Kategorier
Flyghistoria

EN MELLANLANDNING PÅ ÅLLEBERG

 

 

 

 

 

 

Att besöka Ålleberg i brytningen mellan

vår och sommar är en naturupplevelse.

 

 

 

Efter att ÅMFK hade genomfört sitt KM Termik, satt jag i bilen på rull söderöver.

Jag såg Ållebergs platta hjässa till höger och eftersom det var svag västlig
vind, beslöt jag mig för att åka ditupp.

Bergets grönska hade fullständigt bubblat över. Nu härskade den ljusa
grönskan överallt kryddad med blommande örter och växter.

Mycket vackert, nästan överväldigande.

Som vanligt, var där lite turister, som besökte restauranten och försökte
komma in för att kolla segelplanmuseet. Det var stängt…….märkligt.

På västhanget flög en skärmpilot och två stod beredda på kanten för att
dra upp och starta.

Vinden var svag, så de två sista som startade var tvungna att landa nedanför.
Dock kom de vacklande upp efter en halvtimma, då de hade att bestiga det
branta Västhanget.

För mig som modellflygare med min vältrimmade Ava fanns det inga problem.
Det var bara att kasta ut, åka på hanget och klättra.

Efter att jag plockat höjd, gick jag rakt ut och kunde då ta termik. Vi ska komma
ihåg, att då jag slängde ut, var klockan efter 1700.

Skärmflygarna avbröt sina övningar på grund av för dålig vind, vilket gjorde mig
till ensam på hanget.

Folk kom fram och pratade och frågade hur det fungerade med hang och jag försökte
informera så förståeligt som möjligt.

När jag flög, hade jag min icke modifierade GoPro 3+ sittande på sidan pekande
snett nedåt ca 35 grader. Jag hade satt i nytt batteri och när jag landade
efter 1 timma i luften hade jag  ton av bilder.

På Ålleberg hade jag aldrig flygfotograferat förr. Uppe på campingen
bodde andra modellflygare i husvagnar/husbilar.

När man sträckte blicken ut över slätten i det mjuka ljuset på seneftermiddagen
var det mycket fint. Färgerna växlade kontrastskarpt, beroende på vad
man odlade.

Ni kommer att se det på bilderna.

Som sagt, bilder säger mer tusen ord, så här kommer ett lass.

Bilderna är tagna med fina Sony systemkamera och flygbilderna
med min
GoPro 3+.

Därefter är bilderna efterediterade i Adobe Lightroom Professional,
för att nivåerna ska bli acceptabla.

Om ni tycker jordens rundning är aningen för kraftig,
så beror det på vidvinkelobjektivet på kameran.

Ni får stå ut med det…

 SONY DSC

Jag tror detta var en ung kvinna som flyger sin “Swift”.

SONY DSC

Jag kan säga, att piloten här fick kämpa för att hålla sig uppe.

SONY DSC

Är piloten upphängd i molnen ?

SONY DSC

En av skärmflygarna håller på att planera landning nedanför berget.

SONY DSC

På väg att landa hos hänglidarna på deras bana.

SONY DSC

Jag undrar….hur många hangvändor som är gjorda på Ållebergs Västhang sen 1944…?

SONY DSC

…och här sprack det för den sista piloten….

SONY DSC

Ser ni vilka skarpa kontraster det finns mellan grödorna.
Rapsen (eller kanske rybsen) har jag aldrig sett så gul förut.

SONY DSC

Denna Mothen fanns på en affisch utanför museet.

Detta är den Moth som Per Cederqvist flög på Silver Hill i Klippan.

Mothen finns enligt uppgift på Ålleberg, men andra uppgifter
säger den är utlånad till Danmarks Tekniska museum i Helsingör….

SONY DSC
När jag anlände, lyfte det bra för skärmflygarna.

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MODELLFLYGKLUBBS TERMIKMÄSTERSKAP 2014

 

 

 

 

 

 

Den årliga klubbmästerskapstävlingen i termik

avhölls i strålande väder på klubbfältet i lördags den 17. Maj.

 

 

 

 

 

 

 

 

ÅMFK är ju en förening som är mycket inriktad på bland annat segelflyg.
Det gäller både hang- och termikflyg.

I lördags avhölls Klubbmästerskapet i termik på klubbens eget ägda fält
utanför Falköping.

Naturligtvis hade jag tagit mig dit, det är exakt 20 mil dit från min bostad.

Så det tar 2.5 timma om jag kör lugnt. Väderläget var mycket lovande,
med utlovad värme, sol och Cu ca 4/8 som mest på eftermiddagen.

De tävlande hade mycket fina modeller. Den mest flugna var “Aspire”,
som det fanns 3 stycken. Andra modeller var “Ceres”, “Sharon” och
naturligtvis några Blue Phoenixar.

Blue Phoenix är ju den modell som nybörjarna i klubben får bygga till sig.

Vad gäller termiken var den mycket stark  från kl 0900 -1300. 
Efter lunch blev termiken sämre till klockan 1600, då den åter
tog sig.

Detta är ett förhållande som vi som kommer från kusten inte
är vana vid.

Jag flög en av mina Avor, den äldsta en Hyper Ava och den har loggat
569 timmar nu !

Termiken var makalös !

jag deltog inte i tävlingen, då jag skulle dokumentera med vanligt foto
och flygfoto. Nästa år, då ska jag vara med.

5 omgångar flögs och efter uträkning av poäng visade det sig att gammal är
äldst!

Rolf-Erik från Herrljunga vann. På andra plats kom Roffe Maier
och Karl-Henrik Thorsell blev trea.

Hoppas jag har de i rätt ordning nu…

Men här kommer mycket bilder som jag tycker illustrerar flygplanen och tävlingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Å nu kommer tävlingsbilder

 

 

SONY DSC

En Supra från Wladimir Models i Ukraina.

SONY DSC

Planering för landning

SONY DSC

Nosen på moderna F3J-modeller är stark !

SONY DSC

…för att den ska hålla, när man spjutar…

SONY DSC

..missade med en halv meter…

SONY DSC

Kalle djupt fokuserad på sin modell.

SONY DSC

Rolf- Erik släpper sin Aspire

SONY DSC

Att se en start med en stark vinsch, det är en upplevelse !

SONY DSC

Nu gäller det att sno åt sig landningspoäng.

SONY DSC

Idealtid/maxtid var 10 minuter.

SONY DSC

ser bra ut...

SONY DSC

…men det blev plus en halv meter för Kalle.

SONY DSC

Rolf-Eriks kärra.

SONY DSC

Nja…det här blir lite overshoot…

SONY DSC

Men den sitter som ett spjut.

SONY DSC

Roffe ute med måttbandet.

SONY DSC

Stefans BF

SONY DSC

Stefan flyger, David tar tiden.

SONY DSC

Stellan försöker få ordning på sin motor på sin “Lisa”.

Märkligt liten fena och sidoroder. Jag undrar hur
lateralcentrum ligger på denna konstruktion…?

SONY DSC

Men trots försök ville inte motorn.

SONY DSC

Blue Phoenix hits  the sky !SONY DSC

Åskådarbänkarna…

SONY DSC

En av nybörjarna får lite hjälp av en gammal räv…

SONY DSC
Alla som vill ha en spark i baken
räck upp en hand !

SONY DSC

Davids Blå Fenix

SONY DSC

Blå Fenix, en mycket välflygande modell.

SONY DSC

Inför landningen.

SONY DSC

Lite kortlandning, avslutad med Groundloop.

SONY DSC

…fast det fattas inte många cm för David.

SONY DSC

Stefans BF

SONY DSC

Stellan går med modellen till depån efter avbrutet startförsök.

SONY DSC

Blue Phoenix.

Byggd i oräkneligt antal av modellflygare över hela klotet.SONY DSC

Västlig vind 1-2 m/sek

SONY DSC

FullsizeSONY DSC

Roffe sträcker linan för sin Aspire

SONY DSC

“Let go”!

SONY DSC

Nu är det press på modellen.

Ser ni klaffen är ansatt ?

SONY DSC

När jag ser en sådan modell och tänker
tillbaka ett antal år hur modellerna såg ut då….

…inser jag att utveckling har gått fort fram !

SONY DSC

En sådan här modell tycker jag utstrålar
effektivitet och anpassning.

SONY DSC

Roffe på väg ner.SONY DSC

Kommer han fram…?

SONY DSC

Vi startar igenSONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Start i vinsch med en F3J-modell är mycket speciell.

Man avslutar genom att dyka för att få fart,
sedan tar man upp kraftigt, linan lossar och
man stiger på överskottsfarten till bästa urkopplingshöjd.SONY DSC

Kalle laddar.SONY DSC

Kalle kör handsoff….

SONY DSC

Det verkar som detta är den bästa konfiguration på en termikmodell.

SONY DSC

Snyggt !

SONY DSC

Inte är det mycket frontalmotstånd på denna modellen.

SONY DSC

Aspire

SONY DSC

SONY DSC

Varför är du inte gladare Kalle …

SONY DSC

Pilot och modell.

Modellen kostar 14000 spänn. Lägg till 3500 spänn för 6
servon av hög kvalitet.

Så flygfärdig nästan 20 K…

SONY DSC

Men flyger bra…det gör den.

SONY DSC

Planering med klaff.

SONY DSC

Nu får vi se Om Roffe klarar det…

SONY DSC

Hans kroppsspråk visar väl vad han tycker.

SONY DSC

En kreativt tänkande junior.

SONY DSC

Roffe tar det korta före det långa benet eller…?

SONY DSC

Nu ska jag visa grabbarna, säger Rolf-Erik.

SONY DSC

Det är fysiskt att starta en F3J-modell.

SONY DSC

Det gäller att hålla i när vinschmotorn drar för fullt.

SONY DSC

Puh !

SONY DSC

En estetisk upplevelse att se.

SONY DSC

Stefan kör igång sin BF.SONY DSC

Ganska brant stig eller …

SONY DSC

Modellen är en skugga av sitt forna jag…

SONY DSC

Just innan…

SONY DSC

Två antipoder…fullsize och modell.

SONY DSC

Detta är ingen modell, utan det är en fullsize kärra.

De har sådana vingar idag.

Man kanske har snott ideen från modellflyget ?

SONY DSC

En hängglidare blir uppdragen av motoriserad dito.

SONY DSC

Just innan en  BF touchdown.

SONY DSC

Fyra mekar måste ju vara bättre än en…

SONY DSC

Klubbens vandringspris. Byggt av Rolf Maier.

SONY DSC

Roffe – Aspire

SONY DSC

Rolf-Erik – Aspire

SONY DSC

Några piloter SONY DSC

Två generationer väntar på resultatet.

SONY DSC

…och blir man nöjd, då är man så här glad !

SONY DSC

De tre som satte sig på de tre översta placeringarna.

Rolf- Erik – Roffe – Kalle

SONY DSC

Klart man är glad.

SONY DSC

Vandringsprisets sockel.

Kategorier
Okategoriserade

OLD SCALE VINTAGE GLIDER´S MEETING

 

 

 

 

 

Ålleberg ModellFlygKlubb ordnade träffen

för OT segelmodeller och det blev succé !

 

 

 

 

 

IMG_3214
Rolf-Erik knäar under sin modell…?

 

 

Ållebergs MFK ordnade denna återkommande träff på sitt eget ägda fält för att
genomföra ovanstående träff.

Vädret var trots inte så hoppingivande prognoser helt perfekt med bra termik,
sol och värme, vilket gjorde att alla trivdes.

Minst 15 aktiva piloter med sina modeller deltog de hade två bogserkärror till
förfogande.

Roffe hade med sin splitt nya Thrush Commander som drog upp kärrorna
lätt som en plätt.

Att flygbogsera är ett effektivt medel att komma upp. Man slipper vinsch
 och gummirep. Vidare ka man bestämma vart man vill bli dragen.

Alla deltagarna var eniga om att det var en trevlig träff, som kommer på
allmän begäran att upprepas i år.

Här kommer bilder på träffen med lite kommentarer:

IMG_3236
Svenne och Conny

IMG_3235

Tommi K på väg ut med den ena bogseraren.

IMG_3234

Svenne med en Blue Phoenix som är hopsatt av 5 olika rester…

IMG_3233

Om modellen flög bra ? Självklart !

IMG_3232

Snygg dam och modell.

IMG_3230

Är det en tevärmare han har som mössa ?

IMG_3223

Linaktiviteter

IMG_3224

Rolf-Erik koncentrerad var det på LS 4:an

IMG_3225

Ålleberg ModellFlygKlubbs egna fält 100 % finansierat och färdigbetalt.

IMG_3226

Minimoan i startdollyn

IMG_3227

IMG_3228

35 mHz

IMG_3229

Tjålle, Kjell-Åke Elofsson från Tibro förbereder sin vackra Minimoa.

IMG_3222

Två bogserkärror beredda.

IMG_3221

Bortifrån sett en Ka8 och två Grunau Baby

IMG_3220

Det närmaste planet  har jag flugit många timmar i full size.
Först Skövdes SE-SZT och sen andra.

IMG_3219

Sperber Jr

IMG_3218

Minimoa

IMG_3217

Del av depånIMG_3216

IMG_3215

Rolf-Erik och hans pilot…

IMG_3212
En fika sitter aldrig fel tycker  Ebbe och Tommi

Här är länken till en förening full av aktivitet och nya idéer

så läs mer om träffen här:

http://www.rcflyg.com/

Kategorier
Hangflyg modell

VAD GJORDE DU IDAG LÖRDAG….?

 

 

 

 

 

Vi var ute och modellflög så klart.

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Ännu en dag med fint modellflygväder i dag lördag.

Vilket ju krävde,  att man begav sig  ut med sin modell.

Jag vill inte sitta på en bänk talande om ,  att man kanske skulle…
eller hur man egentligen ska göra , då man segelflyger,
för  det ska vara rätt, eftersom det har stått på internet…

Nix, jag sticker ut till ett hang för att få njuta av möjligheten
att flyga min modell.

Är det inte det modellflyget går ut på ?

Pär och jag åkte till Tönnersastranden. Jag hade med min Spirit,
för vinden var svag, medan Pär hade med sin nyrenoverade Banana.

Jag kom ner först, satte bilen på parkeringen och knallade iväg
med modell och prylar.

Vid framkomsten var vinden klen. Cirka 2 m/sek,
men det brydde jag mig inte om, för min modell kan
flyga på svaga vindar.

Efter en halvtimma i luften landade jag och just då dök Pär upp
ur skogen med sin kärra.

Han tyckte vinden var för dålig och avvaktade. Bananan är
inte att leka med under marginella förhållanden.
Dessutom är den väldigt fragil.

Hur som helst så ökade vinden upp och Pär flög min Spirit
innan han kastade ut sin Banana.

Hans kärra flög bra och genom att använda klaff,
underlättade det flygningen.

Pär landade på stranden och det blev en lång reva i
sanden efter landningen.

Allt gick ok.

Båda våra modeller var hela och vi var där i 3 timmar och flög !

 

SONY DSC

Förändringen av naturen syns tydligt här. För 10 år sen växte det
inga björkar bland dynerna.

SONY DSC

Här ligger min Spirit färdig för start med kameran ovanpå nosen.

SONY DSC

Efter en stund dök en yngling upp från skogsbrynet med en banan i handen…

SONY DSC

Fast innan flygning ska han ha sig en pipa…

SONY DSC

Pär fick i nåder ratta min Spirit i väntan på bättre vind.

SONY DSC

Spiriten med Påarp i bakgrunden.

SONY DSC

Spiriten med kamera…ser inte så estetiskt ut, men roligt med ombordbilder.

SONY DSC

Jaha, då var det dags med bananer på kanten…

SONY DSC

Pär tar ett djupt  andetag eller….

SONY DSC

Där blir bananan flygande.

SONY DSC

Pär mötte en trut i alla fall…

SONY DSC

Bananans konturer misstar man sig inte på.

SONY DSC

I dåligt lyft blir det ibland, att modellen måste flygas med hög nos.
Varför får ni själva räkna ut.

SONY DSC

Här flygs det med klaff.

  SONY DSC

Man kan svänga brantare…

SONY DSC

Planering för landning

SONY DSC

Här satt den…landningen var aningen oplanerad…

SONY DSC

Piloten fick älga ner och hämta…

SONY DSC

Ser ju helt ut säger Pär…

SONY DSC

Japp, allt är ok.

SONY DSC

Då är det bara att gå på det igen.

SONY DSC

Man kan inte slarva, när man kastar ut….jag vet det av egen erfarenhet.

SONY DSC

Nu bär det av…

SONY DSC

Kolla Pärs single-stick sändare, uppträdd på vänsterhanden.

SONY DSC

Snygg modell.

Ett barn av sin tid, 2003

SONY DSC

Jag var tvungen att ta en bild. Det var så vackert.

SONY DSC

Så här ser det ut då man kan flyga hang.

SONY DSC

Som jag alltid säger, ser det bra ut flyger det bra oxå.

Jo jag vet det var Kelly Johnson som myntade uttrycket,
när han var chef hos Lockheeds Skunk works.

SONY DSC

Banana – Påarp – Halmstad

SONY DSC

Ibland går det så fort att man passerar färgvallen…

SONY DSC

Vad gör du ?

SONY DSC

En Banana mot skyn…precis som det ska vara.

SONY DSC

Båda konturerna är lätta att känna igen.

SONY DSC

Här flyger 43 års hangerfarenhet.

SONY DSC

Nu, har Pär planerat landning.

SONY DSC

Först flyger man bort höjden och sen planerar man.

SONY DSC

Pär satte modellen med rätt hög fart och modellen
ritade ett mycket långt spår i sanden.

SONY DSC

Här ligger den safe and sound.

SONY DSC

…och sen var det bara att packa bilen.

IMAG0009

Här kommer lite stillbilder från min lilla Mobiuskamera
(460 spänn fraktfritt från Kina).

Tillbehör till kameran köper ni på E-Bay superbilligt.

IMAG0251

Två gamla gubbar på kanten. Dock, sinnet är ungt och fullt av energi på båda.

IMAG3047

Nu ska jag landa min Spirit.

Bild 1.

IMAG3049

Bild 2.

Nästan nere.

IMAG3050Klart.

 

Jag tänkte lagt in som bakgrundsmusik Harry Belafonte och

Banana boat song….

men det hade varit liksom lite för enkelt…

nu blev det musik, som håller dig vaken.

Kategorier
Hangflyg modell

FÖRSTA FLYGNINGEN MED MIN NYA SPIRIT ELITE

 

 

 

 

 

 

Jag har just testat min nya 2-m modell,

en Spirit Elite på Tönnersa Strand.

 

 

 

IMAG5531

 

 

Min första Spirit gjorde stort intryck på mig med sina goda egenskaper, både i termik och på hang.

Modellen är ju mycket lätt, naturligtvis beroende på utvald balsa, men som medför att den
är spröd. Man måste vara försiktig vid landningar.

När vi var nere i Ystad på hanglägret, flög jag med min Spirit i hård vind och det gick
förvånansvärt bra.

Jag hade köpt en ny byggsats från England där kroppen var av glasfiber. Man kunde tro att den skulle
vara tyngre än balsakroppen, men det var den inte.

Vingarna var likadan, fast jag lackade med cellulosalck 3 gånger innan jag klädde.
Det gör att konstruktion blir avsevärt starkare, då balsan i vingarna är mycket lätt
och därmed mjuk. Om jag cellulosalackar fyller jag träporerna något så när med harts
och därmed blir det stabilare.

Min nya kärra väger med allt i, inklusive en 2500 mA acke, knappt 1200 gram.

Hursomhelst, jag åkte till Tönnersa Strand för att provflyga. Vinden var knal….
bara c 1-2 m/sek, fast den låg rakt på.

Jag slängde ut efter noggranna kontroller av roder, rätt håll, rätt rörelser.

Lyftet var dåligt men jag gnetade mig upp. Sen flög jag i sammanlagt 1.5 timma
avbrutet av två landningar för att ställa om kameran i nosen.

Resultatet av provflygningen blev bra. Modellen var lite baktung, vilket jag
korrigerade, förhoppningsvis, med 25 gram bly i nosen.

Annars flög den suveränt både med och utan klaff.

Great Planes Spirit Elite rekommenderar jag till den som vill ha en
allroundkärra för både hang och termik.

Man ska tänka på att då man flyger den ska man använda både
sidoroder och skevroder i svängarna.

Speciellt i dåligt lyft, både i termik och på hang, ska man flyga lite “flatare”
för att utnyttja lyftet.

Här kommer bilder och alla inklusive stillbilderna är tagna med kameran
jag alltid har med när jag flyger, min Mobius. 460 spänn i Kina.

IMAG5534

I avvaktan på första starten.

 

IMAG5541

Det är inte mycket, man behöver ha med sig, när man är hangflygare.

 

IMAG5641

Ok, nu är det dags. Kameran i nosen inställd för video.

 

 

IMAG6757

Bild 6.

 

Kategorier
Hangflyg modell

TVÅ HANGFLYGARE ÅKTE TILL HOVS HALLAR…

 

 

 

 

                     …..men bara en flög…

 

 

SONY DSC

 

Jag och Pär åkte till HH i akt och mening för att modellflyga.

Pär hade med sin Banana och jag hade med min nya Arrow.
Hemma hos Pär skulle jag kolla, att mottagaren var bunden till
sändaren och allt fungerade.

Dock visade det sig, att ena skevrodret var det glapp i skarvkontakten.
Glitchen gick med viss ansträngning att provocera fram, men jag beslöt,
att min Arrow fick hem och gås igenom noggrant.

När allt var lugnt hemma, tog jag isär min Arrow och kollade noga kablar
och kontakter
mellan mottagare och skevroderservo.
Felet var mycket kraftig oxidation i den kontakten, som satt i vingen.

Oxidationen härrörde från den brand, jag hade i mitt förråd för 3 år sen,
då en lipocell tog fyr. Den rök som
  bildades då plast brann innehåller
ju saltsyra, som lagt sig överallt.

Speciellt på mina oskyddade kontakter. Eftersom jag inte flugit
modellen på flera år,
därför jag hade en annan jag flög med,
hade jag missat att kolla kontakterna.

Nu bytte jag båda kontakterna och sen var allt ok.

Men jag var förvånad, att mässingskontkaterna var så helt korroderade.

De var nästan helt svarta.

Alltså att tänka på:

Har ni eldat plast i hobbyverkstaden, kolla kontakterna…

Nåväl vi kuskade iväg mot HH, för jag hade med min trogna Spirit oxå.
Nerkomna var vinden NV, men med hänsyn till att skärmflygarna
höll till där nere vid Segeltorp, beslöt vi gå upp på platån.

Visst det blåste bra där också och vi , eller rättare sagt jag,
började
montera min Spirit.

Då började krånglet. Av någon anledning ? hade jag tappad bindning
mellan rx och tx, varför jag fick ordna det.

Det är ju inte nån raketforskning utan det fixades.
Sen kollade jag att roderna gick och Pär kastade iväg modellen.

Fiasko!

Jag hade ju inte ställt in roderna ordentligt. Höjdroder och skevroder
gick på fel håll.

Varför gjorde jag en sådan nybörjartavla? Det är för enkelt att skylla
på predemens, utan vi säger
väl, att det beror på, när man är stressad
och oväntade problem uppstår…

Alla kan räkna ut vad som hände…..i backen.

Jag har visserligen klarat att flyga och landa en modell här med felgående
skev-
roder, men inte med två roder felgående, det klarar ingen.

En mycket besviken pilot plockade ihop sin modell, som
trots allt hade klarat sig bra.

Som tur var, blev flygturen kort, bara 3 meter,
vilket begränsade farten och skadorna.

Två saker hade gått sönder:

Dels vingbalken, som sitter löst instucken i vinghalvorna och
som är gjord av laminerad ply och i centrum förstärkt med 2 mm
dural,  dels fick kroppen vid vingfästet en spricka i balsan.
Kroppens skada fixades med lite CA-lim

Vingbalken ska Pär fixa en ny, eftersom han har maskiner.

Sen band jag Spiriten till rätt modell i sändaren och såg till att roder
gick på rätt håll och att utslagen var rätt inställda.

Nu är den fit for fight igen. (När Pär fixat balken)

Kan jag inte flyga,  kan jag fotografera, när Pär flyger,
vilket jag gjorde, så gott jag kunde.

Pärs modell är en Banana, vilket är en snabb kärra. Den är inte
helt enkel att flyga och framför allt,  är den inte enkel att landa
på HH, vilket ni ska se på bilderna.

Trots allt med mitt strul var vi båda nöjda med dagen.

Vi hade fått se förutom Pärs Banana också Kenta flyga skärm
och sett hänglidare fara förbi.

Mer kan man inte begära.

Nu ser ju vädret de kommande dagarna ut att ge mycket regn,
så man får väl bida sin tid, innan det blir dags att åka till HH igen.

Här kommer som vanligt en bunta bilder:

  SONY DSC

Det första vi såg från platån var tre skärmar.

SONY DSC

Vår depå, när min modell fortfarande var hel…

SONY DSC

Pär kollar läget från kullen vid fortet.

SONY DSC

Pär handkastar sin modell för att kolla roder och utslag.

SONY DSC

Kanske behövde kollas…

SONY DSC

En proffsfotograf, till höger filmade Pärs  aktiviteter.

SONY DSC

Pär sa, att detta gick ju ok.

SONY DSC

Så nu kan vi starta…

SONY DSC

Du faller väl inte framlänges…?

SONY DSC

En mycket fokuserad flygare…det var extremt turbulent vid kanten.

SONY DSC

…Men nu är det lugnt.

SONY DSC

Hur många gånger har vi stått på den kullen och flugit våra hangkärror ?????

SONY DSC

Pär drar i svängen så det ryker…-

SONY DSC

5 g

SONY DSC

Halmstad skymtar på andra sidan Laholmsbukten.

SONY DSC

Nog utstrålar Bananan speed !

SONY DSC

Jag sa till Pär att flyga så du rör vid horisonten …

SONY DSC

Där det lyfter bäst…där flyger vi !

SONY DSC

Modellen styrs med sida/skev och höjdroder, med möjlighet att klaffa skeven.

SONY DSC

Pärs första landning…

SONY DSC

Men det är väl så att bananer växer i träden…

SONY DSC

Här plockar Pär ner sin Banana.

SONY DSC

…ser helt ut härifrån…

SONY DSC

…men Pär har fått syn på nått…

SONY DSC

…framkanten har fått sig en smäll av en gren…lättlagat med plast, mikroballonger och
sen tape över tills det härdat, lite slipning och lite sprayfärg…sen är det klart.

SONY DSC

Men en sväng till vill vi ha…

SONY DSC

Fast Pär ska först minska utslagen på skeven…

SONY DSC

Beredd att kasta ut…

SONY DSC

Där åker bananen iväg…

SONY DSC

…det gäller bara att ta sig igenom den svåra turbulensen vid kanten…

SONY DSC

..sen kan vi flyga på…

SONY DSC

…så Pär svänger vänster för att ta höjd.

SONY DSC

Pärs Banana efter senaste landningen.

SONY DSC

En hängglidare dök upp

SONY DSC

Kanske han ville ha lite mer tryck i vinden…

SONY DSC

Häggen blommar

SONY DSC

Jag kunde inte låta bli att ta bilden vid vägen till  Kattvik…

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL VI

 

 

 

 

 

Hangträffen i Ystad med

Ålleberg ModellFlygKlubb som arrangör.

 

Här kommer sista posten.

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

Bilderna som kommer här är från de sista minuterna av träffen.

Redan 0830 vi på hangkanten vid Hammars baksida för att suga ut det
sista av möjligheterna att flyga i SKåne för denna gången.

En del hade redan åkt hem,  då de hade tider att passa, men vi som höll ut
fick oss en fin flygning. Trots den tidiga dagen var det god termikaktivitet.

Hanget på baksidan av Hammar lyfte som jag  skrivit innan bra. Det var inte
turbulent och platsen är lätt att landa på.

Nästa år blir det nog så,  att vi improviserar lite grann, så tidpunkten väljs
nära inpå då vi ska flyga, så vi kan försäkra oss om SV vind.

Jag menar,  det är ju för den sydvästliga vinden, man kommer !

Då lyfter hanget mot havet ok och dessutom ger det vid kraftig vind
goda möjligheter att flyga dynamiskt vid Sinushanget.

Men information om nästa års hangträff kommer att publiceras
på Ålleberg MFK hemsida och troligtvis här.

Så om inte annat, har du någon segelmodell, anslut till oss i Ystad !

Då får du fin flygning och träffar positiva och trevliga piloter !

Häng med !

 SONY DSC

Karl-Henrik Thorsell startar

 

SONY DSC

Hans modell har min kamera på nosen

 

SONY DSC

Högvärdig modell – snyggt att se på.

 

SONY DSC

Kalle och en av hangets glador kivar om bästa lyftet…

 

SONY DSC

Man löser problemet genom att kurva åt varsitt håll i samma blåsa…

 

SONY DSC

Nu blandade sig Roffe och ytterligare en glada sig i leken…

 

SONY DSC

Roffe och hans modell gör sällskap med tror jag ett sträck storspovar,
om man ska döma efter fåglarnas läte.

 

SONY DSC

Rolf-Erik kollar att roderna är neutrala och att de rör sig som de skall.

SONY DSC

De rörde sig rätt för kärran flög bra.

 

SONY DSC

Rolf-Erik, Åke Junander och Roffe flyger.

 

SONY DSC

Skånskt landskap

 

SONY DSC

Roffe ska landa och polenfärjan tuffar på i horisonten

 

SONY DSC

Hur gick denna landningen Roffe ?

 

SONY DSC

Crossfire…..en fin kärra.

 

SONY DSC

Fast en Crossfire kostar väl 20000 med servon.

 

SONY DSC

Typiskt på Österlen en alle med pileträd.

 

SONY DSC

 

 

SONY DSC

Hammars baksida 2014

 

SONY DSC

Rolf-Erik drar klaff och landar

SONY DSC

…och här har han full kråkbroms.

 

SONY DSC

Snart…

 

SONY DSC

Där sitter hon…

 

SONY DSC

Efter det sista flygpasset i Ystad 2014.

 

SONY DSC

Att denna buske har överlevt den barska miljön…

 

SONY DSC

Jag tog en bild på vägen vid Kabusa mot Tomelilla

 

IMAG0037

En bild tidigt på morgonen.

 

IMAG0080

Vår utsikt vid Hammar

 

 

 

IMAG0137

Vy mot nordost.

 

 

 

 

IMAG0157

Här är vackert

 

IMAG0158

Vid klar sikt kan man se 11 kyrktorn.

 

 

 

 IMAG1427

Rolf – Erik landar sin modell med min kamera på nosen.

 

 

Väderläget.

 Det ska blåsa mellan syd och väst. Vid dessa riktningar
finns det alltid möjligheter att flyga på något av hangen.

Skjutvarningar

Kolla så det inte är skjutning på Kabusa skjutfält.

Googla så kommer ni till eventuella skjutvarningar.

Skärmflygare

Tala med skärmflygarna om ni flyger på samma plats.
Kom överens om flygreglerna.
Det finns ingen, som mer rätt än någon annan
att flyga här.

Så samarbeta

Bilkörning

Kör inte på förbjudna vägar.
Respektera skyltar om de är officiella och försedda
med Trafikverkets skylt och numrering på baksidan.

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD 2014 DEL V

 

 

 

…ännu mera bilder från Ystad på hangflygeri.

 

 

SONY DSC

 

 

 

Här kommer en ny bunta bilder från vårt hangläger 2014.

Jag har lagt till lite kommentarer till bilderna.

Ok, nog pladdrat, här kommer bilder:

SONY DSC

Gullviva.

SONY DSC

Riktning Polen

SONY DSC

Christer Jönsson med sin vinge. (Jag hoppas namnet är rätt annars får du maila mig).

SONY DSC

Christer och Ari

SONY DSC

Modellen är en Multiplexmodell, som hade bra egenskaper.
Det kändes som om detta är nästa generations vinge.

SONY DSC

Christer en gammal van flygare som var med på 70-talet.
Hans Multiplexvinge flög perfekt.

SONY DSC

Ållebergare i lufthavet

SONY DSC

Christer med sin modell innan provstarten.

SONY DSC

En glada passerar

  SONY DSC

Rolf-Erik på gång

SONY DSC

Final

SONY DSC

Här var det lätt att landa. Ni ser att vi flyger på baksidan av Hammar.

SONY DSC

Snygg modell…

SONY DSC

Dags att trycka ner modellen.

SONY DSC

Rolf-Erik startar

SONY DSC

Tidigt söndagmorgonen

SONY DSC

Jag tycker de flesta F3J-modeller är lika varandra till förväxling.

SONY DSC

Rolf-Erik med min kamera i modellen och Åke Junanders petflaskförsedda elseglare.

SONY DSC

Landning på gång

SONY DSC

Här kom piloten i nersvepet i bakkanten, men det löste sig.

SONY DSC

Roffe ska landa med sin gamla modell.

SONY DSC

Kalle kollar att det går rätt  till…

SONY DSC

…och det var så jobbigt så Kalle fick sträcka ut sig…

SONY DSC

Ny landning av Rolf-Erik med min kamera på nosen

SONY DSC

Dessa moderna kärror har ett mycket högt glidtal.

SONY DSC

Men till sist så…

SONY DSC

Rolf-Erik på gång

SONY DSC

En Ocelot flugen av Rolf-Erik. 1.5 m spv.

SONY DSC

En modell som var poppis ca 2005. Ganska dyr förresten.

SONY DSC

Oceloten är snabb

SONY DSC

Landning med klaff.

SONY DSC

Lite turbulens här kanske…

SONY DSC

Men det går väl bra…

SONY DSC

Modellen är ju lätt, så inga skador.

SONY DSC

Min kamera på Karl-Henriks modell.

Det kommer mera

mats

 

Kategorier
Skärmflygeri

EN HÄRLIG FLYGDAG PÅ HOVS HALLAR…

 

 

 

…för både skärmflygare och modellflygare !

 

 

 

 

 

 

yr.no hade lovat nordlig vind för Hovs Hallar i går torsdag och 3-6 m/sek vind.
Med tanke på det högtrycksdominerade läget kunde det bli riktigt bra.

Jag åkte ner med en modell för lättvind så jag skulle vara garderad om vinden
lade av.

Parkeringen vid värdshuset är uppsnyggad och det tycks som om husbilarna har
fått packa ihop från gratisuppställningen.

När jag parkerat bilen såg jag tre skärmar på bra höjd över toppen, vilket garanterade
mig att det fanns bra lyft.

Så det var till att samla ihop flyggrejorna och knata upp på toppen.

Skärmflygarna var från Göteborg, vilket ju är en bit att åka för att få flyga.
En av piloterna Frederik Ahl landade snyggt på kanten, trots det kan vara
vanskligt med turbulens och en kantrotor.

Han startade snart igen. Jag är säker på att grabbarna var nöjda me sin dag på

Hovet, för det var en dag med nästan perfekta förhållanden.’

En av piloterna fick vänta en stund då vinden hade kroknat, men man såg att vinden var på gång
genom de mörka krusningarna på havet.

När vinden kom startade han. Jag såg han flög ner mot Segeltorpshanget troligtvis för landningen.
Vinden hade snabbt ökat och vid Segeltorp är det lättare att landa.

Men även vid Segeltorp kan det vara besvärligt om det blåser 8-10 m/sekund att komma ner.

Vid den vindstyrkan lyfter hanget ut över havet. Men i värsta fall får man dra öron på skärmen,
för att öka sjunhastigheten.

Att landa på åkern bakom rekommenderas inte på grund av rotorer.

 

 

IMAG0022

Hovs Hallar den 1. maj 2014

 

 

P1080676

En skärmflygare och Hallands Väderö

P1080677

Från startplatsen.

P1080686

Min Spirit Elite

 

 

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL IV

 

ibland blir kontakten mellan modellerna för intim…

 

 

 

SONY DSC

När man är flera som flyger inom ett begränsat område, kan det uppstå tillbud och olyckor.
Det är ofrånkomligt och om vädret är turbulent och vinden är hård, ökar risken för närkontakter.

Ett par kollisioner inträffade med för modellerna icke dödlig utgång…
Åkes modell var väl den som mest stryk, men minns jag rätt så tog
Rolf-Erik med sig den hem för att laga den för honom.

Connys modell sa han att han skulle skrota, men det tro jag inte.
Jag tror Conny lagar den när nerverna lugnat sig.

Ok här kommer lite intryck från lördagen vid Hammar:

 

 

SONY DSC

Kalle glider på…

 

SONY DSC

David, Roffe, Kalle och Ari på kanten vid Hammars NO hang.

 

SONY DSC

Roffe och Kalle piggybackar

 

SONY DSC

Det är något visst med högvärdiga modeller…mycket kapacitet.

 

SONY DSC

Jag vet inte…men borde modellen ha lite mer anfallsvinkel på vingen…?

 

SONY DSC

Knut och Conny rattar sina semiskalakärror.

 

SONY DSC

Som synes kör inte alla med 2.4 i alla lägen…men 2.4 har gjort allt mycket enklare.
Inga frekvensklämmor och inga problem med interferens från reglagen.

SONY DSC

Davids state of the art modell och Aris frigolitvinge.

 

SONY DSC

Connys kärra möter en Boing-757

 

SONY DSC

Connys modell…ännu med två kompletta vingar…

SONY DSC

Dagens teknik..modellen, gårdagens teknik 747 lite högre upp.

 

SONY DSC

En trio i blåsan.

 

SONY DSC

 

SONY DSC

Knuts och Connys modeller

SONY DSC

Bara man inte flyger för nära varandra….

SONY DSC

Några av piloterna vid Hammar. Resten låg i gräset och dåsade…

 

SONY DSC

Nu blir det lite nära eller …

 

SONY DSC

Hoppas ingen kolliderar nu…

SONY DSC

Tyvärr…vingkontakt av tredje graden för Connys modell…..

SONY DSC

Nu gäller det att minimera skadan, genom att styra emot med skev
och sidoroder, så modellen ligger rätt på vingarna…

 

SONY DSC

Det ser ju inte katastrofalt ut i detta läget…

 

SONY DSC

Överlevarna cruising the skies..

 

SONY DSC

Denna traktorn har att göra med harvningen på de stora arealerna.

 

SONY DSC

En EDF-modell startar som hangmodell.

 

SONY DSC

Iväg !

 

SONY DSC

Visst flyger det.

SONY DSC

Kroppen påminner om kroppen på en stör, som ju är en fisk…

SONY DSC

Ett styck avflugen vinge.

SONY DSC

Fena och sidoroder skadade.

SONY DSC

Hela härligheten minus vingspetsen…

SONY DSC

Gullvivor

SONY DSC

Gullvivan är allmänt förekommande vid Hammar.

Det kommer mera

 

 

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL III

 

Det gäller att utnyttja tiden väl.

 

 

 

 

SONY DSC

Från vänster, David, Roffe, Kalle och Ari på hangkanten.

Även om väderläget inte är perfekt, behöver man inte ge upp flygandet. Det gäller att vara
envis och hängiven, så man utnyttjar chansen att flyga på ett bra hang, även om
vinden skulle vara från “fel” håll.

Vi blev väl lite överraskade, att baksidan på Hammar lyfte så bra, som det gjorde
och att termikblåsorna rullade in med sån regelbundenhet.

Jovisst var det turbulent, men det är det på inlandshang eller då vinden kommer
över land. Kommer vinden från havet, är den laminär så gott som alltid, då
det inte finns fysiska hinder, som gör det turbulent.

Undantaget är ju, när det är kraftiga termiska förhållanden.

Ska du flyga på NordOst, så flyg vid Hammar. Där är det inte så turbulent
som vid jordgubbsodlingen och det är mera lättlandat, då ytorna är större.

Här kommer bilder från Hammar på lördagen. Vädret var varmt och vinden ca 7-10 m/sekund NO.

Lite småsmällar blev det, men ingen hängde läpp för det. Det är ju så, att om man
är en aktiv modellflygare och man flyger mycket, då blir det skador på modellen.

Inte att man kraschar utan fastmer transportskador, landningsincidenter eller småkollisioner.

Det hör till den aktive modellflygarens lott !

Bilderna på Conny och Knut visar att man har skoj också. Allt är inte dödens allvar…

Här bilder:

SONY DSC

Roffes F3J kärra. Mycket snygg i luften

 

SONY DSC

Vid Hammar var vinden förvånansvärt laminär, vilket gjorde, att man kunde flyga lågt och fort.

 

SONY DSC

Vi höll på länge, det syns på ljuset…

SONY DSC

En modern kompositmodell flyger bra och är förutsägbar,
vilket möjliggör avancerade rörelser på låg höjd.

 

SONY DSC

Gick man mot vinden framåt, tog man lätt de termikblåsor som kom med vinden.
Blåsorna var stora och starka.

God hjälp som termikindikatorer var de allerstädes närvarande gladorna.

 

SONY DSC

Vägen som syns är vägen från Kabusa till bland annat Kåseberga.

 

SONY DSC

Roffe ställer in mixningen med hjälp av David.

 

SONY DSC

Nu är det nog ok, säger Roffe.

Att ställa in radion är väl kanske det svåraste inför första flygningen.
Det är ju många mixrar,  som ska vara engagerade och funka under olika moder.

 

SONY DSC

Rolf-Erik visar hur vingbalken och vingsammansättningen  funkar på sin modell.

 

SONY DSC

Kalle Thorsell laddar och spanar. Han ser ut att vara verkligen på hugget.

En sån modell blev jag sugen på…

 

SONY DSC

Ett mindre missöde med stabben…

SONY DSC

…men det ordnar sig säger kanske Knut…

SONY DSC
Conny ska provflyga sin vinge……med hjälp av kastaren Knut.

SONY DSC
Jag är beredd signalerar Knut hållande Connys modell.

SONY DSC
Nu är det dags

 

SONY DSC
…för att se om modellen kan erövra lufthavet…

 

SONY DSC
…än så länge…

 

SONY DSC

…fast nu börjar det luta lite…

 

SONY DSC
…och det kan bli en groundloop…

 

 

SONY DSC
…kolla säger Knut….när jag håller händerna ovanför mitt huvud, så balanserar modellen på vingspetsen..

 

 

SONY DSC
…i alla fall en stund…

 

 

SONY DSC
…Ok säger Knut, nu ska jag hålla händerna ovanför huvudet, så nu ska vi se,
om den ställer sig på vingspetsen igen…?

 

 

 

 

 

SONY DSC
…fast det gjorde den inte, så vi försöker igen…

 

SONY DSC
Snygg start i alla fall…

 

 

SONY DSC
There she flies…

 

SONY DSC
…än så flyger hon…

 

 

 

SONY DSC
….och än…

 

 

SONY DSC
…men nu tog det slut. Fast den landade i en bit i alla fulla fall !

 

SONY DSC

Nu har jag modifierat modellen, säger Conny, så den kommer att få magiska egenskaper !

 

 

SONY DSC

Tror ni mig inte så titta nu !

 

 

SONY DSC

Starten kräver ett omvänt huvudkast med skruv…

 

SONY DSC

…och modellen ska startas i medvind, vilket syns på piloten hår om inte annat.

 

SONY DSC

Tack vare sättet att starta och den goda medvinden gör modellen
en inverterad Ållebergsskruv med propellervingar.

 

 

SONY DSC

Just innan den fina landningen..

Det kommer mera !

mats

 

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MFK I YSTAD DEL II

 

 

 

 

 

Lite bilder från fredagen och lördagen.

 

 

 

SONY DSC

Rolf-Erik utrustad för hangflygning. Skyddsglasögon eftersom ögonen tåras i den hårda vinden.

 

Fredagen och lördagen var väderleksmässigt likadana som torsdagen.
Det betydde nordostlig vind 6-10 m/sek, vilket innebar, vi skulle
flyga på baksidan av Hammar.

Att vi flög vid Hammar i stället för vid Sinushanget, berodde
på att det var inte lika turbulent vid Hammar. Dessutom var det
inte så långt att gå.

Lyftet var mycket bra och termikblåsorna kom rullande med jämna
mellanrum, så det var enkelt att plocka mycket höjd i termiken.

Så gott som hela tiden hade vi sällskap av gladorna, då vi flög.

Vi sa, att hade vinden varit 3-5 m/sek, hade det varit perfekt,
men vi var inte missnöjda, för flyga blev det.

Min ena kamera krånglade under lördagen, så jag fick inte
så många ombordbilder,  som jag ville ha.
Kameran fixade jag till,  så den var fit for fight till söndagen.

Men här några bilder:

 

SONY DSC

Aris frigolikärra och Åke Junanders med en Pet-flaska ombyggda elseglare.

 

SONY DSC

Här ser ni Åkes elseglare med en Petflaska i nosen…

 

SONY DSC

Modellflyg över Österlen.

 

SONY DSC

Ari flyger rote…

 

 

SONY DSC

Åke Junander, även kallad Skånes siste cowboy startar sin modell.

SONY DSC

Åke har gått nerför hanget en bit för att underlätta starten.

SONY DSC

Davids fina kärra, som var den snabbaste på kanten.

SONY DSC

Priset för en sådan modell är cirka 15000

SONY DSC

Ibland var det incidenter mellan kärrorna. Åke Junande smällde sin
nyinköpta F3J-modell under provflygningen, när han kolliderade..
Otur.

SONY DSC

Åke Junander.

Det ska till mod att gå omkring med en sådan mössprydnad…

SONY DSC

En F3J-modell som bitit i gräset. Stabben skadad.

SONY DSC

Här ser ni att det blåste frånlandsvind.

SONY DSC

De först anlända på lördagen.

SONY DSC

Ari laddar. Många bilder på Ari…Jovisst, för
han var den som flög hela tiden !

SONY DSC

Åkes modeller är estetiska upplevelser av
 den högsta digniteten…

SONY DSC

Åkes skevroderservoinstallation och stötstången…

SONY DSC

Vem sa man inte kan använda tape ?

Men vad är “fönstret” i fenan till ?

SONY DSC

Det typiska österlenska landskapet.

SONY DSC

Rolf-Erik får hjälp med starten med sin LS4.

SONY DSC

Roffe på väg med sin modell till kanten.

SONY DSC

Som vanligt Kalle som hjälper till.

SONY DSC

Iväg !

SONY DSC

Modellen väger cirka 6.5 kg.

SONY DSC

..och den flög mycket fint.

SONY DSC

SONY DSC

Modeller med stort sidoförhållande på vingen är snygga.

SONY DSC

Rolf-Erik sitter och flyger….vilket är tillåtet.

SONY DSC

Karl-Henrik har hämtat sin modell efter landningen.
På nosen sitter min flitecam.

SONY DSC

Man kan inte bara leva på inspiration från flygandet,
kroppen måste ha sitt också .

Vi har alltid med grillen när vi flyger!

Det kommer mer !

mats

Kategorier
Okategoriserade

ÅLLEBERG MODELLFLYGKLUBB I YSTAD 2014.

 

 

För 11. året i följd anordnade ÅMFK en hangträff

i all anspråkslöshet nere i Ystadtrakten.

 

 

 

SONY DSC
Backsippan. Allmänt förekommande på Österlen.

 

Träffen är inriktad på att flyga, umgås och byta idéer. Med andra ord en trevlig och positiv
gemenskap, där man kan hämta inspiration.

Dock kräver det ju att man tar sig dit rent fysiskt. man kan alltså inte sitta hemma
och uggla framför en tv och tänka att man ska åka dit, utan man måste vara med.
Om man nu inte redan  kan allt om hang-
och segelflyg förstås…

Boendet löses, genom att man hyr stugor i Sandskogens Stugby, där man renoverat,
så det är fräschare nu än förut.
Själv bor jag sen flera år tillbaka hos Henry, som är ägare till Österlens Gästhärbärge,
vilket är ett B & B i Glemmingebro,  5 km från hanget.

Länk: http://www.ost-gast.com/

Jag kan varmt rekommendera detta boendet. Det är billigt, 300 kr/dygnet/enkelrum och
då ingår en mycket fin frukost.

Nåväl, innan man åker, håller ju den sanne flygaren en noggrann koll på det kommande vädret.
I år såg  det inte bra ut. Ett högtryck över Skandinavien, som ligger i stort sett still
har ju gett nordostlig vind i 10 dagar nu.

NO är ju helt tvärtemot, vad vi önskar. Vad vi flygare vill ha är sydväst,
då  vinden ligger rak in på Hammar.
Även om vi inte har vind, brukar sjöbrisen dra igång vid 1300-tiden och ge fint lyft.

Men som sagt, utsikter på en  vindriktning som inte är den bästa,  avhåller inte
de riktigt flygintresserade, som inte följer minsta motståndets lag.

Kunde vi inte flyga på framsidan mot havet, kunde vi ju flyga på baksidan.
Detta eftersom hanget är ganska likt åt båda hållen.
Nackdelen med vind från land, är att vinden inte är laminär, vilket skapar turbulens.
Efter att vi installerat oss på respektive boende, träffades vi vid jordgubbsodlingen.
Flygarna från Västergötland hade först varit och flugit bort vid Kivik innan
de anlände till Hammar.

Eftersom jag var där först, kånkade jag upp med modeller och tillbehör till Sinushanget,
förberedde och startade.

Lyftet var mycket starkt. Deta beroende på att vinden låg runt 10-13 m/sek.
Således det blåste så det pep.

Med så stark vind inifrån land var det upplagt för turbulens av en högre dignitet.
Det gällde att ha ordning på grejorna och hjärnan, då man ska  ner i ett stycke.

Min allra äldsta Arrow (11-12 år gammal) fick sig en bra smäll vid landningen.

För er som är nyfikna, så gick det till så här: Vid landningen så började jag
vid ena sidan på 50 m höjd och hade för avsikt att göra en medvindssväng
och sedan glida in bakom hanget och helikopterlanda på toppen.

Så var det tänkt och för att få säkerhet flög jag fort. Direkt efter medvindssvängen,
klippte min modell och gick i spin. Alla som flugit en Arrow, vet att
att det är en krävande modell, som intet förlåter. Spinnen kunde jag häva med
motsats sidoroder och neutral skev samt lite dykroder.
Problemet var bara, att höjden började ta slut. Jag vågade inte svänga mer
utan försökte landa längs med hanget på framkanten.

Enligt lagen om allts djäklighet, högg ena vingspetsen tag i marken och modellen
hjulade snabbt som en väderkvarns vingar.

Längs vägen där den hjulat låg bitar av modellen…

Det som skadades var kroppen. Vingen lossande snabbt eftersom den var fäst
med nylonskruvar. Kroppen gick av på två ställen.

Ok tänkte jag, du har levt ett långt liv kära modell och du har gjort ditt nu.
Jag bestämde mig att skrota modellen. Vingen var hel,  så den sparar jag,  för jag har
två nya Arrow hemma, knappt influgna.

Så var det med min smäll.

När övriga kom blev det ett flitigt flygande som alltid. Ållebergskillarna har ju
fina F3J modeller, vilka är högpresterande. Själv kuskade jag runt med min Spirit,
som fick bekänna  färg i den hårda vinden.

Att flyga vid Sinushanget går mycket bra. Problemet vid hård vind är landningen.
Det är lätt att göra bort sig och driva bakom, alltså ut över havet, vid landningen.

Fråga Knut…..bilder nedan.

Dagen avslutade vid detta hanget och vi konstaterade att “fel vind” inte är ett
hinder för hangflyg här nere.

Jag har samlat ihop 250 bilder på flygandet, vilka kommer att redovisas
i något så när kronologisk ordning.
Som vanligt kommenterar jag lite under bilderna.

Min avsikt med bilderna är att skapa en känsla hos betraktaren hur det går till
när vi i Ållebergs ModellFlygKlubb flyger hang i Ystadtrakten.

 

 

 

 

SONY DSC

Ållebergarna erövrar de skånska höjderna…

Conny och Kalle .

 

SONY DSC

Ni kan se den kraftiga vinden hur den lägger gräset parallellt med marken.

 

SONY DSC

Ari flyger sin frigolitmaskin vid jordgubbsodlingen.

 

SONY DSC

Om modellen är vacker…? nä, men den flyger bra !

Tape kan man ha till mycket.

 

SONY DSC

Time för landning.

 

SONY DSC

Ari var den som flög mest och längst i tid räknat.

 

SONY DSC

Jag tycker detta ser ut som en Foka…? Rätta mig om jag har fel.

 

 

SONY DSC

Roffe förbereder sin “Pace” hangracer. All carbon.

 

SONY DSC

Rolf-Erik startar

 

SONY DSC

En stor modell flyger i regel bra…

 

SONY DSC
Roffe rattar sin modell med sin trotjänare Mc-24 Gold Edition.

 

 

SONY DSC

Om det var trångt i luften ? Vänta på bilder ska ni få se sen…

 

SONY DSC

Om detta är en ilandfluten pirat..? Nä det är Conny från Falköping
utrustad för hangflygning i hård vind.

 

SONY DSC

Är det en Foka ?

 

SONY DSC

Vi tar en bild till, så ni kan se den har elmotor.

SONY DSC

Kalle glider iväg med sin fina F3J kärra.

SONY DSC

Jo, han fick upp den utan problem.

SONY DSC

Knut startar…med oväntat resultat.

SONY DSC

Än ser det ju fint ut…

SONY DSC

Men så vid starten pitchade modellen upp och drev bakom hanget,
vilket ju innebär att havet verkar som en magnet…

SONY DSC

Knut knatade kallt  kavat koncentrerad…..

SONY DSC

…ner till stranden, strippade för att kunna rädda sin modell
innan den seglat till Polen.
SONY DSC

Ja, det finns inget att be för, utan det som krävs är handling och det snabbt !

SONY DSC

Undrar om det var kallt i vattnet ?

SONY DSC

Snart så…

SONY DSC

… är saken klar.

SONY DSC

Modellen i trygga händer igen.

SONY DSC

Nu gäller det att kvickt slå av strömmen, om han inte redan gjort det.
Annars är det risken att kretskorten ser ut på baksidan
som en Kvibille Ädelost.

SONY DSC

Conny hjälper Knut att få med sig prylarna.

SONY DSC

Ena vingen har lossnat, men inge skada på den. Kroppen fick en spricka.
Hur det gick med elektroniken, vet jag inte.
Jag vet, att reglaget är känsligt för salta bad…

SONY DSC

Karl-Henrik belåten efter flygning och landning.

SONY DSC

Roffe på väg in med sin Pace.

SONY DSC

Full klaff och sen sitter modellen som ett spjut i marken…

SONY DSC

SONY DSC

SONY DSC

Här ser ni, säger Rolf. Så här gör man…

   SONY DSC

Rolf-Erik förbereder sin lite större seglare.

SONY DSC

Starten fixar jag, säger Kalle Thorsell…

SONY DSC

Bara det inte blåst så mycket eller…?

SONY DSC

Kalle brottas med modellen.

SONY DSC

Nu kör vi !

SONY DSC

Kalle tog i för kung och fosterland…

SONY DSC

Den flyger väldigt fint och skalenligt.

SONY DSC

Rolf-Erik har en elmotor i, men den är så svag så han kan inte handkasta modellen
och sen klättra
, det är fastmer en hjälpmotor, säger han.

SONY DSC

Men i luften ser man vilket modellens rätta element är.

SONY DSC

En Ållebergare över Österlenlandskapet.

SONY DSC

Rolf-Erik gör en tryckare framför hanget.

SONY DSC

Snyggt!

SONY DSC

Att det var kraftig vind ser ni
på den framåtlutande ställningen
på de som står på kanten…

SONY DSC

Det var nästan så att modellerna blåste bort…

SONY DSC

Förutom segelmodeller på hanget, så fanns det ett rikt mått …

SONY DSC

…av landskapsfågeln gladan.

Detta var del 1 av 4 eller 5  från Ystad.

 

 

mats

Kategorier
Naturbilder

DET HÄR MED TRANOR

 

 

 

 

…som jag försökte flygfotografera häromdan..

 

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

 

 

Resultatet var ju inget vidare, så jag ville visa några andra bilder.

Tranorna är en vacker fågelart…på sitt sätt.

Det vackra är ju förbundet med dess sätt att flyga och deras oöver-
träffade röstresurser.

Här lite bilder, tagna sent om aftonen med ett 300 mm zoomobjektiv
mycket långt håll. (250 – 300 meter)

Hoppas bilderna ger er en känsla för fågelns rörelser !

SONY DSC

Jaha säger tranan, vad vill en kråka mig ?

SONY DSC

Tranan gav kråkan en vass blick, så den vek av…

SONY DSC

Alltid vaksam

SONY DSC

Trana Airways clear for take-off…..

SONY DSC

V-2 !

SONY DSC

Rotate !

SONY DSC

Lite sidvind var det…

SONY DSC

..men det går nog.

SONY DSC

Nu ska vi bara dra in stället.

SONY DSC

SONY DSC

Man ser ju hur väl anpassad tranan är till flygning på vingkonfigurationen.

SONY DSC

SONY DSC
Tranan flög upp till ett bestånd av björkar, där andra artfränder fanns

vilka ropade  ut sin högljudda glädje  att få sällskap av just denna trana.  

mats

 

 

Kategorier
Modeller värda att se på

MAN KAN JU BARA INTE LÅTA BLI…

 

 

 

 

 

…att ta med sina termikmodeller ut för att flyga…

 

 

 

 

DCIM112GOPRO

 

 

 

 

…i det makalöst fina väder som rådde i dag tisdag.

Det var hyfsat varmt, även om natten varit kall med frost. I ett högtrycksbetonat läge
gör en molnfri himmel, att all värme från marken strålar ut uppåt under natten, så marktemperaturen
blir därför låg.

Dock solen värmer ganska snabbt redan nu i början av april, så jag förväntade mig bra
väder för termikflygning.

På förmiddagen var det stabilt skiktat med dålig termik, men vid 1100-tiden kom
torrtermiken igång och gjorde flygningen njutbar.

Redan klockan 1200 började det blomma Cumulus och molnbasen var ganska hög.
Detta lovade gott för dagens övningar med min Ava.

Molnbasen låg på 770 meter,  vilket jag märkte då modellen gick in tunna slöjor där.
Jag har ju höjdmätare och vario i mina  modeller, som hela tiden håller mig uppdaterad.

Jag flög termik i  mer än 2 timmar och det var inga svårigheter att hålla sig uppe.
Man lär sig på platsen,  där man flyger,  ganska snabbt hur karaktären är på dels
frekvensen med vilken blåsorna släpper,  dels hur de är utformade, samt  hur stark
termiken är.

Där jag flög i dag,  släppte blåsorna ungefär var 10 minut. Nu räknar jag inte småblåsor
utan bara  de riktigt rejäla. Medelstiget låg på ca 3  m/sek. Som alltid är ju termiken starkast
på tidig vår.

Så jag fick flyga, filma och fotografera. Fast fotograferingen med min systemkamera sket sig,
då jag glömt ladda ett tomt batteri.

Synd, för jag skulle ha kameran hos Pär för att kunna fotografera hans bygge av en Breguet,
efter hand som det fortskrider.

Det löste jag genom att använda min GoPro,  som var inställd på stillbild.
Nackdelen med den kameran är,  att den är automatisk och är det dåligt ljus som i Pärs
källare,  blir det problem, genom att kameran väljer för lång exponeringstid, så bilderna
kan bli suddiga. Men det fick gå.

Efter mitt  flygande och fotograferande kunde jag åka hem nöjd i alla avseenden.

Nöjd efter att ha fått uppleva en dags härlig termikflygning med en fin modell.
Det är ju detta man drömt om under vintern.

Det jag drömt om,  försöker jag på
alla sätt genomföra i verkligheten. Jag sitter inte bara och pratar om det.

Här kommer lite bilder om ditt och datt:

DCIM112GOPRO

Klockan 1200 mot norr. Absolut ingen vind vid marknivå.
På 250 m kanske 1-2 m/sek östlig vind.

DCIM112GOPRO

Avan tar igen sig där hon landade.

   DCIM112GOPRO

Sen ställde jag kosan hem till Pär för att se hur
hans bygge av Bregueten fortskrider.

DCIM112GOPRO

Kroppen börjar man kunna se formen på nu.
Bilderna tagna med min GoPro, som har svårt att
hantera det dåliga ljuset.

DCIM112GOPRO

Som tidigare påpekats, så är det mycket finsnickeri…

DCIM112GOPRO

Men byggaren har mycket energi, vilja och uthållighet.
Det krävs till allt man vill göra, om man ska bli tagen på allvar.

DCIM112GOPRO

När man vill ha en kropp rak med denna byggteknik med
spant, longeronger och andra förband, är det en gyllene regel,
att man ska fixera kroppen. Gör man inte det,  kommer kroppen
att sluta som en korkskruv.

DCIM112GOPRO

Om du fått 10 kronor i timman, för den tid du suttit i din
verkstad Pär under alla år, då hade du kunnat bjuda
mig på en resa till Amerika minst…

DCIM112GOPRO

Kroppen kommer att bli lätt och stark.

DCIM112GOPRO

Clas Olsonklämmor funkar bra.

DCIM112GOPRO

Sen tycker jag att Pär skulle skaffat en riktig stol….

DCIM112GOPRO

Pär Lundqvists patenterade lövsågningsmaskin.

Under bordet en kaninpick med ett kraftigt lövsågsblad isatt.
I bladets övre fäste en bra fjäder som är spänd till ett kvast-
skaft. Skaftet  sitter sen fäst i taket.

Denna konstruktionen gör att  lövsågsbladet hela
tiden hålls sträckt, vilket är en förutsättning för
att man ska kunna såga rakt längs en linje.

DCIM112GOPRO

Här håller Pär sitt “barn” i famnen för uppvisning.

DCIM112GOPRO

Det kan nog bli bra.

DCIM113GOPRO

Man kan redan nu ana linjerna på kroppen.

SONY DSC

SONY DSC

Pär slipar lätthålen i spanten.

SONY DSC

SONY DSC

Pärs lövsågningsapparatur.

SONY DSC

Modellens ritning.

SONY DSC

Indragbart ställ…javisst.

SONY DSC

Ställmekaniken.

SONY DSC

Stjärtpartiet.

SONY DSC

Profilspryglar till stabbfästet.

Det ska bli spännande när bygget avancerat lite längre så man kan
skapa sig en bild av det färdiga resultatet.

mats

Kategorier
Segelflyg

OM VÅREN HAR KOMMIT TILL OSS…

…det vet jag inte men…

 

 

 

Digital StillCameraEn bild på min första Ava 3 m spv.

…jag var i alla fall ute i dag strax efter 1200 och flög årets första termikvarv med min Ava.

 

Vädret var ju bara så bra med solsken och lite vind, att jag  inte kunde låta bli,
att vårlufta en segel
modell.

Det blev min nya Ava Pro,  som fick hänga med. Platsen var just utanför Halmstad,
öster om
staden.

Tyvärr hade jag ingen kamera med mig, då båda mina GoProkameror höll jag på
att anpassa, så
jag kan köra med yttre mikrofon.
Varför, det ska jag tala om sen.

Inte heller hade jag en vanlig kamera med, men alla vet hur en termikmodell ser ut….

Termiken var mycket kraftig och mycket trasig. Det var inte som under sommaren.
Molnbasen
låg på ca  400 m så högre klättrade jag inte.

Det blev en timma i termiken i alla fall.

Så ni som är flygare…ladda och polera era segelmodellers vingar,
för nu är det dags !

Kategorier
Okategoriserade Old Timer flyg Segelflyg Termikflyg

IGG-TRÄFFEN PÅ ÅLLEBERG 2012

 

Nu har det varit storsegelträff på Ålleberg,
som traditionen bjuder.

 

Denna träff är något, jag inte vill missa,  då det är en fantastisk upplevelse.
Inte bara får man se fina segelmodeller av dagens upplaga, utan varje år ser man
mer och mer av vintageplan från 30-talet och framåt.

Sveriges bästa motorbyggare kommer med sina makalösa hembyggda motorer,
antingen det är inline- eller radialmotorer. I år såg vi V-12:or, 14 cylindrig
dubbelstjärna, Stirlingmotorer osv.

Vilket oerhört arbete som byggarna lägger ner på sina konstruktioner. Inte bara
måste man ha en stark vilja, man måste ha kunskaper också. Kunskaper om
material, kunskaper i att bearbeta metaller med svarv, fräs och gnist.
Resultatet av deras insats får vi se,  när deras motorer dras igång.

Inte bara ser motorerna bra ut, de går dessutom bra och levererar kraft.
Mest imponerande…tja, jag tycker dubbelstjärnan var i särsklass.
Gick som en klocka och var mycket tystgående.

Inte bara flyg får vi se utan även bilar. Alltså bilar drivna av förbränningsmotor,
som kör en rundbana förankrade med en lina till centrum. Jag frågade hur
fort de gick…..med 1.5 till 2.5 kubiks motorer. 2-300 km/timman ! Inte dåligt.

De stora segelmodellerna blir större och större och flyger majestätiskt.
Men det kostar. En 7-8 meters modell  med tillbehör kan innebära, att du
ska lägga upp, om du ska ha det custombyggt,  100000 spänn  !

Jag var där på lördagen och vädret visade sig från sin bättre sida. En kraftig
skur vid middagen annars flygbart.

Imponerande är de  modeller,  man använder att bogsera med.
Speciellt Wilgan var effektiv. Dessutom är piloterna på bogserkärrorna
utomordentligt skickliga. Bogseringarna gick som på löpande band.
När bogserkärran taxade fram efter landning,  stod nästa segelmodell klar att dras upp.

Flera av IGG-piloterna flög på 35 mHz. Varför ? Jag fick inget bra svar, men det
fanns en viss osäkerhet eller skepsis gentemot 2.4 gHz. Fast jag tror personligen,
att med vidareutvecklade 2.4 gHzutrustningar,  kommer dessa att ta över även
hos de sista 35 mHzentusiasterna.

Jag tog en väldig mängd bilder och jag lägger upp lite bilder här mitt i  brödtexten
och sen kommer alla bilderna i ett klickbart album längst ner.

Så håll tillgodo. Jag tror bilderna talar för sig själv och behöver inga kommentarer.

   Wilgan i brant plané efter en bogsering.

Ibland behövs nån sorts rollator……

Det temporära stället släpper och modellen klättrar i släpet.

Här behövs inga extra grejor. Efter start drar piloten in stället.

  Med tre hjul blir det ju lättare….och man undviker skador.

   Vänsterkurv i termikblåsan.

     Just innan sättningen.

  Är detta en Bergfalke II ?

          Rotate !

   Ja ni ser själva hur stort det är.

Här har Wilgan skadat höger ställ vid en landning. Men med hjälp av Rolf Maier, ordföranden

                                                     i Ålleberg Modellflygklubb så grejade det sig.

   En erfaren kämpe: Kjell-Åke Elofsson Tibro. Han flög sin Minimoa.

Ännu en Minimoa. Ett tyskt plan från  1930-talet.

    En Spatz =sparven. Jag har flugit en sådan i fullskala, men om det var
en A-Spatz eller en sån på bilden
är jag inte helt säker på. Jag tror det var en A-Spatz.

    Tjålle förbereder sin Minimoa inför bogseringen

Här kan vi tala om sidoförhållande……..

      Ännu en bogserkärra.

Stämmer precis: Roffe Maiers fulladdade bil.

    Rolfs Nemere. En ungersk segelkärra. Troligtvis framtagen inför olympiaden 1936.

Byggsatsen, för det är det, CNC-frästa delar, men ganska bökig att få ihop enligt Roffe.

5 m segelkärra och stolt ägare, Rolf Maier

Alla modellsegelflygare kör väl Rolls Royce eller …..?

Bilavdelningen. Dessa bilarna var som smycken.

Så här ser inälvorna ut…

  En kopia ? på Rolls Royce Merlinmotorn. Merlin= trollkarl.

                                                       Motorn gick som en dröm.

En av många radial- eller stjärnmotorerna. Alltid ojämnt antal cylindrar beroende på systemet
med  huvudvevstake och hjälpvevstakar. Jämnt antal cylindrar om man har en dubbelstjärna.

5-cylindrig radialmotor.

   Kan ni räkna cylindrarna i denna dubbelstjärnan ?

Denna motorn skulle man haft i mopeden…………

V-8 power

  4-cylindrig inlinemotor

                   Kopia på en Wright 9-cylindrig radialmotor. Denna motorn satt bland annat i Spirit of Saint Louis.

       Skalenliga dekaler…?

Ka6-E ? tror jag det är. En sån fullskala  har jag flugit. Var modern i mitten av 60-talet.

               Se på bilden och försök föreställa er allt arbetet..

V-12 power från RR

En linbil inuti.

Ser ut som en racerbil från 30-talet. Kanske en Alfa Romeo…..

Reach for the sky.

   En normal bogsering tog ca 45-60 sekunder.

Bogserlinan utmärkt med tygstycken för att underlätta för piloterna att se hur planen  ligger

                                                                   i förhållande till varandra.

6/8 Cu och lite stratus

En norrman ska ut till starten.

En segelkärra av sin tid, 30-talet.

  Jag hade också varit stolt om jag haft en sådan vacker modell.

Förberedelser för start.

                                                              Sen kom det några droppar……………..

 

Klicka på View with PicLens

[nggallery id=77]

Jag ska lägga upp lite video snarast från meetinget som visar flyg och körning av de hembyggda motorerna.

Här är lite videosnuttar på motorer och flygning:

mats

Kategorier
Flyghistoria

FLYGANDE VINGAR…

 

…har alltid intresserat mig…

 

 

 

…därför de avviker  från det man normalt ser
som ett flygplan med dess traditionella konfiguration  och
aerodynamiska kontrollytor.

Som ni kan se på bilderna, som publiceras med tillstånd av
Dr  Reimar Horten, så var kunskapen redan på 30-talet i Tyskland
stor om konceptet flygande vingar.

De två föregångsmännen var ju professor Lippisch och Horten ,
som var för sig experimenterade och löste problemen.
Vill ni veta mera om dessa två så googla.

Problemet med en flygande vinge är, att en “vanlig” vingprofil
orsakar en oscillation,  när vingen flyger. Det vill säga,  den  vill
öka hastigheten och sänka nosen , tills farten åter ökat så mycket ,
att lyftkraften ånyo lyfter nosen.Detta gör,  att vingen får en
sinusformad horisontal flygbana.

Lippisch och Horten var framstående aerodynamiker och hade
vindtunnlar till sitt förfogande,  där de kunde utföra mätningar
på de krafter,  som påverkar en vinge vid olika hastigheter och
anfallsvinklar.

För att en flygande vinge ska flyga stabilt i huvudsak, måste man
ha en profil som är tryckcentrumsstabil. En vanlig vinge som man
ökar anfallsvinkeln på flyttar resultanterna av vektorerna från
lyftkraften,  så att man får en nos-ner rörelse. Denna rörelse
lyckades man häva genom att förändra vingprofilen.

Den vågformade rörelsen i horisontalled hade en frekvens på
cirka 50-60 sekunder, innan man förstod, hur man löste problemet.

Alltså tryckcentrum är den platsen på vingen , där lyftkraften
har sitt angreppscentrum. Flyttar detta centrum sig ,
ändras anfallsvinkeln. Tänk på hur det känns , om ni flyger
ett mindre privatplan och man drar landningsklaff.

Man upplever exakt det, som är beskrivet ovan, därför vid
klaffansättning ökas lyftkraften, tryckcentrum flyttas bakåt
och du upplever ett nos-ner moment. Alltså man känner lyft
när klaffen går ut och därefter, på de flesta mindre plan,
en nosnerrörelse.

Moderna profiler för oss modellflygare som är tryckcentrumstabila
är en del serier av professor  Eppler. Dessa profiler använde
vi på snabba hangmodeller under 70- 0ch 80-talen.

Jag tycker bilderna,  på speciellt Horten IV och VI , visar hur
man kan bygga en flygande vinge , som är vacker med stort
sidoförhållande och högt glidtal.

Ett problem man upptäckte planet hade var självinducerat
vingfladder vid viss hastighet.

Planet hade bättre glidtal än flaggskeppet D-30 Cirrus/Austria.

Ett välkänd flygplan utan konventionellt höjdstyrverk var
Me163 Komet. Konstruerat av professor Lippisch. Planet var
ju ett raketplan och en av de engelska provflygarna Eric “Winkle”
Brown, som vågade provflyga planet efter kriget, han sa ,
att Me163 var det mest välflygande plan han någonsin flugit.

Här är några bilder och de visar Horten IV och Horten VI:

                En Horten VI. Spännvidd lite mer än 20 meter och glidtal med flugen polar 1:33,5
-34.5. 
Man ser det stora sidoförhållandet för att erhålla ett högt Re-tal.
Genom att ha ett högt Re-Tal minskar man lyftkrafts
motståndet,
även kallat det inducerade motståndet och det medför att vingen flyger effektivare.

Piloten låg ner på magen och flög dessa plan.

Horten VI hade bättre glidtal och flygegenskaper än D-30
vars avantgardistiska utseende kan beskådas ovan.

                                                                     En tidigare vinge från Horten. Man kan se att skevroder och höjdroder är separerade.

En tidigare version av en Horten flygande vinge. Medlemmar ur NSDFK runt planet

       Ibland försåg man planen med en motor och det gav höga hastigheter
med lite hästkrafter, jämfört med konventionella flygplan
 då dessa var tyngre och hade mera frontalmotstånd.

Här en renoverad HORTEN i USA som flyger. Denna bilden är tagen 1959
och just detta planet genomgår i detta nu en grundöversyn för att bli luftvärdigt.

                                                                    Här ser man den fina aerodynamiska utformningen av en Horten VI.

                                                                               För att nå termiken behöver man bogsering. Är bogserkärran en Fw  56  eller en 159 ?

 

Kategorier
Segelflyg

GAMMALT SOM LEGAT I HYLLORNA….

 

får det bli.

 

 

 

 

 

Därför vädret för hangflyg har varit bedrövligt. Normalt sett
har vi mycket mer N-NVvindar vid denna årstiden.
Ett lågtryck inne över Ryssland och ett högtryck väster om
Brittiska öarna bruka ge nordliga vindar,  om högtrycket kan växa in.

Men intet av detta har det varit. Jag kollade just utsikterna för
Hammars Backar. Det bör vara SV vindar av styrkan 3-8 m/sek
för man ska kunna flyga modell eller skärm. Nu är utsikterna
de närmsta 10 dagarna i stort sett bara SO- och O-vind 🙁

Vad gör man ? Det blir att sitta i modellplansfabriken och bygga
i stället för att flyga. Men jag letade upp lite bilder som kanske
kan skapa en känsla hos oss modellflygare hur det kunde varit
, om vädret varit med oss.

Så håll tillgodo:

 


 Min hangkärra, Projekt 22,  efter en hysad landning på Tönnersa Strand.

  Roger från 2-Åker kommer lastad med flygande vingar.

  Rogers “Skua” på hangkanten. Skua betyder labb.

                                                                         En annan av Rogers vingar.

                                                                     Skuan med Halmstad i bakgrunden.

                                                                    Min “Banana” nylackad efter ett haveri. Problemet med denna
modell var att den väldigt skör.

                                                                         Bananan ner i Ystad

                                                                      Min lilla tjeckiska sprutkärra. Köpte byggsatsen uppe i Gråbo på deras swapmeeting.

                                                                      Knepigt att flyga och samtidigt plåta.

                                                                   Rolf Holmer förbereder sig på Hovs Hallar.

                                                                      Två högpresterande modfeller. Arrow och Banana. Min Arrow kom tvåa på SM i F3F.

                                                                          Robban på Tjärbyhanget. Han är världsmästare, europamästare i segel.

 

                                                                       Bilen lastad för resa till Ålleberg

 

                                                                   Trots modellen såg bra ut, fick jag inte ut det jag strävade efter.
Detta var den sista modellen jag byggde 
som hade Eppler 182.
Nu använder jag Martin Hepperles profiler i stället.

                                                                    Läs här: http://www.mh-aerotools.de/airfoils/

    Himmel-hav-modell

                                                                   Ållebergsgrabbar nere på Hammars Backar.

                                                                     Den gamle kastar iväg en DLG. (DLG=discus launched glider).

                                                                  En modell med utomordentligt goda egenskaper både för hang och termik. Heter Apache.

                                                                      Robbans F3F-modell på Tjärby.

                                                                    Min fina Blizzard, 4 m spv, som avled efter fladder i stabben. Eller om vi ska vara noga:

                                                                   Självinducerad oscillation i höjdstyrverket.

                                                                             Ännu ett hemmabygge på Hovs Hallar.

 

 

 

mats

Kategorier
Nostalgoteket

MODELLHANGFLYG DEL 4

Här kommer några bilder från mitt första tävlingsår.

 

 

 

 

 

 

Här är jag på en tävling våren 1975 med min nya hangkärra uppe på Bräckan i Kungsbacka. Inget superhang,
men det går fint att flyga på. Min modell var där helt överlägsen och jag slog tvåan med 20 sekunder
på 10 vändor !
Så när vi åkte hem hade man ett bra resultat inför säsongen i F3F att stödja sig på.

 

Första året jag tävlade i F3F flög jag med modeller,som inte kunde
mäta sig med de bästas. Därför byggde jag och Pär nya modeller
under vintern, som vi hoppades skulle vara mycket konkurrenskraftiga
.Det visade sig, att det blev den också. Denna modell flög jag med i 4 år,
sen var den utsliten.

I går fick jag några bilder från Pärs arkiv. Bilder som aldrig sett,
men som hör till hangflyghistorien för mig.

Bilderna är tagna 1975 på  Hovs Hallar, Fjärås Bräcka vid
Kungsbacka och nere vid Kåseberga.

Vad man kan konstatera,  är att tiden lämnar ingen oberörd.
Vidare kan jag säga,  att hade jag flugit med

min modell här  på bilderna på ett SM i F3F i dag under
svaga vindar, skulle man fortfarande kunnat placera sig
i topp 3.

Här kommer bilder ur hangflyghistoriens skattkammare
som Pär Lundqvist har tagit:

Detta är vid prisutdelningen på Hovs Hallartävlingen 1975. Prisutdelare är Bertil Dahlqvist,
en mycket känd modellflygare bosatt i Laholm. Bertil var den person,  som tog initiativet at
t skapa Hökaklubben redan 1936 ! Till vänster om Bertil skymtar Ann-Marie Beckman,
som är Kurt Lennås sambo. Ann-Marie brukade alltid sköta sekretariatet på våra tävlingar.
Barnen är Pärs och han som kom bland de tre bästa är,  ni vet vem.

 Priserna för de tre främsta var keramik från Laholm speciellt gjort för tävlingen.
Jag har mina trofeer kvar och är rädd om dem, för keramamikverkstaden är nu nedlagd.

Ganska glad är man ju….till höger P-O Malis som var medlem i Hökaklubben från 1975.

En bild på en av Sveriges bästa flygare och byggare: Göran Karlsson,
världsmästare i FAI-pylon och alltid topplacerad i F3F.

Modellen en egenkonstruktion naturligtvis,  med kropp i glasfiber,
vingar i sprygelkonstruktion klädda med 0.4 mm ply.

Denna modellen var väldigt snarlik Rätzens revolutionerande
Gilette, så den kan faktiskt vara en Gilette, enligt info från

Blomman i Karlshamn. Blomman berättade, att han hade
gjutit Görans kropp till just denna modell.

 Hans finish på modellerna var enorm och han byggde mycket
noggrant och utnyttjade alla tekniska möjligheter,

som fanns för att få till en snabb modell. Han testade vingprofiler
på Tekniska Högskolans avdelning för aerodynamik

för flygmekanik.

 Göran flög i team med  Christer Gillgren. Christer tyvärr
bortgången alltför tidigt. Sverige kommer troligtvis aldrig mer,

att se en sådan allsidig modellflygare som Christer. Han kunde flyga !

Det kommer fler bilder från F3F tävlingarnas arkiv.
Stefan Blomgren har lovat att skicka bilder och vi väntar spänt på dessa………

Skulle någon annan ha bilder från 72-85 , tar jag gärna
emot de för publicering. Har du papperskopior,
så lägg de på ett bord,
använd en 60 watts lampa och fotografera
av med en digitalkamera. Det blir bra !

 Jag har av mail jag fått, förstått att nostalgi inom modellflyget,
det är nåt som lockar. Så gräv lite i era hyllor eller album.

Skriv gärna när, var och vilka som är med på bilden och en
beskrivning av modellerna.