvika att kroppen skulle slå i.
Ja, så här gick det till på den tiden…….
…och nu gör man om det med en replika av Curtissen på USS George H.W. Bush (CVN-77)
Länk till detta fartyg:
http://en.wikipedia.org/wiki/USS_George_H.W._Bush_(CVN-77)
mats
…dyker upp i min inbox.
Den sista kom idag och är en notering från Freiburger Nachrichten
Länk:
http://www.freiburger-nachrichten.ch/
Här är en bild på artikeln. Roligt att få så mycket gensvar….
http://www.freiburger-nachrichten.ch/index.php?option=com_wrapper&Itemid=7
Här kan du läsa mera om den märkliga ballongresan.
Kategorier
BERÖMD I FRANKRIKE
är jag ju inte….
Men ballongerna jag fann vid Tönnersa Strand är kända.
En av Frankrikes största tidningar har haft två artiklar
om ballongernas färd !
Rubriken säger att ballongerna som släpptes vid
Fribourg Hopital, återfanns av en flanör i Sverige.
Länk till sjukhusets hemsida om ballongerna:
http://www.fr.ch/hfr/fr/pub/metanav/ballonssuede_print.htm
Japp så är det.
Kategorier
FLYGUPPVISNINGAR 2012
finns nu att studera via min länk.
För en som är intresserad av flyg, av vilket slag det vara månde, är det ju bra att ha en uppställning av aktuella flygevents i Europa.
Man vill ju inte missa något man drömt om att se.
Här är länken till flyguppvisningarna:
http://www.milavia.net/airshows/calendar/showdates-2012-europe.html
Ur förteckningen hittar vi den 27 maj, då F7 håller sin Flottiljdag med tillhörande uppvisning. F7 ligger som alla vet utanför Lidköping.
Länk till F7:
http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Skaraborgs-flygflottilj-F-7/
Den14-15 juli går Tierp Arena Air Show. Länk:
http://www.tierparena.com/page/category.php?id=tierp%20arena%20air%20show
I Dala-Hjärna går 12-12 augusti en uppvisning och här är en länk:
Ovanstående är svenska uppvisningar. Vad jag saknar är Flygvapnets huvuduppvisning 2012, men den dyker väl upp…….
mats
Kategorier
PLANERA SOMMARENS RESOR NU
som ska handla om temat modellflyg och flyghistoria
Jag vet att sommaren inte står runt hörnet, men om 13 dagar har vi vintersolståndet här och därefter går vi mot ljusare tider.
Den sommaren som var, gjorde inte mig glad, då det handlar om väder. Fel och och för starka vindar för skärmflyg. För lite nord-nordvästliga vindar för för modellhangflyg på HH.
Därför sitter jag här och funderar på varthän man ska bege sig i sommar. I April åker jag till Alicante för att flyga skärm som vanligt, men när man är hemma igen ? Varthän ?
Jag läste på det tyska modellflygförbundets hemsida att man ordnar ett stort modellflygmeeting i södra Tyskland med anledning av DMFV:s 40-årsjubileum.
Ni kan läsa om jubileet här:
http://presse.dmfv.aero/aktuelles/groses-jubilaums-airmeeting/
Meetinget går mellan 6-8 juli 2012 ochhär kan ni läsa:
http://flugtag.dmfv.aero/anfahrt/
På vägen till denna flygdag är ju en mellanlandning på Wassekuppe aktuell, eftersom det ligger längs vägen.
Här kan ni läsa om Wasserkuppe: http://www.wasserkuppe-rhoen.de/
eller här: http://www.segelflugmuseum.de/
Ni kan läsa om Wasserkuppe i tidigare reportage på min blogg: https://hangflygning.se/?p=5909
En annan plats man besöker, är ju naturligtvis Friedrichshafen vid Bodensjön. Där finns ju zeppelinmuseet och Dorniermuseet. Båda mycket sevärda.
När vi passerar Frankfurt flyger vi hang på deras Truemmerberg utanför stan.
Om någon önskar info om hur man reser, bor eller annat så går det bra att maila: flyhigh(och det konstiga a:et) telia.com så ska jag försöka svara.
mats
Kategorier
NÄR TINGEN ÄR EMOT OSS
då kan osannolikheter inträffa…….
vilket kranmännen som skulle bärga en liten engelsk småbil ur
en hamnbassäng fick erfara the hard way.
Eftersom jag arbetat med tunga maskiner i 39 år,
kan jag med den erfarenheten säga, att sämre kranmän näppeligen
finns att driva upp.
Antingen var de okunniga eller påverkade av alkohol eller droger,
för så gör man inte.
För det första, ställer man kranbilen så nära kanten det går,
med hänsyn till kajens bärighet, för att minska kranarmens hävarm.
För det andra fäller man ner stödbenen, så kranbilen står stadigt.
Kolla på bilderna hur töntarna gör !
Vidare, när man fått lasten kopplad , så vippar man in eller kör in
kranarmen så mycket det går, återigen för att minska det dragande
momentet på lastbäraren.
Ja, se på bilderna och resultatet av ignoranta kranmäns agerande…
Så nu har vi ringt en firma med en kranbil och lyfter lätt som en plätt….
Fast varför har han inte fällt ut stödbenen ? Och varför står han så långt från kanten ?
Det går fint säger kranmannen, kopplade ur gränslägesbrytaren och lyfte….
Det är inte mitt fel sa kranmannen…..
Nu tänker vi efter före, sa någon….
Vi tar hit en riktig bil. En svensk bjässe, en Volvo. Den fixar det….
Och vi fäller ut stödbenen, fast varför står han inte närmare
kajkanten för att minska belastningen ?
Varför kör han inte in kranarmen och svänger in lasten mot kajen,
allt för att minska hävarmen ?
Lika bra vi lägger denna kranbil oxå i vattnet.
När jag ser sista bilden, tror jag inte kranbilen trillade ner.
Jag tror att den står på kranarmen och hänger på det högra stödbenet.
Fast man kan ju inte veta, om bilderna är fuskade………..i
Photoshop är det omöjliga möjligt.
Härliga bilder på människors dumhet !
Men roliga…..
Mit Luftballons
hade gjorts, när jag fann 4 friflygande luftballonger från
detta sjukhus.
Länk till sjukhuset: http://www.fr.ch/hfr/de/pub/dashfr.htm
Man hade i Fribourg, Schweiz, haft en tillställning,
som hade sitt fokus på på invigningen av en ny radiologisk
avdelning.
Sjukhuset är en mycket välrenommerad institution,
som finns i Tyskland, Österrike och Schweiz.
Jag fann ju dessa ballonger i början av december på
stranden i Tönnersa.
Ballongerna var nästan tomma på gas, vilket säger mig,
att de legat ganska länge på plats. Mest troligt är,
att de landat i havet och sen med vindens hjälp
blåst upp på stranden.
Ballongerna släpptes i november från Freiburg i
Schweiz och tiden för att flyga till Sverige 1400 km
fågelvägen och mera troligt 2200 km verklig
färdväg, torde med de vindar som rådde vid tidpunkten
för släppandet, ha tagit ca 36 timmar.
Ganska fantastiskt att man kan få fram ett budskap
med så enkla medel så långt !
Jag skickade ett E-mail till sjukhuset, där mitt meddelande
mottogs med stor glädje. Jag fick ett mycket snällt
tackbrev och händelsen ligger på deras hemsida ovan
och dessutom kommer ett reportage i den lokala
tidningen om händelsen.
Roligt.
Här kan du läsa om ballongerna.
Det stället där man släppte ballongerna.
Här är en karta så ni kan se resan ballongerna gjorde:
Die Reise insgesamt etwa 2000 km .
VogelFlug ca 1400 km !
Hier wurden die Ballons gefunden
Die Mündung der Fluss Lagan in der Bucht von Laholm.
Die Dühnen von Tönnersa. 
Die Wellen rollen den Fluss aufwärts nach einem schweren Sturm .
Nach dem Sturm und das Meer ist ruhiger geworden.
Die Sonne gerade aufgestiegen und gibt unser Natur eine gelbe Farbeton.
Die langreisenden Ballongs, von Fribourg geflogen..
Ja, so sieht es aus….nach etwa 2000 km Fahrt in der Luft und auf´s Meer.
Kategorier
FÅGELGISSNINGEN ÄR AVGJORD
Jag blev förvånad, att så många var intresserade av fåglar,
men nu har jag fått in flera rätta svar. Eftersom jag ibland är en generös människa, så korar jag två förstapristagare i egenskap av
enväldig domare. De två först inkomna rätta svaren, var lagda av Daniel och en ornitolog som heter Lars. Jag gratulerar till glassvinsten, som kommer att överlämnas av drottning Silvia ……tror jag.
Daniel som vann glassen.
Fågeln var som mycket i naturen, vacker. Jag rekommenderar er, om ni har möjlighet, att ta den promenaden jag gör nästan varje dag nere vid Tönnersa Badstrand. Du kommer att uppleva vyer, lukt av hav och skog och djurliv. Framför allt kan du gå och filosofera i dina egna tankar.
Jag tänkte på en sak. Betänk när du går i en köplada. Där är man utsatt för den hjärndöda skvalmusiken, som gör, att i alla fall jag bara vill handla snabbare än en blixt bara för att komma ut.
Promenerar du längs stranden, hör du havet och vindens rytm. Att gå längs denna strand en tidigt morgon, när vinden fortfarande inte dragit igång på allvar, då är det en lisa för öronen att höra det lite blyga frasandet, då dyningen försiktigt bryter mot stranden.
Det låter nästan som havet småandas.
Jaja, man är ju ingen poet, men så tycker jag med ovanstående.
Vad det var för fågel ??
Jo det är en snösparv i vinterdräkt. Snösparven migrerar (flyttar) på vintern från norra Skandinavien söderut och ses ofta just vid stränder, där de söker föda. Olyckligtvis hade jag inte mitt stora zoomobjektiv med mig, så bilden blev efter uppdrag grynig. Men det är ju känslan, som räknas.
Här kan läsa om snösparv: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%B6sparv
mats
Kategorier
LITEN EYETEASER FÖR ALLA WANNABEPILOTER
För er som drömmer…
…………ta en koll på filmen.
Efter att ha sett den, kanske en del tänker att: ”Jag ska börja sy ryamattor i stället”…….
Denna piloten har, det som få har, den riktiga gåvan som gör att hans perceptioner resulterar i denna total kontroll.
Han flyger tekniskt sett perfekt. Men han har fortfarande en mjukhet och följsamhet i flygningen, som gör att allt hänger ihop.
Detta till skillnad mot den execismässa flygningen man ser ibland, som bara tröttar åskådaren.
Japp, det är min åsikt och eftersom det är min blogg, skriver jag precis vad jag vill !
Här är filmen och för det ska bli riktigt bra, så välj HD-upplösning på skärmen eller i alla fall så mycket , som grafikkortet klarar.
mats
Kategorier
DAGEN EFTER
……..blåsandet från sydväst, som vred till nordväst….
planerade jag att åka ner till stranden vid Tönnersa, för att se hur vinden, men framför allt vågorna tack vare det höga vattenståndet, hade omformat kustlinjen och vårt fina och långa hang.
När jag kom ner till stranden 0830, gick vågorna fortfarande upp till dynkanten, men man märkte , att de sakta drog sig tillbaka. Orsaken är ju mindre vindstyrka och sjunkande vattenstånd.
Dynkanten, eller hangkanten var kraftigt påverkad längs hela stranden. Havet hade eroderat ner den uppskattnings mellan 1-1,5 m. Så småningom kommer ju sanden att transporteras upp på dynerna genom vindens outtröttliga paternosterverk. För oss som flyger hang , gör en storm som i söndags , att hanget blir bättre och rakare. Det ska bli synnerligen intressant att prova skärmen där vid västlig vid 6-7 sek/m.
Stranden var helt täckt med vitt skum från havet, så man hade en illusion av vinter. Allt var vitt. Småbjörkar, strandråg och annan växtlighet som fångats av vattnet , när det ramlade ner från den eroderande kanten låg och flöt i härvor. De stora drivedsstycke jag förut sett på stranden och som legat där under flera år, de var borta med vinden för att travestera en känd bok.
Stranden var steril och inte speciellt spännande att gå på. Ett och annat flyttfågelsräck med knipor virrade förbi och en och annan kanadagås kom kavande i den hårda vinden. Först när jag var vid Lagaoset, som är brett, kunde man se att mycket kastats upp på stranden. Så det blev att gå runt och fotografera lite. Några bilder blev det.
Efter strandpromenaden gick jag till parkeringen i strandskogen. Vägen var blockerat på flera ställen av större träd, som blåst omkull. Förvånansvärt mycket träd låg ner. Till 90% tall, vars rotsystem inte är en höjdare i sur, sandig mark.
På parkering stod en stor tysk husbil med ett elverk puttrande 30 m från bilen, antagligen för att våra tyska gäster skulle kunna hålla värmen med hjälp av värmepatronerna i husbilens centralvärme.
Dessutom hade som vanligt , kretinerna varit framme och dumpat en skrotbil på parkeringen. Tja, det är väl lättare att dumpa en bil här, än att lämna den till en skrot och få betalt….
Här kommer en bunta bilder. Dels här på bloggen i verklig storlek och som ett klickbart galleri. Alla bilderna tagna med normalobjektiv. Jag var för lat att släpa med mig ett zoomdito.
Håll till godo och jag hoppas ni får uppleva, en del av den känslan jag får, när jag promenerar i naturreservatet.
Vad detta föreställer….Använd fantasin ! Dock ingen snuskig……
Dynerna, som var utsatta för vinden, är renpolerade på lös sand.
Så ser kanten ut mot Halmstad. Ett 5 km långt hang. Förut en mjuk rundning, men nu vasst och taggigt.
Om en månad är det mjukt igen i formen och sandtransporten upp har startat på nytt.
Och så här ser det ut mot söder.
Dagen efter…..
Nästan som vintertid…såg en notis i en kvällsblaska att en människa som gått i detta skum, hon hade upplevt
att det var ”kletigt och mycket halt”. Vet inte hur hon ordnar sina sinnesintryck för skummet här är lätt och strävt.
Fast det är klart, det ger inte bra rubriker i en svensk kvällstidning…….
En vindpinad björkbuske kommer obönhörligt att nås av ättestupan
Detta är en mycket mager hjort med en smäcker krona som väntar på sommaren.
Fåglarna stryker förbi.
Denna solkrämstub låg inbäddad i kanten 2 m över marken.
Undrar hur hon såg ut, som rundsmorde sig… och undrar hur gammal
burken var…..
Ett näsvist odjur
Den vanligaste drivveden är naturligtvis al, därför dess växtplats är i regel vid vatten.
Undrar om det satt ett gäng och drack kaffe vid möblemanget i söndagskväll njutande av natur och väder?
Ett odjur med sur blick….ser lite aplik ut tycker jag. Huvudet är till höger. Såg lite skrämmande ut, när jag passerade.
Hur kan denna lilla fragila rottråd skapa ett sådant mönster…
En liten fågel höll mig sällskap…….
..under sitt ivriga pickande efter insekter…..
…ibland flög hon upp och började om….
…..men hela tiden kom hon tillbaka……
…till samma plats och pickade sig fram 10 m för att sen börja om…..
…..en mycket vacker fågel i luften…..
….undrar vad det är för en…..?
…sånt här kan ni bättre än mig. Maila mig rätt namn och jag bjuder på en glass….
Detta är en märklig bild från verkligheten, som beskriver på ett enkelt sätt människans strävan och umbärande.
Bilden föreställer en vitklädd man, som bär denna ohyggligt tunga del av en stock på sin rygg.
Som ni ser på bilden, går han dubbelvikt under det tunga godset. Inte utan man känner medkänsla eller….?
…och här ligger en liten björn, som inte fått sin vinter/sommarpäls än.
Sanden har med vindens hjälp format ett duvhuvud….
Detta är dagens märkligaste bild. Det som hände var att en maratonlöpare kom i full fart längs stranden.
När han fick syn på mig, för jag stod och stirrade på honom, så grävde han utan redskap ner sig i sanden.
Det enda han inte fick ner, var vänsterfoten, vilken var av jättelik modell. Du kan se, han svettas fortfarande…..
Detta enslinjemärket var helt för 10 dagar sen. Vinden tog märket i örat, ruskade om och ni ser resultatet….
En annan märklighet är den sällsynta Metsästrutsi , som först upptäcktes i nordöstra Finland och därav namnet..
Denna stod och spanade vid stranden och såg allmänt förvirrad ut med en träig blick….
Denna vindpinade tall stod lite granna i lä. Åldern vet jag inte men troligtvis som fotografen gammal.
När jag passerade tallen hörde jag ett träigt knarrande. Naturligtvis stanade jag till och då sa tallen till mig:
”Jag är ledbruten och har krokig rygg, men ge mig, aldrig ”!
Så tallen sätter sina kottar varje år för att trygga fortbeståndet. Tänk, om vi var lika sega och uthålliga…..
Som ni ser, har detta väsen en plutande mun och en fantastisk huvudprydnad över
sin något trasiga näsa…
..eller vadning i vattnet från havet.
Inne i tallskogen häckar den timida Furuskarven. Här lyckades jag få
en suddig bild på den mycket skygga och sällsynta fågeln.
Det föll lite virke…
Rotvältorna ligger på rad i strandskogen.
Hur kan det bli så pricksäkert ?
Inte var det mycket som blåst iland inte. En bild på kretsloppet.
Vågorna har ätit in i dynkanten, vilket vinden fritt spelrum, så det bildas en vindbrunn. Till nytta och gagn
för fältpiplärkorna som häckar just på sådana ytor. När vinden fångas i tratten får den hög hastighet och det
betyder att trycket sjunker, enligt Bernouilles Lag, varvid sand sugs in och transporteras upp. 
För ett år sen var här fruset och snö. Nu är det bara ljuset , som är lite vinterlikt.
Fyra ballonger från Freiburg i Tyskland. Freiburg ligger i höjd med Muenchen längst ner i Baden-Wuerttemberg
i sydligaste Tyskland. Ballongerna hade gjort en resa på 1400 km. Jag mailade till sjukhuset och berättade om
deras ballongers eskapader. Det är andra gången jag hittar ballonger från utlandet. För två år sen hittade
jag ballonger uppsända av en skolklass i västra Wales.
Freiburger Spital är ett mycket välkänt sjukhus.
Jag är inte helt säker på , om det är en urtidsödla eller fågel. Den verkar i alla fall vara
ganska uppfordrande. Ungefär som en mops som heter PimPim vilken jag är kompis med.
Fortfarande grönskar det. Allt är anpassat i våra biologiska system genom gener och evolution. Imponerande.
Mossan skjuter på nytt i värmen…..
Ser ni björkskotten. Det vänstra visar sin anlag för nästa års blad. Kolla noga , så ser ni bladen ligger packade.
Till höger ett grenskott……tror jag…
Här ser ni resultatet av plötslig och total demens. Ägaren glömde sin bil………..
Synd, eftersom den är i nyskick……..
Här ligger alla bilderna i ett galleri. Vad de föreställer ? Låt din fantasi blomma !
Klicka på texten ”View with piclens” så kommer det som ett elegant bildspel.
[nggallery id=74]
mats
Kategorier
DET KOM JU LITE VIND…
…häromkvällen, vilket gladde, om inte annat, kvällstidningsjournalisterna,
så de fick använda sina favorituttryck, som hör till väder och vind:
Kaosväder, tokigt väder, extremväder, extrem storm, extrem orkan, och så vidare i all oändlighet.
Kanske inte allmänheten kan hantera lite ovanligt väder nu för tiden??
Hos mig hade jag maxvind ca 1800, då min vindmätare, som sitter fritt från hinder , registrerade byar på 28.5 m/sek. Medelvinden låg på 22 m/sek. Lokal avvikelser är ju vanligt, när det gäller vindens styrka. Generellt kan sägas, efter många undersökninger, att vinden bedöms i regel för stark av de flesta.
Jag var ute och hade min kamera i bilen och knäppte lite bilder i mycket dåligt ljus.
En del bilder ser motivmässigt lika ut, men det är inte samma bild. Jag använder en motordriven kamera, som tar 7 bilder i sekunden.
Håll till godo:
Här blåser det, så det ryker.
Kaskad 1.
Kaskad 2.
Kaskad 3.
Kaskad 4.
Kaskad 5.
Kaskad 6.
Kaskad 7.
Kaskad 8.
Kaskad 9.
De sista 4 bilderna knyter hos mig an till bilder på avlägsna galaxer från Hubbleteleskopet.
En kråka som kämpar mot vinden. Vinden kommer från vänster.
Det gäller att stå stadigt.
Fast ibland är det nära att herr kråka tar överbalansen
Kråkor har starka ben och bra balans.
Ok, säger kråkan och ställer sig bredbent.
Just så här ja…..
Nä, nu sticker jag i alla fall….
Hej då…………
Jag tror jag landar igen……
……….och tar skydd bakom stenen !
mats
Kategorier
VACKRA FLYGPLAN
Om det ser bra ut, flyger det bra.
DeHavilland Airco-DH2 Scout. Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Airco_DH.2
Eller som Kelly Johnson, chef för Skunk Works vid
Lockheed-Martin, brukade säga: ”If it looks right, it flies right !”
Jag fick lite bilder tillskickade och jag vill inte
hålla betraktaren från dessa.
Så njut av skönheten och fundera vilka skarpa hjärnor,
skapade dessa maskiner !
Överst en KZ-IIT, som är ett danskkonstruerat flygplan
Under en DeHavilland Tiger Moth.
En Curtis Jenny från tidigt 30-tal. Läs här :
http://centennialofflight.gov/essay/Aerospace/Jenny/Aero3.htm
J-3 Cub. Har för det mesta en 65 hk motor. Vill du veta mer så klicka på länken:
http://en.wikipedia.org/wiki/Piper_J-3_Cub
Ännu en De Havilland Tiger Moth. Man hade vissa problem
vid urgång ur spin, varför man adderade en sk spinfena på
ovansidan av kroppen framför fenan.
Detta medförde att man fick luft på kontrollytorna vid spin
och därmed kunde man lättare häva autorotationen.
Detta är ingen Tiger Moth utan en danskreggad Stampe.
Klicka på länken och se skillnaden på Stampe och Moth.
Länk:http://en.wikipedia.org/wiki/Stampe_SV.4
Ryan SC-W. En avancerad trainer från tidigt 30-tal. Länk för att veta mer:
http://www.russellw.com/planes/ryan/history.htm
Detta planet är tveksamt om jag skulle vågat flyga………
Mycket motor och lite aerodynamiska ytor.
Det är i alla fall en Boeing P-26 Peashooter.
Klicka på länken om du vill veta mer:
http://www.aviastar.org/air/usa/boeing_p-26.php
En Catalina. Kolla lösningen med flottörer i vingspetsarna,
som utgör den aerodynamiska spetsen av vingen.
Corsair. Jag skulle inte vilja vara i en japansk jaktpilots kläder, om jag sett nosen på en Corsair
i backspegeln. Hyfsat stor motor i Corsairen………R-2800-8 (B serie) Double Wasp) 2000 hk.
I mitt tycke det vackraste planet någonsin: Spitfire. Mitchells mästerverk från 1936.
P-38 Lightning. Ett tvåmotorigt multirole plan skapat av geniet Kelly Johnsson.
Troligtvis passerade man Mach 1 med P-38 under kriget under dykning,
när piloten glömde de aerodynamiska bromsarna. Resultat blev att planet regnade
ner som konfetti på grund av kompressibilitetsproblem.
Boeing F/A-18E/F Super Hornet och en Corsair. Fly Navy !
Evans VP-1 Volksplane Veta mer ? Kolla länken:
http://en.wikipedia.org/wiki/Evans_VP-1_Volksplane
Planet byggt i oräkneliga exemplar som modell.
Avro Triplane 1909.
Läs här om det: http://www.pilotfriend.com/photo_albums/timeline/avro_triplane.htm
En De Havilland Tiger Moth av lite tveksam härstamning.
Läs om det i länken nedan. Planet registrerat i Australien.
http://www.edcoatescollection.com/ac1/austcl/VH-CES.html
Kategorier
EFTERSOM JAG INTE NU HAR….
så mycket nytt eget flygande att redovisa….
så har jag grävt i mitt fotoarkiv, för att kanske kunna frammana ett stänk av den stämmning man erfar, om man åker till Tarp.
Bilderna är från mina två första besök 2002-2003. Jag har varit där varje år sen dess och det är lika intressant och trevligt var gång. När man har varit på en plats mycket, lär man känna folket och man känner sig verkligt välkommen. När jag är där, plåtar jag mycket med mina kameror. Dessa bilderna här, är alla tagna med en gammal Powershot kompaktkamera, vilket medför, att jag inte alltid kommer nära motivet.
Men håll tillgodo och vill någon veta om Tarp Modellflugtag, så kolla deras hemsida:
Inte bara modernt utan även modifierade friflygmodeller i OT-style.
En Typhoon…..eller Eurofighter. Som till skillnad mot Gripen ännu inte är operativ!
Finns inget vackrare………………än modellflyg.
En Catalina från PAFs fabrik. Han som äger företaget heter Peter Adolf och han har superfina och dyra
modeller. Alla äldre än 60 år i Sverige vet vad en Catalina var ute för över Östersjön
på tidigt 50-tal. Här kan läsa om Catalinan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Consolidated_Model_28_Catalina
Läs om historien med den nedskjutna svenska Catalinan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Catalinaaff%C3%A4ren
Är man i Tarp i Tyskland, kommer stadsbagaren ut varje morgon med nybakat bröd.
Jag tycker denna tank med tillbehör, är ett konstverk i sig. Klubben kommer från Buechen, som ligger i
Westerwald i västra Tyskland. Här hade man förut ett stort meeting varje år.
En ung norrman med en B-25 som flög makalöst bra. Han var en riktig modellflygare !
Knivegg 2 m över banan…………. 2 x 50 kubik drar det.
….och inverterat 2 m över banan……..
En dansk J-3 Cub.
Cessna L-19 Bird Dog. Läs här om flygplanet: http://www.warbirdalley.com/l19.htm
Detta var en utomordentligt välbyggd modell, som flög bra.
Me 163 Komet. Utrustad med turbin. Flög som en dröm tills………………
…gaserna från turbinen läckte ut vid fenan så den fladdrade av i 300 km/timman…………
Allt brann inte upp men…..
…turbinen såg ut som en tillknycklad ölburk á 30000 spänn…..
Sista landningen med modellen. Läs här om Kometen: http://en.wikipedia.org/wiki/Messerschmitt_Me_163
En fin Klemm 25. Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Klemm_Kl_25
En Dc-3……….som avled vid en startkrasch. Piloten hade inte dragit på gas så det räckte…..klippte efter start
när klaffen drogs in och gick i backen med musik…i alla fall såg delarna ut som ett krossat pianodragspel…….
Klemm 25. Planet konstruerat 1927. Utmärkte sig med hög cruisingspeed med tanke på motorstyrkan.
Vann de flesta ”ekonomitävlingarna” i Europa på 30-talet. Planet mycket vackert enligt min mening.
Depå under fredagen innan uppvisningen.
Mer depå.
Dc-6. Boeings sista, tror jag, propellerpassagerarkärra. Länk att läsa: http://en.wikipedia.org/wiki/Douglas_DC-6
Man brukar ha 4000 åskådare på uppvisningen om vädret är bra. Observera skyddsnätet.
mats
Kategorier
LITE GLÄDJE SÅ HÄR I HÖSTMÖRKRET
vill jag unna er med denna verkligt heta bak!
Varför inte njuta av denna magnifika syn ! Jag vet att moln kan besitta svällande former, men detta är svårslaget……
Denna ända är the real hot stuff !
Undrar om man kunnat sy en sådan varmluftsballong, om man inte hade haft CAM ? (CAM=ComputerAidedManufakturing)
Undring två måste ju vara , hur åskådarna såg ut , när de erfor denna gargantuelesiska ända ????
mats
Kategorier
ANEMOMETERN FUNGERAR IGEN
efter 3 dagars stillastående snurrar min vindmätare igen…..
……..och lämnar information till min väderstation, som i sin tur uppdaterar mitt Live Weather en gång i minuten. Så nu kan ni hålla koll på väderläget i Halmstad igen.
Jag ska modifiera mina grejor så de uppdaterar var 30. sekund i stället för en gång i minuten. Kortare uppdateringar kan jag inte nå med hänsyn taget till mjukvaran som skickar upp data till min server. Det tar alltså cirka 30 sekunder att skicka paketet.
Jag vet att min väderstation är uppskattad och att den generar många besök på min blogg. Min blogg har många besökare per dag nu. Det växer sakta hela tiden, vilket kanske betyder att jag behandlar sådant som för mina besökare är intressant :=) Har jag mellan 200-500 besökare om dagen är jag nöjd.
mats