Kategorier
Airshows

STORSEGELTRÄFF MED IGG OCH MASKINBYGGARTRÄFF PÅ ÅLLEBERG 29 – 30 JUNI

 

 

 

 

 

Gillar du stora och fina segelmodeller,

eller fina mekaniska konstruktioner ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IGG Sverige anordnar en träff på Ålleberg för piloter
med storseglare. Personligen vet jag inte hur stor en
modell ska vara, för den ska få epitet “Storseglare”…

Jag har besökt flera av  Ållebergsträffarna som åskådare
och det har varit en trevlig upplevelse både vad gäller
flygningarna och den sociala samvaron.

Ett besök är en fin upplevelse.

Dessutom kan du besöka Segelflygmuseet och ramla
bakåt i nostalgin.

 

 

Samtidigt genomför Maskinbyggarna sin träff.

 

 

 

Om du vill beundra makalöst fin mekanik i form av
modellmotorer, mekaniska maskiner, modeller av
stridsvagnar, bilar och entreprenadmaskiner, då ska
du komma till Ålleberg kommande helg  29-30 Juni.

Du kommer inte att ångra dig.

Ålleberg en av flygets grundpelare i Sverige, med en historia
från tidigt 40-tal.

Vi ses på Ålleberg !

Här lite länkar:      

     IGG Sverige.

     Maskinbyggarna

     IGG  Ålleberg

Kategorier
Termikflyg

INGET SÄRSKILT FLYGANDE I DAG…

 

 

 

 

 

…men 2 timmar termik med Avan fick jag.

 

 

 

 

 

 

 

Det var varmt i dag onsdag. Vid framkomsten till
mitt flygställe var det 24 C. Troligtvis var det upp mot
26, då jag åkte hem.

Eftersom jag aldrig får nog av flygning, tog jag min
Ava
en tur i den snåla termiken.

Det var inversion och luften var genomvarm, vilket
påverkade
förutsättningarna för adiabatik negativt.

Jag försökte under 5 uppdrag till 50 m, men ingen
anslutning.

Slutligen drog jag till 100 m och då fick jag en svag
och
trasig blåsa.

Den bättrade sig och det var lätt att klättra med flata
lugna
svängar.

Det gäller att under dåliga förhållanden att flyga
noggrant.

Inga stora rörelser, låt modellen bestämma, då du
trimmat
den.
Ju mer du vevar med spakarna, desto mer motstånd

och desto sämre stig. Såedemede !

Två timmar fick jag i termiken och eftersom jag
saknade
min vanliga Biltema flygstol och använde
en annan stol
var det inte bekvämt att sitta.
Annars hade jag njutit av situationen ytterligare
2 timmar.

Min HyperAva närmar sig nu 870 timmar i termik
…minst, för jag slarvar ibland med loggningen.
Förhoppningsvis kommer jag att nå 900 timmar i
termik inom 3-4 veckor.

Till vinterna ska jag göra  grundöversyn på min gamla
HyperAva från 2009.
Så till  våren 2020 kommer den att vara som ny.

Det blir ny stabbe med bättre Re-tal genom större
sidoförhållande,  vilket kommer att medföra, att det
inducerade motståndet minskar, vilket ger bättr
egenskaper
för modellen.

Jag hade min Mobius på solglasögonen och det
blev 19000 bilder….ja, den tar ju 4 bilder i sekunden.

Efter lite snabb… sortering blev det dessa kvar;

Håll tillgodo, men det blev bara bilder på två starter
och två landningar…

 

Halo runt solen. Iskristaller tjänstgör som prisma.

Volvo T 35 omkring 1956-1959 ? Nån som vet om min googling stämmer ?
Går lika bra, som då den var ny enligt ägaren.

Ser du min flygstol…obekväm jämfört med Biltemastolen.

Grönskan är på topp nu och blomningen har börjat.
Går du ut i naturen hör du hör det knakar , knäpper
och knispar,  då växtligen rakar iväg mot skyn !

Flygplansläpp…

 

 

 

 

 

 

 

 

Om du undrar,  varför jag landade här, berodde det på, att jag pratade
med lantbrukaren,  som vände sin nyslagna vall.
Så går det, då man
inte är uppmärksam..och släpper modellen ur blickfånget.
Dock ingen skada skedd på modellen, så jag startade härifrån igen.

 

Mina vingar krokiga…det beror på förvrängningar i min kamera.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

KUNGSBACKA LINTRÄFF 2019

 

 

 

 

Här får du resten…

 

 

 

 

 

 

 

Naturligtvis tog jag en massa bilder, men jag kan inte
presentera all utan bara en bråkdel…fast det blir ju en del.

Denna posten innehåller “Allmänt” och hembyggda motorer.

Jag kommenterar ,  där jag vet något, för jag vet,
att du kan mer, än vad
jag kan !

Här kommer den sista skopan med bilder från Linflygträffen
I Kungsbacka 2019 från mig i alla fulla fall !

Håll tillgodo !

 

Hembyggt

Rejält vevhus

Till höger Lars-Erik Fridström från metropolen Anderstorp.

Lars-Erik ska starta sin diesel från cirka 1947…

  Lars-Erik under startförsöken

Ännu ett hemmabygge. Är det Hannes Illipes replika av en Mills ?

Hannes senaste hemmabygge.

Ordning och reda…men “grenröret”…ligger illa till vid en smäll…

Intresse, hängivenhet och kunskap = En egen byggd förbränningsmotor

Från vänster om jag förstår det rätt
tank, motor,varvräknare, tändsystem, voltmeter och 2 LiPo-celler.

The real McCoy

  Lars-Eriks fina diesel.

Två modellflygintresserade bröder från Norrland tror jag …

Att fotografera en ladusvala…

…är tio gånger svårare…

…än att plåta…

…en linkontrollkärra !

En Weatherman har viss likhet med en glidflygande svala…

Ett kit från 50-talet. Jag hade ett liknande från Veron.
Det var förhållandevis dyrt. Synd man inte har det kvar.

Här lite olika modeller…

 

 

En klassiker.

Jag minns min första Enyamotor. Som jag köpte 1960.
En o9. som drog runt mina linkärror otaliga varv och
där kubikmetrar jord passserade motorn, som ett resultat
av dåliga landningar. Men den smattrade glatt vidare.

En erfaren Webra 1.5 cc. Ännu en klassiker,
som fortfarande går relativt lätt att komma åt
ny i kartong till bra pris.

 

Mycket flugen…då ser en modell ut så här.

De snyggaste linmodellerna är de som inte flygs…?

 

 

Ingvar Nilsson pustar upp sig…i sin nya hatt

.

En besökande modellflygare, som fick ett porträtt, då han
kollade min GoProkamera, som var inställd på 4 bilder i sekunden…

Fenan riktad så modellen styr ut ur cirkeln
i stället för att skära in och slacka linorna.

Webra power. Jag minns min första Webra Mach 2.5…
Där var ös i den.

Tornado proppar…visst jag minns och likaså Paw dieslar
från England
som vi köpte hos Tomas i Värö.

 

 

Undrar om dessa dekalerna finns hos Biltema ?

Motvikt på yttervingen på en linmodell;
En gammal järnfemöring eller ?

Kategorier
Linflyg

LINFLYGETS EKVILIBRISTER

 

 

 

 

…är de duktiga stuntflygarna …

 

 

 

 

 

…Ove Andersson, Sveriges meste Mästare och Alf  Eskilsson.

De visade sin imponerande förmåga att flyga en linkärra vid
meetinget i Kungsbacka.

När man ser dessa proffs flyga, blir jag djupt imponerad.
Man flyger rörelser, som jag tycker, man inte borde kunna.
Men det är, för jag är en förstockad radioflygare.

Då Alf med sin Nobler dyker rakt ner mod marken
för att under sista metern under bråkdelen av en sekund
övergå i planflykt, då tänker jag: Hur hänger piloten med  ?

Detta flygande kräver blixtsnabba reaktioner och genuin
erfarenhet. Samtidigt som piloten måste bevara sitt lugn
och hålla huvudet kallt.

Då Ove ska flyga,  ser man han är ett fullblodsproffs
på linflyg.
Han har fina flygplan, han har ordning på sina grejor
och han följer sina rutiner under förberedelser och
flygning.

Frågan, som väl ingen kan besvara, är hur många
varv Ove har snurrat i lincirkeln under ett mer än
50-årigt modellflygliv ?

Det blir några varv. Hans perceptioner och balans inte
minst måste vara
skärpta maximalt, för han ska kunna
genomföra
ett flygpass med den precisionen han besitter !

Ove berättade, han ska bygga en semiskala? av
en Mustang P-51B, vilken var en kärra, som nödlandade
i Sverige under kriget.

Vi som studerat Oves byggen,  kan förvänta oss något
riktigt fint, det är jag övertygad om.

Alf är en eldsjäl för linflyget och jag fick honom
förra året att montera en av mina Mobius videokameror
på modellen, då han flög,  för att ge betraktaren en aning,
om hur det är att flyga stunt.

FIlmen la jag på YouTube och många har sett på den
och bäddat in den. Klicka på länken, så kan du också
kolla Alf,  då han hanterar sin stuntmodel i lincirkeln.

Jag vill framhålla än en gång, att det är svårt att plåta
en stuntmodell i luften, som gör rättvisa åt piloten.
Därför vill jag gärna ha med något av miljön,
för att
ge en bild av relationen mellan modell och
omgivning.

Jag lyckas inte alltid, men spänn fast dig i stolen,
ta om det behövs ett sjösjukepiller och flyg med Alf !

Jag kommenterar inte bilderna för jag hoppas,
de ger en levande bild av de två piloterna och
deras hobby !

 

 

 

 

Piloten och hans modell…
Noli turbare circulos meos !

Ares är son till Zeus och Hera. Han kallas för krigets gud,
men egentligen är han stridens och blodtörstens gud.

 

 

 

Stuntmodeller försedda med klaff kopplat till höjdrodret,
för att öka modellens vändbarhet i loopingplanet.

 

 

 

 

Ser du…lite höjdroder och noshjulet har just lättat.

 

 

Förlåt en okunnig, men är detta en “Chevelle 2000”, som Ove flyger ?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alf flyger sin “Nobler”. En synnerligen klassisk modell.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Airshows

SHOOT OUT WEST 2019

 

 

 

 

Nu närmar sig årets modellflyghändelse den 4 – 7 Juli

 

 

…vilket är ShootOutWest på Ålleberg. 

Det första av förhoppningsvis många shootouts
genomfördes förra året och var en odelad succé.

 Ålleberg, är en av flyget i Sveriges klassiska platser.

Här finns det kunskaper och tradition i en vacker miljö.

Förra året var det många besökare,  som umgicks
och flög.

Den sociala samvaron är en viktig sak förutom flygandet.

All info om ShootOutWest 2019 kan ni få här.

Här mer info.

Vi ses !

Här kan du kolla väder Ålleberg;


Yr.no de närmsta tre dygnen och
live  väderstationen vid Ålleberg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Segelflyg

ÅTERUPPLIVANDE …

 

 

 

 

 

…av modellflygandet…

 

 

 

 

 

 

…erfor Anders efter många års frånvaro från modellflyghobbyn.

Han hade köpt en styropormodell från Bangood helt komplett
med radio, drivlina och allt som behövs.

Efter montering var det läge att provflyga modellen som heter
Sonic 185, där 185 relaterar till modellens spännvidd.

Vi åkte till en plats som var lämpad för provflygning i det
vackra vårvädret för att kunna testa modellen.

Det gick perfekt. Modellen flög som den skulle med samtliga
trimmar i neutralläge. Jag tyckte först den var nostung, men
ändrade uppfattning efter hand,  som Anders flög.

Det enda jag föreslog var,  att han skulle koppla sida/skev
för att få till bättre svängar utan hängande stjärt.

Trots Anders inte flugit på 30 ? år satt rörelserna i förlängda
märgen och han hade inga problem att hålla modellen under
kontroll.

Så en fullt lyckad dag för en återuppstånden modellflygare
på Valborgsmässoafton !

För egen del var jag ute på förmiddagen och fick 2 timmar i
termiken med en Ava…

En lyckad modellflygdag !

Lite bilder på Anders provflygning följer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Termikflyg

TILL INLANDET MED AVAN

 

 

 

 

 

Ett sätt att fly sjöbrisen

är att dra sig in i landet.

 

 

 

 

 

 

 

Solen sken och det var 23 grader varmt. Alltså termikflygning
på gång.

Jag befarade att sjöbris kunde uppstå, då vi hade en
annalkande
kallfront på väg in från sydväst.

Kallfronten markerade slutet på det statiska högtrycksläget,
vi haft över Skandinavien i 3 veckor.

Således for jag till en pilotplats ca 25 km öster om
Halmstad på
goda vänners marker, där jag kan dra nytta
av stora fria ytor.

Vid framkomsten konstaterade jag, att vi hade ca 4 m/sek
vid
marknivån med  O-SO vind. På höjd ca 5-7 m/sek.
Inte så där jätteidealiskt för att flyga termik, då jag driver
ca 50
m med vinden för varje termik varv.

Men min Ava har en fördelaktig polar, som gör,
att jag inte
tappar så mycket höjd, även om jag trycker
i motvinden.

Start och jag kunde sjunka ner i min flygstol.

Termiken var utspridd torrtermik och jag fick gneta
i 10
minuter,  innan jag var på säker och bekväm höjd.

Utlösningen av termikblåsorna följde ett 20:minuters
schema.

Mellan utlösningarna var det dött, men då det släppte,
hade jag
kraftigt stig över stora ytor. Som vanligt under
sådana förhållanden
är det lätt att komma upp.

Jag kollade stiget i den starka termiken och fann enligt
höjdmätaren att jag hade kry korkverkan…31 m höjdvinst
under varje termikvarv !

Efter hand märkte jag,  att kallfronten närmade sig,
genom att vinden
vred mot S och senare mot SV.

Höga cirrus uppträdde och den kyligare kalla luften
pressade upp varmluften genom inversionen,  så vi
fick kraftig Cu-bildning.
Detta gjorde flygningen lättare.

2.5 timma fick jag i termiken, sittande avslappnad i
naturen i min
Biltema-stol.
Livet kan inte bli bättre än detta !

Ganska fattigt med fåglar i dag. En ensam glada,
några tranor och
sångsvanar, annars inget speciellt.
Jag saknade storspovarna och deras typiska ljud,
som brukar
häckar ute vid myren.

Nöjd åkte jag hem med en Ava,  som loggat 832 timmar
i termik.

Lite bilder med min Gopro och Mobius blev det från
någonstans
i den svenska skogsbygden.

Det som tycks flygbilder, är bilder tagna med en
ofattbart lång selfie-stick.

 

 

Min Hyperava från 2009 startklar.

Avan lämnar sin skugga på marken…

Mot torrtermiken !


                   Här ser man vildsvinens härjningar i vallen.      

Min pilotplats med den gamle i stolen.

Här kan du se hur sjöns yta har minskat på grund av 3 års torka.

Detta är en snygg groundloop..om det finns snygga sådana ?
Bra landningsytor här, fast det är turbulent bakom skogskanten..
…varför groundloop här ? Kraftig turbulens bakom skogsridån
kastade omkull min Ava, som ju styrs med RES.

…men inga skador.

Hmmmm…

Förebuden om kallfronten klockan 1400.
Höga moln och Cumulus Congestus

En Airbus..
dock icke tillhörig SAS där piloterna strejkar
för mer än 100000 kr i lön per månad…
33000 fot upp enligt Flight Radar på nätet.

En glada besökte mig på långt håll.

 

 

Kategorier
Flygkameror - Teknik

EN LITEN JÄMFÖRELSE MELLAN…

 

 

 

 

…en Gopro och en Mobius.

 

 

Här kommer en enkel jämförelse mellan min
GoPro 3+ och
min Mobius.

Min Mobius köpt för 4 år sedan. Pris då 645 kr.
Jag har tagit otaliga bilder och spelat in hundratals
videor
med den.
Hela kameran original förutom jag bytt till batteri

med 1025 mA kapacitet.

Min GoPro 3+ inköpt för 5 år sedan. Skickade den
för 4 år sen
till Tyskland för utbyte av lins.
Har just fått kameran tillbaka efter kontroll

och inställning av fokus.

Har tagit oräkneliga bilder och hundratals
videor till stor belåtenhet. Kameran original, uppdaterad
till senaste
firmware, dock objektiv bytt. Jag tycker
inte, företaget har hittat
“exakt” fokus vid inställningen,
vilket man gjorde förra gången, men det får duga.

Här kommer 4 bilder. Först helbild och sen zoomade
med 70 %.
Bilderna tagna med avstånd till parkering 200 meter.

Visst ser man skillnad.

 

Först GoPro

 

 

Nedan Mobius

 

 

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

JOHN WOODFIELD OCH HANS 1946 FILLON CHAMPION GLIDER

 

 

 

 

 

 

En mästare att bygga och en fotograf som kan sin sak.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ständigt överraskar John Woodfield med sin förmåga
att snabbt bygga sina modeller.

Han finner alltid utmaningar och bygger ovanligheter.

Man kan säga,  han har en känsla för att bygga vackra modeller.

Ofta bygger han gamla klassiska konstruktioner emanerande
från friflyget.

Denna modellen från 1946 är inget undantag.
Se den vackra vingen och genom Oralighten framhävs
konstruktionen och blir uppenbar för oss betraktare.

Sätt dig bara tillbakalutad och njut av denna estetiska
och flygande upplevelse !

Jag kände mig nästan tvungen att publicera dessa
bilderna och bädda in videon.

 

Bilder och filmer från Youtube.

 

 

 

 

 

 

Så här bygger John.

En skönhet

Start eller helt enkelt släppet !

 

 

 

Två stycken eller…

Ser du vad som ligger på marken till min glädje ?
Just precis, en Spirit Elite från Great Planes !

 

 

 

 

Kategorier
Teknik, allmän

VARFÖR KLIPPER MIN MODELL NÄR JAG BELASTAR I EN SVÄNG ?

 

 

 

 

Andreas skickade mig ett mail,

som beskriver ett problem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta mailet fick jag av Andreas Zucht och jag tyckte det
har allmänt intresse så därför tar  jag upp det på bloggen
efter att ha inhämtat Andreas tillstånd.

Här är Andres mail:

Hej Mats,

Sorry att jag stör men har ett litet flygbekymmer.

Skulle behöva lite assistans från någon som vet betydligt
mer än jag om detta….! ?

Var på Revingefältet i söndags (helt fantastiskt och i
stort sett vindstilla) och gjorde jungfruflygning med
min nya DG 303 Elan från HF models i helglas,
(Robbe sålde den tidigare).

Här är lite mer info om modellen (Schweizare är rätt grymma….)
https://www.cmsmodell.ch/gallery-modelle/segelflug/
dg-303-elan-acro-3-30m/

Jag har motoriserat den så jag kan ta mig upp på höjd
och kan flytta acken för att justera TP. Behöver då inte
lägga in onödigt bly (bättre med större/tyngre batteri).

Spännvidd 3,3 m., profilen är HQ1,5-12 och vikten ligger
på 3,9kg. TP ligger på 70mm (vingrot är 200mm)  och
EWD är 1,5 grader. Den är även balanserad i rollplanet.
Modellen är tydligen rätt skalalik, så vingarna smalnar
av rätt mycket precis som på originalet och stabben är
relativt liten. Har förstått att det denna skalariktighet
kan vara ett bekymmer för spännvidder under 4m.
Tror att det framgår av bilderna.

Nu till bekymret!

Vi skarpare vänstersväng i lite lägre fart och när man
lägger på höjdroder så klipper den rätt skarpt åt vänster
Samma fenomen inträffar om du gör ett kraftigt upptag
efter dyk (looping). Klart läskigt.

Om du flyger i planflykt o låter modellen stalla ut så
droppar den bara ner näsan. Precis som den ska!

Hade ett litet teknisk fel vid först flygningen, bromsen
på ESC’n var inte aktiverad, så proppen snurrade med
hela tiden (rätt stor, 17×11). Kommer att fixas såklart!

Min erfarenhet med seglare som klipper är att man
har för stort höjdroderutslag (läst mycket om det på
internationella forum), så ska minska utslaget något.
Vet att om man har en något bakåtflyttad TP så blir
modellen mer känslig på höjdrodret. Gillar inte
framtunga modeller… ?

Funderar på att flytta fram TP nån mm eller två.

Har läst en del om laminär avlösning (https://www.aerodesign.de/)
och om att använda turbulatorer i form av ”Zackenband”
(https://www.glidingshop.de/turbulator-zackenbander
/turbulator-zackenband-60-selbstklebend
). Tydligen skal
l detta hjälpa mycket för lågfartsegenskaper och ibland
även på roderverkan. En hel del flygare har fått mycket
snällare flygegenskaper med Zackenband placerat
10-20% från framkanten.

Skulle var klart intressant att höra dina åsikter om hur
jag kan komma tillrätta med att den klipper!

 

 

Andreas modell.

                                                                                         
Problemet du beskriver är väl känt av mig. Under 70- 0ch 80-talet led mina
snabbare hangkärror av samma  problem . Alltså att modellen klippte i
en sväng, eller rättare sagt varje gång jag belastade modellen, ville den
klippa
snabbt över en vinge. Oftast den vingen som låg nederst i svängen.

 

Jag undrade varför detta skedde och jag vet nu, att
modellerna var baktunga.
Vi vet, att en modell som är baktung blir
mycket
känsligare på höjdrodret.

Tänk dig flygplanet som en tvåarmad hävstång. Med en
tyngdpunkt för långt bak
kommer nosen att pitcha upp
snabbt och till viss del okontrollerbart.

Har du tyngdpunkten för långt bak har du garanterat
byggt in en instabilitet i dit flygplan.
Du har ett grundläggande fel cementerat.
Tänk på att alla parametrar samspelar på ett plan.
Det handlar inte bara om aerodynamik utan även
om flygmekanik. Dessa två egenskaper måste arbeta
ihop, inte mot varandra.

Jag försökte lösa problemet genom att gå runt det lite,
innan jag förstod att det grundläggande felet var fel
tyngdpunkt.

Således applicerade jag klaff på modellen,  som jag mixade
med mitt höjdroder. Detta ökade lyftkraft och motstånd,

men det höll modellen i det läget jag ville i svängen.
Sedermera kom jag på att flytta fram CG och fick då  normalt
beteende och egenskaper i svängar med hög lastfaktor.

Men, de flygplan vi då flög hade mycket tunna profiler,
vilket ställde krav på piloten. Vi fick flyga med eftertanke
så vi inte
stallade modellen. Vi kan intuitivt känna  ,
att flyger man med en brödknivsvinge,  ställer det andra
krav på flygandet
än med en Clark-Y vinge…


Flög vi med plan lätta i nosen och den pitchade upp med
den tunna vingen…då var det inte mycket att göra,
eftersom vingen skar upp fort tack vare dess tunna form.

En modell måste vara statiskt och dynamiskt balanserad.
Statiskt genom att hänga upp den för att kolla CG

och dynamiskt genom att se till, att anfallsvinklar på vingar,
stabbe är korrekta. Vingens anfallsvinkel är viktig.

Din vinge HQ 1.5-12 tål upp till 15 graders anfallsvinkel
innan Cl (Lyftkraften) ramlar till noll.  Men redan vid 5 graders
anfallsvinkel
är Cd (lyftkraftsmotståndet) på topp.

Hur noga man än mäter tyngdpunkten,  kan det ofta krävas
justeringar i efterhand efter provflygning.

En annan huvudparameter är var tryckkraftscentrum
på vingen ligger i förhållande till tyngdpunkten.
Tryckkraftscentrum är den punkt på vingen där de
resulterande krafterna har sitt centrum.
Normalt sett ligger detta centrum bakom CG
och detta förhållande kontrolleras av höjdstyrverket.

Du kan lätt förstå,  vad som händer,  om tryckcentrum på
vingen ligger i eller framför tyngdpunkten…
Du har hört om en Galloping Ghost ? Tänk på den tvåarmade
hävstångens princip.

 

Ok du flyger,  skrev du och svängde kraftig. Det innebär,
att om vi antar din svängdiameter är 10 m
och hastigheten
är ca 50 km/timman, vilket är ca 14 m/sek
då blir G-belastningen;
H
astigheten i m/sek upphöjt till 2, dividerat med svängens
radie 5 m och allt dividerat med gravitationen 9,81 m/sekundkvadrat
= 4.2 G !

Det betyder,  att din vinge ska kunna skapa 4.2 gånger den
normala lyftkraften för att hålla sig flygande…

Har din modell massan 2 kg kommer den i en sväng enligt
ovan att väga nästan 9 kg ! Så dina vingar som
lyftproducerande
maskin ska klara att svänga 9 kg enkelt uttryckt.

Hur din modell betalar lyftkraftsökningen som krävs ?
Det betalar du med kraftigt ökat lyftkraftsmotstånd !
Som innebär minskad hastighet och risk för en snaproll….

Alltså ökande problem med avlösning på vingen.
Med avlösning menar jag,  att den laminära strömningen

ovan gränsskiktet blir turbulent och lyftkraften försvinner
pronto.

Hur kan man förhindra det ? Närmast vingens yta finns
ett gränsskikt av luft. Detta gränsskikt är närmast

vingytan stillastående och dess hastighet ökar ju längre
upp du kommer. Stillastående säger vän av ordning ?

Japp så är det. För att övertyga dig själv kan du kolla en
gammal fläkt i exempelvis en industrilokal,
som suttit och
snurrat i 40 år. Hur se ytan på bladen ut ?
Just precis, ytan är dammig.

 

 

Denna bild som jag snott hos Nasa visar gränsskiktet och separationsbubblan.
Vid omslagspunkten (transition) övergår den laminära strömningen till att
bli turbulent. Vid omslagspunkten ligger separationsbubblan och roterar
som ett varnande utropstecken. Om man öka anfallsvinkeln kommer bland
annat separationsbubblan
att växa och dra sig framåt, vilket medför,
att det blir ytterligare turbulent strömning
och lyftkraften förloras.
Bilden nedan visar det.

 

Alltså är det viktigt att ha kontroll på det laminära gränsskiktet.

Hur löser jag det ? Det kan du lösa genom att fästa
turbulatorer, virvelbildare
på din vinges ovansida med
placering vid högsta punkten. Turbulatorerna
underhåller
gränsskiktets önskvärda turbulenta strömning, vilket
bestämmer
den laminära strömningen över vingen.
Turbulatorererna håller även separationsbubblan i shack.

Normalt sett kommer ” klibbigheten” eller “vidhäftningen”
vid vingens yta att skapa turbulent gränsskiktströmning,
men det kan behöva hjälp av vortex-skapare.

Om du har en vinge med dåligt Re-tal kan du avhjälpa
detta delvis med en turbulator vid framkanten
på vingen,
vilket skapar förutsättningar för den laminära strömningen
under mera extrema lägen.

Friflygarna kunde ju limma en tråd bakom framkanten
för att
förbättra vingens egenskaper genom att minska sjunkhastigheten.

Ditt flygplan har ett hyfsat Re-tal varför detta inte är ett
bekymmer. Här kan du beräkna Reynolds tal på din
vinge.

Flyger du och belastar din modell genom att öka anfallsvinkeln,
så fungerar detta till en viss gräns,
sen klipper modellen.

Flyger du med anfallsvinkel, kommer energi (Luft) att
transporteras
från vingens undersida från stagnationspunkten
under vingen till ovansidan där luften (energin) ser till,
att vingen
får det den behöver för att skapa lyft.

Stagnationspunkten  kryper bakåt på undersidan efter
hand som belastningen ökar, det vill säga om vingen ska
producera mer lyftkraft, då måste vingen få energi från
undersidan , det är orsaken till att stagnationspunkten går
längre och längre bak på undersidan för att hämta luft (energi)
till ovansidan..
Men till slut kan inte vingen behålla denna strömning på
grund av ökande anfallsvinkel och då försvinner
strömningen
i ett nafs.

Man kan sträcka ut vingens förmåga att flyga med hög
alfa genom
exempelvis framkantklaff,  luftanblåsning på vingen
och diverse klaffsystem.

Profilen du använder,  är en välprövad laminär profil,
som har ett brett hastighetsregister. Jag kan inte
finna något
i datan, vilket skulle peka på , att profilen ställer speciella krav,
mer än vad jag skrev ovan om CL/Cd.

Du ska kunna flyga den relativt sakta, men då kan du inte
flyga med hög lastfaktor ! Hög lastfaktor…enligt mig för
en modell = =Över 2,5  G.

Ytterligare en faktor som kan ställa till det,  är att
dagens stabbar har stort sidoförhållande, vilket ska
ge en roderyta med högt Re-tal och effektivare
verkningsgrad.
Alltså mera lyftkraft och mindre motstånd.

Ofta är stabbarna förhållandevis tunna, som kan göra,
att man lättare överstegrar  stjärtstyrverket,  som i sin
tur kommer att snabbt kasta upp nosen och ditt plan
kommer att vika sig, eftersom vingens anfallsvinkel blir
alldeles för stor.

Att komma ihåg är, att stabilisatorn är det,  som reglerar
vingens anfallsvinkel…Personligen föredrar jag en något
tjockare stabbprofil för att i någon mån ” lugna ner” modellen.

 

 

Slutligen vad skulle jag förslå dig ?

Det första som slog mig var att flytta tyngdpunkten framåt.

Provflyg sen på säker höjd genom att dra belastade
svängar. Men att  tänka på är att modellen har sin gränser…
så håll uppe hastigheten.

Om du inte har differentierat skeven kraftigt, så gör det.

då man ger motroder med skeven vid urgången ur sväng, kan
orsaken vara att det nedfällda
skevrodret på “undervingen” i
svängen kommer  att öka vingens anfallsvinkel, eftersom det
nedfällda
skevrodret fungerar som en klaff och därmed
kan vingen komma  att stalla.

Flyger du med kopplad sida och skev ?

Oftast bästa lösningen att man mixar, dock att man har full
rörlighet med
vänsterspaken för sidorodret. Jag trimmar
mina modeller så,  att då jag svänger normalt,  kommer
nosen att
följa horisonten. Det ger mig möjligheter att behålla
och öka farten i en sväng, samtidigt som det förenklar min
flygning.

Vill du testa turbulator

vid torsionsnäsan kan du använda Biltemas antihalktejp,
som du klipper i 5 mm strimlor
och fäster på vingen.
Kanske värt att pröva…

Programmera in exponentiella utslag

på höjdrodret för att lugna ner rörelserna.

Ok Andreas, detta är lite om vad som kan göras och varför.

Vi ses !

Kategorier
Hangflyg modell

NU ÄR TROLLET ELLER PYSSLINGEN I LUFTEN…

 

 

 

 

 

…en Leprachaun gjorde sin luftdebut i söndags !

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I söndags var vi välsignade med ett perfekt flygväder i
mina trakter.

Det var 15 grader varmt, vindstilla och cumulusbildning.
Således utmärkta förhållanden för termikflyg.

Självklart åkte vi ut för att flyga termik, Johnny och jag.

Vi drog till inlandshanget vid Tjärby kyrka just norr om
metropolen Laholm, där vi brukar flyga.

Jag startade min HyperAva, vad annars, med vilken jag
nöp en blåsa på 70 m knappt och hjälpt av termiken,
ca 1 m/sek
klättrade jag, till den höjden jag ville ha.

Vi hade lite dis i luften som ett resultat av varmlufts-
inträngningen från sydväst, men det hindrade inte
instrålningen,
som drev på termiken.
Det var riktigt adiabatiskt i dag.

Min Ava gled som vanligt…majestätiskt, trots det
finns
en hel del wear and tear på den efter 823 timmar
i termik.

Eftersom jag medförde min Blue Phoenix med ny
drivacke, 
ville jag testa den oxå. Den nya acken
gjorde att modellen
steg som en raket och en
Blå Fenix är ju alltid en Blå Fenix,
vilket står som
en garanti för en välflygande modell.

Johnny hade med en av sina nybyggda “Leprachaun”
segelmodeller.
Leprachaun betyder “Troll” eller “Pyssling”och
begreppet härstammar från Irland, därav deras
gröna färg. Irland, Den Gröna Ön.
“leprachaun”  uttalas; (leprakån med långty “å”)

Inte för jag tycker modellen ser ut som ett troll i sin
oldtimerstuk…kanske som en pyssling…

Modellen var aldrig flugen och dess vikt var 300 gram.
Han handkastade modellen ett par gånger för att kolla
trimmen och slog fast,  att 15 gram bly i nosen skulle
göra den bättre.

Leprachaunen kastade jag ut för Johnnys första start
på hanget.

Det blåste vid 14-tiden ca 1.5 m/sek, då vi bedömde
vinden tillräcklig, för att lyftet skulle hålla en sådan
modell i luften.

Det var också tillräcklig vind, för det var inga problem
att hålla sig uppe, om man flög noga och utan att veva
med spakarna.

Ju mindre utslag du gör, desto mindre skadligt motstånd
och ju bättre glidtal.

Modellen flög oväntat bra manövrerad av sida och höjd.
Enda justeringen var att Johnny ökade sidoroderutslaget.

Denna modelltyp, lätt med ganska mycket V-form och
endast
med sida/höjd har en tendens att bli “gungig”
i luften i
rollplanet.
Men inte denna modellen och det beror på
dess
elliptiska vingspetsar.

Vingspetsarnas utformning minskar det inducerade
motståndet på vingen, vilken
har ett lågt Re-tal
beroende på förhållandet mellan
spännvidd och korda.

En rak vinge hade skapat mycket mer spetsvirvlar och
därmed lättare inducerat gungning
i en nästan självskapad
och självunderhållande rörelse.

Johnny har byggt en stor Leprachaun också, vars kropp
är 210cm lång…Vingens korda är vid roten 50 cm
spännvidd 275 cm.

Vingbelastning på båda versionerna är 16 gram
per kvadratdecimeter !  Så det är garanterat lätt !

Ska bli utomordentligt  spännande att få se den flyga
antingen i 2 m/sek  vind på Hovs Hallar en fin sommar-
kväll. Eller få se den på Tjärbyhanget,  där man hakar
på termikblåsorna, då de släpper vid hangkanten.

Efter  4 timmar på flygstället packade vi ihop med
våra modeller flugna och hela i bilarna.

Vi såg förvånansvärt lite fåglar. Enstaka lärkor flög förbi,
men inga drilla hördes. Bofinkarna spelade försynt inne
bland träden mellan provianteringarna på de nysådda
fälten. Två glador kom förbi och en tornfalk.

Det som dock talade om,  att det är vår, var den bedövande
gödseldoften från åkrarna. Det var en stark ammoniakdoft
över nejden, så man nästan kippade efter andan.

Fast inte tycker jag,  att det luktade illa ! Det är ju en
budbärare med det glad budskapet,  om att  varmare
tider är på gång.

Fast nu har  yr.no  lovat kallare väder i form av nordvästliga
vindar. Men sen…om 10 dagar…

Jag tog som vanligt massor av bilder och om du orkar se
på resultatet, kommer de här.

Häng på !

Har du frågor om modellen, ritningar eller byggsatser
till Johnny, kan du maila  mig, så ska jag vidarebefordra.

 

 

 

 

 

Då är det dags…

Pinnar och balsa

Stolt byggare och pilot.

Ser du så harmonisk formgivningen på kroppen är ?

Spännande nu för piloten…

Sidoroder manövrerat av linor.

Nu !

 

Första starten.

Flyg nu !

Den glider i alla fall.

 

Test på hanget där vinden var ca 1.5 m/sek…

Jovisst, den flög på den svaga vinden.  

Jag tycker ett troll kan vara vackert i luften !

Här ser du de elliptiskt utformade vingspetsarna som medför en del goda egenskaper.

Minns att Spitfire också hade elliptiska vingar.

Det var fantastiskt att se Leprachaunen glida på den nästan obefintliga vinden…

…men väger en modell 300 gram så…

En vacker modell.

 

Man måste flyga noga och effektivt under förhållanden med svag vind.

Landning i kanten.

Den gamle hangflygaren när han njuter mest !

Jag kommer att flyga precis så länge jag rent fysiskt kan !

En sådan sele med tömmar  hade jag,  då jag var 2 år och min mor
skulle hålla styr på mig efter att ha tagit bort min barnvagn och
satt den på vinden till ett eventuellt kommande syskon.

Nu sitter barnen i barnvagn tills de är 5-7 år….säkert nyttigt för deras
motorik,  koordinationsförmåga, muskelbildning och balansförmåga…

823 timmar i termik nu !

Jag undrar hur länge den hänger med ? Den flyger
ju bara exakt som jag vill, så varför ändra något ?

        Depån Tjärby, där vi inte har ordningsvakter.

Landnings sekvens med min Ava

 

 

Klart

En plats med anor sen 1000 år tillbaka.

 

Kategorier
Flyghistoria

APROPÅ AB FLYGINDUSTRI I HALMSTAD

 

 

 

 

 

…är här en reminiscens från dess verksamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har ju skrivit en ganska omfattande redogörelse om företaget
AB Flygindustri i Halmstad, som verkade under krigsåren.

Artiklarna bygger till största delen på fakta och bilder från kanske
den ende av personalen som ännu är i livet. Det är Kurt Perssons
förtjänst.

Från en numismatiker, Arne Andersson i Halmstad, fick jag
en bild
och förfrågan om en verktygsbricka som tillhört
AB Flygindustri.

Vi hoppas Arne får lite fakta om brickan av Kurt.

Jag påpekar,  att bilden är skyddad av upphovsrättsliga lagar
och att upphovsrätten tillhör Arne Andersson, för att ingen
tvekan ska finnas om det juridiska.

En verktygsbricka lämnade man in till den avdelningen, där man
lånade exempelvis ett specialverktyg. Då visste företaget exakt
var verktyget fanns och vem som lånat det.

Ett enkelt system att hålla ordning.

 

 

 

Kategorier
Okategoriserade

TRÖSTA DIG MED LITE NOSTALGI NU…

 

 

 

 

… då vårt väder  inte är inbjudande för modellflyg…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

…fast jag ska till Hovs Hallar och få mig ett par
timmar
i den nordliga vinden 6-8 m/sek.

Borde garantera superlyft.

Vad som slår mig, då jag ser gamla engelska
journal
filmer är den entusiastiske speakern
och de på
den tiden hängivna utövarna av
modellflyghobbyn.

Även den käcka musiken är tidstypisk och jag
känner igen den från ungdomens Åsa – Nisse
filmer, då  klämkäck musik spelades då de
var ute och åkte i sin kända bil.
Ja det var bara en snabb reflexion i minnenas
skrymsle.
Kolla även personerna och deras kläder från
denna tid…Inga jeans, inga piercingar eller
tatueringar.

Betänk att på 50-talet fanns inte 2.4 gHz
rc utrustning.

Det fanns inget CA, utan man limmade  med
vitlim
eller hemgjort lim gjort av celluloid
och aceton.

Man hade inget av de moderna beklädnads-
materialen
utan det var papper och siden,
som gällde.

Det fanns inget “färdigbyggt” utan de köpte
en kartong,  vars innehåll såg ut som plockepinn.

Tänk så stolt dåtidens modellflygare och
byggare
var, då han kom ut med sin modell !
Han kände säkert, att han åstadkommit något.

Jag tycker dessa filmsnuttarna på ett bra sätt
skildrar andan inom modellflyget, som rådde
runt 1950. Alla drog åt  samma håll i stort.

Jämför med idag och käbblet om SMFF och
hur MFN egentligen borde se ut…

Jaja, tiderna förändras, eller det är kanske
de,  som gärna vill kalla sig modellflygare ?

Här kommer några inbäddade filmsnuttar
som jag hittade på YouTube.

Dröm dig tillbaka !

Stillbilderna är bilder klippta ur YouTubevideon.

 

 

 

 

 

 

England omkring 1950

Friflyg är det som gäller !

Den tidens flyghjälte

Ibland blir landningen våldsam och oförutsedd…

Diesel är motorn som gäller.

Stadgade gentlemen vid sina pulsjet linkontrollkärror.

Då man flög dessa,  måste det varit en häftig upplevelse.
Kolla på filmen och se den totala bristen på säkerhet för
den därvarande publiken…men det funkade.

 

 

 

 

EDF-modell 1950

 

 

 

 

Kategorier
RC-Utrustning

BINDING THE ORANGE R8DM RECEIVER TO JR GX-8 TRANSMITTER

 

 

 

 

 

 

…Seems impossible at first glance…

 

 

 

 

R8DM mottagare

 

vill jag ska binda med

 

JR XG 8 sändare

 

If requirered, use the Google Translator on my front page  left side.

 

Jag hade köpt några 8-kanals mottagare till min JR,
från HK,  eftersom priset i Kina är en bråkdel mot
i Europa.
Fyra styck  8 kanals mottagare inklusive frakt, tull,
moms och tullens expeditionsavgifter 1000 kr.

Väntade otåligt i 20 dagar innan de dök upp.

Monterade glatt  upp prylarna  på bordet för att binda.

Med mottagarna följde en instruktion, hur man bär sig
åt för att få bindning,  vilken jag till
punkt och pricka
följde ett otal gånger, utan att
jag lyckades binda mottagarna….

Om du råkat ut för samma som jag, i alla fall om du är
ägare till en JR XG 8, då gör du exakt följande:

 

 

                                                                                1.  Connect the binding plug to channel 7 (Aux 2) on rx.

2.Switch on transmitter with the desired model name.

3. Keep the binding button pressed abt 2 seconds
(Button located on the bottom side of you rx)
and as you do it switch on the power for the rx.

 

 

4. When the LED switches from red to green you are done !

Du ska inte trycka på “Bind” i sändaren.

Ovanstående procedur funkade  omedelbart på
mina fyra mottagare.

Glöm inte ställa in Fail-Safe och kolla räckvidd, innan du flyger.

 

Jag skrev rubriken på denna posten på engelska, så sökmotorerna
lättare ska  hitta i cyberdjungeln till min blogg .

 

 

 

Kategorier
Hangflyg modell

ATT VÄNDA KAPPAN EFTER VINDEN…

 

 

 

…eller i alla fall vända streamern

efter  vinden.

 

 

 

 

 

 

DCIM203GOPRO

 

 

 

När jag var och flög uppe på Platån vid Hovs Hallar
på Midsommardagens 
förmiddag, rådde där ett
märkligt fenomen.

Som ni vet,  skapas ett antal rotorer vid ett hang som
Hovs Hallars Platåhang.
Vi har en kant-, topp- och lärotor, allt räknat från havet.

Dagen, som innebar 5 m/sek vind från nord, betydde
att vinden låg exakt rakt på kanten.

Då förhållandena är så stabila som i lördags, med
en laminär gradientvind blåsande
absolut vinkelrätt
mot kanten, så skapar det förutsättningar för en
kraftig topprotor.

Jag hade monterat min modell, lagt i 350 gram bly
som ballast och höll upp min modell
för att kasta ut.

Då märkte jag att det blåste en kraftig vind på
toppen riktad ut mot havet …!

Topprotorns utbredning är inte lätt att bedöma
, men min uppskattning var en rotor
med en höjd
till toppen av rotorn på ca 30 m.
Utsträckningen i sida var på Platån ca 50 m.

Min vindstreamer satt på toppen av ett 6 m
glasfiberspö från Biltema och spöet var placerat
2 m innanför kanten nere vid staketet.

Streamern indikerade vind absolut rakt på
med hastigheten 5-6 m/sek.

Hur kunde det då blåsa i nacken på mig på toppen ?
Det var ingen tillfällig topprotor, utan rotorn
snurrade på stadigt och idogt.

Jag startade ju 0915 och landade ca 1245 och
hela tiden var topprotorn stadig och stark.

För att visualisera topprotorn flyttade jag mitt
spö med sitt långa videoband knutet i toppen
upp till absoluta högsta punkten, där jag flög.

Jo, videobandet stod rakt ut mot havet stadigt.

För att kunna starta säkert, fick jag screena toppen,
så jag skulle hitta bästa stället att kasta ut vid.

Det var som vanligt vid det lilla diket eller
fördjupningen till vänster.

Modellen slungade jag iväg med all kraft jag
var mäktig,  för att få energi i modellen.

Så fort modellen stack nosen över kanten,
lyfte det som en expresshiss rakt upp.
Förhållandena på hanget var ofattbart bra.
Inte bara lyfte det högt, fast jag flög inte högre
än 300
m ASL, vinden var totalt laminär.

Då jag skulle landa funderade jag på,  hur jag
skulle planera den.
Jag avsåg att komma som vanligt
parallellt
med hanget över stigen och landa i sidvind med
hjälp av bromsarna.

Ok, jag körde på för att landa, men jag fick ändra
min plan, som innebar landning parallellt
med
hanget, till en landning mot landvinden.
Alltså jag fick svänga 90 grader höger över stigen
och landa mot topprotorns vind. Det gick perfekt.

Dagens sista landning gjorde jag lite okonventionellt.
Jag flög an mot kanten med vinden med överskottsfart
och tog upp nosen, då jag mötte rotorvinden,
motvinden och kunde göra en helikopterlandning på stigen.

Perfekt blev det.

Som sagt, rotorer på toppen har jag upplevt otaliga
gånger på HH, men aldrig så stark eller stabil som dagens.

Nedan några bilder som visar förhållandet !

 

DCIM203GOPRO

Min depå som vanligt.

DCIM203GOPRO

Min streamer nere vid staketet ca 2 m innanför kanten och 6 m upp
indikerande vind rakt på hanget = Nordligt 5-6 m/sekund.

DCIM203GOPRO

Här sitter streamern på nästan högsta punkten och som du ser, 
indikerar den stadig frånlandsvind eller Syd.

DCIM203GOPRO

Rotorn var starkare än gradientvinden.
Frisk vind i nackhåren…

IMAG1132

Jag landade mitt framför mig efter att ha svängt
höger 90 grader och landat rakt in mot land…

rotor på hh-kanten sista

 

Så här var utbredningen och rotationen  av topprotorn

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Dagens snespark

TVÅ BESLUT SOM KOMMER ATT GÖRA DET SVÅRT ATT VARA MODELLFLYGARE…2015

 

 

 

 

 

…i framtiden i det land,

där sunt förnuft inte tillåts råda.

 

I Sverige har det skrivits om två nya påbud på diverse forum sista
månaderna.

Dels lagen om flygfotografering, som förbjuder allt flygfoto från
modeller på platser dit allmänheten har tillträde, dels förordningen
om en maximal flyghöjd för modeller satt till 120 meter, som inte
“BÖR” överskridas…

Alla lagändringar publiceras och  ni som är är intresserade kan kolla
i Svensk Författningssamling på nätet.

Lagstiftningen,  som grundar sig på begreppet
“KameraövervakningsLagen”
är  sådan, att:

“allt flygfoto som dokumenterar platser,  dit allmänheten
har
tillträde, kräver tillstånd från myndighet.”

Vidare ska alla flygfoto,  om de ska spridas på något sätt,
godkännas av Försvarsmakten:

“Det krävs således inte tillstånd i förväg för
flygfotografering eller liknande registrering inom
Sveriges territorium men alltid för spridning,
oavsett hur detta sker.”

Det finns alltså en tillståndsmyndighet, Länsstyrelsen
och en granskningsmyndighet
Försvarsmakten.

Tillståndsmyndigheten är Länsstyrelsen i länet
där fotograferingen ska ske.
Vad som krävs i en tillståndsbegäran och vad
som krävs efter fotografering,
får ni reda på om ni kontaktar länsstyrelsen i ert län.

Tänk efter vad detta innebär….

Först skaffa tillstånd för fototillfället hos länsstyrelsen,
sedan skicka bildmaterialet till Försvarsmakten
för granskning och eventuellt godkännande…om
du exempelvis vill fotografera din prunkande
potatisåker vid sommarstugan.

Att lagstiftarna vill förbjuda flygfoto från modell,
kan jag tänka mig emanerar från det faktum, att
det som kallas “Drönare” kan ha använts att
fotografera grannens solbadande fru  i deras
trädgård, eller som flugit på ett sådant sätt,
som strider mot den allmänna rättsuppfattningen
i Sverige.

Ni vet alla,  att det finns troligtvis inget land
i hela världen, där folk blir så lätt  “kränkta”
som i Sverige.

Det är bara att läsa kvällstabloiderna,
om människor som blir kränkta av en miljon
mer eller mindre befängda skäl och som kräver
ersättning via Diskrimineringsombudsmannen….

Lagstiftarna har säkert också uppmärksammat,
de få incidenter som varit, då drönare flugit i
närheten av flygplatser. Ett agerande då man
flyger drönare i närheten av en trafikerad flygplats,
för att man ska uppnå en dags svindlande
berömdhet i rampljuset på YouTube,vilket jag
tar kraftigt avstånd ifrån.

För att stoppa detta,  lagstiftar man med en lag,
som är “bredbandig”.
Det vill säga den är generellt hållen för att stoppa
kryphål.

Troligtvis har 99 % av de som tagit del i
lagstiftningsprocessen inte en aning om, vad det
tekniskt och praktiskt handlar om.

Tekniken tillgänglig för  modellflyg har kört
förbi politikerna  och de sakkunniga för länge
sen och skapat en situation där lagstiftarna
kommit i efterhand.

Påminner mig mycket  om, när en kvinnlig
pajas i regeringen  under 80-talet ville förbjuda
parabolantenner och inrätta ett kontrollorgan,
PaPo, (parabolpolisen) så inte medborgarna
blev utsatta för faran,  av något som heter
“reklam”…

Ok,  jag kan köpa,  man förbjuder flygfoto från
dränare där bilderna skulle strida mot det
allmänna rättsuppfattandet, men att förbjuda
att jag fotograferar från nosen på någon av
mina hangkärror vid Sinushanget Hammar,
det anser jag befängt och utan reellt syfte och
allmänpreventivt. Vad jag personligen anser om
saken, det  påverkar inte lagen och dess
implementerande , men jag vill redovisa vad
jag själv tycker.

Alltså, har jag en kamera i min hangmodell
och flyger 5 m över kanten på hanget med
kameran igång, då är jag kriminell, eftersom
allmänheten har tillträde till marken.

Men,  om jag står på toppen av hanget och
fotograferar ner mot lägre partier av hanget
med min vanliga Sony, så jag får samma vy
som från flygkameran, då utför jag en legal
handling….

Jag vill bara fråga: Vad är problemet att ha
en kamera i modellen och dokumentera sin
modell och flygning ?

Du får inte ens använda en kamera i din
modell vid din lokala flygklubb och ta
flygbilder  för din flygklubbs hemsida.

Japp,  sådana  är bestämmelserna.
Du kan få tillstånd att fotografera från
ditt luftfartyg för visst tillfälle, om du lägger
in ansökan i nödvändigt antal papper till
Länsstyrelsen i ditt län.
Du kan maila din länsstyrelse med begäran
vilka papper och uppgifter som behövs.

Ta med dig 700 – 1000 kronor också.

Du blir förvånad,  hur mycket som krävs
före och efter fotografering.

Glöm inte, om du ska publicera bilderna,
att skicka in papperskopior på bilderna  till
Försvarsmaktens granskningsavdelning…

Så är det,  då det  som heter sunt förnuft,
eget ansvar och omdömesgillhet inte får
bestämma modellflygares agerande.

Min fråga är ofrånkomlig: Har bilder tagna
från ett modellplan (exklusive drönare)
och deras publicering,  orsakat skada för
någon eller något i Sverige ?

Vidare kan ju de lagstiftande myndigheterna,
alltså Riksdagen, betänka hur många s
kallade drönare,  som sålts sista 4 åren i vilka
det sitter en kamera….5000 – 400000……hur
ska dessa kunna kollas ?
Du kan köpa en flygfärdig så kallad drönare
komplett med kamera för 600 kr i dag.
Fanns på Rusta och flera andra köplador.
Alla var slutsålda.
Elgiganten sålde 2015 12000 drönare…

Anställa 1000 snabbutbildade FoPos (Foto Poliser) ?

Då i somras ett större segelfartyg lämnade
hamnen i Halmstad, såg jag 3 drönare flyga
och fotografera/videofilma utbogseringen.

Men jag förstår, efter att läst på forum,  att det
finns flygfotopoliser, vilka har som livsuppgift
att kontrollera,  att alla följer alla lagar.
Vi kan vara trygga.

Dessa ombuden tycker jag borde ha en uniform,
naturligtvis svart/vit, så de representerar någon
form av auktoritet.
Om det är allvarligt menat av mig….självklart !

Jag skojar aldrig om clowner.

Det ska bli mycket  intressant att se utfallet ,
då den förste modellflygaren blir lagförd i en
tingsrätt,  för att han  har fotograferat från
sin Blue Phoenix på hemmafältet. Dels om
tingsrätten tar upp det eller om det avfärdas.

Jag kom att tänka på RPV-flygare, heter det
så, eller FPV ? De har ju en kamera i modellen…
omfattas de av samma lag,  som gäller övriga
modeller ?
Jag menar flyga RPV i en gymnastiksal…det
måste vara ganska veset eller ?

Nästa yxhugg mot modellflyget
är den maximalt tillåtna
flyghöjden av 400 ft.

Förstår ni,  vad det betyder för oss aktiva
modellflygare ?

Innebär det,  att det enda modellflyg
som i framtiden blir praktiskt möjligt att utföra,
kommer att vara linkontroll och inomhusflyg?

Kan man genomföra SM i F3J, F3F eller F3B i
Sverige med nuvarande lagstiftning?
Det ska bli utomordentligt intressant,  om SMFF
kommer att kunna sanktionera
ett SM i de
grenarna 2016.

För där kommer 120 m att överskridas med råge.
Men vad hjälper det den enskilde flygaren,
då han ska träna inför ett mästerskap ?

Kan man genomföra  DLG-tävlingar ?
Kan man fortsätta flyga turbin i landet lagom ?
Kan man flyga aerobatik av olika slag ?
Vad ska friflygarna göra ?
Det jag känner till,  Old Timer Friflyg, där når
man  höjder över 120 m.

Kan man genomföra ett IGG-Meeting med
flygbogsering ?

Sådan är vår verklighet nu, om ni inte visste.

Min fråga nummer 1 är genast:

Var inte vårt nationella förbund SMFF, engagerat
som remissinstans innan beslut ?

Hur var i så fall deras yttrande över förslaget ?
Kan hända jag missat  yttrandet i MFN….
Som varande en  nationellt officiell intresseorganisation
för modellflygare, vilar ansvaret tungt på SMFF,
hur frågorna jag beskrivit ovan har hanterats.

Min fråga nummer 2 är:

Har det varit problem med radiostyrda modeller
i luftrummet
?

Hur många incidenter mellan fullskalaflyg
och modellplan,  är dokumenterade i Sverige de sista
50 åren ?
Jag har inte funnit något tillfälle trots flitig googling…

Jag flyger själv bara segel och har därmed
varit lagbrytare med dagens, förordningar, bestämmelser
och lagar hundratals gånger.
När jag flyger, vilket jag gör utanför  Kontrollzonen,
använder jag sunt förnuft.
Ser jag ett fullskalaplan eller helikopter närma sig
, då pallrar jag mig ner och bort från en närmande
fullskalaaerodyn.

Jag har aldrig upplevt problem med fullskalaflygplan.
Mina vänner som flyger fullskalaplan har samma
uppfattning.
De lokala  sportflygarna är väl medvetna var vi
flyger och det är så,  att en segelmodell syns mer
tydligt, från ett passerande fullskalaplan, än vad
man kan tro.

Om jag segelflyger och överskrider  400 fot,
hur gör jag ?

Att överskrida 400 fot inom kontrollzonen är
förbjudet och det skall  respekteras.

Ska jag överskrida, får jag kontakta ATC för ett
temporärt tillstånd att överskrida höjden upp
till xxx meter.

Detta är ett absolut måste, då det handlar om flygsäkerhet.

Men om jag flyger utanför kontrollerat luftrum då ?
Ja,  från myndigheten sägs det att man:

“bör inte överskrida 400 fot i höjd eller flyga
längre bort från sig än 500 m horisontalt.”

Ordet “bör” sätter jag stora frågetecken vid. Vi vet alla,
hur mycket höjd man får med en F3J modell i en stark vinsch.

Alltså avsevärt över 400 fot.
Vi vet att turbinmodeller flyger över 400 fot.
Vid bogsering av storseglare överskrids höjden osv osv.

Alltså myndigheten säger “bör”. Men vad innebär
det i verkligheten ?
Min åsikt är,  att om man flyger utanför kontrollerat
luftrum,  då får man ge
modellflygaren förtroendet,
att använda sitt sunda förnuft.
Precis,  som då vi flyger paragliders i termik.

Tekniken i dag för modellflygaren sätter inga gränser.
I mina större seglare kan jag ha  GPS, telemetri med
höjd och varioangivelse till mig i realtid.
Jag vet alltså,  vad min modell gör.

Om jag flyger termik och jag hör ett sportplan
eller något annat komma, då drar jag mig bort
från området, aktiverar mina aerodynamiska
bromsar så jag kommer ner snabbt, detta för  att
inte utgöra en fara.
Jag har aldrig behövt göra det.

Har du en telefon så lägg in Flightradarappen,
konfigurera så den varnar,  om ett plan närmar sig,
där du flyger. Eller ta en koll på skärmen innan
du startar, så du blir orinterad om vad som finns
i närheten i luftrummet.

Alla flygplan i dag har transponder; som visar
planets läge.

En annan situation att tänka över:

Om jag flyger 100 m över kanten på Hovs Hallar,
då är jag legal, då jag flyger 100 m AGL.
Eller kanske riktigare Above Average Ground Level.
Men om jag styr ut 10 m är jag 170 m över ASL (Above Sea Level).
Då är jag kriminell…..

Om jag flyger på 100 m höjd med min seglare
över Ålleberg, då är jag legal.

Men, om jag svänger ut över slätten, då får jag en
höjd av 160 m AGL.

Då är jag en brottsling…

Än en gång, varför gör man ett problem av ett
ickeproblem ?

Bevara oss från  höjdpoliserna,  som vet allt
, men som inget förstår!

Låt sunt förnuft råda. Låt det nationella intresseförbundet
ha ansvaret för utformandet av regler för modellfly
Det är dessa som har sakkunskapen.

Kanske det snart kommer ett påbud,  som förbjuder
dig  att vistas inom hemmets väggar utan hjälm
och knäskydd…

Därför i hemmet  inträffar de flesta olyckorna….

 

Kategorier
Dagens snespark

NAJADEN, HALMSTAD

 

 

 

 

 

 

…nu släpades skolfartyget Najaden iväg till Norge

 

 

 

 

 

SONY DSC

 

 

Efter otaliga turer i kommunfullmäktige i Halmstad
och livliga diskussioner
bland de som visste och de
som var engagerade såldes fartyget till Norge.

Najaden, som varit en fullriggare, alltså rår på
samtliga master, har legat
vid kaj i Halmstad sen 1946.

Båten tillhörde tidigare svenska flottan, där hon
tjänstgjorde som skolfartyg.

Najaden och systerfartyget Jarramas, som ligger
i gott skick i Karlskrona,
var unika dels för att de är
små fullriggare och dels för de är byggda med
trä på
stålspant.

Problemet för Najaden har varit att det saknats
planering för henne både
på kort och lång sikt.

Enkelt uttryckt har det varit ett gäng amatörer
som skött om henne.

Resultaten visade sig efter varje dyrbar renovering.
Fel material, fel hantverkare.

Om jag tycker det är synd hon lämnar staden ?
För min del sörjer jag inte.

Vid beslut, som i det som kan tyckas kontroversiella
ämnen, dyker det 
alltid upp talesmän som vet.

Det blir ett  tungomålstalande mest i egen sak.
Var fanns dessa självutnämnda experter för 20 år sen ?

Vem ska betala ?

När min mor bodde på ett äldreboende, där
det i rummen var 35 grader varmt
när solen låg på,
frågade jag omsorgschefen om det är rimligt att våra gamla

ska ligga utslagna i värmen…
Svaret blev,  att inga pengar fanns.

Det var i denna vevan Najaden skulle renoveras för
10-13 miljoner.

Detta är orsaken till, att jag vinkade adjö till Najaden
med ganska lätt hjärta.

Jag är säker på, att norrmännen i Fredrikstad kommer
att få henne till
seglande skick igen.

Läs här deras lokaltidning vad de skriver:

http://www.f-b.no/nyheter/vil-fa-det-bedre-her-1.8502282

http://fredrikstadavisa.no/2014/07/06/fullrigger-til-fredrikstad-byens-nye-stolthet/

SONY DSC

När Najaden påbörjade sin resa sa en “Najadenexpert” på kajen,
att det är för dj—-ligt att man hissat norska flaggan….

Ännu ett bevis på historielösheten och kunskapsbristen.

SONY DSC

Najaden förhalas longside bogserbåten.

SONY DSC

Hon backades ut…

SONY DSC

Svagt att segla med rårna på stormasten felgigade.

Men det är klart, finns det inga gigtåg på rånockarna är det svårt…

SONY DSC

Den norska fanan vajar glatt.

SONY DSC

Sista gången Najaden passerar fyren baklänges…

SONY DSC

Några fritidsbåtar följde Najaden till Halmstad Angöringsboj.

SONY DSC

SONY DSC

Nästa angöring Fredrikstad Norge.

 

 

För er som inte minns hur hon såg ut, kommer här några minnesbilder…

P1080279

P1080282

P1080285

P1080290

P1080293

P1080296

Ja, ni ser själva….

När fartyget skulle avgå, fanns det tre personer med Quadrokoptrar,
som plåtade och filmade. Själv skulle jag åka ut till och in på
Kattegatterminalen, min gamla arbetsplats,
för att få lite flygbilder,
  när hon lämnade hamnen,
men jag brydde mig inte om det, eftersom
hon släpades baklänges
longside bogseraren.

Det ser inte så roligt ut på bild.

Kategorier
Old Timer flyg

SVENSKA MÄSTERSKAPET I OLDTIMER FRIFLYG DEL III 2013

 

 

 

 

På lördagen genomfördes följande klasser:

 Klass B, C, F-Nostalgi, S1 och A1.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lördagen bjöd på i stort sett samma väder som fredagen. Lite för mycket blåst,
bra termik om man släppte i rätt ögonblick.

Jag satsar på bilder i huvudsak och kommenterar det jag vet.
Läsare som kan hjälpa mig med flygplantyp och pilot är välkomna att göra det.

Ni får ursäkta min okunskap……

Här kommer många bilder och som sagt tidigare är de tagna med normaloptik,
varför vissa uppdragna bilder förlorar i kvalitet:

 

 

                            Ingvar Nilsson bjöd på sedvanlig CL-uppvisning innan briefingen på lördagen.

           Här takeoffen med Chipmunken ?

Vi har väl alla flugit linkontroll……….vilket gav en ny dimension
åt flygningen.
Det gav dig möjlighet att påverka flygningen och
fick dig att känna  dig som pilot.

                       Höjdroder och flaps sköter styrandet .

                         Hoppas piloten sitter säkert i fastbindningsremmarna….

Markku starting his masterpiece “Mara”                                                        

“Mara” is a nickname  for Markku  in finnish.
The word “Mara” in Finnish is the same in Swedish and
it means in the Nordic Mythology “The spirit of a man”
The “Mara” is a negative power.

                                                                                                Ett mästerverk från Markkus hand

                                                                                Matti Pyykkö håller upp Maran och Markku håller kollen i bakgrunden.

                     The “Mara” has an incredible glide ratio.

                                                                                                               Frede Juhl från Danmark.

     .och Andrea plåtar Fredes modell, när den kommer paraderande.

                                        En gång till säger Frede..

                                             Stilren modell. 

                                     Wakefieldkärra.

                          En sådan här enkel modell flög imponerande.

                                    Ett Cumulusmoln, som gått igenom inversionen och sen satt i halsen…..

                                                                                          Curt släpper Hasses kärra övervakade av Per Nilsson och Hasses fru.

                                                                                            Åke testar

                                                                                              Ut i naturen modellplansburen….                                                                                                       

 

                            Markku säger nog: “Lennot nyt hyvä”!  Samma säger nog Matti också !

                                                                                            Här följer bilder utan ord, för det behövs inte.

 

                                  How many model builders can achieve such a buildning skill ?

 

 

                                          En ganska typisk startgest ….av Göran.

                             Lite optiska fenomen, men det kan vara snyggt för det.

                          Modellen på väg ner med hårt åtdragen handbroms.

                               Power pulling av Göran

                                                                                            Markkus Mara.

                       Hur många modellflygare klarar denna vingkonstruktion…?

                                               Ett konstverk – a piece of art !

 

 elegant form som ser bra ut. Ser det bra ut
brukar det flyga bra !
“If it looks right, it flies right” !  Kelly Jonson Lockheed Skunkworks 

                                                                                       Hasse släpper Curts modell.

 

                                                                                                    Jaha  Sten , nu är det upp till dig…                                                                          

                                                                                       “Rise and climb baby” !

                                                                                                          Wakefield, kungaklassen inom friflyg eller…?

Jag säger inte att bilden är bra, men den startar tankar i min hjärna i alla fall !

                                                                                                      En konstruktion cirka 70 år gammal

                                                                                                   Göran får ett släpp……..

                                                                                              Stadig på linan.

 

                                                                                                          Thure får sin motor laddad inför tävlingsstarten

                                                                                          En del av de tävlande på lördagen.

                                                                                                 Thure startar sin modell.

                                                                                                           En engagerad och hängiven modellflygare !

                                                                                        Marrti spanar efter termik och bra luft att starta i.

                                                                                            Ni ser, adrenalinet på topp vid starten !

                                                                                              Ser bra ut hittills.

                                                                                                Två kärror i samma blåsa.

                                                                                                       Stil 1. Ska vi kalla detta klassisk stil enligt modellen “Full kontroll” ?

                                                                                                  Stil 2.  Taktfast marscherande som en gammal medlem i vaktparaden.

                                                                                                   Stil 3. Finskt finsnickeri  just innan urkoppling.

   es modell på väg upp.

                                                                                             Startade han i medvind ?

                                                                                                     jag tror han var tvungen att avbryta starten.

                                                                                                     Markkus kärra på väg…..ja i ser själva…..

                                                                                          Det blev inga skador på modellen.

                                                                             Det är kvinnan bakom allt…..

                                                               Stefan, en finsk modellflygare.

                                                  Våra finska vänner kom med sina grejor på egen lastbil !
                                                      Jag menar, det är ju en bit att åka till Skåne.                                                              

                                                                                                   Sten justerar motorn på sin Hi-Fly.

                                                                                                       Off she goes ! 

                                                                                        Lite dramatisk himmel och en modell.

 

                                                                                                Ett vackert plan denna 30-tals Clipper.

                                                                                                   Sten har pustat upp trycket och samlat kraft för starten.

                                                                                                          Bra vrid i motorn.

                                                                                                Så mycket så det blev till en looping.

 

                                                                                               Spring säger Stefan.

                                                                                 …….för då kan man utnyttja linans hela potential.

                                                                                                   Ännu ett välflygande powerekipage startas.

 

Hjälp med identifiering av piloter och plan mottages tacksamt !
Eller om jag skrivit fel.

Länk till Kristianstad Bladet, som hade en ynklig snutt om OT-SM:

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1951174
/Modellflygare-mottes-i-masterskap.html

 

Kategorier
Modellflyg teknik

6 CYLINDER SAWO-ENGINE

 

Engine running with a new ignition system

 

 

 

 

 

 

I had ordered a new ignition system for Lennart´s 6 cylinder boxer engine.

I did find a company in Germany, http://www.becker-fm.de/ 

who could provide a system for 6-cylinder 4-stroke engines. The owner of
the company, Horst Becker was most helpful and we do recommend the company.

The gear arrived and it was complete. The only  item one has to add is the power source.

As the crankshaft did “stick out” through the backplate of the crankcase it was easy
to attach a wheel on which the magnets were to be inserted. 3 magnets were needed.
These magnets triggered the sensor and told the ignition when to deliver a spark.

The system worked right out of the box, but a word of caution, install the device
properly and follow the instructions provided.

As you can see on the video the engine is an easy starter. Using an electric starter
will save nerves and fingers…

The enginefaced some difficulties maintaining the top rev due to starving on fuel in
the carb. The engine will be modified with a new manifold with three carbs and
this will most certainly cure the problem and add another 3-400 r/min.

If anyone has any questions I will try to answer them via my blog or via E-Mail

Here some pictures. I am sorry  for the not so very good quality, but I was using
an inferior camera.

Next time you will be able to watch pics and video from a professional camera.

 

  

                                                                   The engine with it´s new ignition system. Noticeble are the relatively
thin cables for
 the spark plugs.

The Black Box mounted on the main engine bulkhead/firewall.

     The box is very well designed and easy to attach.

  Not very many cables. Power in, pulse in and 6 cables out. One for each spark plug.

    The caps for the spark plugs

                                                                 Looks nice and clean to me….

                                                                  You can see part of the carb  which is originally built for  a much smaller

                                                                   engine. The carb will be replaced by  a 3 new carbs.

                                                                  This i the manifold with it´s 3 carbs supposed to replace the current single carb.

                                                                Cables from another system compared to Beckers cables.

                                                                 Yeah, I wish I had owned this piece…..

                                                                Carb and exhaust.

                                                              This is the company making the engine run properly.

                                              The aluminum wheel Lennart fabricated and put on the crankshaft coming out thru
                                          the back plate of   the crankcase. It made it all so easy. The wheel is holding the 3
magnets giving pulses to the logic parts.

                                                                   Here you can see one of the very tiny magnets inserted. When the magnets are                                                                            attached one has to be very careful so the poles of the magnets are in the right direction.

                                                                    Work according to the instruction and do not jump any steps like you do when you

                                                                    are seting up a new tv-set…..

                                                                    Lennart Persson who just enjoyed listening to his wonderful SAWO

A small video, which will be followed by a much better after the engine has received it´s new carbs !

 

 

 

Kategorier
Flyghistoria Nostalgoteket

SÅ GJORDE VI FÖRR NÄR VI FLÖG…

 

 

 

 

 

…och  bilderna är goda representanter för denna epok.

 

 

 

 

 

 

Detta är en Sparmannjagare byggd av Arne Olveng, en gammal medlem i Hökaklubben.
Jag hade glädjen att provflyga och flyga den på en
flygdag på F14. Sedermera fick
Bengt-Olof Jönsson modellen i present och så vitt jag vet,  hänger den än i hans tak.
Modellen byggd från kopia på originalritningen och modellen utrustad med en Os40 Fs. Tiden är ca 1984. 

 

Hur många gånger jag har varit nere i trakten av Båstad
och på Hovs Hallar för att flyga,  under de åren jag varit aktiv ??

Tja, jag har flugit där i 39 år och i snitt har jag åkt dit mins
t 25 gånger om året.

Det blir: 975 resor mellan Halmstad och Hovs Hallar. Lågt räknat
kör man ca 100 km under en sån tur. Det blir således 9750 mil…………..

Jaja, lite får man offra för hobbyn eller…’

Jag har fått så mycket fina upplevelser i utbyte, så det har
varit värt varenda krona. Antingen jag har stått på HH med
en snabb hangkärra ylande fram över kanten i 200 km/timmen +,
eller då vi står uppe vid skidbacken i Båstad och termikmodellerna
flyger på hanget , i väntan på att en blåsa ska komma glidande
och lösa ut vid bergkanten, så man kan kurva upp sig , just så
högt man vill , så erfar man lite av själens frihet.

Så jag ångrar inte en sekund , att jag flängt fram och tillbaka ,
som jag (vi) gjort under åren.

Liet bilder har jag, som jag snabbt fotograferat av från gamla
papperskopior. Därför är inte kvaliteten så bra.

 

Detta är en av mina märkligare modeller. Det är inte en Klemm 25
utan en egen konstruktion. Modellen var väldigt lätt trots sin
stora spännvidd, vilket gjorde att jag kunde sätta en 2.5 kubiks
Rossi bakblåsdiesel i nosen. Modellen flög precis så bra som jag
hoppats och den
loggade enligt flygdagboken nästan exakt 100
timmar, innan motorn var finito. Jag renoverade aldrig motorn
utan modellen pensionerades.

Motorljudet var enastående fint beroende på ljuddämparens uppbyggnad.
I ljuddämparen fanns en oljuuppsamlingsanordning, så icke förbränd
ricinolja samlades i en behållare, så man slapp allt klet. Ljudet när man kom
på finalen på tomgång med en motor som började kallna och den gick upp
och ner varv, på grund av misständningar, det var en upplevelse.
Lukten av eter låg alltid tät när jag flög, med Rossibestyckad modell.
Fördelen med en diesel är att man inte behöver glöd. Den tänder ju
när gasen i cylindern komprimeras och därmed trycksätts, så den tar fyr.

Modellen döptes till PomPom, just på grund av avgasljudet på tomgång.
Det lät just så…pompompompom……

Här står jag ovanför Båstad till vänster om skidbacken beredd att kasta iväg
denna trogna gamla California. Detta är, en utomordentligt välflygande modell
och jag tror,  jag har slitit ut tre par vingar till den. Hur många timmar jag har
på den i luften ? Jag byggde den 1979 och pensionerade den 2010, så det blir 31 år.
Räkna lågt 20 timmar om året, så blir det 620 timmar totalt……..

Återbördande av Californian i hundkexet och andra örter.

Radion jag styr med, är ju min gamla pålitliga Guldfutaba från början av 80-talet
, tror jag eller slutet av 70-talet. Sändaren försedd med en förkortad antenn,
som var lite mer lätthanterlig. Dessa antennerna gjorde jag rätt många av till
andra flygare och de var, till skillnad mot köpeantennerna; helt resonanta på
35 mHz ! Inget eldande för kråkorna i slutsteget där inte.

Ganska svettigt i värmen.

Foto: Fotograf av motormodell och segelmodellen är Daniel Johansson .

Denna äldre bilden från 1974 är från en tävling på Fjärås Bräcka uppe vid Kungsbacka
. Modellen var  en egenkonstruktion av Pär Lundqvist och mig.
Denna modell flög ifrån
det mesta , kan jag lova. Planet är på väg att räta upp sig efter att ha vänt vid den vänstra
pylonen. Lite av modellens välflygande egenskaper ser du på kroppens läge i svängen med
90 graders bankning: Inga hängande stabbar här inte, utan kroppen parallell med
horisontalplanet för att flyga effektivt. Nosens läge i sväng kontrollerar du med sidorodret
. Antingen topproder, nosen upp eller bottenroder, nosen ner.

Foto: Pär Lundqvist

En annan relik från sent 70-tal och tidigt 80-tal är Junior 200. Modellen anses,  som den
bästa nybörjarmodellen av klassiskt snitt. Med det menar jag, en modell man måste bygga själv.
Vi var många som byggde Juniorer och modifierade de kraftigt. Vi ökade spännvidden ,
för att minska vingbelastningen, vi monterade noshjulet med fjädring från en kulspetspenna,
som gjorde att stället kunde arbeta upp och ner 50 mm, vilket gjorde att du kunde starta i
nästan hur gropig terräng som helst, för fjädringen gjorde, attmodellen inte  studsade fram
på styva 4 mm pianotrådar, vilket ju gör allt svårare.

Huvudstället var monterat, så vi hade torsionsfjädring, vilken var utomordentlig effektiv
. Motorn var en Os 15 (2.5 kubik) glödare. Motorn mycket ljuddämpad med extra dämpar
e av en tom Treotub….. Vidare var medbringaren fram helt tät, vilket hindrade olja och
bränsle att skvätta ut
.

Här har jag just landat modellen,  efter att jag kört soppatorsk.
Landningen utfördes med hjälp av ADB.
Vad det är får ni googla.
Googla: Aero Dynamisk Bromsning. Eller kolla hur en modern jetkärra landar,
så förstår ni ADB.