Kategorier
Teknik, allmän

KVANTMEKANIK…

 

 

 

 

 

…bra att ha ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tog mig den exklusiva friheten att publicera kommentaren
Ingvar Nilsson
skrev till mig angående detta inlägget.

Kunskap är lätt att bära,  om man hängt den över axlarna, både
bildligt och bokstavligt !

Läs denna Ingvars mycket goda och instruktiva beskrivning av
en komplicerad process.
Mina kommentarer till Ingvars inlägg är kursiverade.

 

 

Ingvar Nilsson skrev:

Ja kråkfåglar kan vara rätt kluriga. Tveklöst vår luftens akrobat nr 1.
Och den som försökt ta bort ett skatbo vet, att inte ens en extrem
orkan kan rycka loss det, eller få det att rämna.

Men det var inte det jag tänkte kommentera, utan passusen
där du nämner Nordkoreas arme och Goosestepping.

Min lätta dysleksi spelar mig spratt ibland – jag läste nämligen
GOOTSTEPPING och fastnade för att – borde det inte heta GOAT?
En inre syn med massa raggiga getter i parad fick mig att läsa
litet noggrannare och då såg jag felet…

Men medge, att det hade sett mycket mer komiskt ut med ändlösa
kolonner av getter i perfekt takt och rättning goosesteppande inför
“Den älskade ledaren” på tribunen.( Min anmärkning)

Men kvantmekanik är inget för mig,  trots att jag arbetat ett 20-tal
år ihop med just kvantmekanister.

Det är nämligen så, att kvantmekaniken har tydligen en del
undantag och luriga fällor, men för den som verkligen vill tillämpa
kvantmekaniken 100% rakt av väljer att jobba med NMR. NMR
– alltså Nuclear Magnetic Resonance eller magnetisk kärnresonans
på vanlig svenska som i korthet går ut på att en molekyl som t.ex.
innehåller väte kan studeras med NMR.

I ett extremt linjärt och likaså extremt homogent magnetfält har
man sitt prov. Man har det gärna i ett lösningsmedel,  så att molekylerna
kan röra sig fritt.

Om vi har ett magnetfält,  som är ungefär 14 Tesla och vinkelrätt mot
fältet exiterar provet med en rätt kort bestrålning med radiofrekvensen
600 MHz,  så kommer det att hända en massa grejer i provet.

En kort bestrålning kan vara t.ex. 8 us (mikrosekunder) .
När bestrålningen är gjord, så kopplar man snabbt som fanken bort
sändaren och in med mycket känslig radiomottatagare och samlar
den signal, som provet skickar tillbaks.

Signalen som normalt är rätt kortvarig (olika lösningsmedel ger
olika lång relaxationstid),  men man väljer oftast några sekunder att
samla informationen.

Detta är en komplex klump med information och man låter datorn
göra en fullständig Fourieranalys,  som ger ett spektrum med axlarna
frekvens och amplitud.

När man tittar på detta spektrum,  som alltså kallas Protonspektrum,
eftersom det var just väte,  vi hade tänkt kolla i vårt prov.

Vad som händer i provet,  när det bestrålas,  är att alla vätekärnor –
eller protoner som vi säger – ställer sig som kompassnålar i magnetfältet
och börjar “precesera” som är en form av rotation, vilket sett från sidan
kan liknas vid ett timglas – alltså två koner med en midja på mitten.
Vinkeln är c:a 57 grader om jag minns rätt och rotationshastigheten
kallas Larmorfrekvens,  som beror på magnetfälstyrkan.

Tror Larmor var en fransos som upptäckte detta…

Ja,  så kommer då radiofrekvensen och dunkar på kanske 50 watt
under 8 us. Vad som händer då,  är att dessa preceserande protoner
exiteras till till sin andra energinivå (det fina men just väte eller
protonerna är att de har bara 2 nivåer, andra kärnor kan ha flera
energinivåer och ger en massa extra beräkningar men i vissa fall
kan även sådana kärnor vara intressanta).

Ett välkänt exempel då atomernas, exempelvis syreatomer, elektroner
exiteras till en högre energinivå är ju norrskenet. (Aurora). Ljuset i
norrskenet uppstår då den “Upphetsade elektronen”, som får energi
från solens partikelstrålning, inte förmår
hålla kvar sin bana utan
faller  ner en energinivå och därvid lämpar
av energi som ljus i form
av en foton (Min kommentar)

Energinivån i protonerna kan enklast beskrivas, som att kompassnålen
normalt och i vilonivå ligger som just en kompassnål helst gör i ett
magnetfält (attraktion o repellering alltså).

Men när magnetfält och frekvens stämmer exakt och det dundrar
på med 600 MHz i några mikrosekunder,  så exiteras protonerna och
de intar sin andra energinivå. I klartext så flippar kompassnålarna ett
halvt varv och ställer sig jäkligt tokigt åt fel håll i magnetfältet.
Men så snart radiostrålningen upphör vill de givetvis flippa tillbaks
till normalläget.

När protonens energinivå flippar, så sänder den ut en rätt ynklig
radiosignal som man kan analysera senare. Ja för att få en vettig
signal,  behövs några milligram av provet och man kanske måste
köra 8 eller 16 sådana här bestrålnings/avlyssnings-sekvenser
och addera all information.

Oåhhh – men vad var vitsen med detta? Jo det är så,  att när
protonerna sänder sin lilla radiopuls,  så är den ändrad i frekvens,
beroende på hur dess omgivning ser ut.
Sitter en proton ihop med ett kol,  så kommer den att återge detta
med ruggigt stor exakthet.

Om vi tar kol som finns i tre isotoper – kol-12 som är 99% av allt
organiskt kol, kol-13,  som är en knapp procent och sist kol-14,
som är en s.k. instabil isotop som alltså är radioaktiv och faller
sönder så sakteliga.

Nu är det bara kol-13,  som har rätt magnetiska egenskaper för
att kunna studeras direkt, men i fallet i ett protonspektrum,
så blir det så,  att det blir en liten extra topp på var sida om varje
protontopp som sitter ihop med ett kol.
Dessa s.k. satelliter är normalt 0,55% höga jämfört med huvudtoppen.

Jag skulle kanske komplettera med,  att just Väte har tre isotoper.
Vi har Väte-1 som kallas Proton, vi har Tungt väte eller Deuterium
och vi har givetvis Supertungt väte,  som kallas Tritium och är
instabil (radioaktiv).

Alla dessa tre väte-isotoper kan direktobserveras med NMR.
Givetvis har dessa rejält skilda resonansfrekvenser. I vanligt vatten
finns en liten andel Deuterium. Enklaste sättet att få fatt på just
deuterium är att destillera vanligt vatten.
Det tunga vattnet, eller Deuteriumoxid,  som en kemist kanske
skulle säga, har någon grad högre kokpunkt och med destillation
med en kolonn med många s k bottnar, så kommer det vanliga
vattnet att smita sin väg,  medans det litet tyngre kommer att
anrikas efter hand.

Det var ju just tillgång på i stort sett obegränsad elenergi, som
gjorde att Rjukan i Norge var så eftertraktat av tyskarna under
kriget.

Ja destillation är en känslig och energiintensiv process, men hur
man skall göra,  tänker jag inte beskriva här.

Och var kommer då kvantmekaniken in? Inte vet jag!

En lång utläggning som är långt från fullständig och inte heller
helt korrekt…

Jag vet bara,  att NMR anses vara det enda område,
där just kvantmekanikens lagar gäller fullt ut.

Hejhopp! Hälsar en jätteförkyld Ingvar i Borås

 

Ingvar flyger en friflygandeOldTimermodell

Kategorier
Teknik, allmän

TÅGDAGARNA I LANDERYD 2018

 

 

 

 

 

 

 

Några snabba bilder från min mellanlandning i Landeryd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1-2 september anordnades Tågdagarna i Landeryd. Arrangör bör
ha varit tågentusiasterna och kommunen.

Landeryd är en järnvägsknutpunkt som blev en uppställningsplats
för lokomotiv, att använda under ett läge då vårt elektrifierade
järnvägsnät inte fungerade…ungefär så tror jag.

Denna uppgiften är numera struken och anläggningen har blivit
ett museum, vilket vårdas av ideella krafter.

Det är stora och tunga prylar, så det är definitivt lättare att
samla frimärken.

Jag hade vägarna förbi upp till Västergötland och beslöt att
besöka tillställningen, då jag aldrig nånsin varit i trakten.

På mig tycks Landeryd vara ett något förtvinat före detta bruks-
samhälle. Mycket av den gamla infrastrukturen var borta.
ICA-handlaren hade slagit igen, eftersom människorna
hellre åker till de groteska köpladorna i korrugerad plåt.
Finns det nåt fulare är svenska köpcentrum med sina
plåtkyrkor ägnade åt Mammon ?

Relativt mycket människor hade dykt upp, trots ett svagt
strilande regn. Förutom svenskar fanns det danskar, tyskar
och holländare, enligt vad registreringsskyltarna sa.

Parkering 40 spänn vilket är inget att säga om. Bara
pengarna går till ett vettigt ändamål.

Inträdet till museiområdet, så vitt jag såg, var fritt.
Vid och i lokstallarna stod uppställda lok  av olika
sorter, just som vi förväntade.

Det vi, som kallar oss moderna människor, kunde lägga
märke till, var hur oerhört arbetsintensivt vad gäller
metallbearbetning ett ånglok var.

Betänk att 1915 hade vi inte CAD. eller CAM !

Men,  man hade duktiga ritare och människor som behärskade
tekniken att svarva, fräsa och slipa.

Yrkesskickligheten var stor vid denna tid. Det är därför,
vi i dag 2018, fortfarande
kan köra ett lok tillverkat 1912.

Intressantast tyckte jag att Halmstad-Nessiö-Järnvägs
direktionsvagn var. Ett litet smycke som ledningen i
företaget använde, då de gav sig ut på inspektion av
bansträckorna, eller kanske mera rätt, då de ville ta
sig en tur spårbunden.

Denna mekaniska tingest kom ljudlöst glidande på spåren
i max hastighet 40 km/timman, medförande passagerare
som fick en 10 minuters åktur för 20 kronor.

Maskinen var i väldigt gott skick och åldern ca 120 år…

Vid lunch anlände ett större ånglok med tre passagerarvagnar
för ett besök. Tåget var fullsatt av järnvägsentusiaster.

Man stannade till för att fylla på vatten till ångmaskineriet.

Förutom tåg fanns en marknad där det vanliga såldes.
Alltså T-shirts och lösgodis.

För de yngre arrangerades turer med häst och vagn dragen
av nordsvenska hästar.

För mig var besöket en möjlighet att bekanta mig med Landeryd
och dess järnvägsmuseum.

Önskvärt hade varit,  att eftersom det var många medlemmar i
föreningen tillstädes, att det funnits en man vid varje lok,
som kunde gett info om loket, för folk var nyfikna.

Kanske nästa år ?

Här kommer ett fåtal av de bilderna jag tog.
Jag kommenterar sparsamt, ity jag vet,
du förstår,  vad det föreställer.

 

 

 

 

 

Här står det…

Ser du att ortsnamnen ofta slutar på  -ryd ? “Ryd” kommer från ordet “Röjning”,
alltså
en plats där exempelvis skogen röjts bort för att bereda plats för människor.

  

Här kommer “Whispering Willie” smygande…

20 kronor ToR.

Högsta tillåtna hastighet 40 km/timman

Halmstad-Nessiö- Järnväg. Kolla landskapsvapnet.

 

Ser ut som en dockvagn…

Inte fly-by-wire direkt…snarare TBYH. Turn By Your Hand…

   Fotogenlyktor Jag undrar hur mycket ljus de skapade egentligen ?

Dieselelektriskt växellok.

En ångloks fightingface

 

Lokstallarna med skorstenar för ångloken och utanför en vändskiva.

Rälsbussar av välkänd modell…i alla fall för oss som har åldern inne.

SJ:s klassiska logotype.

Betänk hur mycket energi som ska absorberas av bromsklossarna
vid en inbromsning av 50 ton från 90 km/timman…

Arbetsplats för en lokförare 1915

Är det bromsreglaget till vänster ?

Tänk om ett lok med ovanstående träsits hade satts i trafik idag ?
Arbetsmiljö ? Fast det finns ju fjädring på pallen…

Renoveringsobjekt

Är det en ångdriven luftkompressor till vänster ?

Det var noga med skyltningen för 100 år sedan.

Undrar hur ljuset från den stora strålkastaren lyste, då tåget körde i dimma ?

Ordning och reda.

en mässingsskylt som talar om då pannan (?) provtryckts.

Undrar hur det lät här, då loket dundrar på i 90 km/timman ?
Likaså undrar jag hur mycket lokföraren kunde se framåt under
mörker eller eljest då sikten är skymd ? Det ar ju små fönstergluggar…

Fakta

Mekanik

Vevstakar

Mycket vatten. Jag antar man inte hade kondensor på ett lok,
till skillnad mot ett fartyg som kondenserade använd ånga, så man
inte förbrukade färskvatten i onödan.

Lok med tender innehållande kol och vatten. 

Dieselelektriskt lok från 50-talet.

 

Landeryds station.

Nostalgi drar alltid folk. Vilket bevisar att det var bättre förr !

 

 

Persontåget drar igång.

Måste kännas som att flyga en Super Constellation att få ratta ett ånglok…

Vet du varför ett ånglok låter “Tuff-tuff” då det kör ?

Påfyllning av pannvatten.

 

Handlaren har slagit igen och köper väl nu in på Lidl…

Inget kan vara så ödsligt som en gata i ett brukssamhälle, som nu bara är ett samhälle utan bruk…

 

 

Kategorier
Airshows Nostalgoteket Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2018 BILDER CRUISING LÖRDAG DEL 3.

 

 

 

 

 

Här kommer de sista (?) bilderna

från Falkenberg i denna omgången.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dessa bilder är de sista,  jag publicerar nu. Jag har ytterligare
500 editerade och färdiga bilder, som väntar på publicering.

De kommer,  eftersom de är vackra att se på.
Som vanligt, vill jag säga, var Wheels and Weels Cruising för
åskådaren och deltagarna en fin upplevelse. Så mycket kunnighet,
hängivenhet och låt mig kalla det fordonsglädje demonstrerades,
vilket naturligtvis bidrog till den utomordentligt goda stämningen.

Att vi kommer nästa år…självklart.

Här kommer ca 100 bilder och som sagt, stay tuned, jag kommer att
publicera ytterligare 500 bilder  ! Kanske du och din bil dyker upp ?

Alla bilder inga mästerverk, men bilden på de två damerna duger för mig !

 

Hoppa in !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cruisin´chicks…

Kanske Falkenbergs ende miljöpartist på Wheels and Wings Cruising Event ?
Vad han fattas ? Velourbyxor, stickad väst, näbbskor och cykelhjälm.

 

 L o o o ong Vehicle…

Kylarprydnaden…hur många har fått en sådan genom sig vid en påkörning ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tja, så skulle det se ut på 60-talet…

 

 

Rostig….jo, men den ska se ut så.

Skinande plåt !

 

Jag vill ha en sån bil…

 

 

 

 

Fin gammal Golf 1975 ?

 

 

All plåt glänste inte.

 

 

 

Torget fullt med bilintresserade.

 

 

Väntans tider…

 

Vältrimmad kropp.

 

 

 

Detta vill jag kalla en Hot Rod av klassiskt snitt

 

 

 

 

Nyss rekonditionerad ?

 

 

Min   dam har köpt godis till mig.

 

Vita tubsockar från Ullared ?

 

 

Kolla den glade gossen i den gamla BP-jackan och båtmössan…

 

 

Naturligtvis kommer jag
med nya bilder 2019,

så häng på låset !

Kategorier
Airshows Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2018 FALKENBERG CRUISINGBILDER LÖRDAG DEL 2.

 

 

 

 

“Jag såg bara glada människor i bilarna

och runt torget i Falkenberg”.

 

 

 

 

 

 

DAF bilen ovan som enligt mångas åsikt var den finaste renoverade bilen.

 

 

Det vi som besökare märkte, var den glada stämningen, bland de som var
närvarande vi Cruisingen runt Torget.

Alla var glada och hjärtliga, inga hårda ord, även om ibland diskussionens
vågor gick höga i sommarvärmen.

Just att vädret var så fint, gjorde att tillställningen fick en mjuk och positiv
framtoning. Människor blir gladare, då det är varmt och behagligt.

Vi satt i våra stolar där bilarna svängde söderut från Torget, vilket
gav mig möjligheter att få så bra bilder,  som var möjligt. Ljuset
var bra, så inga tekniska problem att plåta.
Många i bilarna hejade på oss, då de kände igen mig från förra året
eller hade mejlat mig för att få fullsizebilder på ögonstenen.

Då jag är på en tillställning som denna och jag spankulerar runt bland
bilarna på torget, så är sannolikheten stor,  man träffar och få prata
med, ska vi säga,  osannolika människor. Det är definitivt inga
Medelsvensson,
som ägnar sig på detta sättet åt sin sina bilar.

En av de som jag träffade,  var en man från den småländska urskogen,
som hade medfört sin “Bygdebil”, vilket var en Chevrolet 1962.
Bilen kunde stå som en mall för en Bygdebil. Den hade alla attribut.

Men jag är säker på,  att mannen som ägde bilen var svårslagen i ett
avseende. Han medförde nämligen  3 barn och  två fruar…Ja, det är säkert.
Han sa,  att barnet som en av fruarna ammade i bilen var  ett år, men han
berättade, inte utan stolthet, att han hade ett barn till på jäsning hos
den andra frun också…Vad säger man ?
Som i England “Well done old chap” ?

Eftersom det är viktigt att spela musik för allmänheten,  hade en
del makalösa
ljudmaskiner,  vilka tog upp hela bakluckan och du vet,
att bagaget på en USA-bil
är spatiöst.  Ibland trodde vi, att fönsterna
i de hyreshus bilarna rann förbi
skulle flyga ur sina ramar…

Poliserna sågs inte göra ett enda ingripande utan gick omkring som oss
andra åskådare och njöt av de vackra och speciella fordonen.

Har du aldrig varit på cruisingen och är intresserad av udda bilar och
människor som är intressanta och skiljer sig från mängden, då ska
du åka till Cruisingen på Wheels and Wings !

Jag gör ett fåtal kommentarer till bilderna.

Du blir nöjd, för det är som en folkfest.

 

 

En vacker Pontiac

 

 

 

 

Är det denna front som associerar till begreppet “Dollargrin”?

 

 

 

 

Volvo/DAF

 

 

 

Undrar hur mycket bensin denna kärra konsumerar på ett cruisingvarv ?

 

Detta “Dollargrinet” lyser också upp…

 

 

Galanta damer fanns det naturligtvis…

 

 

 

Skulle en sådan front bli godkänd på en ny bil idag ?

 

 

 

 

Glada pojkar ! Som förutom att sprida verbal glädje också undfägnade oss
med Eddie Meduzas lyriska sånger i stereon modell större.

En tvåmans såg på takräcket kan vara bra att ha till hands…

 

…och varför inte en höbal…hästar som hästar…

 

 

 

 

 

 

 

 

Är detta en indisktillverkad Austintaxi ??

En representant för den svenska ungdomen. Trevlig pojk !

 

Mycket snygg modifierad Volvo ombyggd på ett återhållsamt och
stramt sätt, vilket bevarat Volvos grundtänkande i  bilen.

Kan det vara en Sleeper månne ??

 

Kategorier
Nostalgoteket Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS FALKENBERG 2018 CRUISINGBILDER DEL 1.

 

 

 

 

 

Här finns det V-8 och annan power !

 

 

 

 

 

Traditionsenligt genomfördes träffen för V-8 nostalgiker i Falkenberg
i helgen.

Från att ha börjat i liten skala på Getterön, har eventet nu blivit
ett av de största i Sverige för amerikanska fordon av modellen mycket
plåt och många hästkrafter.

Förra året var först gången vi tittade på Cruisingen i Falkenberg och
det var en upplevelse för ögat, näsan och hörseln.

Jag vill säga,  att det finns i stort två kategorier, som kommer med
sin fordon.
Dels fanatikerna,  som restaurerat upp sina bilar till nyskick och
dels männen utifrån bygden, som kommer med sina rostiga,
buckliga bilar.

Vilka som är roligast att se på ? Ja, jag erkänner gärna, att det är
“Bygdebilarna” som ger mig mest. “Byggdebil” är det en bra
beteckning? Det finns säkert annat som beskriver denna typ
av yankee-bil bättre.
Jag får väl fundera. Kanske “Slashas Slackers”.

Förslagsvis samlas man i en sammanslutning med likasinnade,
som tar namnet till exempel: ByggdeBil Boosters, (BBB) eller som
i andra fallet: Slashas Cruisers” (SC).

Hur en Hillybillybil ska se ut ?

Jo, tänk dig en Chevrolet Impala 1964, som har en rostens patina
i lacken, försedd med bucklor över det hel
, på taket ett gammaldags
takräcke med de mest disparata tillbehör
som liar, höbalar, issågar,
gamla plåtmjölkspannar, reservhjul, ölbackar, uppblåsbar Barbara

och helst en stor högtalare.

Minimalt med ljuddämpare från V-8:an. Stereon på 400 Watt  med
fullt järn spelande Eddie Meduza, som är  en ikon inom
bygdbilskulturen.

Inne i bilen 1000 tomma ölburkar och passagerare med ett  glatt
och tjoande humör.

Bilarna är ofta sänkta så bakluckan skrapar i gatan under infernaliskt
skramlande och gnistrande.

Där har du i någon mån bilden.

De totalrenoverade bilarna är oftast mästerverk, som visar vilken
hängivenhet och hantverksmässig skicklighet som finns i landet.

Bilar jag minns speciellt var en VW som var ombyggd och som kommer
på bild.

Den finaste bilen anser jag var en blå Daf , som såg ut som om den nyss
kommit från fabriken.
Totalrenoverad utan överdrift. Kan jag döpa den till något,  vill jag
säga den var “BIS”.

Vilket du kan tolka som Best  In Show.

Jag redovisar cruisingen i centrum av Falkenberg med 4 poster
på min blogg.
Det kan förekomma dubbletter, men det får  du stå ut med.

Vill någon ha en fullsizebild så maila mig.

Luta dig tillbaka och njut av fordonen i denna första posten !
Jag lägger inga kommentarer, för jag vet, att det är du,
som  är experten på bilar.

Min Sony systemkamera fotograferade med  1/2000 dels sekund
och autbländare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  Du, det kommer mycket mer !

Kategorier
Teknik, allmän

MASKINBYGGARNA PÅ ÅLLEBERG

 

 

 

 

Byggarna av maskiner, motorer och annan skön mekanik…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…ställde som vanligt ut sin alster i samband med IGG-träffen
på anrika Ålleberg.

Man disponerade en hangar för sina alster. Dock var det inte
så många deltagare som vanligt på denna maskinbyggarträff.

Det nya jag lade märke till,  var stridsvagnar av olika åldrar.

De var mycket fint byggda och framhävde den tekniska kunskapen
hos byggarna. Får se om de efter slutfinish och målning kan skapa
den känsla av osårbarhet och oövervinnlighet, vilket en stridsvagn
utstrålar på ett slagfält.

Den stridsvagn som imponerade mest på mig,  var en modell, ännu
långt ifrån färdig, av strv 103 C  eller som den också heter strv S.

Här hade byggaren utrustat den med en gasturbin för drivningen.
I original hade strv 103 en 4-cylindrig dieselmotor och en gasturbin.

Kanske motorbyggarna skulle lägga lite vikt vid uppvisning av funktion
hos sina maskiner. Alltså ett schema efter vilken man demonstrerar sina
alster för publiken. Lite struktur på föreställningen skulle nog främja
deras marknadsföring.

Jag blir alltid imponerad av byggarnas kunskap, hängivenhet och vilja.
Han som byggt en Volvo hydraulgrävmaskin, sa han hållit på med den
i 13 år…

Här kommer lite bilder med lite förklaringar och längst ner en video
på strv 103, då han uppvisningskör den med gasturbinen.

Håll tillgodo !

 

Radialmotor

Ja, du ser en V-12 inlinemotor.

 

Hur en radial- eller stjärnmotor funkar ?
Klicka HÄR.

Mannen i gul tröja är byggare/ägare till Volvon.
han har byggt i 13 år på den…

Lite av det som krävs för att manövrera en hydraulgrävare.

Allt skalenligt…

 

Även manöverspakarna och handtagen i förarhytten fungerar.

 

 

 

 

 

Någon spekulerar på en Mercer…

Ett konstverk

 

 

Fronten på en strv 103 med galler som ska bryta eventuella  RSV-strålar.

Ingenstans i bandaggregatet går metall mot metall, utan det
är gummi mot metall.
Varför ? Det ska gå tyst.

Strv 103 chassi. Närmast gasturbinen,  framme vid kanonen
de två hydrauliska pumparna med hydrostater.

Hydrostatiska hydraulmotorer

Turbinen

 

Som du ser endast 4 bärhjul .

Motorstart.

Jo, detta är en TUNG modell !

En Panter eller Panzer 5. Starkt influerad av den ryska T34 med
sluttande front och tornpansar
för att kunna deflektera och tåla träffar.

Ett utomordentligt bra bandaggregat.

5 mans besättning. Den “extra” besättningsmedlemmen
radiooperatör och skytt på ksp i fronten.

En Panter som med stor sannolikhet var  krigets bästa stridsvagn.
En del versioner
utrustade med stabiliserad kanon och IR-sikte.

Kolla konstruktionen av bärhjulen och deras upphängning.

En Panzer 6,  Tiger Ausführung 1.

En duellstrid med denna stridsvagnen skulle jag inte då vilja delta i.

En dubbelstjärna.

 

Sherman, tillverkades på löpande band i 10000- tal.

Sherman hade en hög profil, vilket påverkade dess stridsvärde.

En Shermanstridsvagn. Av tyskarna kallad “Ronson”
eftersom de så lätt bröt i brand.

Denna stridsvagn ingen match för tyskarnas P4, P5 eller P6.

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

NIMH BATTERIER BILLIGT…

 

 

 

 

…hittar du hos Lidl just nu

 

 

 

 

 

 

 

Under en inköpsrunda på Lidl såg jag billiga NiMh
batterier
av olika kapaciteter i en låda,  till vad jag
tycker bra priser.

4 batterier för 50 kr.

Kvalitet ? Ingen aning, men jag cyklade mina och
de höll
den nominella kapaciteten,  som är angiven
till 2400 mA om jag hänsynslöst sög ut allt där fanns .

Då jag cyklade batterierna 5 gånger och körde ner
spänningen till 1.0 Volt per cell, fick jag ut ca 1975 mA.

Biltema ta 79 kr för samma och de garanterar 500
laddningar.

Lidl garanterar 1000 laddningar för 50 kr. Batterierna
anger, att de ska laddas med 480 mA under 7 timmar.
Jag laddade med kapaciteten 2.0 A i min vanliga
Megaladdare. Fungerade  och utan anmärkningsvärd
värmebildning.

Bara ett litet tips i förbifarten.

 

Kategorier
Teknik, allmän

ASTROFYSIKERN STEPHEN HAWKINGS ÄR DÖD

 

 

 

 

En  vetenskapens nytänkare och djärv teoretiker .

 

 

 

 

Professor Stephen Hawkings har avlidit i Cambridge 76 år gammal.

När Hawkings var 21 år gammal,  blev han diagnostiserad med ALS,
som är en neurologisk sjukdom,  vilken  förlamar musklerna.

Han mottog diagnosen och blev deprimerad. Men då han märkte,
att han kunde, trots sjukdomen, fortsätta sitt vetenskapliga arbete,
återfick han energin och entusiasmen.

Han är en av vår tids största teoretiker, då det gäller förståelsen
och teorierna att kunna knyta och integrera  Kvantmekaniken
med Einsteins Relativitetsteorier .

Det han visade stort intresse för,  var det,  som kallas “Svarta hål”
i rymden.
Hawkings senare teorier om svarta hål är, att den materia och energi
som uppslukas av Svarta Hål kommer att hamna i oordning.

Ett kollapsat svart hål, hävdar Hawkings, har i sig bevarat all information
om det,  som sugits in i det.

Denna information, om ordningen av det som sugits in,
finns kvar som en aura. Ungefär som om du tänker dig  det som
ett pussel med ofattbart många bitar, vilkas placering bestäms av
ett program, för att det ska bli förståeligt.

Tänk dig,  att det är detta programmet,  som finns kvar.
Det är bara det,  att alla ettor och nollor i programmet är
slumpmässigt placerade och man måste alltså avkodifiera datan,
för att förstå detta gigantiska pussel och kunna återskapa det.

Hawkings gav ut en bok som heter: “A Brief History Of Time”.
Den blev en bestseller. Jag har läst den, utan att förstå allt,
men den gav mig en förståelse, i någon mån,  av Hawkings vetenskapliga
teorier om att gränser för tid och rum inte existerar.

Professor Stephen Hawkings var en av människorna,  som försökte
att föra
oss närmare allts sammanhang.

Här kan du läsa en bra artikel om Stephen Hawkings.

 

Kategorier
Teknik, allmän

HAR DU FUNDERAT PÅ EN SAK I VINTERVÄDRET…

 

 

 

 

…varför heter Nokias vinterdäck Hakkapeliitta ?

 

 

 

 

Hakkapeliitta vinterdäck har jag använt sedan 1971…

Varför ? Jo jag tycker de är de bästa. Därför har jag
just köpt 4 nya till min bil.

Men det slog mig, varför heter det Hakkapeliitta ?

Ordet Hakkapeliitta är så välkänt i dag, att det kan
betraktas som ett begrepp i alla fall i Norden.

Jag vet något så när ursprunget för ordet, men eftersom
jag just läst Mirkka Lappalainens bok “Pohjolan leijona”
fick jag lite kött på benen och blev intresserad.

Mirkkas bok handlar om  Gustav II Adolfs relation till
Finland.  Tiden sent 1500-tal och tidigt 1600-tal.

Titeln på hennes mycket välskrivna bok betyder ungefär
“Det Nordiska Lejonet”,
vilket syftar på Gustav II Adolf.

Som alla vet,  stupade Gustav II Adolf den 6. November
1632
i dimman vid Lützen, under det pågående  stora
centraleuropeiska religionskriget mellan katoliker och
protestanter.
Med honom fanns det finska kavalleriregementen,
som utgjordes av Hakkapeliitter.

Dessa var utomordentligt skickliga krigare och var en
resurs,  som fältherren kunde sätta
in, då det var kris under
hans armés ständiga irrande i Tyskland
under del av
Det 30-åriga Kriget.

Vid denna tid  utgjordes de marscherande arméerna
till stor del
av legoknektar,  vars lojalitet bara bestod,
så länge deras sold
betalades ut.

Gustav II Adolfs finska kavalleriregementen med
Hakkapeliitter
var däremot edsvurna till den svenska
konungen och hade en stark
lojalitet till sin fältherre.
Kungen kunde lita på sitt finska kavalleri.

Hakkapeliitterna som begrepp lever fortfarande kvar
i Finland.

Särskilt under II:a världskriget då Sovjetfascismen
angrep Finland blev hakkapeliitterna som symbol för
den finska viljan till motstånd
framställda som föredömen.
Se frimärket i ingressen.

Det finska ordet Hakkapeliita kommer ursprungligen från deras
rop: “Hakka Päälle”.

Betydelsen är ungefär “hugg i, hugg på” och låter egentligen
“Hakka Päälle Pohjan Poika”
Så betydelsen är:

“Hugg på son av Norden” ! Eller: De nordiska pojkar som ropar
Hugg På.

Men det vi idag förknippar med begreppet Hakkapeliitta
är Nokias däck, som väl hugger in och på  i underlaget.

Så är det.

Reklam för däck 1959. Bilden från Nokias hemsida.

Reklambild från 60-talet för Hakkapeliittas vinterdäck. Bild från Nokias hemsida.

 

Kategorier
Teknik, allmän

MIG-29

 

 

 

 

 

Jag kunde inte låta bli…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dags att sitta framför skärmen och drömma…

….och inse i vilken division man själv spelar och flyger i.
Kanske jag haft med videon förut, men den är värd att se en gång till.

Funderar på vad denna modell, MIG-29, som benämns Fulcrum
av Nato, skulle kosta att bygga med marknadsanpassade priser ?
Det krävs säkerligen mer resurser än min tub med hobbylim,
mina  byggnålar och min flaska CA…

På sidan nedanför huven står  på ryska : Стрижи med kyrilliska
bokstäver. Skriver vi namnet med vårt latinska alfabete står det Stritzhi.
D
et betyder,  om man översätter det enkelt: Tornseglare. Eller i överförd
betydelse som ett begrepp kanske: Tornseglaren som flyger snabbt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilder som är klippta ur YouTubevideon.

 

 

 

 

 

 

 

Pilot och koordinator av byggteamet, Vitaly Robertus, Ryska Federationen.

Vitaly flyger en fullskala Mig-29.

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BLIR DU INTE IRRITERAD DÅ…

 

 

 

 

…något som man förutsätter ska fungera

utan problem plötsligt lämnar walk over ?

 

 

Ja, du har ju liksom oss alla,  vilka använder datorn i vår hobby eller
professionellt säkert konfronterats av problemet, då din trogna
dator plötsligt säger: “Nä nu vill jag inte vara med längre och göra
vad du vill”!

Det har min databurk gjort nu. Min dator är en egenhopplockad
desktop med state of the art innehåll.

Har funkat perfekt tills i förrgår, då den slängde upp en röd stoppspade
och sa: Nu vill jag inte vara med längre !

Vad hände ? Bättre är att fråga vad som inte hände.
Den ville inte starta, som den skulle. Vid start stannar den i läget just
innan “Välkommenskylten” ska dyka upp.

Jag startade om 5000 gånger men , nej det fungerade icke.

Datorn startar för mig  normalt i Win 10 upp mycket snabbt,
men det har blivit
segare och segare.
Lika segt som  då man försökte starta en VW årsmodell 1958
med 6 volts elsystem i 25 graders kyla. Du kommer ihåg…2 varv
på startmotorn, innan den stannade med en rossling och
en kvävd hostattack…

Som alla andra googlade jag och dessutom ringde jag en god vän,
som är
tekniker. Båda källorna sa: Internminnetrubbel.

Tekniken var ganska säker på sin sak, utan han sett min dator.

Därför ska jag, fast det bär mig emot, koppla loss hela den
tilltrasslade härvan av
kablage bak på den stora lådan,
bära ut burken i köket och lyfta bort
mina Ramminne ett och ett,
för att kunna slå fast, om nåt är sönder.

I dag startade jag datorn utan hopp om att den skulle boota ok.
Men jag tänkte, den får väl stå där och tjura en stund, om den
tvunget vill.

Det gjorde den. Men efter 5 minuter hörde jag en trudelutt från
plåtlådan och den hade startat…

Moralen är väl,  att om det som “alltid funkar” plötsligt fallerar,
då blir man frustrerad och får huvudet fullt med mer eller mindre
krokiga tankar i letandet efter en lösning.

Vi får se,  hur det går med min kära datamanick.

Fortsättningen blev:

…jag testade all hårdvara och de var utan anmärkning.

Återstår mjukvaran. Du vet hur det är…formatera, lägga in allt på
nytt det är bökigt.

Väger jag det mot mitt nuvarande problem,  som är att datorn tar
4 minuter på sig att starta,
väljer jag en slö start före formatering.

När väl datorn startat fungerar den perfekt !

 

 

Update

 

Min dator startar nu, men det kan ta 4 minuter,  innan den hostar
i gång skrivbordet.

Som förut,  väl igång,  så går den utmärkt. Så den får lov att vara
lite tjurig i starten.

Blir antagligen bättre då jag formaterat systemdisken.

 

 

Update nummer II

 

Efter att ha kört Windows inbyggda  Recoveryprogram/Reparationsdito
från kommandotolken som administratör, funkar min datamanick som
den ska igen.

Jag slapp formatera :=)

Kategorier
Teknik, allmän

SVAMPAFESTIVALEN TOMELILLA 2017…

 

 

 

 

…vad gör man på en “Svampafestival” ?

 

 

 

 

 

Plockar kantareller ?

Nä.

Man kör räserbil…

Vi hade ett ärende söderöver i ystadtrakten för att hämta
en motorcykel.

När vi passerade Tomelilla,  såg vi där var ett pågående
evenemang, som
handlade om “racerbilar”…det var
“Folkrace”.

Vi hade gott om tid, stannade till och tillbringade några
roliga timmar där.

Du som kanske aldrig besökt en “Folkracetävling” skulle finna,
att det är
så långt från Formula 1, det går att komma på alla sätt.
Folkrace är nog
den mest demokratiska formen av motorsport.
Det kostar inte skjortan, 
du kan köpa en vinnarbil för 6000 kr.

De viktigaste verktygen i meklådan kan vara slägga och en
domkraft, så
bucklorna  kan rätas ut.

Heaten, tävlingsomgångarna matas på hela tiden. Det finns
inga döda
punkter, utan hela tiden sker något på banan.
Det är viktigt, för annars
tappar deltagare och publik intresset.

Bilarna domineras av 25 år  gamla Volvo, Saab och Vw Golf
i olika versioner.

Motorstyrkan på en Volvo 245 ligger, tror jag, på ca 180-200 hk.

Det lönar sig inte att investera för mycket,  eftersom
vinnarbilarna efter
tävlingen automatiskt är till salu för 6000 kr..
Så vinner du en festival,
kan du åka hem utan bil,  men med 6000 kr
som plåster på såren i plånboken.

Då man kollar bilarna i depån, säger jag bara: Det finns
mycket bucklor !

Det är det oundvikliga,  som är ett resultat av alla närkamperna.
När det gäller att fixa
buckliga karosser, är det inget finlir
som gäller, utan här handlar  det om slägghammare,
domkrafter
och spett.

Heaten är spännande,  för naturligtvis vill alla vinna.
Ingen släpper till något.

Rullningar, påkörningar  och  avkörningar är vanliga,
men personskador mycket sällsynta,
då hastigheterna inte är skyhöga.

Vi fick några trevliga timmar under vår avbrutna färd, då vi
mellanlandade på Svampabanan
Tomelilla.

Hoppa in och åk med några varv !

 

 

Starten

Första kurvan efter startrakan.

Så ser en folkracebil ut på undersidan…

Stuhre i sin företagsbil..?

1.

2.

 Stuhre gör en glädjerullning…

Strid om inte på kniven…så är det i alla fall trångt  i kurvan.

Close racing.

Lite småskavanker…

En bil påkörd bakifrån, så den liknade en Lamborghini …

Kolla den negativa Cambervinkeln !

Pass upp för Bondesson Nilsson…

Koncentration av en wannabe Lewis Hamilton…

Hej, stäng dörren…

Som bilförsäljaren Ärlige Erling skulle sagt: “Går i hundra och knappt sutten i”…

Det sades mig, att man lägger bly bak i Volvo 245,
så den inte ska galoppera i guppen på banan och
få ner kraften i marken från hjulen.

Det kan gå på två hjul i kurvorna.

En tävlande snurrade ett varv, men han fortsatte.
Funktionärerna på alerten.

Detta var en snabb Volvo 245 !

Inte ofta man ser denna Saab “Gubbabil” i trafiken i dag.

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS BILDER

 

 

 

 

 

 

Mitt sista inlägg med cruisingbilder från “Wheels and Wings” 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det jag som utomstående har med mig som bestående
minne
från Wheels and Wings cruising i Falkenberg,
är för det
första,  vilka makalöst fina bevarade amerikanska
bilar, det finns.

Jag kan inse,  hur mycket tid och pengar som läggs ner,
för att bevara
dessa kulturobjekt.

Ja, det är kultur i allra högsta grad, eftersom bilismen under
100 år har präglat det moderna industrisamhället.

En stor amerikansk bil i Sverige under 50- och 60-talet
symboliserade
måttet på framgång och materiellt välstånd.

Vi som står vid sidan av och ser på, vi kan bara tacka , för allt
arbete och pengar som läggs ner av hängivna människor på
dessa vackra objekt, vilket gör det möjligt för oss att njuta
av bilarna.
Jag tror många av åskådarna i sin fantasi tänkte:
“Tänk om jag haft en sån bil och fått glida runt här” ?

De som deltog, vilka jag pratade med, sa att deras bilar har
blivit
en del av deras familj.

Hela familjen deltar i underhåll och åker gemensamt till
träffar och andra meetings.
Bilen är det objekt, som samlar
familjen.

En annan sak som slog mig,  var att stämningen var
så positiv.

Här fanns inga sura miner eller någon huliganism.
Alla var vänliga och glada,  vilket gjorde,  att stämningen
runt torget i Falkenberg var synnerligen avslappnad.

Jag såg inte polisen göra ett enda ingripande. Det jag såg
polisen vara sysselsatt med var att sitta och fika i
ledningsbussen.

Eftersom de flesta bilarna var pietetsfullt restaurerade
och vars
lack och krom glänste, var det nästan så jag
längtade efter det, som kunde
bryta mönstret.

Det som bröt mönstret,  var de bilar som illustrerar
begreppet ” Stylade
i en  lada” och utrustade med detaljer,
som man inte direkt anknyter till
blankpolerade USA bilar…

Vem förväntar sig en Cadillac med takräcke från 50-talet
lastat med
mjölkkanna, reservhjul, ölback, gräsklippare
och PA-högtalare osv ?
Försedd med en häftig
stereoanläggning till glädje för de medåkande
och de
boende i kvarteren runt torget Falkenberg…

Har du aldrig sett dessa åk, så kom till Wheels and
Wings 2018 så får du se !

Eller så kan du kolla bilderna nedan.

Som jag sagt tidigare, att vill någon ha nån bild i full size
mejla mig
så skickar jag bilden via mejl till dig .

Vi ses nästa år !

 

 

 

Kolla den vackra chauffören med en ros i håret.
Passar perfekt till bilen !

Jag vill ha en sån här bil…

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BILDER WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

Vi öser på med lite mer…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…bilder från cruisingen i Falkenberg vid “Wheels and Wings” 2017.

Som vanligt lägger jag inga kommentarer, då jag vet, att mina
besökare kan det mesta om bilar…

Häng med..njut av de unika fordonen…och det kommer mera !

 

Allt material på sidan, text och bilder
Copyright (C) hangflygning.se

Vill du ha bild (er) för eget bruk i fullsize, så maila mig.
Adressen hittar du upp till vänster i listen under “About myself)

 

 

 

 

 

“Two Field” = “Tvååker” ? eller borde det heta “Two Fields” ? …eller…
Namnet har en folketymologisk förklaring, att det
skulle funnits två åkrar
i byn en på var sida om kyrkan.
Svenskt Ortnamnslexikon från
2003 ger däremot en annan förklaring. 
Ordet to som finns i det
första skriftliga belägget för namnet 
Toaker från 1198 är ett dialektalt
ord med betydelsen “lin”. 
Namnet kan alltså tolkas Linåkern.

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

BILDER WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

Nu kommer det mera bilder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer en  laddning bilder från cruisingen på
fredagskvällen i Falkenberg vid torget.

Det var lite dåligt ljus, men det får ni tåla…

Bilderna är utan kommentarer,  för jag vet,  ni kan det mesta
om bilar redan…
Det kommer mera.

 

Buckle up, här kommer 50 nya pics !

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

…å nu blir det fler bilar !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här får ni en ny laddning vackra bilar från cruisingen
” Wheels and Wings” i
Falkenberg på fredagskvällen.

Bilderna har jag tagit vid torghörnet i centrum, varför
de flesta bilderna visar bilarna framifrån.

Du känner till uttrycket “Dollargrin” eller ?

Vill du ha en bild i full size, 5-10 mb, så kan du maila mig.

Häng med …

Det kommer mera bilder.

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017 DEL II.

 

 

 

 

…här kommer mycket bilder och lite ord !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wheels and Wings blev den största framgången  hittills för arrangörerna.
Rekordmånga deltagare och rekordpublik.

Speciellt lördagens cruising var något speciellt. Så nu vet jag det, att man
ska vara där på lördagen.

Här kommer nästa batch med bilder utan kommentarer. Du som ser på
bilarna vet säkerligen mycket mer om det tekniska,  än vad jag gör.

Om du vill ha bilder i full size, så kan du maila mig: 

flyhigh@bahnhof.se

Buckle up !

Det kommer mer !

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

WHEELS AND WINGS 2017

 

 

 

 

 

Vi besökte Falkenberg i fredagskväll för att se på cruisingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Falkenberg anordnas ett träff med äldre företrädesvis  amerikanska
bilar varje
år och den har växt sig allt större.

Gamla bilar har alltid intresserat mig,  varför vi åkte dit.

Falkenberg är en liten stad och man har ordnat en slinga ,där
bilarna glider runt, så de kan visa upp sig.

Här finns alla sorter. Perfekt renoverade och rosthögar.
Jag måste medge, att man blev lite mätt på allt polerat krom
och djup lackering som bjöds.

Därför kom de,   jag kallar rosthögar, som en trevlig avvikelse.
Människorna som är hängivna sina bilar som dessa, de är av en särskild sort.

När dessa är på ett cruising meeting släpper alla hämningar. Man spelar
tidsenlig musik från häftiga musikanläggningar i fordonen, så taken på
husen nästan lyfter och nyfikna pensionärer flyr.

Men alla var glada och vänliga. Jag hörde inte en enda hårt ord,
under de timmar vi besökte meetinget.

En upplevelse som är värd att besöka. Ta med en stol att sitta på !

Jo, bensindoften låg tung runt torget i västkuststaden…

Här kommer lite bilder och jag kommer att presentera ca 250 till efter hand.

If you wanna hitch a hike , just ride along with the bunch !

 

 

Jo, den ska se ut så här…

Undrar om damen där bak ligger bekvämt bak på en Chrysler Valiant ?

Allt hade varit perfekt, om ägaren fäst sitt namn med hjälp av linjal…

En av de finaste ekipagen.

Ett åk från bygden…

Inga dåliga grejor… Mercedes 300 SL.
Pris: 2.5-3 mille.

Äldre klassiska Pickups är populära.

Jag trodde först det var en brandbil…

Imponerande ! Varför tillverkas inte dessa bilarna i dag …

Jag undrar om inte barnvagnen, den vita, är värd lika mycket som bilen ?

Kromets gyllene era 1955-1965

Även yngre generationen hängde med.

En av de finare, Ford Thunderbird.
Jag minns, när “Hep Stars” kom till Lidköpings Folkets park 1966 med var sin ny Thunderbird.
Det var den modellen med vandrande blinkers bak. Respekt då bilarna svängde iväg…

Visst ska han ge tummen upp i en sådan bil.

Chevrolet kan det vara en 1958 ?

Ford V8 Pickup

En makalös dragbil och husvagn. Det kommer fler bilder senare på ekipaget.

Varför inte en PV 544 årsmodell 1966…

Kommer dessa grabbarna från Reftele ?

De hade bra tryck i stereon i alla  fall och de var glada.

Cadillac…

Ett näpet ekipage eller ?

Låt dig inte luras av utseendet på karossen. Ägaren som syns på bilden under berättade
det fanns en häftig V-8 under huven och att drivlina och ram var nyrenoverat.
Gick igenom besiktning med blankt papper.

Det trevliga paret som ägde Chevrolet 63-an.

Tja, man hade sådana färger på 50-talet…när man söndagskörde med sin Hillman

En bra representant för cruisingen i Falkenberg.

Ett mycket glatt gäng med stora högtalarresurser i bilen…
…övriga tillbehör, hellre mycket än finsnickeri…

Eddie Meduza…vad är Ulf Lundell jämfört med honom ? Ingenting !

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

ETT PARADIS AV MEKANISKA RELIKER

 

 

 

 

 

Fedingshults flygfält hyser en skatt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid mina strövtåg runt fältet i Skånes Fagerhult vid E4,
då det var uppehåll i flygandet
med modeller, träffade
jag på ett otal gamla entreprenadmaskiner.

Dessa var uppställda på ett sätt, som om man bara gått därifrån
under pågående arbete.

En del stod under tak och användes aktivt. Tydligen har ägaren
av maskiner och mark
använt en del för att harpa grus till fältet.

Fedingshultfältet är numera privatägt och jag antar, att det är
samma ägare till maskinerna.

De stående maskinerna har jag delvis fotograferat och presenterat
förut, men här har jag lite nya bilder.

Maskinerna representerar tiden 1940-1980 i grova drag.
Man kan följa utvecklingen av mekanik och hydraulik

och hur dessa två parametrar påverkat varandra.

När jag ser på en grävmaskin från 50-talet, har jag
som pensionerad förare av olika tyngre maskiner svårt
att
förstå, hur man kunde sitta och arbeta ett liv i denna miljö.

Med odugliga stolar, reglage som kräver mycket kraft
att hantera, fruktansvärt buller från motor och lindrivning var detta
en miljö, som absolut ingen skulle sätta sig i
i dag.

Om du sitter i en modern grävmaskin eller lastmaskin från Volvo idag,
då kommer du att sitta i en bättre miljö
än hemma i tv-fåtöljen !

Men vid tiden för dessa gamla maskiners drift var det bara att
gilla läget. Undrar hur hörseln funkar på gamla
maskinister ?
Eller hur deras leder knakar ?

Jag har personligen kört entreprenadmaskiner och kranar i hela
mitt liv till min pension. Trots det hör jag bra
och jag kommer
fortfarande ur sängen utan hjälp. Detta för att jag tillhör den första
generationen maskinister,
som kom i åtnjutande av bättre förarmiljö.
Bara en sån sak som att jag alltid använde bra hörselskydd, har

gjort att jag inte använder det vanliga uttrycket mellan gamla
maskinister vilket är: “Va sa du”?

Här kommer lite förklarade bilder från min exkursion från
Fedingshultfältets maskinuppställning.

 

Ett elverk från 50-talet. Jag minns när de stod och skramlade
vid ett bygge där jag växte upp. Sidoplåtarna var lösa och
skramlade hemskt. Konstigt ingen iddes fästa de.

Problem med framvagnen…

Fabrikat: Elektroscandia

AMS…vad heter det nu ?

Även en Mercedes rostar. Tänk då dessa var nya…Imponerade säkert.

En grusharpa/sorterare står på bete ute på fältet…

Klart att skörda vallen…fast traktorn har inga bakhjul…
kanske ägaren tagit med sig hjulen hem för att förhindra
att traktorn stjäls.

Är du spekulant på en käck husvagn ? Här har du en med inbyggd uteplats.
Som det brukar stå i mäklarnas annonser: För den händige…

Fingeborgsblomma står som en dödens representant jämte en avliden maskin.
Fingerborgsblomman är en av våra mest toxiska blommor.
Blomman har använts i mer än tusen år som hjärtmedicin.
Ämnet digoxin utvinns vilket används inom hjärtbehandlingen.
Jag själv får det för arytmin i min pump.
Men konsumera inget från blomman och var försiktig vid hanterandet.

Kom inte närmare !

Åkerman grävmaskin. Ett klassiskt svenskt märke.
En av de första med hydraulik till skopan.
Denna maskin en hybrid med både lin- och hydrauldrift.

Inte direkt flybywire kontroller…

Volvo power

Linaggregatet

Motorn näst intill outslitlig.

Instrumentpanelen. Jag kunde inte låta bli att vrida på nyckeln…
Jo just precis, det var full ström. Kanske motorn startat om jag
tryckt på startknappen ?

Kolla strömbrytarna på spakarna. Kanske extrakablarna går till magnetpaketet
med hydraulventilerna för manövrering av den hydrauliska skopan ?

Inte direkt som cockpit på en Gripen…

En häftigt modifierad Scania lastbil.

Det var rejält byggt på tidigt 50-tal.

En bandmaskin med linmanövrerat blad.

Kanske troligare den är från senare hälften av 40-talet.

Luftig förarmiljö

Kolla förarstolen…sitt 8 timmar i den får  du känna.
Samma stolsmodell som på en gammal hästräfsa.

Väghyvel från slutet av 40-talet. Jag minns dessa gråmålade maskiner från
min ungdoms grusvägar, som hyvlades före
de blev belagda med lut från
pappersbruken.
Minns du, hur en nylutad väg luktade i sommarsolen ?
Det var en sötaktig doft, som för mig  symboliserade sommaren med sol och
boendet i sommarbostaden på landet. Fast jag undrar, var den bruna luten
kom från ? Var det från sulfitfabriker ? Jag minns i alla fall, att lastbilarna
hade tankar av trä, beslagna med järnband, på flaken.
Tankarna var inte cirkulära
utan var som en något tillplattad nolla. Luten spreds via ett T-format rör med
ganska grova hål ut på vägbanan. Man lutade vägarna för att binda damm
och efter ett par timmar, hade vägbanan hårdnat till nästan betongstyrka.
Visst minns du ?

Numera nedlagd fabrik.

Cockpit på en väghyvel

En gammal lastmaskin, troligtvis ramstyrd.
Volvo 654 som i tid ligger som denna maskin var bakhjulssstyrd.
En 654 hade en motor som var mycket stark och till synes outslitlig.
Å andra sidan sett ylade den från konvertern, så man utan hörselskydd
skulle bli stendöv på 5 minuter…
Tiltkolvarna kunde krökas,   då man
tog i för
mycket, om hydraulpumpen var uppskruvad.

Är detta han som sköter maskinerna ?

 

En sista fundering: Jag tror att häller man på bränsle och ansluter bra batteri,
skulle den absoluta majoriteten av de uppställda maskinerna starta utan problem.

 

Kategorier
Teknik, allmän

MIG-29

 

 

 

 

Kolla videon och häpna…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enligt uppgift innehöll teamet 29 personer, som
var och en hade sin uppgift.

Teamet hade tillgång till all teknologi, vilket
krävdes vid fabrikationen. Inga trånga sektorer
någonstans. Allt tillhanda.